Detta är elementärt för KU:s följare men är avsett för en bredare allmänhet – även
politiker, företagsledare och tjänstemän.
Tron att mer koldioxid skulle farligt värma atmosfären tycks utgå från att både
atmosfärens globala medeltemperatur och dess halt av koldioxid ökat de senaste
ca 150 åren. Enkel men felaktig slutsats: mer koldioxid har värmt atmosfären.
Men även om atmosfärens CO2-halt tycks ha ökat obrutet hela tiden sedan Lilla
Istiden, har inte temperaturen gjort det. Den har både ökat och minskat.
Om man alls kan tala om en global medeltemperatur, anses den ha minskat ca
1940-1970 och – åtminstone regionalt – även efter större vulkanutbrott och i
samband med Stilla Havets kalla havsström La Nina.
Inte heller CO2-halten tycks ha stigit jämnt och linjärt. Den påstås ha varit 280
ppm i årtusenden fram till för ca 150 år sedan. Då började den globala
industrialismen med kol, gas och olja som bränslen.
Halten 280 ppm kommer från borrkärnor från tusentals år gammal is i Antarktis.
Men CO2-molekyler vandrar i isen och reagerar med andra ämnen. Därför visar
borrkärnorna inte vilken CO2-halt som rått tidigare.
Kemiska analyser, trädringar och växters klyvöppningar visar högre och växlande
halter från 1800- och 1900-talen. Halten växlar i tid och rum med årstider och
geografiskt läge.
Redan dessa fakta punkterar alarmisternas berättelse om jämn och obruten, CO2-
driven och av människan orsakad uppvärmning sedan Lilla Istidens slut.
Dominerande istider
Än viktigare är växlingar mellan värmeperioder och istider sedan Jordens ungdom
för 3-4 miljarder år sedan – utan minsta mänskliga verksamhet. Dessa
överskuggar helt sena tiders måttliga variationer.
Rimligen kan Jorden ha genomlevt hundratals korta och regionala istider sedan
dess första, varma eon Hades för 4,5 till 4 miljarder år sedan. Sex längre och
djupare istider är kända.
Kända längre istider
Namn Tid
Pongola 3-2,8 miljarder år
Huron 2,4-2,1 miljarder år
Kryogenium:
– Sturtianska 770-660 miljoner år
– Marinoiska 655-632 miljoner år
– Baykonueian 547-540 mijoner år
Anderna-Sahara 460-420 miljoner år
Senglacial 360-255 miljoner år
Kvartär 34 miljoner år till nu
Definition på istid är fasta landisar på eller nära polerna. Under djupa och långa
istider sträcker de sig längre söder- resp. norrut. Kyla och torka minskar
växtligheten till tundra och stäpp. Under Huron och Kryptogenium kan nästan hela
Jorden långa tider ha varit istäckt.
Alla istider tycks ha haft långa värmeperioder med rikt biologiskt liv på isfria
platser, först enkla livsformer i haven och från ca 540 miljoner år sedan både djur
och växter på land och i haven.
Naturliga fenomen
Såvitt känt tycks nära en miljard av Jordens 4,5 miljarder år ha varit istid. Istider
återkommer cykliskt enligt flera kända fenomen:
– Jordens avstånd från Solen, 19-23.000 år
– Jordbanans svagt elliptiska form, 100.000 år
– Jordaxelns lutning 22-25 grader (nu 23,5), 41.000 år
– Jordaxelns pendling och vridning, 26.000 år
– Planeternas lägen runt Solen
– Kontinentalplattornas rörelser
– Kosmiska spiralarmar med stoft och gas, ca 150.000 år
Inget av dessa har det minsta att göra med vare sig atmosfärens halt av koldioxid
eller mänsklighetens sentida verksamhet. Alarmister tror att koldioxid driver
temperaturen. Men det omvända gäller: temperaturen driver CO2-halten.
De facto har Jordens temperatur hållit sig anmärkningsvärt konstant mellan
vattnets frys- och kokpunkt med för livet gynnsamma förhållanden.
Få vet att vi nu lever i en 2,6 miljoner år gammal istid med omväxlande
nedisningar och värmeperioder, varav vi lever i slutet av den senaste.
Mänskligheten överlevde den senaste nedisningen och lär också klara nästa, om
än med svåra umbäranden.
Det är den som är den stora faran, inte gynnsam värme med mer koldioxid för
Jordens växtlighet.
Tege Tornvall
och, som Magnus blomgren brukar ta upp, temperaturen i jordens hav ligger bara en handfull grader över fryspunkten. Detta trots alla larm om katastrofal värme på grund av antropogent frisatt CO₂. Guterrez kokande hav ligger nästan en hel termometerskala bort.
Jag är en klimatoptimist som vill ha varmare väder.
Hoppas att CO2 kommer att öka så att vi får varmare och växtligheten ökar.
Betvivlar att CO2 har så stor betydelse för temperaturen men växtligheten kommer garanterat att öka.
Önska att alla kommer att köra elbilar så att CO2 halten kommer att öka.
Eftersom merparten av elen i världen produceras av kolväte baserade bränslen kommer CO2 halten att öka när fordonen laddas med den elen jämfört med om de kör dieselfordon.
De som inte vill ha varmare kan låta bli att besöka varmare länder och flytta 15 mil norrut för att kompensera den påstådda 1,5 gradiga temperaturökningen. Gäller även djuren och växtligheten som inte tål värmeökningen.
Hee,,Hee..Hee……..
Klimatoptimisten,
Inlägget kan i punktform möjligen vara
en sammanfattning av en omfattande bok där CO2s eventuella roll som klimatets kontrollknapp belysts och diskuterats
eller
en kom-ihåg-lista inför en tenta.
Men utan grundläggande insikter kring punktlistan skapas ingen aha-upplevelse och den blir endast förvirrande.
Ett utmärkt exempel på rådet från en erfaren pedagogikprofessor med fötterna kvar i undervisningsmyllan:
”Lägg bort fullständighetsdjävulen”.
Tack, Tege T
Jo – havet är den stora Klimatutjämnaren.
Havets medeltemperatur kommer att fortsätta att vara trögrörligt – mänskliga aktiviteter lär inte klara att ändra havets medeltemperatur innan andra källor än antropogen koldioxid driver våra ekonomier.
Märkligt nog är det nu dom gröna miljömupparna som istället hotar havet och dess biologiska mångfald – med havsvindindustrier, helst vill dom bygga på havens livsviktiga grundryggar.
Så fortfarande gäller sanningen ” ännu är inte den sista idioten född”.
Som konstaterats – Dom Gröna är inte längre Skogsgröna – dom är nu Militärgröna.
Fiskade på kusten i natt – enorma sillstim fick havet att glittra som mareld, fascinerande.
Mängder av makrill jagade i sillstimmen.
Det var dessa stim som lockade in flera flockar av späckhuggare för några veckor sedan.
– Passa på att njuta av kustens vildmark nu – för snart har miljöpartiet förstört detta Paradis.
Tack Tege.
Litet tips för er med god tid: https://www.youtube.com/watch?v=fOyuDKRaxfQ
En omväldande period då klimatet ändrades för 12800 år sen-Yngre Dryas.
Var det en komet? Svart lager över hela globen skvallrar om en kort intensiv störning av klimatet.
