Bildtext: Solen är ursprunget till all vår energi. Inte så lätt fångad som många tror.
Subventioner till solpaneler är troligen den klimatåtgärd som ger minst nytta för pengarna.
Vi uppmärksammade Riksrevisionens totalsågning 2019. Den rapporten gjorde absolut ingen nytta i Rosenbad. Ett antal miljarder har tillåtits läcka mest som ett alibi för att hålla MP och resten av vänsterkanten så lugna som möjligt. Inte ens det fungerade. Elsystemets förstörelse fortsatte i oförminskad styrka med avveckling av reaktorer.
Miljarder försvinner i klimatpolitikens svarta slukhål – Klimatupplysningen
Drivet för att bygga mer solel pågår med oförminskad entusiasm. Låt oss därför titta lite närmare på det. Miljarder har spenderats. Privatpersoner som fått ihop sin kalkyl och är glada för det ska inte kritiseras. Solel kan väl sommartid fungera skapligt för ett fritidshus utan nätanslutning. Men ur samhällets perspektiv är det Ebberöds bank i kubik. Solel är bara en störning i elsystemet. Det finns ingen detekterbar klimatnytta och inget som bidrar till att lösa den kris som vår elförsörjning står inför.
Riksrevisionen var inte nådig i sin kritik.
Klimatklivet är en omfattande miljösatsning som infördes 2015. Riksrevisionens granskning visar att stödet inte är kostnadseffektivt, och att regeringens rapportering till riksdagen varit alltför positiv.
Riksrevisionen är också kritisk mot stödet av solel. (RiR 2017:29). De statliga stöden till solel baseras på underlag som saknar genomarbetade samhällsekonomiska analyser. En annan utformning av stöden skulle sannolikt givit mer förnybar el för pengarna, åtminstone på kort sikt. Stödens kostnadseffektivitet på längre sikt är oklar och bör utredas, visar Riksrevisionens granskning.
Insatsernas kostnadseffektivitet i förhållande till Sveriges mål om ökad andel förnybar el har inte belysts i tillräcklig omfattning. Det saknas även en analys av stödens statsfinansiella effekter vid en betydande utbyggnad av solel. Enligt granskningen har riksdagen därmed inte fått fullgod information inför sina beslut.
Riksrevisionen totalsågar! Det är förstås därför man ökade på stödet till solel med 500 miljoner i år.
Regeringen föreslår för 2020 att investeringsstödet för solel ökas med 300 Mkr plus ytterligare 500 Mkr i höstbudgeten. Sammanlagt blir 1,2 miljarder kronor tillgängliga under 2019. 26 000 installerade solpanelprojekt gör inget synbart avtryck i elproduktionen och noll bidrag i effektbalansen.
Så långt rapporten från 2019.
Vad har soldrömmen kostat folkhushållet?
Det duger med runda siffror för att få en bra uppfattning om kostnaderna kring solpaneler.
- Vi har nu cirka 2600 MW installerad effekt i solpaneler
- Bruttokostnaden före olika bidrag är 16 000 – 20 000 kronor /kW. 52 miljarder kronor under perioden 2015 – 2025.
- Av detta har cirka 13 miljarder betalats av bidrag. 15 % subventioner plus 9 % ROT-avdrag.
- Microproducenter – privatpersoners leveranser till nätet – har fått 0,60 kr / kWh i skatteavdrag. Har gällt sedan 2015 och upphör 2025.
> Uppskattningsvis 1,0 – 1,5 miljard per år
> 2024 beviljades ’60-öringen’ för 951 709 951 kronor. (Skatteverket)
> 2022 beviljades 231 333 857 kronor.
Lågt räknat alltså summa 10 miljarder kronor.
Det finns mer kringkostnader, men detta är tillräckligt upprörande. Folkhushållet är belastat med minst 60 – 65 miljarder kronor och för det får vi 2,3 TWh / år nu. 1,5 % av elproduktionen. Betänk då att den elproduktionen får vi när vi behöver minst el på året. Snösmältningen överfyller vattenmagasinen så mycket att energi vaskas för att hålla magasinens vattennivå inom vattendomarnas ramar.
Det är möjligt att djupare gräv skulle ge lite andra data. Det är bara det Skatteverket ger som är på kronan när. Använda närmevärden anser vi annars stöder kritiken.
Vi brukar väl inte se skatt som inte betalas som att vi får statens pengar. Det är ändå rejäla hål i statsbudgeten, som ska fyllas.
