.

Vetenskap

Uppfattningen om klimathotet grundas på vetenskapliga föreställningar om hur s k växthusgaser som koldioxid i atmosfären är avgörande för jordens medeltemperatur och därigenom klimatet (den s k växthushypotesen). 80 % av den globala energiproduktionen är baserad på fossilbränslen som bildar koldioxid vid förbränning. Koldioxidhalten i atmosfären ökar stadigt och detta förhållande förknippas med koldioxid som bildas vid energiproduktionen genom fossilbränslen. Förbränning av fossilbränslen ses som huvudorsak till den klimatförändring i form av något ökande global medel-temperatur man tycker sig ha observerat. Men framförallt hävdar man att vi går emot en samhällsförgörande uppvärmning på 2-4 grader om vi inte lyckas halvera koldioxidutsläppen till senast år 2050.

Dessa uppfattningar har drivits i 30 års tid av vetenskapsmän engagerade i FN:s klimatpanel IPCC med syfte att peka på ovanstående förhållanden. Avsikten är att lägga en vetenskaplig grund för politiska beslut för att begränsa och förhindra fossilbränslebaserad energiproduktion. Detta medför i sig att samhället är på väg mot en total omställning. Tillgång till effektiva energikällor är kanske den mest betydelsefulla produktionsfaktor som uppbär det moderna samhället. Framtvingade förändringar av energiproduktionen kan därför förväntas få avgörande negativa konsekvenser.

Det är därför ytterst viktigt att den vetenskapliga grunden för klimatpolitiska beslut noggrant granskas. Inom normal vetenskaplig procedur ingår granskning både av metodik, observationer och mätningar liksom resultat och slutsatser. Detta avsnitt av hemsidan är ägnat att ge en sammanfattning av sådan pågående granskning av klimatvetenskapen. Den granskande processen inom klimatvetenskapen är inte bara viktig ur ett rent vetenskapligt perspektiv, utan framför allt p g a klimatvetenskapens politiska implikationer.

Man bör hålla i minnet att all naturvetenskap grundas på observationer och mätningar av naturfenomen. Genom systematisering, hypotes- och teoribildning bygger man modeller av verkligheten. Sådana modeller är i bästa fall användbara för att klargöra orsak och verkanssamband och ge ett förväntat resultat av ändringar av grundförutsättningar. Denna process beskriver också gången för hypotestestning. När en modell utifrån givna förutsättningar inte klarar att reproducera verkligheten inom rimliga gränser förkastas den. Man konstaterar att modellen inte utgör en användbar representation av verkligheten.

I följande sidor och avsnitt försöker vi att beskriva klimatsystemet och klargöra relevanta observationer och mätningar. Vi diskuterar klimatfaktorer, dvs de grundläggande förutsättningar som kan väntas ha direkt betydelse för klimatet, liksom klimatindikatorer som kan ge en uppfattning om klimatförändring. Vi försöker också beskriva hur väl klimatmodeller är användbara för att förutsäga klimatet i framtiden.

Klimatpolitik är i själva verket samma sak som en energipolitik som syftar till avveckling av fossilbränslen som energikälla, till förmån för s k alternativa, förnybara energikällor som solkraft, vindkraft och biobränslen. Skäl för en sådan omställning är fossilbränslenas förmenta avgörande klimatpåverkan liksom ”Peak Oil”, föreställningen om att tillgången på utvinningsbara reserver av olja och gas nu stagnerar och att produktionen oundvikligen är på väg ner.

Ett mått på en energikällas effektivitet är dess energiutbyte, dvs förhållandet mellan, efter produktion och lagring, avgiven energi, och den insats av energi som är nödvändig för att möjliggöra detta flöde inkl. investeringar, produktion och drift av nödvändiga system omräknat i energiekvivalenter. Förhoppningar ställs till att man genom subventionering och kraftfulla FoU-insatser ska kunna utveckla effektiviteten för de alternativa energikällorna.

Klimatrealisterna

Klimathotet oroar allmänheten mer än terrorism och finanskris. Samtidigt används det som argument för en total omställning av energisystem och industrisamhälle som nu har satts igång.

EU med Sverige i täten, dels direkt och dels genom FN:s Klimatpanel, utgör den globalt pådrivande kraften i denna process som också drivs på av vindkraftsindustrin och miljöorganisationer.

Klimathotet har blivit en sanning som inte får ifrågasättas. Vårt syfte är att bredda debatten.

Annons

Senaste kommentarer

  • Peter RudlingVindkraftsel en miljökatastrof: “
    Se www.energyeducation.se för många bra relevanta inlägg i energifrågan samt även vad gäller elbilar
  • SimonÖppen Tråd: “
    Tack Bim för den alldeles utmärkta illustrationen. Verkligen fritt fall nu.
  • sibbeÖppen Tråd: “
    hållbart: oja, det går: avfallsprodukter från t.ex. plastpåsar kan återvinnas genom att “pyrolisera” råvaran som kan återanvändas av kemiindustrin. Tyska…
  • mattiasÖppen Tråd: “
    #8,18,20 mfl. Jag håller naturligtvis med er, men det är intressant hur ni går igång på (precis som media) en…
  • Lennart SvanbergÖppen Tråd: “
    #21 – Ja, huvaliga..
  • Fredrik VÖppen Tråd: “
    Länken har lagts ut här tidigare om jag minns rätt, men den tål att repriseras. Ventusky’s väderkarta med temperaturanomalin för…
  • Evert AnderssonÖppen Tråd: “
    Bäva månde vi om kulturchefer och jurister ska avgöra vetenskapliga frågor som Björn Wiman tycker.
  • Mats KälvemarkÖppen Tråd: “
    #3 mattias; #8 Robert SMHI är ju alltid tillförlitliga?? https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/svenska-temperaturrekord-1.5792 Rekorden maj – augusti är utan undantag från perioden 1892…
  • Lars CornellVindkraftsel en miljökatastrof: “
    #29 Håkan. Ja, det var en omväxlande film, sevärd. https://www.youtube.com/watch?v=Zk11vI-7czE
  • Håkan BergmanÖppen Tråd: “
    Staffan L. #16 Trafikverkets termometrar slår alltid alla andra termometrar. https://www.google.se/maps/@56.1413042,13.4624716,3a,67y,50.77h,91.21t/data=!3m6!1e1!3m4!1sIyTHaAuHGiFLgywVzE6A8Q!2e0!7i13312!8i6656
Annons

Arkiv

Kategorier

Annons