Ett annat tidsfördriv är facebook där denna bild visas:
https://scontent-arn2-1.xx.fbcdn.net/v/t39.30808-6/715472119_1538368667654022_3828136436184193827_n.jpg?stp=dst-jpg_tt6&cstp=mx1080x1080&ctp=s1080x1080&_nc_cat=108&ccb=1-7&_nc_sid=127cfc&_nc_ohc=jFY5hW6GXKEQ7kNvwHukfpk&_nc_oc=AdrTFzI0Xl_OxSueEXGNDTW1PIRMoweYxE9z6YzpOmG1COp4lxsaMaTMm1KrOU-gFEAocrBE2PhJ5tl84fyoG86l&_nc_zt=23&_nc_ht=scontent-arn2-1.xx&_nc_gid=Qy7mjU0GjskQO67GP8MRGQ&_nc_ss=7b2a8&oh=00_Af_M6QXm412UAemtWNvuPJKSLqpiWGd-z1AK3ESRE0y4Hw&oe=6A3035D9
Sorry men det är propaganda från EU!
Nån som kan visa hur man gör kortare länkar?
# 3. Ann varnar med rätta för risken att vara för utförlig. ”Trop dire, c’est ennuyer”, skrev Voltaire. Att säga för mycket är att tråka ut. Man kan ha känslan att ha detta enda tillfälle att få allt sagt. Och så skapar det snarare leda än nyfikenhet. De flesta tillfällen kommer tillbaka.
Ett bättre sätt kan vara att vända det till frågor som den/de man talar med får svara på. Bättre är också att tala med snarare än till någon. Självklart, när man tänker efter. Men svårt, när man blir engagerad.
# 6 Tege, jag vidhåller att punkter som dessa hänger i luften om de inte förankrats tidigare.
Ett annat pedagogcitat från en luttrad fröken som skulle hjälpa eleverna att knäcka läskoden: ” Man ska se vara man häller”.
Hamnar punkterna i listan på hälleberget eller god mylla hos ”politiker, företagsledare och tjänstemän”.
” 7. Ann, detta är inte punkter utan ett resonemang. Vad är fel? Hur? Du tycks se det som en sentida livsuppgift att punktmarkera mig. Varför?
Tack Tege.
Som jag förstår artikeln tycks den fråga att om man vill förstå jordens termiska tillstånd, borde inte temperaturen hos allt jordens vatten i dess olika faser vara ett av de mest grundläggande måtten?
Man kan naturligtvis ha många synpunkter på det men frågan flyttar i alla fall fokus från den tunna atmosfären som vi lever i till den enorma vattenmassa som i stor utsträckning styr hur snabbt jorden kan värmas upp eller kylas ned.
Lufttemperaturen nära markytan beskriver främst vad vi människor upplever. Men en massviktad medeltemperatur för allt vatten på jorden skulle kanske säga mer om temperaturen hos den del av klimatsystemet som innehåller den överlägset största delen av dess värmelagring.
Att energiinnehållet ökar är en sak. Hur detta manifesterar sig som temperaturförändring i den enorma vattenmassa som dominerar jordens värmelagring är en annan.
#5 Lasse
Beträffande Younger Dryas finns en annan hypotes. I mina ögon mycket troligare:
https://www.youtube.com/watch?v=s3VVtEavFDk
Argumentet med platina ”ungefär samtidigt” är rätt svagt: ”When platinum spikes appear in ice cores outside of the Younger Dryas, they are primarily used as chronological markers for major volcanic eruptions rather than extraterrestrial impacts.”
Ett enormt plasmamoln från solen när jordaxeln gör att norra halvklotet drabbas värst skulle kunna hetta upp marken tillräckligt för att förglasa lite i ytan. Det kan inte förklaras med skogsbränder eller dylikt.
Tege, det jag debatterar är om och möjligen i så fall hur punktlistan kan påverka politiker, företagsledare eller tjänstemän inför stundande val och det är till stor del en pedagogisk fråga.
Troligen Din avsikt med inlägget.
# 11. Javisst. Frågan är hur, i vilken form och via vilka kanaler det skall spridas. Texten här kan ses som en remissomgång för synpunkter. Ett arbetssätt vi kan upprepa flera gånger.
6 mm
Detta är sannolikt inte fel även om det faktiskt är betydligt svårare att rekonstruera temperatur och koldioxid på en 100 miljoner skala än på 100 år.
Saken är dessvärre den att vi faktiskt är tillräckligt osäkra på vad som kan komma att hända de kommande 100 åren när det gäller jordens klimat för att inte tala om 100 miljoner in i framtiden.
Jag har ägnat en hel del av min tankeförmåga att försöka lista ut vad som skulle kunna inträffa de kommande 100 år och jag är lika osäker som de flesta av mina internationella kollegor, där flera inte bara är kunniga och skarpsinniga utan även har ett gott omdöme och allmänt förstånd. De är faktiskt minst lika osäkra som jag.
Det enda som verkligen är säkra på sin sak är de som inte belastad sin hjärna med relevant kunskap som Greta och hennes ”ilk” och även kanske en del kommentatorer på denna blogg.
Vad man än anser om IPCC så har man ändå gjort ett ärligt försök att att sammanfatta kunskapsläget och dess stora osäkerhet, eftersom inte den bästa vetenskapen idag kan visa den rätta vägen ens för de kommande 100 åren. Var och en kan läsa den vetenskapliga rapporten och bilda sig en egen uppfattning. Det är inte vetenskapens uppgift att ge konkreta råd till det politiska samhället utan det är faktiskt det politiska samhällets ansvar (och ingen annans!) att göra detta och samtidigt väga in andra minst lika viktiga samhällsfrågor. Detta har såväl USA som Kina gjort men däremot inte Europa och det är detta och inget annat som är en bidragande orsak till dagens ekonomiska och politiska problem i Europa idag.
Lasse, #5,
Joule per kvadratmeter? i? eller på havet? Är det strålningsenergi som avses ? eller vad? och vad är -200 MJ (per kvadratmeter) för något? negativ energi? eller vad?
Inte den bästa poster som producerats inom EU – för att säga något snällt om den.
# 12 Tege, visst är det rätt att paleogeologi/klimatologin inte kan se något samband mellan atmosfärens Co2-halt och klimat, men den listan med punkter måste koncentreras till mer närliggande frågor den kan få någon effekt.
Vad är målet med inlägget?
Lasse #5
https://www.w3schools.com/html/html_links.asp
Men du måste vara mycket noggrann annars blir det pannkaka.
Snygg länk till idiotisk bild.
Läste i går någonstans att SMHI varnar för värmebölja i havet i Östersjön.
Någon mer som läst det eller märkt av de värmeböljan i havet.
Målet är att visa folk de stora sammanhangen, att kyla är den stora risken och att marginell möjlig inverkan av koldioxid drunknar i de stora skeendena. Min text skall inte framföras utåt som den är. Den saknar punkter och är ingen lista. Det finns ingen lista. Men rätt är att betona en sak i taget för att inte komplicera bilden.
Havet visar oss kompexiteten i klimatproblematiken och hur oändligt lite IPCC och narrativet vet.
Titta på havsisen i Antarktis – den började mätas med satellit runt 1979.
Från 1979 – 2015 växte sig dess havsis allt större.
Det gick på tvärs med klimathotet.
Dom senaste 10 åren har så den Antarktiska havsisen minskat – igen.
Skall vi då tolka tillväxten av havsis i Antarktis 1979 – 2015 som ett klimat som rusar med en okontrollerad uppvärmning, aldrig så fort, aldrig så varmt?
Själv har jag badat i Nordsjön i över 50 år – där syns ännu ingen dramatik i havstemperaturen, några av dom högsta badtemperaturerna jag upplevt går decenniee tillbaka.