Fördelningen över året är en naturlag och variationen mellan år små. Därför är grafen generell.
Har politiken vaknat sex år efter Riksrevisionens kritik?
Inte mycket tyder på det. Visserligen försvann ’60-öringen’ vid årsskiftet för befintliga anläggningar. Å andra sidan är marknadsföringen av solpaneler av oförminskad styrka.
Husägare som är nyblivna ägare av solpaneler kan ses skrapa snön från panelerna. De ser för första gången att på vinterhalvåret blir det ingen el. Med eller utan snö. För 2025 levererade svensk el 10,5 % av installerad kapacitet.
Vi är ju inte ensamma om att ha förirrat oss bland EU-krav om förnybart, omställningen till förment hållbar elproduktion och grönt koldioxidfritt. Åtminstone har inte alla vaknat. I partiledardebatten på onsdagskvällen 26-01-14 krävde Amanda Lind (MP) att vi ska satsa på förnybar baskraft istället för kärnkraft. Hon hade slutreplik så hon slapp förklara sig.
Tyskland är störst på solkraft i EU
Vi är inte värst i klassen, fast vi länge sett oss som bästa klimatkämparna. Det sitter djup i ’main stream media’ fortfarande. Det finns länder som är värre än vi. Det är både billigare och klokare att lära av andras misstag.
För att solkraft ska vara en gångbar idé måste vi gå på sydligare breddgrader. Hur stora länderna är speglas i grafen. Störst från understa (Tyskland) och sedan efter minskande levererad effekt i fallande turordning. Grafen visar också den självklara skillnaden mellan vinter och sommar.
I somras drabbades hela Iberiska halvön av black out. Alldeles innan kraschen kom mer än 70 % av Spaniens elektricitet från förnybart, 60 % enbart från solkraft. Det visade på behovet av avancerade metoder att hantera så stor andel ostyrbar el vid snabba förändringar. Kraftig molnbildning kan komma snabbt. Säkerhet utan planerbar baskraft stand by finns inte.
Die Energiewende och tyskarnas storsatsning på solkraft är en nyttig läxa även generellt. Riktigt stor installerad effekt ger också mycket ’tomma MW’. Normalt ligger kalkylerna på 10 – 11% levererad effekt på våra breddgrader.
För Sverige ser helåret 2025 ut så här.
2,3 TWh solel är 10,5% av installerad kapacitet.
Ebberöds bank för folkhushållet. Att klamra sig fast vid detta kan bara förklaras av behovet av alibi för klimatpolitiken och borgfred till dess vi får ordning på vårt elsystem igen. I meningslöshet konkurrerar det med CCS. Lika omöjligt. Lika kostsamt.
Evert Andersson / Mats Kälvemark
God morgon!
Efter ”pressläggningen” av vårt inlägg dök nedanstående belysande länk upp igår på WUWT. De kinesiska tillverkarna av solceller visar blodröda resultaträkningar.
https://wattsupwiththat.com/2026/01/18/chinese-solar-manufacturers-report-major-financial-losses/
Chinese Solar Manufacturers Report Major Financial Losses
1 day ago Eric Worrall 102 Comments
Essay by Eric Worrall
Has President Trump’s withdrawal of Biden era renewable subsidies killed the Chinese economy? Chinese PV Industry Brief: Major solar manufacturers report steep full-year losses
JA Solar, TCL Zhonghuan, JinkoSolar, Trina Solar and Daqo each announced significant losses for full fiscal year 2025 amid continued price declines and overcapacity.
Jag har svårt att förstå att våra politiker tycks ha så svårt att förstå den väderberoende elkraftens helt uppenbara begränsningar ….
Nästan lika svårt att förstå är det att universitetens låtsasforskare i alla lägen släpps fram för att styrka politikernas gröna fabulerande när det är ingenjörer som behöver få uttala sig … ”vetenskaplig metod” är naturligtvis ett bra verktyg för att vaska fram vägen framåt när kunskapsläget är vagt, men när det gäller energi och effekt så handlar det mer om beräkningar av kända storheter … till del baserat på statistik.
Lika graverande är det när politiker lägger kopiösa summor av skattebetalarnas medel på hittepålösningar för att de är för fega att ifrågasätta sina motståndare … riksdagen kan väl ändå inte vara helt befriad från kunskap om naturlagar och teknik … även om det verkar så …
Solelsentusiaster har nu även batterier att sätta in.
Det finns anläggningar som tjänar 500 SEK på en månad.
Lite som hobbyodling, det lönar sig inte men ger stor tillfredsställelse.
