Översvämningar

”Ingen stiger ned två gånger i samma flod” (Heraklaitos, ca 500 år f. Kr)

Stig Morling mars 2024

Den senaste mer eller mindre dramatiska översvämningen i nordvästra Skåne väckte stort medialt uppseende. Så, det finns naturligtvis många skäl att begrunda varför en översvämning i Skåne är så dramatisk.  Nu drabbade denna senaste en del av Skåne, som inte är dem mest tätbefolkade delen av landskapet. I södra delen av landskapet återfinner vi ett aktningsvärt antal av våra medmänniskor! Exempelvis är Kristianstad en välkänd ”riskort” för översvämningar, där sannolikt också en stark politisk medvetenhet finns om att vatten kan vara en stark och levande kraft! Däremot blev översvämningen i nordvästra Skåne en rejäl överraskning för områdets politiker, trots varningar från ledande hydrolog vid Lunds universitet!

Både översvämningen som sådan, liksom den mediala kopplingen till ”climate change” som orsak till översvämningen gav anledning till reflektioner och ”nygamla” frågor. Det finns så pass många viktiga trådar i sammanhanget, att jag delar upp mina reflektioner i två avsnitt.

Först vill jag tacka de intressanta svaren på mina reflektioner om vatten och musik den 7 februari. Som ni kommer att finna återkommer jag till några av era värdefulla observationer!

I denna reflektion vill jag delvis återknyta till tidigare skrivningar i KU: ”Är mannaminnet kort – eller möjligen långt?  En spegling i vatten?” där översvämningar i Tunisien och Algeriet beskrivs närmare, dessa inträffade under 1970- och 1980-talen.

Dessutom ett inlägg från min sida i KU 2023-10-24: ”Vindkraft – rena snurren”

Men, med ett grävande i vattnets historia och särskilt i relation till översvämningar, så landar vi först i ”The water kingdom”. Med andra ord kommer vi till Kina för mer än 3 000 år sedan. Kinas kejsare hade då ett stort ansvar för vattenkontrollen, och kunde bli avsatt om översvämningarna härjade. Denna berättelse återfinns hos Ball, P (2016) “The Water Kingdom” the University of Chicago Press ISBN 13:978-0-22636920-4.

Historien bjuder sannerligen på berättelser, myter och legender om översvämningar, – Syndafloden, Noaks ark, Israels tåg genom Röda Havet återkommer (?) ständigt som metaforer.

Ett exempel från Polen – där begreppet ”Den svenska syndafloden” från 1600-talet fortfarande är ett levande begrepp. Under ett projekt i södra Polen i slutet av 1990-talet lärde oss av våra polska vänner vad som åsyftades: De svenska krigs-härjningarna under 1650-talet under Karl X Gustafs ledning i Polen!

Nordafrika, Tunisien och Algeriet under ett par decennier under andra hälften av 1900-talet. Är redan berörda som exempel på vårt alltför korta mannaminne.

Också ett om möjligt ”värre perspektiv, vårt högmod, med exemplet ’’Gran Teaton dam” i USA, se vidare ”Normal accidents” Perrow, C. (1984).

Låt oss återvända till vår svenska verklighet, och översvämningen i nordvästra Skåne. Kävlingeån med omgivande landskap drabbades av översvämningar, givetvis som en följd av ”climate-change”. Med ett vidgat perspektiv kan frågan om ”Orsak och verkan” vara viktig att ställa, och där för också ”se bakåt i tiden”.

Översvämningen i Ljungan 2000 som tidigare refererats. Under andra hälften av 1900-talet lär tre ”hundraårsregn” inom loppet av 10 år inträffat i Mellannorrland.

Eftersommaren 1997 lär ha registrerats det ”värsta” skyfallet i Sverige, då Fulufjället i nordvästra Dalarna, under en enda natt drabbades av ett skyfall om ca 400 mm.

En annan känd vattenkatastrof är Noppikoskidammen, norr om Orsa, som brast 1985, och vållade en störtflod genom hela Dalälvens lopp – den östra sträckningen – och ut i Bottenviken, söder om Gävle. En undersökning av dammbrottet kunde konstatera, att situationen var delvis förorsakad av felaktig konstruktion! Ett fenomen som tycks återkomma ”lite då och då”, jämför exempelvis med Gran Teaton Dam, se ovan!

En ”nästan” svensk dammkollaps skedde inte under 1980-talet i Suorvas dammen, i Lule älv. Den ansvarige för den statliga utredningen, Karl Persson, konstaterade mycket rättframt, att tack vare att dammläckaget stoppades i tid hindrades att en större del av Luleå stad hamnade i Bottenviken.