Badtemperaturen 2026 i Nordsjön är ytterst modest.
Bör vi då oroa oss för denna ” snabba uppvärmning av vårat hav”…??
He,he,he… häää – verkar inte så, baserat på observationer…av verkligheten.
Nordsjön var mycket varmare för 1000 år sedan – den biologiska mångfalden i havet väntar därför på mer värme i havet, efter nedkylningen från 1300 – talet till 1850 – talet.
Människor må vara korkade men havet har ett otroligt minne.
IPCC – borde bada mer.
# 18 Oj, det var stort snarast ett kamikazeuppdrag.
Jag vill inte blandas in i detta, men råder Dej att kika på hur Ian Plimer har lagt upp sin serie med ”The Little Green Book”.
Han bör ju ha överblick eftersom han stod som ansvarig för Encyclopedia of Geology.
Särskilt mittenboken för tonåringar kan nog ge lite tips.
#14 foliehatt
Du frågar: ”Joule per kvadratmeter? i? eller på havet?”
Det står tydligt ”Global Ocean Heat Content” upptill och ”Average anomalies 0 to 2000 metres of depth” nedtill.
Alltså, energiinnehållet i 2000 m³ vatten har ökat med 200 MJ. Dvs varje kubikmeter har ökat med 0,1 MJ vilket är 0,1 kJ/liter. Vattnets specifika värmekapacitet är 4,18 kJ per liter och grad. Medeltemperaturen i de tvåtusen översta meterna i havet har alltså ökat med cirka 0,25 grader de senaste 5 åren enligt grafen. Yttemperaturen har ökat med 0,5 grader enligt Copernicus. Det tar tid för havet att omblandas.
#21 Leif Å
Det blir väl 0,1/4,18 vilket är ca 0,025 grader.
Leif Åsbrink #21
jag tror inte på dem som påstår att 2000 meter hav blivit 0,25 grader varmare på 5 år.
Det är osannolikt snabbt!
OT
Det har kommit en skrift om sambandet mellan globala klimatvariabler: https://arxiv.org/pdf/2605.30684
Där står bland annat:
”Emergent constraints have been proposed as a way to reduce projection uncertainties [5–7] and consist of empirical relations between the response to a forcing of a given physical observable (the predictand) and the properties of some other physical observable (the predictor).” Här handlar det om TCS, ECR och Cloud Feedbacks.
”the change of the total precipitation P scales linearly with the change of the surface temperature Ts (Figure 1a). This reflects the well known fact that there is a strong thermodynamic control on global total precipitation by the lower tropospheric temperature, of which surface temperature acts as a proxy .The slope of P as a function of Ts is about a 2% increase per degree of warming. Consistently with most Earth System model simulations and projections [56], this value is lower than the 7% increase per degree of warming expected from the Clausius-Clapeyron relation (CC) for the global moisture atmospheric content. ” Här sägs något om återkoppling från vattenånga. Den följer av att haven värms upp och är mycket svag jämfört med Clausius-Clapeyron. I början går relativa luftfuktigheten ner när atmosfären värmts mer än haven så det dröjer innan man når ens 2% ökning per grad. (Allt baserat på klimatmodeller.)
Dom visar en graf där AMOC index M noga följer långtidsmedelvärdet av globala medeltemperaturen, men inte alls värdena från år till år och inte heller 5-årsmedelvärdet.
”These results suggest that causal relations (in the sense of proxy response) among the forced responses of different observables depend on the time scale at which these observables are observed.”
”Note that [Koutsoyiannis D.] used this argument to claim that CO2 concentration increase is not the cause of global surface temperature increase. Ref. [ Asbrink L. ] commented on this, showing that one can establish a causal link between CO2 and global surface temperature change when multidecadal time scales are considered. The analysis presented in this paper provide the mathematical framework to explain those results.”
Att dom citerade mig var orsaken att jag blev uppmärksammad på denna skrift. Det där med att ”först kommer värmen, sedan kommer koldioxiden” som argument för att CO₂ inte påverkar temperaturen är fel. Jättefel. Här finns en matematisk förklaring för den som gillar teori. Jag begriper inte matematiken, men jag förstår på ett övergripande plan. Skall man söka samband mellan globala medelvärden måste man använda medelvärdesbildning över långa tider. Kortare perioder, mindre än 15 år eller så är väder . Vädret är kaotiskt och till stor del okorrelerat mellan olika platser på jorden så medelvärdet av vädret över dagar, månader eller år säger inget om klimatvariablerna. Det är decennier eller längre tidsperioder man måste beakta.
#22, #23
Ursäkta. Decimalfel.
Nr 21 – 25
Svt…hade ju det bejublade reportaget om golfströmmen, nu i vintras.
Dom följde med forskarna som mätt styrkan och temperaturen på plats, väster om Storbritannien – ner till 400m.
Dom hade mätt sedan 1988.
Där var inget nytt att rapportera.
Strömmens hastighet var stabil.
Temperaturen under perioden följde ett vågmönster där variationen var stabil under mättiden , temperaturen enligt den grafen böljade mellan drygt 7 grader och drygt 9 grader, under hela mätperioden, sedan 1988.
Alltså – hade dom mätt i nästan 40 år.
Inget nytt från golfströmmen 1988 – 2025, således.
Samma gäller för den svenska delen av Nordsjön, SMHI mäter, bl a från deras forskningsfartyg SVEA – inte heller där brukar något nytt rapporteras – normaltemperatur är vanligast.
Och – vad kallar dom mätperioden på 5 år?
Hittepåperioden?
Menlösa perioden?
0,025 celsius i ökning…med vilken mätosäkerhet jobbar dom?
Nej – om någon kommer dragandes med en sådan mätperiod och en sådan noggrannhet….så..har dom i bästa fall mätt väder…i sämsta fall..är det alarmism.
Några korrigeringar till istidskronologin i inledningen
Det var två (mycket) stora glaciationer under Kryogenien, den Sturtiska och den Marinoiska
Den Baikonuriska glaciationen inträffade däremot under den följande Ediacaraperioden tillsammans med ytterligare en kortare glaciation, Gaskiers, för ca 580 miljoner år sedan
Nästa stora nedisning är den senordoviciska eller hirnantiska (”Anderna-Sahara”)
Den följande stora nedisningsepoken är den senpaleozoiska (inte ”senglaciala”) under Karbon-Perm
Den nuvarande senkenozoiska istidsepoken började mycket riktigt för 34 miljoner år sedan, men den är inte ”Kvartär”, eftersom kvartärperioden börjar först för 2,6 miljoner år sedan. Vad som är speciellt för de kvartära istiderna att de även omfattade stora inlandsisar på norra halvklotet. Under intervallet 34-2,6 miljoner år sedan var det framför allt Antarktis som var nedisat medan inlandsisar i norr var intermittenta och i huvudsak inskränkte sig till arktiska områden (främst Grönland, Svalbard-Frans Josefs land och Alaska-Yukon)
#5
”En omväldande period då klimatet ändrades för 12800 år sen-Yngre Dryas.
Var det en komet? Svart lager över hela globen skvallrar om en kort intensiv störning av klimatet.”
Den senglaciala interstadialen och yngre Dryas var inte något särskilt dramatiskt i ett litet längre perspektiv. Det var helt enkelt ett Dansgaard-Oeschger event med efterförjande avkylning. Jämför GI 7-8 (under mellersta delen av den senaste istioden) och GI 0-1 (den senglaciala interstadialen och Yngre Dryas) i bilden nedan så ser ni hur likartade de var:
https://i0.wp.com/judithcurry.com/wp-content/uploads/2017/02/figure-18.png?ssl=1
Vad som behöver förklaras är varför det inte blev kallare igen efter D-O eventet i slutet av Yngre Dryas för 11 600 år sedan utan blev en interglacial..