Men vi som ser på får betala för detta nöje med förstärkt ledningsnät.
Tål att diskuteras!
Däremot kan en solcell som används som förstärkt gardin ge ström till kylning under sommartid. I alla fall i länder där värme ställer till problem!
Tack för denna bevakning!
Senaste kallveckorna har man förvånads över att vattnet i trollhättefallen spilts bredvid ist för att köras genom turbinerna.
Vackra isformationer dock i dom gamla fallfårorna.
Det där med elproduktion som inte är anpassat utifrån rådande behov – är onekligen bedrövligt.
Solel är en extremt osympatisk typ av konsumtion – det hade varit fantastiskt om dessa pengar istället kom samhället och dess skattebetalare tillgodo.
Och – allt detta för att vi som samhälle tror att Lilla Istiden var det bästa klimatet!
Om vi fått ett något varmare sverige sedan 1850 tack vare mer antropogen koldioxid….så borde det vara våran regerings främsta uppgift att bibehålla både koldioxidutsläppen och klimatförbättringen…
Rekordskörd 2025 – mycket bra!
PÅ nationell nivå är solel ganska värdelös här i norra Europa.
På privat nivå kan det löna sig om man kan ersätta delar av elbehovet med egenproducerat, men att sälja och tro att man kan tjäna pengar på det ! Njaa…
Ska man ha egen anläggning gäller det att inte ha tummen mitt i handen så att man kan göra det mesta själv, min svåger har 3 kW paneler som är begagnade samt div. utrustning och batterier som driver en mindre del av fastighetens elnät som är separerat från övriga fastighetsnätet, allt är installerat och inköpt av honom själv till priser som bara är 10 -20 % av vad andra får betala.
Men nu i vinter har det varit extremt lite sol så han har en verkstadsladdare för att hålla batterierna i skick !
Så dålig lönsamhet i vinter vilket naturligtvis är det största problemet på våra breddgrader.
Nr 5 pekke
Det fick mig att minnas nyhetsreportaget från lappland, för ett par år sedan, det var en kyrka som bekläddes med solpaneler.
Fantastiskt initiativ tyckte reportern – vi andra…tänkte nog tvärtom…kyla en lappländsk kyrka på sommaren och på vintern…med solpaneler…jaa, kyrkan är mycket klimatpositiv.
Enligt DI är spotpriset på el idag över 172 öre per kWh i hela landet trots den billiga vindkraften.
Ur lokaltidningen:
”Solcellsparken i Kräklingbo stod inför konkurshot. Men ett brev till andelsägarna gav resultat. Kassören kan nu andas ut. —–
ett snabbt agerande: 2,5 miljoner kronor måste fram. Senast i dag fredag för att klara slutbetalningen till Geab och Svea Solar – annars hotades anläggningen av konkurs.”
När enfalden triumferar.
Solel är, som även alla normalbegåvade torde kunna inse, negativt korrelerad med behovet al el. Det betyder av vi får solel när det inte behövs och när vi vill ha det skiner oftast inte solen. En stor del av denna tid håller den sig under horisonten. Detta har var och en, även politiker, myndigheter och universitetspersonal som besitter normalintelligens, kunnat inse från början.
Detta till trots har intet hjälpt utan i stället har man spenderat miljarder till ingen nytta
Inga ytterligare kommentarer krävs
12 jan
I Karasjok, Norge, sjönk temperaturen till -41,5 °C, vilket markerar den fjärde natten i rad under -40 °C och den tredje natten i rad under -41 °C – båda nya rekord för varje månad sedan observationerna började där 2005. Røros flygplats, också i Norge, registrerade en temperatur på -37,3 °C, den tredje lägsta januaritemperaturen sedan mätningarna började. I närliggande Karesuando i Sverige sjönk temperaturen till -40,1 °C. Finland upplevde ännu kallare temperaturer, med ett nytt rekordlägsta på -42,8 °C för vintern. Kraftigt snöfall, totalt mer än 90 cm, förekom i Pyrenéerna, med hög risk för laviner på högre höjder. Flera höghöjdsskidorter i Alperna rapporterade snödjup på över 1,5 meter, medan många andra fick 50 till 100 cm. Även på den centrala platån föll mer än 20 cm
Med 208,3 cm snö upplevde Juneau sin snöigaste december sedan mätningarna började 1936. Kylan fick dock mindre uppmärksamhet. Stadens medeltemperatur i december var endast -7,8 °C, vilket är 6,9 °C under genomsnittet. Enligt National Weather Service Juneau är detta den näst kallaste december sedan mätningarna började.
