Vad orsakar den globala uppvärmning vi haft sedan Lilla istidens slut i mitten av 1800-talet? Är det att människan eldar fossila bränslen och långsamt ökar halten växthusgaser i atmosfären? Eller kan det ha något med klimatsystemets interna naturliga variationer att göra? Kanske Solen spelar någon roll? IPCC är tydliga med sin ståndpunkt. De förnekar helt   →

Utbrottet i Hunga Tonga blåste upp 150 miljoner ton havsvatten i form av vattenånga ända till stratosfären, mer än 12 km upp i luften. Det var en 15-20 procentig momentan ökning av vattenånga, som i år fortsätter att stöka till dynamiken i stratosfären och påverka vårt väder. Vi har till att börja med ett ozonhål   →

Klimateffekterna av utbrottet på Hunga Tonga märks än så länge mest uppe i stratosfären, 10–50 kilometer över våra huvuden. Där uppe finns all den extra vattenångan från vulkanen: utbrottet ledde till en momentan ökning med 15-20 procent av mängden vatten. Men i stratosfären finns också det för livet på Jorden livsviktiga ozonet. Ozonet är ett   →

Undervattensvulkanen Hunga Tonga-Hunga Ha’apai i södra Stilla havet fick sitt stora utbrott den 15 januari 2022. Detta initierade inte bara en tsunami, utan även en ljudbang som var så stark att den gick två varv runt jordklotet. Många tidigare stora vulkanutbrott, som Pinatubo, St Helens och Krakatoa, ledde till en avkylande effekt på Jordens väder.   →

ENSO-variationen är ett komplext väderfenomen i samspel mellan hav och atmosfär i Stilla havets ekvatorområde. ENSO skiftar mellan La Niña, La Nada (neutralt) och El Niño. Det är notoriskt svårt att förutspå ENSO och träffsäkerheten är låg över längre perioder än några få månader. Samtidigt har ENSO stor påverkan på det globala klimatet. Massmedia skriver   →

På senare tid har det larmats en hel del för att vi hade sommarvärme redan i juni. Fast några extremtemperaturer har då inte vi i NV Skåne haft. För det mesta har temperaturen under varma dagar legat på mellan 20 och 25 grader. Ganska lagom faktiskt. Det har också larmats väldeliga om att Östersjön skall   →

Thwaites-glaciären på västra Antarktis innehåller enorma mängder is. Den kallas ofta för domedagsglaciären. Om den helt smälter genom att kollapsa och rutscha ut i havet skulle den nämligen kunna höja havsnivån globalt med cirka 2/3 meter. Figur 1. Thwaites glaciär, grundningslinje (brunt) och shelfis till vänster om grundningslinjen. Det röda strecket i iskanten avser en   →

Det har varit en avsevärd uppvärmning i Arktis sedan 1979, långt mer än på andra breddgrader.[1] Detta kallas för den ”arktiska förstärkningen”. Samtidigt har istäcket minskat trendmässigt, särskilt sommartid. Hur kan man förklara dessa förändringar? Vilka krafter driver dem? En standardförklaring är att ett minskat albedo lokalt i Arktis skulle vara orsaken. Ren snö och   →

Ständigt matas vi med påståenden om att isen i Arktis är på väg att smälta bort, och att detta kommer att vara ödesdigert för hela det globala klimatet. Många prominenta alarmister har siat om det isfria Arktis, som ska inträffa än det ena året, än det andra. Men ingen har haft rätt. Isen i Arktis   →

Det klagades bitterligen vid valborgsbrasorna över den kalla våren. Vädergudarna har hela våren varit på fientligt humör mot alla klimatskrymtare i landet och lagade så mars, april och början av maj blev kallare än vanligt. Figur 1. Lufttryck vid jordytan mätt som ett medelvärde för perioden 2022-12-01 till 2023-03-17. Källa: NCEP/NCAR reanalys. Vad är det   →