På tal om mätningar..
Vi hade bara 4,5 grader i morse, när jag kom hem från fisket.
Nu har solen strålat…hela dagen – men max blev bara 17,4 grader.
Normal nattemperatur så här års i juni är 10 grader på natten och 21 på dagen.
Alltså ganska långt under det normala.
Jag har legat på smhi om att deras avvikelsekartor har fortsatt att halta betänkligt -nästan ständigt är dom rödfärgade.
Men – nu såg jag att bohuskusten plötsligt blev enda platsen i sverige med normal temperatur, enligt deras avvikelsekarta.
Man undrar ju….
Samma gäller ju copernicus avvikelekartor för skagerrak, alltid röda färger.
Undra hur dom mäter? Kanske…på en höft?
Eller – enligt en topptrimmad modell?
Lite kallare än normalt + 420ppm koldioxid= varmare än normalt?
Är det – deras algoritm?
Magnus Blomgren:
Varför mäta faktisk temperatur i verkligheten när man helt enkelt bara kan kolla vad modellerna säger???
OT: Tydligen har de som påstår att solel är billig rätt…ibland…
https://www.affarsvarlden.se/artikel/19-000-kinesiska-solcellspaneler-auktioneras-ut
Tillägg till mig i #30:
https://www.svt.se/vader/manga-missforstar-regnprognosen-smhi-gor-om-sin-app
Procenten är inte hur stor risk det är för regn utan hur stor procent av modellerna som säger regn….
Varför det nu skulle behövas mer än en modell om de nu är så exakta är ju en intressant frågeställning…..
#24 Leif Åsbrink
Du har fel vad gäller kort tidsperspektiv.
Ole Humlum har då visat att i ett KORT perspektiv så går temperaturökning, exempelvis i samband med El Niñotoppar, före atmosfärsökning av CO2 med en lagtime på ca 12 månader.
Ai: ”In their 2013 study, researchers led by Ole Humlum observed that global atmospheric CO₂ levels lag behind changes in ocean surface temperatures by approximately 11 to 12 months, and behind global air surface temperatures by 9.5 to 10 months.The Humlum FindingsThe study argued that because of this observed lag, short-term fluctuations in atmospheric CO₂ are heavily driven by the natural, temperature-dependent ability of the oceans to absorb or outgas CO₂, rather than purely by human emissions. This cycle is notably influenced by short-term climate phenomena like El Niño, which leaves behind warm surface waters and sees a corresponding spike in atmospheric CO₂ roughly a year later.
Se bild nr 12 i länken nedan.
https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2022/10/Klimat-221016.pdf
OT:
Antar att den här säkert delats tidigare på bloggen men den tål att ses igen:
https://youtu.be/uMNi7ulbADk?is=vCbPniWm3hsf42gA
En stunds klokhet och sans från en folkvald som förhoppningsvis har både tillfälle och förmåga att påverka andra folkvalda.
#24 0ch
#34, #33.Spelar det någon större roll om koldioxiden mest kommer från haven eller från förbränning? Hur går resonemanget från denna tvistepunkt? Vilka slutsatser är det meningen att vi skall dra?
#35
Referenserna ska nog vara #24 och #33.
Kolla såklart gärna även på #34.
#33 Mats Kälvemark
Du läser slarvigt.
Visst är detta sant:”Ole Humlum har då visat att i ett KORT perspektiv så går temperaturökning, exempelvis i samband med El Niñotoppar, före atmosfärsökning av CO2 med en lagtime på ca 12 månader.”
MEN det motiverar inte detta: ”Note that [Koutsoyiannis D.] used this argument to claim that CO2 concentration increase is not the cause of global surface temperature increase. Ref. [ Asbrink L. ] commented on this, showing that one can establish a causal link between CO2 and global surface temperature change when multidecadal time scales are considered. The analysis presented in this paper provide the mathematical framework to explain those results.”
Alltså, helt olika mekanismer är verksamma samtidigt. Vädret på nåra års sikt. Kaotiskt och i stor del styrt av havets temperatur, men också av vulkanutbrott mm. Klimatologiskt, över decennier, är det koldioxiden som styr temperaturen. (Antagligen tillsammans med andra fenomen)
Notera att det finns ett ytterligare samband mellan temperatur och koldioxid i den mycket påtagliga årliga variationen. Den hänger ihop med biosfärens andning som styrs av temperaturen.
Till #35 Ingemar:
Bland skeptiker hävdas alltför ofta att det är naturliga processer som lett till uppvärmningen och att det är uppvärmningen som förorsakat den förhöjda koldioidhalten.
Det är inte bara Koutsoyiannis. Här nämns flera högprofilerade skeptiker som förfäktar denna galenskap: https://mathsnilsson.se/2022/12/05/klimatdebattlucka-5-uppvarmningen-orsakar-co2-okningen-inte-tvartom
På nätet finns massor av sånt här: https://www.frihetsportalen.se/2021/11/enkelt-forsta-att-co2-inte-driver-temperatur
Min bestämda uppfattning är att denna falska ”propaganda” mot klimatalarmismen är myckert skadlig och jag har intrycket att somliga även här på KU tror på den. Att sprida såna här dumheter misskrediterar skeptiker och smittar oss övriga genom ”guilt by association”
Den galna klimatpolitiken som inte gör någon rimlig avvägning av hur viktigt det är att minska utsläppen och hur viktigt det är att förbättra världsekonomin är ju det stora problemet. Uppenbart galna påståenden, som att koldioxiden inte lågsiktigt har någon betydelse för temperaturen gör att kloka påståenden om att man borde ta det mer försiktigt och tänka mer på alla andra problem som världen står inför inte beaktas.
#37 Leif Åsbrink
Jag läser inte slarvigt. Du skriver: ”Det där med att ”först kommer värmen, sedan kommer koldioxiden” som argument för att CO₂ inte påverkar temperaturen är fel. Jättefel”
Jag skriver bara att Humlum har visat i ett kort perspektiv så gäller att temperaturen driver CO2, lag time 10-12 månader. I ett längre perspektiv gäller det omvända. enligt din åsikt och narrativet. Samtidigt konstateras genom iskärnor (Vostok i Antarktis ) att under växlingarna istid-värmeperiod under de senaste ca 400.000 åren så går temperaturändringen före och CO2 laggar ca 800 år.
# 35 Ingemar
Det är principiellt viktigt att visa ett det inte är entydigt att fossil CO2 ensam är ansvarig för alla pågående temperaturförändringar utan en rad andra mekanismer är med och påverkar, vilket ju är huvudtema i många inlägg här på bloggen. Dessutom, i de fall CO2 går före (=driver) temperaturen är påverkan liten (logaritmiskt avtagande) , vilket beskrivs båda av IPCC i TCR-modellen (TCR 1,8 °C) och av Happer – Wijngaarden. Med nuvarande ökningstakt av atmosfärshalten (2,5 ppm/år) tar det 170 år för att nå fördubblad halt. Och ökad CO2-halt är välgörande för växtlighet och mänsklighet.
Havet eller atmosfären..?
Kan bara notera knappa 4:a grader i trollhättan denna morgon.
Lägsta i västra götaland, nära 0.
Varför dessa låga temperaturer?
Kan detta kallas att vi lever i en klimatkris?
Kris….hur fasen definierar vårat moderna samhälle en kris?