I ryska Fjärran Östern är Kamtjatkahalvön begravd under metervis med snö, och förhållandena beskrivs som extrema även enligt lokala mått mätt.
Ho Chi Minh-staden har blivit ovanligt kall med sina 17 °C – den lägsta temperaturen i staden på tio år. Ovanligt för en tropisk megastad tände gatuförsäljare små eldar före soluppgången, pendlare tog på sig halsdukar, handskar och vinterjackor, och tidiga morgontemperaturer har upprepade gånger sjunkit till denna nivå i flera dagar nu.
13 jan
Hela det 17,1 miljoner km² stora transkontinentala landet ryssland är för närvarande helt täckt av snö (från och med den 12 januari 2026). .Moskva drabbades av det kraftigaste snöfallet sedan 1970, enligt data från Phobos meteorologiska centrum.
Snödjupet steg över 65 cm i delar av huvudstaden. Denna händelse rankas också bland de fem kraftigaste snöfallen i Moskvas 146-åriga observationshistoria.
Enligt den japanska meteorologiska myndigheten driver extrem kyla snöstormar över norra och västra Japan. Starka vindar blåser redan, och snötäcket ökar snabbt på västkusten mot Japanska havet. Staden Uonuma i Niigata fick 1,29 meter nysnö från de senaste stormarna. Tadami, Fukushima, såg 95 cm snöfall och Otaru, Hokkaido, fick 56 cm. Många områden har fått 10 till 20 cm snö bara under de senaste timmarna.
14 jan
Den senaste stormen förvärrar de redan extrema vinterförhållandena. Sedan mitten av november har minst fem större stormsystem drabbat Kamtjatka, med mer än 300 % av den genomsnittliga snömängden hittills på södra delen av halvön.
Längre söderut har Vladivostok varit avskuret från omvärlden i flera dagar på grund av oupphörligt snöfall.
En rekordstor köldvåg har svept över norra Indien, vilket har fått temperaturerna på slätterna i januari att sjunka till den lägsta nivån på flera år. I New Delhi sjönk temperaturen vid Safdarjung-observatoriet till 3°C, vilket är betydligt lägre än genomsnittet. Närliggande Palam registrerade också 3°C, den lägsta januaritemperaturen på 13 år. I Ayanagar sjönk temperaturen till 2,9°C. Dessa värden uppfyller de officiella gränsvärdena för en köldknäpp.
Den 13 januari snöade berget Hermon, och snödjupet nådde cirka 15 cm under natten. Temperaturerna sjönk kraftigt på högre höjder, vilket tvingade skidorten Hermon att stänga på grund av isiga förhållanden och fortsatt risk för snöfall. Kylan spred sig långt bortom bergstopparna. Inåt landet, inklusive i Jerusalem, rapporterades det om iskalla förhållanden och enstaka fall av hypotermi, inklusive en äldre man som tragiskt frös ihjäl i norra Israel.
I närliggande Turkiet fortsätter snöstormen, särskilt i östra och centrala delen av landet. I Karlıova, beläget i Bingöls högland, förlamades byarna av kraftigt snöfall den 13 januari Längre västerut, i Altınyayla, har snödjupet nått 3 meter på vissa ställen. Distriktet, som tillhör Sivas höghöjda inland, är vant vid hårda vintrar, men snöansamlingar av denna magnitud förlamar trafiken och avskärmar landsbygden från omvärlden.
15 jan
Enligt den ryska vädertjänsten har Kamtjatkahalvön registrerat det kraftigaste snöfallet sedan mätningarna började. Officiella snöfallsregister för Kamtjatka går tillbaka till 1879. Baserat på dessa arkiv bekräftar myndigheterna att den aktuella händelsen är det kraftigaste snöfallet sedan mätningarna började, inte bara för en enda storm, utan för den totala mängden snö under en kort period.
I Centraleuropa sjönk temperaturen i Viglas-Pstrusa, Slovakien, till -25,6 °C, medan det i Szécsény, Ungern, uppmättes -25 °C. Ungerns elbehov steg till en ny rekordnivå på 7,9 GW på grund av uppvärmningsbehov under köldknäppen. Samtidigt ledde snöfall och molntäcke till en kraftig minskning av solenergiproduktionen, vilket ökade beroendet av kol, gas och import.
utdrag ur kälterapport 3 från EIKE 16 jan 2026
Vad exakt är det som gör att våra valda politiker inte kan ta till sig all information om att det inte fungerar med varken vindkraft, solpaneler, batterilagring och annat trams? Pengar vräks ut på det ena idiotprojektet efter det andra, Northvolt/Stegra, medan det inte finns pengar till det mest grundläggande i samhället, ex. äldreomsorgen/sjukvården.
