Ivrig förespråkare för Agenda 2030 är statsvetaren Mattias Goldmann. Kritiklöst troende att mer koldioxid kan farligt värma atmosfären har han länge verkat för allehanda förment klimatvänliga projekt och aktörer. Med välsmort munläder och flinka tangentfingrar har han förespråkat bl. a. svensk etanol och andra biobränslen, vindkraft samt batteribilar. Genom sitt företag Goldmann Green debatterar han flitigt   →

Växthuseffekten är en fråga som ofta diskuteras con brio här på KU. Nästan alltid är det då globala genomsnitt för effekten det handlar om. Mycket sällan är det någon som tar upp frågan om hur växthuseffekten ser ut spatialt, alltså hur den varierar geografiskt – och i vad mån detta kan vara viktigt för klimatet.   →

Jag har några gånger tittat på olika väderdata från Climate Explorer. Där finns till exempel data för temperaturer och nederbörd. Men vindar då? Vindar är också en del av väder och klimat. En viktig del, eftersom vindar transporterar till exempel energi och vattenånga, vilket i sin tur påverkar temperaturer och nederbörd. Climate Explorer har en   →

De flesta människor är numera bekanta med olika varianter av värmemaskiner, alltså maskiner som kan transportera energi för att antingen ge värme eller kyla. Vi har alla kylskåp hemma, många har värmepump. Även Jordens klimat fungerar som en värmemaskin – i gigantiskt format. Atmosfären och hydrosfären samverkar i kopplade processer för att jämna ut det   →

ENSO-variationen är ett komplext väderfenomen i samspel mellan hav och atmosfär i Stilla havets ekvatorområde. ENSO skiftar mellan La Niña, La Nada (neutralt) och El Niño. Det är notoriskt svårt att förutspå ENSO och träffsäkerheten är låg över längre perioder än några få månader. Samtidigt har ENSO stor påverkan på det globala klimatet. Massmedia skriver   →

Reaktiv effekt: I äldre litteratur benämns ofta reaktiv effekt (VAr) som ”onyttig elkraft”. Men reaktiv effekt är nödvändig för att bygga upp magnetfält, men har för övrigt ingen praktisk nytta. Då reaktiv effekt bygger upp magnetfält betyder det att alla elmaskiner och apparater som behöver magnetfält för att fungera, t.ex. asynkronmaskiner och transformatorer förbrukar reaktiv   →

De utdragna perioderna av torka, värmeböljor, skyfall och stormar, resulterade bland annat i omfattande skogsbränder och översvämningar vilket understryker behovet av att öka motståndskraften hos elnäten. Med tanke på de utmaningar som, enligt IPCC-SPM, orsakas av klimatförändringar är den nuvarande krisen för fossilbränsle försörjning bara en del av drivkraften för att elektrifiera vår ekonomi och   →

Det klagades bitterligen vid valborgsbrasorna över den kalla våren. Vädergudarna har hela våren varit på fientligt humör mot alla klimatskrymtare i landet och lagade så mars, april och början av maj blev kallare än vanligt. Figur 1. Lufttryck vid jordytan mätt som ett medelvärde för perioden 2022-12-01 till 2023-03-17. Källa: NCEP/NCAR reanalys. Vad är det   →

De flesta människor är numera bekanta med olika varianter av värmemaskiner. Vi har alla kylskåp hemma, många har värmepump. Värmemaskiner bygger på att utnyttja temperaturskillnader för att flytta på värmeenergi. Vi förstår att värmeenergi i processen omvandlas till mekanisk energi och transporteras inuti dessa maskiner, samt att de har en energibärare (ett köld/värmemedium) som utför   →

Växthuseffekten är den infraröda strålningseffekt som uppstår av att atmosfären har IR-absorberande komponenter: växthusgaser, aerosoler/partiklar och moln. IR-energi som absorberats emitteras och värmer atmosfären. Denna effekt märks och mäts genom nedåtstrålning från atmosfären (inklusive molnen). Denna nedåtstrålning kallas ofta för en ”växthusstrålning”, eftersom den är ett etablerat sätt att mäta växthuseffekten. Eftersom växthuseffekten bara tar   →