Jag – tror att Tege här pekar på något viktigt, Havet är Kallt – jämfört den Normala temperaturen dom senaste 5000 åren.
Jag – tror att Havets låga temperatur, historiskt, bör tas med i Klimatekvationen.
Skulle solen plötsligt stråla lite mindre – så är Havet utmärkt väl berett att leverera KYLA.
Oavsett – kallt som fn i västra götaland…MEN naturligtvis helt tyst om detta i media.
Atmosfärens ”förindustriella” CO2-koncentration beror av mängden fytoplankton och havsströmamr.
Djuphavet har betydligt högre partialtryck av CO2 än vad ythavet har (eller högre DIC och lägre pH om man så vill).
Ythavet är utarmat på CO2 – och det beror (främst) på fytoplankton. Samtidigt tillförs ythavet CO2 från djuphavet (djuphavet är en gigantisk CO2-källa).
Om ythavet hade samma DIC-koncentration som djuphavet skulle atmosfärens CO2 halt ligga på ca 800 ppm.
När man påstår att atmosfärens CO2 halt legat stabilt på ca 280 (+/- 25) ppm under typ 800000 år så implicerar det att mängden tillfört (upp-vällning från djuphavet) och borttransport (fytoplankton) varit i balans under denna tidsperiod på ett sånt sätt att jämviktsvärdet hamnar just på 280 ppm.
Mycket möjligt … men är det rimligt? Jag vet inte.
Leif Å #37,
Jag har bara svårt att förstå upphetsningen kring frågan om olika källor till en ökad koldioxidhalt. Jag ser inte att vi skulle behöva förneka att människan släpper ut koldioxid i atmosfären (och en viss global uppvärmning som konsekvens), eller förneka att havens uppvärmning bidrar till öka koldioxidhalten. Troligen är det båda källorna (+ vulkaner och annat) som bidrar.
Tja, det är i alla fall tillfälligt tyst i lögnmedia om torkan och ”värmen” när det av allt att döma finns risk att 2017 går i repris denna sommar även om TV-vädret alltid framhåller ”extremvärmen” vid Medelhavet trots att resten av Västeuropa är kallare än normalt? Att de inte lär sig någon gång är ju frapperande med tanke på hur ofta deras ”profetior” om klimatet slår fel? Men sensationsjournalistik och klimatalarmism är på modet så verkligheten får som vanligt stå tillbaka.
Magnus Blomgren [39}; ”Varför dessa låga temperaturer?” Vi har atmosfäriska förändringar och vad kan då vara orsak till dessa? Det kan bara bero på förändringar i solenergin. Den polära jetströmmens vandring söderut kan knappast bero på CO2. Det klimatforskarna inte vill tillstå eller inte kanske känner till, är spektrala förändringar i solens spektrum. Det mesta av våglängder under 400 nm hamnar i atmosfärslager över troposfären. Integrerar man över hela solens spektrum, kan man finna att dess integral kan bli lika vid olika spektralt innehåll, härav kan man få föreställningen att solen är en konstant. Lägre energi i UV-området med kompenserande höjning i ljusvåglängderna och IR, får naturligtvis konsekvenser för atmosfärscirkulationen i både stratosfären och troposfären. Vi kanske nu är där i ett sådant läge där stratosfären konstant förlorar energi i UV. Vad kan detta ha för betydelse för senare års svalare vårar med kallare nätter?
#38 Mats Kälvemark
Enig vad avser Humlums orsak-verkan följd under hans refererade tidsperiod från 1958 framåt, där ordningsföljden är förändring havstemperatur (HadSST4) ger förändring atmosfärtemperatur (HadCRUT5) ger förändring koldioxidhalt i atmosfären (Mauna Loa).
Ron Clutz, refererad till i kommentar från mig nyligen, visar sammaledes med utgångspunkt från differentialtemperatur i den lägre Troposfären (UAHv6.1) och årsvis koldioxidförändring utgående från månadsvisa observationer/data Mauna Loa, utan undantag.
Sammanhanget, verifierat över ett halvt sekel, med bäst tillgängliga data, blir plötsligt fel p.g.a. en matematisk attributionsekvation, på tid som överstiger ovanstående men bortseende från paleogeografiska liknande bestämningar. Det tro jag själv inte ett dugg på, lika lite som jag tror på Happers et al. modellbestämningar över koldioxidhaltens drivande temperaturverkan, ehuru liten/betydelselös(?). Såvitt jag hittills kunnat förstå är den senare, dels ej visat generellt giltig under de dagligdags varierande atmosfärtillstånden, dels därför ej verifierad av observationsdata över tid. Om jag får låna en egen version av ett uttalande av R. Feynman är ’Happers hypotes’ fortsatt en hypotes för verifiering av observationsdata.
Snart får vi väl också höra här på KU, att såväl djuphavens temperaturanomalier, ENSO, Arktis isutbredning m.fl. är funktioner av delvis outgrundliga matematiska samband med atmosfärens koldioxidhalt?
#28
”Samtidigt konstateras genom iskärnor (Vostok i Antarktis ) att under växlingarna istid-värmeperiod under de senaste ca 400.000 åren så går temperaturändringen före och CO2 laggar ca 800 år.”
Detta gäller alltså i SLUTET av istider.I början av istider är fördröjningen betydligt större, upp till 5000 år. Varför? Ingen vet men uppenbarligen är processerna där temperaturen driver koldioxidhalterna asymmetriska vid stigande och sjunkande temperaturer.
Och det gäller under de senaste 800 000 åren, inte 400 000. Det pågår f ö flera projekt i Antarktis som söker efter äldre is att analysera. Framför allt vill man hitta is från ”the 41 KA world” för mer än en miljon år sedan då istidscyklerna bara var 41 000 år långa, och naturligtvis gärna is från Pliocen för mer än 2,6 miljoner år sedan.
Om projekten fullföljs vill säga, för de preliminära värden som kommit från blåisområden och is i permafrost tyder på att resultaten kan bli katastrofala för den nuvarande klimatparadigmen.
Magnus b. #39
”Oavsett – kallt som fn i västra götaland…MEN naturligtvis helt tyst om detta i media.”
Inte helt tyst 🇸🇪Det är minsann inte bara svenska krusbär som är svenska.🇸🇪
Bakom betalvägg men ingressen säger allt:
”Midsommar väntar runt hörnet och med det kliver jordgubben in i huvudrollen. Men risken att luras av jordgubbskriminella ökar när den kalla våren har ställt till det för de svenska odlarna.”
Jordgubbskriminella, blåbärsterrorist, lingonsvindlare, krusbärsförnekare, har vi fler?
Mycket bra inlägg av Tege! Speciellt värdefull är sammanställningen av de olika cykler som styr vårt klimat. Då det inte är lätt att hålla alla siffrorna, angående detta, i huvudet, har jag nu laddat ner desamma. Uppgifterna om de olika cyklerna är något som bör påpekas för alla de alarmistiska forskare, politiker och murvlar, som inbillar sig att klimatet alltid varit stabilt i ”förindustriell tid”, vilket naturligtvis är helt befängt. Det svenska klimatet har varierat från tropiskt klimat till bitande istidsskyla under under kilometertjocka istäcken.
Det är viktigt att kunna föra fram fakta i klimatdebatten och därför undrar jag än en gång om någon laddat ner den information som tidigare fanns på https://extinctionclock.org/ Där kunde man läsa om hur fel alla alarmister haft i sina prognoser. Det är viktigt att kunna upplysa om hur kända personer ståndigt haft kraftigt fel och det är beklämmande att se hur personer som Al Gore, Antonio Guterres och Johan Rockström fortfarande ses som auktoriteter bland många politiker och murvlar. De har ju ständigt haft fel i sina prognoser, vilket finns dokumenterat, och förtjänar därför ingen som helst tilltro.