Är våra politiker på alla nivåer i samhället verkligen så korkade som de ger sken av?
År 2024 var det faktiska utbytet av installerad vindkraft 27,4 procent enligt officiell statistik. Och knappt 10 procent av installerad solkraft. När de inte levererade, krävdes reservkraft.
Hur man än vänder sig har man svansen bak!
Nr 11 Tomas
Ja!
Vilka partier vågar gå till val på att satsa 100 miljarder ytterligare på Klimat” åtgärder”…
Och vågar dom säga, -” vi tar dessa miljarder från barnen, dom sjuka och dom gamla”.
Kom igen nu alla klimatbejakande partier! Sträck på era ryggar och nackar – berätta för Folket vad ni gjort och vill göra…och vem som betalar för ” klimatåtgärderna”.
Är man God och vill sänka våran medeltemperatur – så är det väl enkelt att berätta om all denna Godhet..Folket kommer att öppna sina valkuvert och sina hjärtan och sina plånböcker…det är jag…säker på.
€ 11. Vård och omsorg är pengar NU. Dyra klimatåtgärder är pengar i framtiden. De finns ännu inte men intecknas i förväg. Ett tjusigt arv till våra efterkommande!
#9 Lennart Bengtsson
Det är högst rimliga funderingar. Jag frågade en professor, tillika expert, i TV4 Nyhetsmorgon hur det kan vara möjligt att tiotusentals delegater och tillresta till COP-mötet faktiskt tror att det som kallas ”the production gap” ska kunna överbryggas.
Svaret var både ärligt och lite chockartat. De flesta förstår att det är omöjligt, men att det ändå är bättre att hålla fast vi det omöjliga målet FÖR ATT MAN KANSKE ÄNDÅ KOMMER UT LITE BÄTTRE ÄN OM MAN KAPITULERAR NU.
Trots hans trosvissa inslag i TV betyder det väl att gäller honom själv också.
Därför tror jag att den största bristen är ryggrad hos de ledande aktörerna. Pengar och makt korrumperar.
Lasse #3
Batterier i kombination med solpaneler är rejält korkat, inte för solpanelsägaren men väl för nätoperatörer. Just nu så utgör solen här inget som helst problem, men i ett soligare land, Spanien t.ex., kan det gå riktigt illa när man överlåter till en app att styra produktionen och det finns inte så många parametrar att sätta för den funktionen det lär bli spotpriset som bestämmer om man ska leverera el till nätet eller ladda det egna batteriet så att man kan köra AC’n på den elen senare på dan, smart? Fråga den som ska balansera nätet, hur balanserar man såna snabba svängningar? jo man installerar batterier så klart och detta kallas smarta elnät! Och vi betalar och gråter på vägen till fattigstugan.
OT:
Podden ”Snacka om energi” har lagt upp ett avsnitt om stegra…
Se och tänkvärt…gissar på alternativ 2 som svar på frågan på slutet…
https://www.youtube.com/watch?v=IZAfhBgUK1s
Solenergi passar inte Sverige för att det producerar mest på sommaren och elbehovet är störst på vintern.
Det kan vara så att fasadmonterade solceller mot söder skulle fungera bra även i Sverige. Jag har kontakt med en elkonsult som loggar ett fasadmonterat system och ett takmonterat system. Enligt den personen finns det i dagsläget inte tillräckligt mycket forskning för fasadmonterade system i Sverige. Första året så producerade de fasadmonterade solcellerna mer under 1 dec-28 februari jämfört med 1 juni-29 aug.
#Sigge
Jag tar risken att hamna i en konstigt diskussion med Sigge, men här måste han ha hamnat väldigt galet. Solpaneler på fasad skulle producera mer 1 dec – 28 feb än under 1 juni – 29 aug. Hade man glömt ta av emballaget? Eller råkat ställa något som skymde 100 %?
Normalt skulle 40 % av årets produktion levererats sommarmånaderna och 6 % på vintermånaderna av årets produktion. Det är helt orimligt att det skulle var tvärtom bara för att panelerna sitter lodrätt och inte samlar snö. Som väl är tanken. Annars är det ju optimalt att panelerna lutar mot solen.
