Gossebarnet El Niño är på väg att lämna oss för denna gången. Var han stark eller svag? Ja, det råder det olika uppfattningar om. Enso beskrivs med olika varianter av index. Det som massmedia vanligen rapporterar om är ett temperaturindex. Man mäter helt enkelt temperaturen i ytvattnet i ett mindre område i Stilla havet (+/-   →

Enso-cirkulationen i Stilla havet ger upphov El Niños eller La Niñas, vilka båda starkt påverkar väder- och klimatutvecklingen. I våras började en El Niño att utvecklas, efter tre år av La Niña. Massmedia skriver mycket om hur den nya fasen ska leda till extremväder av olika slag. Man ser framför sig en stark El Niño,   →

ENSO-variationen är ett komplext väderfenomen i samspel mellan hav och atmosfär i Stilla havets ekvatorområde. ENSO skiftar mellan La Niña, La Nada (neutralt) och El Niño. Det är notoriskt svårt att förutspå ENSO och träffsäkerheten är låg över längre perioder än några få månader. Samtidigt har ENSO stor påverkan på det globala klimatet. Massmedia skriver   →

Vi har haft en La Niña i nästan tre år. Men nu har den officiellt tagit slut och övergått i ett neutralt stadium.[1] Att La Niñan varade tre vintrar i rad gör att den betecknats som en ’super-Niña’.[2] Detta har nämligen bara hänt två gånger tidigare i modern tid: 1973–1976 och 1998–2001. Båda dessa följde   →

Tänk dig att du står uppe i de norra Anderna någonstans och tittar västerut, ut över Stilla havet. Du ser långt, ända bort till Nya Guinea (bortåt 140:e longituden). Du ser också djupt ner i havet, ner till 500 meters djup. Synfältet är begränsat från 8 grader syd till 8 grader norr om ekvatorn. Du   →

Detta är den andra delen i en serie artiklar om moln och deras effekt på klimatet. I den första delen såg vi att molnens strålningseffekt (CRE) är kraftigt negativ. Hur utvecklas molneffekten över tid? Detta är en viktig fråga i ett klimat som är i ständiga anpassningsprocesser mot en jämvikt som aldrig kan inträffa (på   →

En ofta förbisedd del av klimatvetenskapen är vulkaners påverkan. Professor Wyss Yim från Hongkongs universitet har ägnat en hel del forskningsmöda på att koppla samman vulkanutbrott – inklusive de som sker på havsbotten – med extrema väderfenomen. Han menar att många av de extremväder som observerats direkt kan kopplas till vulkanutbrott.   Ett vulkanutbrott kan   →

Detta är en uppföljning av en tidigare artikel här på KU om de låga ökningstalen för CO2 under senaste tiden. Någon har kallat Keeling-kurvan över den monotona CO2-ökningen för själva ikonen för människans påverkan på klimatet. Den ständigt brantare kurvan symboliserar hela klimatfrågan. Mer CO2, mer uppvärmning, till synes utan slut. Nu finns det till   →

I artiklar 19/6 och 20/6 här på KU tog jag upp den pågående La Niña, samt nya forskningsresultat som visar på en koppling mellan solcykeln och ENSO:s övergång till La Niña-fas. Hur kan man förklara länken mellan solfläckcykelns omslag och ENSO:s omslag till La Niña, alltså kopplingen från solcykeln ner till förändringar i luft och   →

I en artikel igår här på KU tog jag upp den pågående La Niña, som har stärkts väsentligt de senaste månaderna och ser ut att kunna pågå i ytterligare ett år. Här ska jag närmare beskriva kopplingen mellan solfläckscykeln och La Niña, baserat på nya forskningsresultat. Man har under senare år hittat dramatiska mönster i   →