Var kan man finna den information som fanns på Extintionclock?
#45 tty
Tacksam om du kan ge länkar till källor. Lagtime på 5000 år i början på en istid var en nyhet för mig.
# Ann o Tege
Frågan om pedagogik är både bra och viktig … så länge man är medveten om att pedagogik måste anpassas till den grupp av åhörare som man riktar sig till.
Det är en avgrundsstor skillnad i hur pedagogiken bör utformas när du vänder dig till en grupp gymnasieelever under en 100 poängskurs i naturkunskap och hur du måste utforma pedagogiken om du får möjlighet till 5 minuter med en minister …
Hos ministern har du ungefär en mening på dig att skapa tillräckligt intryck för att han eller hon möjligen skall ägna dig uppmärksamhet de påföljande 4,5 minuterna …
#38 Mats Kälvemark
Jag tycker det är konstigt att du missuppfattat vad jag skrev: Det där med att ”först kommer värmen, sedan kommer koldioxiden” som argument för att CO₂ inte påverkar temperaturen är fel. Jättefel. Här finns en matematisk förklaring för den som gillar teori. Jag begriper inte matematiken, men jag förstår på ett övergripande plan. Skall man söka samband mellan globala medelvärden måste man använda medelvärdesbildning över långa tider. Kortare perioder, mindre än 15 år eller så är väder .
Det där med att ”först kommer värmen, sedan kommer koldioxiden” som argument för att CO₂ inte påverkar temperaturen på lång sikt är fel. Jättefel. Här finns en matematisk förklaring för den som gillar teori. Jag begriper inte matematiken, men jag förstår på ett övergripande plan. Skall man söka samband mellan globala medelvärden måste man använda medelvärdesbildning över långa tider. Kortare perioder, mindre än 15 år eller så är väder .
Ur mitt perspektiv tycker jag att resten av stycket förtydligar att jag avser globala medelvärden över 15 år eller mer. Det tyckte jag man borde inse om man inte läser slarvigt.
#41 Ingemar Nordin
Du skriver: ”Jag har bara svårt att förstå upphetsningen kring frågan om olika källor till en ökad koldioxidhalt. Jag ser inte att vi skulle behöva förneka att människan släpper ut koldioxid i atmosfären (och en viss global uppvärmning som konsekvens), eller förneka att havens uppvärmning bidrar till öka koldioxidhalten. Troligen är det båda källorna (+ vulkaner och annat) som bidrar.”
Det jag irriterar mig svårt på är alla som med hänvisning till relativt svaga fenomen hävdar att koldioxid inte påverkar temperaturen alls. Dom är måga och jag gav några referenser i #37.
Koldioxidhalten i hav och atmosfär strävar efter balans. Jämviktskonstanten beror av temperaturen och är i strleksordningen 6 ppm/grad. Den globala medeltemperaturanomalin svänger våldsamt upp och ner med bortår 0,5 grader. Det motsvarar cirka 3 ppm och kommer med en fördröjning av cirka ett år. Den klimatologiska trenden är cirka 0.2 grader/decennium och KAN INTE BERO PÅ AVGASNING FRÅN HAVET! 50 år * 0,2 grader blir 1 grad så av koldioxidökningen som inträffat är det bara cirka 6% som beror på avgasning från haven.
Jag begriper inte varför så många vill förneka att människans utsläpp av koldioxid i atmosfären påverkar atmosfärens koldioxhalt. Ändå görs det i stor skala – och jag finner det kontraproduktivt. Det misskrediterar alla som vill motarbeta klimatalarmismen.
#44 Göran Åkesson
Du skriver: ”Enig vad avser under hans refererade tidsperiod från 1958 framåt, där ordningsföljden är förändring havstemperatur (HadSST4) ger förändring atmosfärtemperatur (HadCRUT5) ger förändring koldioxidhalt i atmosfären (Mauna Loa)……Sammanhanget, verifierat över ett halvt sekel, med bäst tillgängliga data, blir plötsligt fel p.g.a. en matematisk attributionsekvation,”
NEJ!!! Humlums orsak-verkan följd är INTE fel. Men det är fel att ur den dra slutsatsen att den observerade ökningen från 280 till 415 ppm beror på att jorden blivit 1,3 grader varmare.
#51 Leif Åsbrink
Jo, större delen av ökningen kommer antagligen från mänskliga utsläpp.
Havets cirkulation är en viktigare faktor än ythavets temperatur (i alla fall om vi pratar om någon grad). Du pratar om havets jämvikt som om havet vore homogent. Att avgasningen bara beror på ytvattnets temperatur.
Djuphavet är koldioxidrikt och är en källa fullt jämförbar (eller större) med antropogena utsläpp (mätt i tillförd CO2). Den uppvällning som sker av djupvatten tillför atmosfären stora mängder koldioxid.
En variation i volymen uppvällt och/eller DIC-halten på den uppvällande vattenmassan kan ha stor påverkan på atmosfärens koncentration.
#53 Jonas W
Javisst, även koncentrationen som ju är olika vid El Ninjo och La Nina, men det korrelerar med temperaturen och stör inte de samband man kan observera mellan temperatur och koldioxidhalt särskilt mycket.
Jag menar inte alls att havet är homogent, men en liten ändring av medelemperaturen ändrar jämviktskonstanten lite grann, i genomsnitt lika överallt – och då ändras flödena ungefär lika överallt. Blir det varmare så ökar flödena uppåt medan flödena nedåt minskar.
Det finns oerhört mycket kol i djuphavet. Potentialen att avge koldioxid är nästan obegränsad – men djuphavet står inte i kontakt med atmosfären. Om några tusen år när jämvikt inträtt (teoretiskt) kommer våra utsläpp att ha ökat koldioxidhalten i atmosfären med ett fåtal ppm. Kanske kommer en ny istid att ändra på saken.
Man kan enligt min mening vara alldeles säker på att större delen av ökningen av koldioxid i atmosfären beror av mänskliga utsläpp. Det betyder INTE att detta skulle vara ett akut bekymmer. Kanske beror större delen av den uppvärmning som skett sedan Lilla Istiden på det. Kanske skulle det utan utsläpp ha blivit ännu kallare än det var på Lilla Istiden eller så skulle en avsevärd del av uppvärmningen inträffat ändå som en återgång från Lilla Istiden. Det är faktiskt ingen som med säkerhet kan veta.
Mänskligheten borde tänka långsiktigt. Rovdrift på fossila resurser borde undvikas – men det gäller även rovdrift på andra resurser – litium, fisk, palmolja (regnskog) mm. Jag anser att satsning på fission är det alla nationer borde inrikta sig på. I dag uran, men snart torium också. Fusion tror jag inte ett dugg på. Att bestråla litium med neutroner i vakuum för att få tritium tror jag inte blir tekniskt realistiskt. Fusion kan komma när man når temperaturer för att fusionera deuterium. Det skulle nog kräva enormt stora anläggningar – och då tänker jag mig något hundratal år in i framtiden. Det finns alldeles tillräckligt med klyvbart material för att ge oss tid att hitta på någon annan lösning.
Tack Leif Åsbrink för att du bidrar med dina kunskaper. Alltid lika intressant att ta del av. 👍
Leif Åsbrink, #52,
”NEJ!!! Humlums orsak-verkan följd är INTE fel. Men det är fel att ur den dra slutsatsen att den observerade ökningen från 280 till 415 ppm beror på att jorden blivit 1,3 grader varmare.”