Jag förstår överhuvudtaget dem som förespråkar solpaneler i ett nordligt land som i Sverige, och i ett sydligt land får de absolut inte dominera med hänsyn till vad den volatilitet som slumpkraften av helt naturliga skäl brottas med kan ställa till med … och det är inte någonting som det behöver forskas på … det räcker med lite sunt förnuft …
Sigge
Din elkonsult har troligtvis monterat panelrna på taket åt norr. Vissa personer har svårt med kompassen. Denna elkonsult kan jag allvarligt avråda från att anlita.
Jag gjorde en beräkning gällande kostnaderna för samhället, till detta kommer cirka 9 miljarder kronor som Ellevio uppskattar utbyggnaden av nätet för denna ökning av solpaneler, vilket kostar 3 öre per kWh. Beräkningen nedan visar 54 öre per kWh så totalt kostar varje kWh som produceras 57 öre – notera att genomsnittspriset under 2025 var 42 öre, så detta är verkligen Ebberöds bank.
Som en illustration av hur kostnaderna för Staten kommer att öka drastiskt kan antas att i genomsnitt 70 000 anläggningar om 15 kW (kilowatt = effekt) byggs per år under de närmaste tio åren. Dessa förväntas i genomsnitt producerar cirka 15 MWh (Megawattimmar = energi) per år vardera. En anläggning har en beräknad livslängd om 30 år och kostar, enligt Solcellskollen, cirka 212 000 kronor installerad och klar.
I teorin skulle dessa anläggningar producera 315 TWh (Terawattimmar) under 30 år. Solpaneler har dock en degenerering som ligger på cirka 0,2 % per år, d.v.s. om en solpanel producerade 1 000 watt år 1, producerar den 998 watt år 2 och så vidare, så år 30 är produktionen 944 watt. Det innebär att den totala produktionen under 30 år inte blir 315 TWh, utan 306 TWh.
Dessa anläggningar kommer inte utan kostnader:
• Enligt Energiforsk antagande är anläggningarna fullt lånefinansierade, med 30 års amorteringstid och 5 % i ränta.
• En mikroproducent erhåller enligt Skatteverkets schablon 19,4 % i bidrag, eller 41 128 kronor per anläggning, vilket summerar till 28 789 600 000 kronor på 30 år för staten.
• Mikroproducenten investerar totalt 119 610 400 000 kronor, som lånefinansieras till en bruttoräntekostnad 92 698 060 000 kronor, där 27 809 418 000 kronor avgår i ränteavdrag – alltså en kostnad för Staten. Vidare tillkommer en uppskattad driftskostnad om 5 öre per producerad kWh, totalt 15 301 662 086 kronor, vilket leder till en totalkostnad om 199 800 704 086 kronor
• Mikroproducenterna har rätt att lägga ut den el de inte använder till försäljning, oberoende om den behövs eller inte. Tekniska verken i Linköping räknar till exempel med att 65 % av den producerade elen läggs ut. Om vi antar att 60 % av 306 TWh producerad solkraft säljs, alltså 181,6 TWh, där varje kWh erhåller en skattereduktion om 60 öre kostar det totalt 110 171 967 020 kronor för Staten.
Kostnaderna för Staten för investeringsbidraget, ränteavdraget och skattereduktionen uppgår totalt 175 520 985 020 kronor, vilket innebär att för de 306 TWh som produceras subventionerar Staten och nätabonnenterna varje kWh som produceras med 54 öre.
Kostnaderna för mikroproducenterna är vidare
* Kapitalkostnader 119 610 400 000 kronor
* Driftskostnader 15 301 662 086
Vilket motsvarar ytterligare 44 öre i kostnad för varje producerad kWh.
Kort sagt, skulle detta ha blivit verklighet blir kostnaden för alla inblandade
54+3+44 = 101 öre per kWh. Ställ detta i paritet med den förmodade garanterade kostnaden per kWh om 80 öre för ny kärnkraft.
#18 och 21. Fasadmonterade solpaneler är bättre på vintern, då de har en bra vinkel mot solen. Tänk er att de strålar som kommer går in med en liten procentuell avvikelse mot solpanelerna, men under sommarmånaderna går in med stor procentuell avvikelse mot desamma. Då kan det vara troligt att trots det är färre timmar på vintern än på sommaren att de ger större effekt.
Då kostnadnera för el är högre på vintern kan det vara mer ekonomiskt med fasadmonterade än takmonterade solpaneler trots lågre total produktion.