Men, låt mig välja ett dalaperspektiv med något längre historisk anknytning. Falu Vatten och Energi lät publicera en bok år 2015, med namnet ”Faluns Vattenhistoria”, skriven av Ann-Louise Ebberstein. Boken är ett gott exempel på hur viktigt vatten har varit för en stad med viktiga både sociala och industriella funktioner. En återspegling visas i ett avsnitt som kallas ”Den stora vårfloden”, som inträffade år 1916, I Bild 1 nedan från detta tillfälle visar hur den centrala Holmgatan trafikeras via byggda trottoarer och roddbåt. Vattenståndet finns återgivet på den murade åsidan med en nivåangivelse och årtal, se Bild 2 och se Bild 3.

oversvamning Falun

Bild 1. Från Holmgatan i Falun vid vårfloden 1916.

I en god vattenkontroll hade staden följt upp flödessituationen i Faluån under några sekler. I Bild 2 visas observationer från år 1764 till och med en nivå 1985. Totalt 11 observationer har redovisats på åsidan, Varav den högsta nivån var just 1766, och den senaste som sagt var 1925. Möjligen sammanhänger detta intresse för vattenföringen med den så viktiga gruvdriften och uttaget av vattenkraft ur Faluån. Situationen år 1916 blev så allvarlig, att staden var utan elektricitet under ett par dygn, på grund av översvämning i Faluns Elektriska Belysningsaktiebolag.

vattenniva1 Falun

Bild 2. Vattennivån i Faluån vid ett antal registrerade situationer bland annat vid vårfloden 1916.

vattenniva2 Falun

Bild 3. Vattennivån i Faluån vid ett antal registrerade situationer  bland annat nivån 1766.

Några sammanfattande synpunkter och reflexioner

Vår utgångspunkt för dess rader har varit den översvämning som drabbade Nordvästra Skåne tidigt i år. Tämligen omgående kopplades denna händelse till en pågående klimatförändring. I ljuset av detta påstående dristar jag fråga med Mats i Himlaspelet: ”Du Gud, är det riktigt säkert?” – Ja, de flesta skulle nog vilja se ett samband! Men, är nu en ”klimatförändring” en tillräcklig förklaring till dessa översvämningar? Med ett antal historiska berättelser som bakgrund kan vi se att frågan om översvämningar är långt mer komplex än att vara enbart kopplad till klimatförändringar, snarare troligen mer extrema väder-skiftningar. Men, ett bekymmer som tornar upp sig med dagens så säkra utsagor om översvämningar som förorsakade av en klimatförändring synes vara, att några rejäla konsekvenser knappast dras. Ibland kan man frestas undra om det ”räcker” att konstatera ett givet förhållande.

Men, rimligen ändamålsenliga åtgärder lyser allt för ofta med sin frånvaro i relation till översvämningarnas konsekvenser. Motivet, eller ursäkten för att inte göra någonting, tycks alltför ofta vara ”Det är för dyrt!” Ja, två enkla följdfrågor som svar borde vara: ”För dyrt i förhållande till vad?”och ”För dyrt för vem?”

En tillbakablick angående uppkomna skador orsakade av översvämningar kan snarast peka på av en kombination av mänskligt högmod, otillräckligt kunnande i naturvetenskapliga och tekniska frågor.

Trots åtskilliga vattenanknutna projekt under mer än 55 år måste jag konstatera, att den alltför omfattande lågprioriteringen av centrala vattenproblem inom den politiska sfären utgör mycket allvarliga hot mot både miljö och säkrade levnadsbetingelser.

Låt mig avslutningsvis ge några korttidshistoriska punkter från mina år i vattenvården:

  1. Då vi började med en aktiv vattenvård under 1960-talet var processindustrin i Sverige angelägen om att använda så lite vatten som möjligt. Detta gällde framförallt stålindustrin, cellulosaindustrin, men också livsmedelsindustrin. Detta borde vara en förebild för andra vattenaktörer!
  2. Inom den kommunala vattenvården kom på 1960-talet krav på en långtgående fosforrening. Denna del har skötts i stort sett mycket väl av de flesta kommunala huvudmän, och vi kan i detta perspektiv slå oss för bröstet! .Historien visar dock, att vi ständigt identifierar ”nya” besvärande föroreningar i vattnet, tidigare DDT, och nu(?) PFOS mm. Det är mer än sannolikt att vi kommer att identifiera andra bekymmersamma komplexa föroreningar i våra konsumtionsvatten!
  3. Ett annat, långt mer bekymmersamt område gäller våra vattendistributionssystem: Under 1960- och -70-talen byggdes ut flera stora bostadsområden i rask takt. Lednings-systemen för såväl konsumtionsvatten som dag-och spillvatten skulle i de auktoritativa utredningarna skrivas av på 50 till 60 år. Denna tidsperiod skulle avspegla den tekniska livslängden! I verkligheten är ofta den så kallade förnyelsetakten av ledningsnäten ibland över 200 år!
  4. Inte nog med detta: En stor del av våra avloppssystem är byggda som kombinerade system! Sedan flera år har vi sett en oönskad effekt av denna modell: Källaröversvämningar i lågt belägna fastigheter i samband med kraftiga regn. Redan på 1980-talet påtalade en av de främsta VA-teknikerna i landet, Erik Isgård (död sedan ett antal år) för dåtida VAV, att de kombinerade avloppssystemen borde ersättas med vad som kallas ”Duplikatsystem”. Erik berättade för mig: ”Mitt största nederlag som VA-tekniker, jag blev utslängd!”
  5. Nu har vi lärt oss ett ”visionärt uttryck” : ”Hållbart!”. Jo, som framgår av ovan är våra ledningsnät hållbara i ca 200 år, medan de etablerade vindkraftsparkerna skall hålla i i 15 till 25 år!

 

I några fall kan vi skönja förhoppningar. Låt oss inte tappa den nödvändiga framtidstron!

För den nyfikne, några Referenser:

Hellström, Bo (1924) “Israels tåg genom Röda Havet”, (On the Israeli passage through the Red Sea) a study published in Swedish by A.-B. Gunnar Tisells Tekniska förlag, se även Morling, S (2020)” Om vattnets förunderliga kraft – On the fascinating waterpower” VATTEN – Journal of Water Management and Research 76: 3

Sidwick, J. M. and Murray, J. E. (1976) “A brief History of Sewage Treatment”. Effluent and Treatment Water Journal. pp 65 – 71

Perrow, C. (1984) “Normal Accidents – Living with High-Risk Technologies”, Princeton University Press, edition 1999, ISBN 13: 978-0-691-00412-9 (pbk)

Feshbach, M. and Friendly, A. Jr (1992) “Ecocide in the USS -Health and Nature under Siege” published by Basic Books, ISBN 0-465-01781-9

Crosby, A.W. (1997) “The Measure of Ristar jaeality: Quantification and Western Society, 1250 – 1600.” Cambridge: Cambridge University Press.

Ebberstein, Ann-Louise (2015) ”Faluns Vattenhistoria “utgiven av Falu Energi & Vatten

Ball, P (2016) “The Water Kingdom” the University of Chicago Press ISBN 13:978-0-22636920-4

Stig Morling

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Magma

    Nog har vi haft nederbörd denna senvinter så att det räcker till, själv har jag i det lilla fått kämpa med en infiltrationsbädd med så högt vattenstånd att trekammarbrunnen fyllts bakvägen … dock tror jag inte en minut på att det skulle bero på CO2-drivna klimatförändringar. 🤔
    Dock behöver jag inte använda alltför mycket av mitt ”mannaminne” för att komma ihåg förra vårens nyhetsrapportering om hur (samma?) ”klimatförändringar” mer eller mindre tömt samtliga vattenmagasin, åtminstone i södra Sverige … och nu är det alltså ”klimatförändringarna” som gjort att de är överfulla – och att marken generellt är så pass ”välvattnad” att den inte klarar av att ta emot mer.
    Dock verkar inte någon enda stjärnreporter i den kungliga huvudkommunens mediahus ens ha tänkt tanken att det kan vara vädrets slumpmässiga variabilitet som gör att det ibland är torrt och ibland blött … har de alla slutat att använda huvudet till det som det är skapat för – att tänka.

