Nu ska vi köra bil med fläsk i tanken
Det lilla landet med det stora egot har målat in sig i ett hörn. Självbilden är att vara ett föredöme för världen att följa och då har vi lovat mer än som går att hålla. Den gröna omställningen har blivit ett självspelande piano som spelar i tempot presto, mycket hastigt. Allt drivs av en besinningslös →
Några allmänna rättsliga ramar för vindkraft – Del 2
Naturskydd EU -lagstiftning om naturskydd Fågeldirektivet (Europeiska kommissionen, 2009 a) och livsmiljödirektivet (Europeiska kommissionen, 1992) bygger grunden för EU:s biologiska mångfaldspolitik. Fågel och livsmiljödirektiv gör det möjligt för EU:s medlemsstater att arbeta tillsammans inom en gemensam rättslig ram för att skydda arter i sin egen rätt över EU och bevara kärnområdena för några sällsynta och →
Några allmänna rättsliga ramar för vindkraft – Del 1
Vindkraftverk Hela vindkraftverket, inklusive maskinhuset (nacellen), torn, kopplingsstation/ställverk och fundament definieras som en maskin och omfattas helt av EU:s maskindirektiv. Dvs. en funktionsfärdig maskin med tillhörande styrning och drivning. Maskindirektivet anger vilka grundläggande hälso- och säkerhetskrav som gäller för alla maskiner som släpps ut på marknaden inom EU. Maskindirektivets krav implementeras i svensk lagstiftning →
FRANSK KLIMAT-OCH ENERGIPOLITIK
Foto av Ségolène Royal, en av de franska politiker som mest bidragit till att borra i sank det franska kärnkraftsprogrammet. På fotot pretenderar hon att vara Marianne, Frankrikes Moder Svea. INLEDNING Frankrike är EU:s mest inflytelserika land efter Tyskland och dess politik och ställningstagande påverkar Sverige i hög grad. Inte minst därför bör man följa →
Havsbaserad vindkraft accelererar cybersäkerhetsutmaningar
Havsbaserad vindkraft spelar en större roll för länders kraftplaner vilket gör dem sårbara för cyberattacker relaterade till bland annat fjärrkontroll och turbinunderhåll. Sedan år 2021 har det skett tre högprofilerade cyberattacker mot vindkraftsparker i Europa, där OT – datorsystemen som hanterar, övervakar, automatiserar och kontrollerar industriella system – riskerar att utnyttjas och äventyras. Effekterna av →
Geologisk studie visar att de gröna energimålen är omöjliga att uppnå
Professor Simon Michaux (Geologiska forskningscentralen GTK- Finland) visar nedan att jordens mineraltillgångar inte på långa vägar räcker till för en fullständigt avveckling av alla ”fossila” bränslen. Studiens tabell som uppskattar åren för att producera de metaller som krävs vid nuvarande produktionshastigheter. Till exempel skulle litium ta nästan 10 årtusenden att uppnå. Dessutom måste dessa knappa →
Bortkastat att gräva ned koldioxid
Nu ska vi sluta kasta pengar i sjön – vi ska pumpa ner dem CCS-vurmen är ännu ett område för bidragsentreprenörerna. Enklare att fånga in bidragen än koldioxiden. Över alltihop svävar Parisavtalet. Klimatreligionens bibel. Trosbekännelsen ska man kunna inför husförhören. Nåde den som inte som ett rinnande vatten kan sin ”Jag fattig syndare….bekänner att jag →
Elektrokinetisk gruvteknik
Elektrokinetisk gruvteknik för att utvinna sällsynta jordartsmetaller (REE) ur bergarter som vittrat https://www.researchgate.net/publication/364954578_A_green_and_efficient_technology_to_recover_rare_earth_elements_from_weathering_crusts Elektrokinetisk gruvteknik är en in-situ process där ett elektriskt fält skapas i en bergmatris genom att applicera en lågspänningslikström (DC) på elektroder sänkta direkt i berget. Som ett resultat av appliceringen av det elektriska fältet kan metallföreningar mobiliseras, koncentreras och extraheras från →
Elkrafthistoria och planer om 24 000 megawatt kärnkraft
Torsdagen den 26 oktober 1972 presenterades CDL:s utredning om Sveriges elförsörjning 1975-1990. CDL var Centrala Driftsledningen, en samarbetsorganisation för de större elproducerande kraftbolagen. CDL tillkom ursprungligen under 1930-talet för samverkan mellan kraftbolagen under krig och aktiverades sålunda när andra världskriget bröt ut. ”Erfarenheterna blev positiva och CDL fortsatte sin verksamhet även efter krigsslutet 1945, framförallt →
Koppar: Obalans Mellan Utbud Och Efterfrågan
Samtidigt som efterfrågan på koppar växer på grund av energiomställningen, tunnas den globala försörjningskedjan ut på grund av krympande prospekteringsbudgetar och en dramatisk nedgång i antalet nya fyndigheter. På grund av tiotals år av underinvesteringar i mineralprospektering har man inte globalt lyckats att generera en betydelsefull ökning av nya malmfyndigheter. Av de 10 största koppargruvorna →