Jag har solpaneler på min kåk, ca 6 kwh som jag fått subventioner för. Jag har betalat skatt i hela mitt liv och anser att det är bättre att jag som privatperson får dessa än att ett luftslott som Northvolt, Stegra och vind och solkraft i stor skala.
Jag är totalt ointresserad av 60 öringen och att sälja elen som blir över jag skulle vilja ha ett batteri på 10-15 kwh, så skulle jag bli självförsörjande från mars till november. Tyvärr för dyrt även med subvention.
Den stora vinsten ligger i att slippa betala nätkostnaden, utom abonnemanget.
Totalt betalar jag nästan 3 sek/kwh i nätavgifter totalt.
Jag har sänkt min elförbrukning ( skäms på mig, den skulle ju öka) från 6000 kwh/år till 1600 inkl. pool.
En snöfri vinter ger dom några kwh per dygn.
Poolen värms med solfångare om någon undrar.
# 24. Om rödgröna politiker (även utanför MP!) tycker att du och andra kommer för billigt undan, hittar de säkert på sätt att klämma åt er också. Vänta bara!
# 23. Även om solstrålar träffar fasadytor nästan vinkelrätt vintertid (när/om det är solsken), ger de inte mycket värme med låg infallsvinkel.
#26 Tege
Det är inte solens värme som alstrar el i solpaneler, det är ljuset. På vintern, med lågt stående sol och kanske ett vitt snötäcke framför fasaden och färre partiklar i luften så kanske förlusten mot sommar inte är så stor. Det viktigaste faktorn är dock antalet timmar med sol över horisonten. Timmarna med dagsljus är under alla förhållanden betydligt lägre på vintern.
Karl Erik R #27
Sverige är ett avlångt land i nord-sydlig riktning, så förhållandena kan variera. Runt våra större städer är det nog inte så vanligt med en stor reflekterande snöyta i lämpligt väderstreck, sannolikheten för snö ökar norrut men soltiden minskar å andra sidan, bygg kärnkraft och förbjud solpaneler och batterier kopplade till elnätet.
Solel i all ära men vill man röra till det på riktigt är storskalig vindkraft oslagbar. Nu fungerar det med nerladdning från entsoe igen så nu kan jag visa produktionen för våra grannar i söder andra halvåret 2025 och nu får Danmark vara med igen.
Vinden runt Nordsjön.
Evert Andersson #19
Ivar Andersson #21
För de solpaneler som är på tak stämmer nog 40% under sommarmånaderna och så lite som 6% på vintern.
På de här breddgraderna står solen lågt på vintern och lyser nästan vinkelrätt mot väggarna mitt på dagen och solstrålningen blir 98% jämfört med vinkelrätt mot solen. På sommaren när solen är högt så blir det som bäst 65% jämfört med vinkelrätt mot solen.
Det är en annan sak också och det är att solcellerna har bättre verkningsgrad när det är kallt.
På årsbasis producerar väggplacerade solpaneler mycket mindre än de på taket.
# 2. Rätt har du i att det är ljuset som alstrar el. Rätt skall vara rätt. Men med låg solvinkel blir det inte mycket ljus heller.
Det är faktiskt ännu värre än vad som skrivs i texten:
Enligt Energimyndigheten hade Sverige 4800 MW installerad effekt i solceller år 2024. Det motsvarar 4 stora kärnkraftverk och är mer än den installerade effekten i de fyra kärnkraftverken R1, R2, O1 och O2 som relativt nyligen lagts ner.
Enligt samma källa var den installerade effekten i solceller år 2023, 3960 MW. Samma år fick vi ut 3 TWh elenergi ur dessa. 3 TWh / 8760 h (antalet timmar per år) = 342,5 MW genomsnittlig effekt under året. Som andel av den installerade effekten är detta 342,5 / 3960 =0,0865, dvs. 8,65 %. Detta är uruselt och ännu sämre än vad som skrivs ovan.
GK #32
Entsoe anger 5000 MW solel för 2025, nu är deras siffror från årets början så det ökade antagligen under 2025. Men ändå blev det inte mer än 3 TWh enligt Esett.
Solen 2025
Hur mycket stål, koppar, betong och sällsynta metaller krävs egentligen för ‘den gröna omställningen’?
Den här filmen https://www.facebook.com/reel/1478662509864535 – visar tydligt materialåtgången för olika kraftslag.
Siffrorna gäller USA, men samma fysik gäller här.
