ENSO-cykeln, del 2: Får vi en stark eller en svag El Niño?
ENSO-variationen är ett komplext väderfenomen i samspel mellan hav och atmosfär i Stilla havets ekvatorområde. ENSO skiftar mellan La Niña, La Nada (neutralt) och El Niño. Det är notoriskt svårt att förutspå ENSO och träffsäkerheten är låg över längre perioder än några få månader. Samtidigt har ENSO stor påverkan på det globala klimatet. Massmedia skriver →
Behov av reaktiv effekt i elsystem
Reaktiv effekt: I äldre litteratur benämns ofta reaktiv effekt (VAr) som ”onyttig elkraft”. Men reaktiv effekt är nödvändig för att bygga upp magnetfält, men har för övrigt ingen praktisk nytta. Då reaktiv effekt bygger upp magnetfält betyder det att alla elmaskiner och apparater som behöver magnetfält för att fungera, t.ex. asynkronmaskiner och transformatorer förbrukar reaktiv →
Extrema väderhändelser behöver motståndskraftigare elnät
De utdragna perioderna av torka, värmeböljor, skyfall och stormar, resulterade bland annat i omfattande skogsbränder och översvämningar vilket understryker behovet av att öka motståndskraften hos elnäten. Med tanke på de utmaningar som, enligt IPCC-SPM, orsakas av klimatförändringar är den nuvarande krisen för fossilbränsle försörjning bara en del av drivkraften för att elektrifiera vår ekonomi och →
Kallvår och Framexport
Det klagades bitterligen vid valborgsbrasorna över den kalla våren. Vädergudarna har hela våren varit på fientligt humör mot alla klimatskrymtare i landet och lagade så mars, april och början av maj blev kallare än vanligt. Figur 1. Lufttryck vid jordytan mätt som ett medelvärde för perioden 2022-12-01 till 2023-03-17. Källa: NCEP/NCAR reanalys. Vad är det →
Klimatfrågan går i moln, 7:
Tropiska åskväder driver den största klimatvärmemaskinen
De flesta människor är numera bekanta med olika varianter av värmemaskiner. Vi har alla kylskåp hemma, många har värmepump. Värmemaskiner bygger på att utnyttja temperaturskillnader för att flytta på värmeenergi. Vi förstår att värmeenergi i processen omvandlas till mekanisk energi och transporteras inuti dessa maskiner, samt att de har en energibärare (ett köld/värmemedium) som utför →
Atmosfärseffekt i stället för växthuseffekt.
– Men hur mäter man den?
Växthuseffekten är den infraröda strålningseffekt som uppstår av att atmosfären har IR-absorberande komponenter: växthusgaser, aerosoler/partiklar och moln. IR-energi som absorberats emitteras och värmer atmosfären. Denna effekt märks och mäts genom nedåtstrålning från atmosfären (inklusive molnen). Denna nedåtstrålning kallas ofta för en ”växthusstrålning”, eftersom den är ett etablerat sätt att mäta växthuseffekten. Eftersom växthuseffekten bara tar →