Vad säger du om det omvända påståendet ”att den observerade temperaturökningen på jorden om 1,3-ish grader beror på att koldioxidhalten har ökat från från 280 till 415 ppm” ?
Humlums ”värme före CO₂”-data gör det svårt för mig att se att CO₂ är huvudregulatorn för klimatets temperatur idag. Inte så att jag ser Humlums data som ett bevis för att det kausala förhållandet är omvänt mot vad Rockström et al.s påstår. Snarare så att frånvaron av CO₂ före temperaturuppgång säger något, exempelvis att någon/några andra faktorer har större påverkan på temperaturen än CO₂ – framför allt som koldioxidens värmande effekt ska vara direkt, utan tidsförskjutning och atmosfären är både den del av systemet jorden där koldioxiden har sin direkta klimatpåverkande effekt samt är den del av systemet med lägst värmekapacitet
Den som vet annorlunda – förklara gärna för mig var mina tankar går fel.
#56 foliehatt
Jag yttrar mig om orsaken till att CO₂-halten stigit från 280 till 415 ppm. I hur stor utsträckning den ökade halten är orsaken till den observerade ändringen i den globala medeltemperaturanomalin är en helt annan sak! Det är detta som ur mitt perspektiv gör det så egendomligt att en massa skeptiker påstår att våra utsläpp inte påverkar koldioxidhalten i atmosfären.
Min egen uppfattning i saken är att den ökade halten växthusgaser står för mellan 50 och 150% av de observerade 1,3 graderna. Utan utsläpp kanske det hade fortsatt att bli kallare.
Leif Åsbrink, problemet med ditt resonemang är ju att den största delen av uppvärmningen sedan 1860-talet kom innan CO översteg 320 ppm i första halvan av 1900-talet? Som orsak till klimatförändringar är alltså CO2 ett felaktigt spår men som drivs av ekonomiska och politiska skäl av makteliten.
#58 Benny
Jag angav att jag tror att växthusgaser står för mellan 50 och 150% av de 1,3 graderna. Jag kan absolut inte tänka mig att koldioxiden inte värmer alls och den ökade lite från 1860 till 1940; från cirka 280 till 310 ppm. Metanet ökade från 760 till 1000 ppb. Notera att jag skriver växthusgaser, inte koldioxid.
Hur tillförlitlig kurvan över metanet kan vara vet jag inte: https://discover.hubpages.com/education/How-Methane-Gas-Releases-Due-To-Global-Warming-Could-Cause-Human-Extinction
Jag förmodar att ökningen av metan har med ökat jordbruk från en ökande världsbefolkning att göra. Jag har stoppat in siffrorna i MODTRAN:
_år__CO₂_ CH₄_W/m²
1850 280 0.76 261.7
1940 310 1.00 261.2
2025 415 1.80 259.6
Ifall växthusgaser vore den enda orsaken till uppvärmningen sedan 1850 så skulle en teoretisk forcing av 261.7-259.6 = 2.1 W/m² ge 1.3 grader, dvs 0.62 grader per W/m².
Från 1850 till 1940 blev forcingen i MODTRAN 0.5 W/m² så den borde ökat temperaturen med 0.3 grader. Det stämmer väldigt bra.
Nr 59 Leif Åsbrink
” ifall växthusgaser vore den enda orsaken”…
Ja – det är väl det som har förblindat världen?
Tittar man på mätningarna av solinstrålningen så har den globalt gett 3,52 W/m2 i ökning, sedan 1980 – talet.
Räknat med IPCC:s klimatkänslighet på 0,75 C per W/m2 – så räcker även ökningen av Solinstrålningen till för att förklara temperaturökningen.
Rent teoretiskt ger mer sol och mer koldioxid en temperaturökning.
Frågan är väl – hur mycket ökade solinstrålningen 1850 – 1950?
Perioden 1940 – 1980 tycks visa oss vad som händer när solljuset blockeras lokalt.
Pina – tubo:s utbrott 1991 visade att mindre solinstrålning gav en global temperatursänkning på 0,4 grader Celsius.
Några delar av ovanstående tycks stödja betydelsen av solinstrålning som kraftfull temperaturdrivare, både uppåt och nedåt.
Vilket är facit?
Att – endast antropogen koldioxid gett oss temperaturvariationen 1850 – 2025….känns dock teoretiskt osannolikt.
Leif Å. Vad jag förstår hävdar du att koldioxid visst kan värma atmosfären och att 50-150 procent av sentida uppvärmning skulle bero på ökande CO2-tillskott från mänsklig verksamhet. Detta gentemot Humlum m. fl., som menar att temperaturväxling alltid föregår CO2-växling.
Utan att mucka gräl undrar jag som nyfiken lekman om död materia (som CO2) av sig själv kan börja röra sig och värma. Sådan materia måste väl per definition vara levande, ha ämnesomsättning och fortplantning – och medvetande? Men även då måste den ju först få energi. Eller?
Det för oss till frågan vad liv faktiskt är och hur det uppstått just ur död materia. Ett värdigt ämne för Rockström & Co att bita i. Men kanske för svårtuggat. Robert M. Hazen kom i sina studier av Jordens kol (DCO) nära denna fråga. Grunda havsvikar? Skorstenar på havsbotten?
#45 tty
Med anledning av tty:s kommentar tycker jag det kan vara intressant att lyfta den mellersta pleistocenövergången (MPT) för cirka 800 000 år sedan.
Det var då jorden klev ur ett linjärt system – styrt av jordaxelns lutning i cykler om 41 000 år – och gick in i en komplex cykel på 100 000 år.
Skiftet berodde på att inlandsisarna på det norra halvklotet blev större och den atlaniska havsströmmen AMOC försvagades och varierade mer. Detta orsakades troligen av albedo- och växthusgas- förändringar.
Denna 100 000-åriga takt av djupa istider har dominerat vår planet ända fram till idag.
Nya studier i bland annat Science Advances varnar nu för att nuvarande växthusgasutsläpp och albedoförminskning kan minska AMOC med cirka 50 % till år 2100, vilket riskerar att tvinga strömmen tillbaka till det ”avstängda” glaciala läget.
Sverige skulle då drabbas av en akut klimatkatastrof.
Nu vill jag inte framstå som någon klimat alarmist men tecknen på ökade växtgaser och temperaturer kanske är ett förbud om att vi närmar oss en istid istället för ett kokande hav.
#61 Tege Tornvall
Semantik är svårt. Satsen ”koldioxid kan värma” kan tolkas på olika sätt. Koldioxid kan INTE skapa värme. Den kan dock isolera på liknande sätt som en filt som värmer genom att ha motstånd mot värmeledning och således vara kallare på utsidan än på insidan. Analogin med filt får inte dras för långt…
Det är (nästan) endast solen som värmer jorden – men temperaturen på jorden beror inte bara av hur mycket värme jorden tar emot. Temperaturen beror i lika hög grad av hur effektivt jorden kyls av mot Univrsums kyla, 3K.
Det är banal fysik. Har inget med levande/död eller medvetande att göra.
Tillför man energi (strålning t.ex.) till ett system stiger temperaturen. Avlägsnar man energi (strålning t.ex.) sjunker temperaturen. När tillförd energi är lika med avlägsnad energi blir temperaturen konstant.