När man räknar ihop allt blir det uppenbart:
kostnaderna och resursbehoven är långt ifrån hållbara i den skala som nu planeras.
Världens samlade BNP (Bruttonationalprodukt) räcker inte att betala ett genomförande.
#11 Tomas
Du frågar: ”Vad exakt är det som gör att våra valda politiker inte kan ta till sig all information om att det inte fungerar med varken vindkraft, solpaneler, batterilagring och annat trams? Pengar vräks ut på det ena idiotprojektet efter det andra, Northvolt/Stegra, medan det inte finns pengar till det mest grundläggande i samhället, ex. äldreomsorgen/sjukvården.
Är våra politiker på alla nivåer i samhället verkligen så korkade som de ger sken av?”
Nej, det tror jag inte. Vindkraften fungerar ju förträffligt! Det kommer massor med kWh från vindkraften. (När vi inte behöver.)
Solkraften producerar också som framgår av flera kommentarer ovan.
Problemet är till en viss del att kWh av politiker ses som en vara medan elektricitet till sin natur är en tjänst. När jag trycker på knappen skall strömmen komma. Alltid – och med rätt spänning och frekvens!
Vindkraft, solpaneler, batterilagring och annat trams fungerar, men på ett destruktivt sätt. Dom ökar totalkostnaden för tjänsten elleverans. Det råder ett nära linjärt samband mellan totalkostnaden för el och andelen vind och sol i olika länder. Se här: https://www.youtube.com/watch?v=dN_ARfPY9rY&t=426s Det beror på att sol och vind fungerar och ger ström på fel tid och fel plats. Det krävas massor med dyr teknik för att elsystemet skall fungera och dessutom krävs reservkapacitet som kan ta över vid ”dunkelflaute” vilket är mycket dyrt eftersom utnyttjandegraden blir extremt låg. Men själva vindkraften och solkraften fungerar utmärkt (när den fungerar.)
Ett växelströmsnät är en oerhört komplicerad struktur. Det finns ingen möjlighet att förstå komplikationerna ifall man inte har en gedigen ingenjörsutbildning. Jag tror inte det finns en enda politiker i landet som har förmågan att fatta vari komplikationerna består. Banala saker, som att en kraftledning från Norrland till Skåne där belastningen plötsligt bortfaller ger upphov till kortslutning i kraftverket är begripligt (kanske.) Ledningen är ungefär en kvarts våglängd lång. Öppen i ena änden ger kortslutning i den andra.
Med exemplet menar jag inte alls att just det är ett problem, men effekten av fasvridningar på grund av långa ledningar är inte trivial att hantera när någon stor producent plötsligt får driftsstopp.
Politiker förstår det där med pengar. Det viktiga, som jag ser det, är att få våra politiker att inse hur mycket ”de alternativa” kraftslagen förbrukar av svenska folkets resurser. Varje år. Ekonomi = ”Läran om hushållandet med begränsade resurser” borde vara väl förstådd av politiker från de stora partierna. Tveksamt dock när det gäller MP och V.
Problem: Hur få folket att förstå hur mycket kringkostnader vind och sol drar med sig. Folk gnäller över nätbolagens girighet när det gäller höjda nätavgifter. När (om) det byggs ny kärnkraft uppstår inga nya kringkostnader. Det är en fördel jag inte sett nämnas någonstans. Bygger man 1000 MW i Ringhals blir kringkostnaderna försumbara.
Bygger man i stället 10000 MW vindkraft (10% tillgänglighet) måste stora insatser göras i nätet. Hur mycket kostar det? Den kostnaden måste med när man jämför den ”billiga” vindkraften med den ”dyra” kärnkraften. Sedan tillkommer att svängmassan från kärnkraften stabiliserar nätet och minskar kostnaden för de batterilager som annars måste till för att hantera snabba störningar i nätet.
VINDKRAFTENS DOLDA KOSTNADER Hur få detta uppmärksammat?
Leif #35,
Jag håller med dig. Det här är ett jättestort pedagogiskt problem.
Men efter diverse samtal med min nätleverantör så har jag förstått att de medvetet håller tyst om varför de behöver bygga ut nätet ständigt och jämt. De tar förstås en viss procent på affären och har därför ett incitament att hålla tyst inför kunden och samtidigt få godhetspoäng från staten.
Eftersom staten äger SKV så är det politikerna som vi behöver fråga om varför de tillåter så höga nätavgifter när de drar in miljontals kronor i vinst i varje kommun på detta lurendrejeri. Det här är en jättefråga inför nästa riksdagsval,