Nytt direktiv antogs den 12 mars 2024 – EU skall lösa ett problem som inte finns. Buildings are the single largest energy consumer in Europe. The building sector is therefore crucial to achieving the EU’s energy and climate goals. To boost the energy performance of buildings, the EU has established a legislative framework that includes   →

Dansken E. Friis-Christensen visade i slutet av 1900-talet, att medeltemperaturen på jorden hade en god korrelation med den magnetiska aktiviteten från solen (solfläckscykler) – fram till det sista decenniet av århundradet. Senare forskning främst bedriven av landsmannen H. Svensmark visade, att solens magnetfält påverkar jordens temperatur genom att hindra kosmisk strålning att nå jordens atmosfär.   →

Vilken typ av vinter kommer vi att få i år? Blir det en radda lågtryck från Atlanten som ställer sig i kö för att leverera milt och fuktigt väder på löpande band? Eller blir det högtrycksbetonat och kallt? Blir det ’blockerande’ vädersystem i år igen? Kommer jetströmmen att vandra söderut med arktisk kyla i släptåg,   →

Vad orsakar den globala uppvärmning vi haft sedan Lilla istidens slut i mitten av 1800-talet? Är det att människan eldar fossila bränslen och långsamt ökar halten växthusgaser i atmosfären? Eller kan det ha något med klimatsystemets interna naturliga variationer att göra? Kanske Solen spelar någon roll? IPCC är tydliga med sin ståndpunkt. De förnekar helt   →

IPCC:s modeller antar att CO2 och andra växthusgaser har en hög klimateffekt via olika hypotetiska feedbacks. Därmed förväntas de ge en snabb uppvärmning. Samtidigt ’bromsas’ modellerna hårt, via en antagen hög negativ klimatkänslighet för aerosoler. Modellerna är riggade på så vis att de samtidigt trycker hårt på ’gaspedalen’ (hög klimatkänslighet för CO2, ”ECS”) och hårt   →

Allt liv på Jorden utgår från Solens värme. Men hur mycket av solstrålningen når oss här nere på ytan? En stor del av strålningen reflekteras ju bort av moln, växtlighet, snötäckt mark, hav, is, ja allt reflekterar mer eller mindre. Frågan om hur mycket som reflekteras bort är högintressant, eftersom reflekteringen minskar över tid, vilket   →

I artiklar 19/6 och 20/6 här på KU tog jag upp den pågående La Niña, samt nya forskningsresultat som visar på en koppling mellan solcykeln och ENSO:s övergång till La Niña-fas. Hur kan man förklara länken mellan solfläckcykelns omslag och ENSO:s omslag till La Niña, alltså kopplingen från solcykeln ner till förändringar i luft och   →

I en artikel igår här på KU tog jag upp den pågående La Niña, som har stärkts väsentligt de senaste månaderna och ser ut att kunna pågå i ytterligare ett år. Här ska jag närmare beskriva kopplingen mellan solfläckscykeln och La Niña, baserat på nya forskningsresultat. Man har under senare år hittat dramatiska mönster i   →

För att definiera ENSO-variationen mellan La Niña/neutralt/El Niño används olika index. Det traditionella kallas för NINO 3.4. Är medelvärdet under -0.5 grader tre månader i rad, klassas det som La Niña, över 0,5 så är det El Niño, där siffrorna avser temperaturavvikelsen i två områden i Stilla havet. MEI.v2 är ett ofta använt alternativt index, som använder fem   →

Dr John Robson har följt debatten om solens inflytande på klimatet. Det är en intressant diskussion som berör en hel del tekniska kontroverser om hur dessa data skall tolkas. Han är kritisk till hur IPCC med hjälp av justerade data alltmer tonad ned solens betydelse i sina återkommande rapporter. Han pekar bl.a. på att solskeptikerna   →