Koldioxid reducerar den strålning som jorden skickar ut i världsrymden. En rimlig gissning är att mottagen energi från solen inte påverkas särskilt mycket. (En lite grönare jord tar dock emot lite mer värme från solen genom att reflektera bort mindre.) Konsekvensen blir ökad temperatur. Något höjd temperatur ökar strålningen från jorden så att ny jämvikt inträder vid en något högre temperatur. Notera att det är atmosfären som strålar, inte marken. Direkt från marken till rymden kommer endast cirka 10%. Det viktiga är att det är atmosfären som blir lite varmare.
Leif Åsbrink #63
det perfekta svaret!
# 63, Leif Å. Tack för bra förklaring. Jag tar till mig att isolera och hålla kvar värme samt ny jämvikt. Men varifrån kommer mer koldioxid? Med allt annat lika: från mänsklig verksamhet. Men den kan vi ju inte sluta med. Är den alls ett problem trots gynnsam effekt på växtlighet och skördar?
På andra håll har jag hört om balanserande (rätt uttryck?) verkan av vattenånga.
Varje 10-15.000 år lång värmeperiod under rådande 2,6 miljoners istid lär ha varit ungefär som dagens = den senaste med runt 400 ppm CO2-halt och rikare växt- och djurliv än under nedisningarna. Efter lång och djup istid för 360-255 miljoner år sedan lär halten också ha varit nere på 300-400 ppm men steg sedan igen med mer värme till ca 2.000 ppm med mer syre och större djur och växter.
Ännu ett angeläget forskningsområde för Rockström & Co att fördjupa sig i hellre än att larma om överdrivet och illa grundat klimathot.
#65Tege Tornvall
Men varifrån kommer mer koldioxid? Med allt annat lika: från mänsklig verksamhet. Men den kan vi ju inte sluta med.
I princip skulle vi kunna sluta – långt in i framtiden – med kärnkraft och CCS. Det tror jag inte kommer att ske globalt, men jag tror utsläppen kommer att minska framöver, dock inte särskilt fort.
Är den alls ett problem trots gynnsam effekt på växtlighet och skördar?
Bra fråga! Det är nog rätt säkert att havet kommer att stiga lite snabbare på grund av våra utsläpp än det eljest skulle ha gjort. Det finns både bra och dåliga konsekvenser – olika för olika platser på jorden. Enligt min mening vet vi inte så noga, dert finns skäl att vara försiktig – även därför att vi inte bör förbruka så värdefulla resurser som olja och gas för att framställa elektricitet. Framtidens människor bör inte berövas förträffliga råvaror för sin kemiindustri. Vi bör använda kärnkraft för vårt elbehov. Även geotermisk vatten, vind, sol,… därhelst det är lämpligt.
På andra håll har jag hört om balanserande (rätt uttryck?) verkan av vattenånga.
Detta vet jag inget om. Vattenångan är viktig för den termiska kontakten mellan mark och atmosfär. Det går mycket strålning åt båda hållen.
Varje 10-15.000 år lång värmeperiod under rådande 2,6 miljoners istid lär ha varit ungefär som dagens = den senaste med runt 400 ppm CO2-halt och rikare växt- och djurliv än under nedisningarna. Efter lång och djup istid för 360-255 miljoner år sedan lär halten också ha varit nere på 300-400 ppm men steg sedan igen med mer värme till ca 2.000 ppm med mer syre och större djur och växter.
Ur mitt perspektiv är det inte så intressant. Vi har ett problem här och nu: Hur få stopp på galen alarmistisk politik och i stället gynna långsiktigt kloka åtgärder som sparar ändliga resurser.
Ännu ett angeläget forskningsområde för Rockström & Co att fördjupa sig i hellre än att larma om överdrivet och illa grundat klimathot.
Jag tror Rockström är ärligt oroad av sina hypoteser om tipping points. Som teorier är dom logiska – t.ex. det där med metan som kommer ur permafrosten och snabbt ökar temperaturen så att det kommer mer metan. En ostoppbar utveckling när den väl startat. Jag finner det osannolikt därför att norra hemisfären var mycket varmare för cirka 8000 år sedan då Skandinavien var fritt från glaciärer. Varför passerades denna tipping point inte då?
#66 Leif Åsbrink
Med anledning av tty:s kommentar tycker jag det kan vara intressant att lyfta den mellersta pleistocenövergången(MPT) för cirka 800 000 år sedan.
Vad anser du om denna händelse?
Nya studier i bland annat Science Advances varnar nu för att nuvarande växthusgasutsläpp och albedoförminskning kan minska AMOC med cirka 50 % till år 2100, vilket riskerar att tvinga strömmen tillbaka till det ”avstängda” glaciala läget.
Sverige skulle då drabbas av en akut klimatkatastrof.
Det är här min hypotes blir annorlunda. Jag tror att vi är på väg att bryta oss loss från den kallare 100 000-åriga istidscykeln och istället rör oss mot förhållanden som påminner om den tidigare mildare 41 000-årscykeln.
Före den mellersta pleistocenövergången låg ju koldioxidhalterna högre och medeltemperaturen var stabilare, vilket skapade en mer gynnsam miljö för de tidiga människoarter som utvecklades då. Faktum är att vår nuvarande, höga koldioxidhalt fungerar som en effektiv sköld som helt förhindrar eller skjuter upp nästa djupa istidscykel.
Smhi :s rapport från deras forskningsfartyg har kommit för mqj 2026.
Östersjön, kattegatt och skagerrak besöktes.
Temperaturerna var normala och något lägre än normala på några platser.
Bra planktonaktivitet och god salthalt, språngskiktet låg på 10 – 20m.
Utmärkta förhållanden således.
Själv noterar jag rätt låga till normala vattentemperaturer i skagerrak – så här vid midsommar.
Akta er om ni skall bada – temperaturen allmänt mellan 14 – 15 grader, risk för rejäl kärlpåverkan.
För er som oroar er för höga havstemperaturer kan jag skicka med lite tröst.
Verkligheten visar perfekta temperaturer i 100 års perspektivet, även i år.
Havet är stabilt.
Nr 67 Adepten
När solen minskar av orsaker som jordaxel eller liknande eller ändrar aktivitet – så kommer jordens temperatur att minska, liksom mängden återstrålning från koldioxiden – då kommer sannolikt först en mindre istid sedan en större.
Bara att glädjas så länge vi slipper köld, marginalerna är små nu – sedan 2000 år tillbaka.
– Flera kallevent bara dom senaste århundrandena.
Vi går mot köld.
Och gällande havet.
Det finns forskare som överraskats av funktionen – att varmare ytvatten hindrar djupare, koldioxidrikt, vatten att nå ytan.
Varmare ytvatten ger effekten av ett lock.
Dvs – det är ytterligt svårt att blanda vatten med olika temperaturer.
Det andra som färre förvånas över är att mer sol och koldioxid ökar den biologiska aktivitet i ytvattnet – konsumtionen av koldioxid ökar, det blir mer liv där.
En del av detta liv äts av näringskedjan och en del dör och faller till botten.
Havet är ingen passiv mottagare av förändring, havet reagerar – både med biologiskt liv och via temperaturskiktning.
En slags jämvikt frodas.
#67 Adepten
Med anledning av tty:s kommentar tycker jag det kan vara intressant att lyfta den mellersta pleistocenövergången(MPT) för cirka 800 000 år sedan.
Vad anser du om denna händelse?
Jag har ingen uppfattning, har inte försökt förstå vad som hänt före den senaste istidens slut.
Leif Åsbrink, #66,
”Varför passerades denna tipping point inte då?”
Enkelt – Professor Rockström var inte född då