Gossebarnet El Niño är på väg att lämna oss för denna gången. Var han stark eller svag? Ja, det råder det olika uppfattningar om. Enso beskrivs med olika varianter av index. Det som massmedia vanligen rapporterar om är ett temperaturindex. Man mäter helt enkelt temperaturen i ytvattnet i ett mindre område i Stilla havet (+/-   →

Växthuseffekten är en fråga som ofta diskuteras con brio här på KU. Nästan alltid är det då globala genomsnitt för effekten det handlar om. Mycket sällan är det någon som tar upp frågan om hur växthuseffekten ser ut spatialt, alltså hur den varierar geografiskt – och i vad mån detta kan vara viktigt för klimatet.   →

De flesta människor är numera bekanta med olika varianter av värmemaskiner, alltså maskiner som kan transportera energi för att antingen ge värme eller kyla. Vi har alla kylskåp hemma, många har värmepump. Även Jordens klimat fungerar som en värmemaskin – i gigantiskt format. Atmosfären och hydrosfären samverkar i kopplade processer för att jämna ut det   →

Det var 2007 som IPCC i sin klimatrapport AR4 första gången varnade för en positiv feedback mellan temperatur och vad man befarade skulle bli en ostoppbar avsmältning och accelererad uppvärmning. Man utnämnde isen i Arktis till ”kanariefågeln i kolgruvan”, alltså en ledande indikator med en central roll i en förmodad, kommande klimatkris. Det som ligger   →

Vilken typ av vinter kommer vi att få i år? Blir det en radda lågtryck från Atlanten som ställer sig i kö för att leverera milt och fuktigt väder på löpande band? Eller blir det högtrycksbetonat och kallt? Blir det ’blockerande’ vädersystem i år igen? Kommer jetströmmen att vandra söderut med arktisk kyla i släptåg,   →

Enso-cirkulationen i Stilla havet ger upphov El Niños eller La Niñas, vilka båda starkt påverkar väder- och klimatutvecklingen. I våras började en El Niño att utvecklas, efter tre år av La Niña. Massmedia skriver mycket om hur den nya fasen ska leda till extremväder av olika slag. Man ser framför sig en stark El Niño,   →

AMOC transporterar värme från tropikerna via Golfströmmen norrut genom Atlanten upp till våra breddgrader.* Denna värme avges till atmosfären, varav en stor del förs mot Europa med de dominerande syd/västliga vindriktningarna. Vi har detta värmande bidrag från tropikerna att tacka för vårt milda klimat. Figur 1. AMOC är den del av den globala havscirkulationen (MOC)   →

Vad orsakar den globala uppvärmning vi haft sedan Lilla istidens slut i mitten av 1800-talet? Är det att människan eldar fossila bränslen och långsamt ökar halten växthusgaser i atmosfären? Eller kan det ha något med klimatsystemets interna naturliga variationer att göra? Kanske Solen spelar någon roll? IPCC är tydliga med sin ståndpunkt. De förnekar helt   →

Utbrottet i Hunga Tonga blåste upp 150 miljoner ton havsvatten i form av vattenånga ända till stratosfären, mer än 12 km upp i luften. Det var en 15-20 procentig momentan ökning av vattenånga, som i år fortsätter att stöka till dynamiken i stratosfären och påverka vårt väder. Vi har till att börja med ett ozonhål   →

Klimateffekterna av utbrottet på Hunga Tonga märks än så länge mest uppe i stratosfären, 10–50 kilometer över våra huvuden. Där uppe finns all den extra vattenångan från vulkanen: utbrottet ledde till en momentan ökning med 15-20 procent av mängden vatten. Men i stratosfären finns också det för livet på Jorden livsviktiga ozonet. Ozonet är ett   →