  2. Lasse

    Tack Stig för denna VA översyn.
    Även jag har verkat inom detta område.
    Kommen från Skåne så vill jag korrigera dig något.
    Kävlingeån rinner i Sydvästra Skåne och det är främst där vi fått besked om blötan.
    Kävlingeåns vattenvårdsförbund har fått hjälp med att rena avrinningen framgångsrikt. Metodiken är att ta hand om näringen i våtmarkerna kring Vombsjön som är reglerad. Denna reglering ställde till det för nedströms liggande åsträckor när sjön blev full och tömning skedde. Kan det vara så att våtmarkerna ställde till det? Om man behåller mer vatten uppströms borde det bli mindre flöde nedströms. Men är det fullt så blir det plötsligt större avrinning när hela ytan bidrar till flödet.
    En hypotes!
    Så stoppa återvätningen av våtmarkerna nu 😉

  3. pekke

    1916 var även Karlstad översvämmad, ingen senare översvämning har varit i närheten av den.
    https://www.kt.se/2019/04/05/varfloderna-som-skoljde-in-over-karlstad-8537c/

    2023 har man bekymmer för låga grundvattennivåer.
    https://www.gu.se/nyheter/grundvatten

    Nu har man bekymmer för höga grundvattennivåer.
    https://sverigesradio.se/artikel/rekordhoga-grundvattennivaer-i-sodra-sverige-risk-for-oversvamning

    Ena året är det för lite nästa är det för mycket, varför är det inte jämt och perfekt i mellanmjölkens land året runt ?

  4. Ivar Andersson

    Dårarna kräver att gamla kraftverksdammar ska rivas och nya dammar byggas för att ta hand och vatten från snösmältning och kraftiga regnoväder.

  5. pekke

    Ännu en märklig nyhet hos PS-media:

    https://sverigesradio.se/artikel/barn-andas-skadlig-luft-vid-varannan-forskola

    Har de mätt luften vid olika förskolor ?
    Nej…
    ” Ekot har för första gången kunnat granska utomhusluften vid Sveriges över 9 000 förskolor. Vi har använt en ny avancerad modell från SMHI, där mängden luftföroreningar har räknats fram på kvartersnivå i hela Sverige. SMHI har utgått från tidigare gjorda mätningar av luftkvaliteten och lagt in detaljerade uppgifter om bland annat trafik, byggnader och väder. ”

    ” Vi har korskört SMHI:s modellerade luftkvalitetsdata, som går ner på 50-metersrutor för hela landet, med uppgifter från Skolverket om var landets förskolor finns. SMHI har alltså inte gjort mätningar i hela landet utan utgått från detaljerade uppgifter om olika utsläppskällor, såsom vägtrafik och vedeldning, samt byggnader och väder. Resultaten har sedan sammanvägts med tillgängliga mätningar av luftkvalitet för att minska osäkerheten i beräkningarna.”

    Så ingen har gjort verkliga mätningar vid de enskilda skolorna utan man kör en ” avancerad modell ” !?

    Kartan och verkligheten kan skilja på sig, det har man lärt sig nu vid raset av E6.
    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/skredet-pa-e6-har-ar-kartan-som-lurade-experterna-markerade-lera-som-berg

    Men ändå så fortsätter de att lita på teoretiska modeller i stället för att göra verkliga mätningar !!?

    Inte undra på att allt mer problem uppstår i dagens Sverige.

  6. Lasse

    MSB har karterat och presenterar hjälpverktyg:
    https://gisapp.msb.se/Apps/oversvamningsportal/avancerade-kartor/oversvamningskartering.html
    Lite lek med kartan nedan:
    Går in i datan och ser vad som sker i Kävlinge:
    100 årsflöde ger 5,2m
    200 årsflöde ger 5,3 m
    Med långsamt flöde på 0,8 m/s.
    Men vad händer vid BHF(beräknat högsta flöde) : 6,9 m med samma långsamma flöde.
    Detta indikerar att det finns fördämningar nedströms som ställer till det för lågt liggande bebyggelse i Kävlinge
    Men problemet ligger inte där utan nedströms Kävlinge.
    (Högsmöllan-en vattenkvarn?)

  7. Ann lh

    Tack Stig N. för ännu ett allmänbildande inlägg. Välbehövligt!

  8. Kristianstad nämns i inlägget. Staden ligger under havsnivån och landets lägsta punkt finns där, -2.32 meter.

    Undertecknad känner väl till staden från skoltiden och under 1987-200(2?) arrenderade en vän och jag Horna sjöallmänning i sydöstra Hammarsjön. Det var en fantastisk mark för sjöfågeljakt och gäddfiske. Helgeån rinner genom sjön. Vid nordlig vind stiger vattnet i Hanöbukten med följd att vattnet kan rinna uppströms ända till Torsebro. Vid normalt vattenstånd kan man med vadare gå runt i sjön, men vid högvatten kan nivån stiga nästan två meter på några få timmar.

    På den tiden fanns det rikligt med vass och säv, liksom i Araslövssjön och Ballingstorpssjön. Vassen lär numera ha helt försvunnit, vilket man kan se på satellitbilder. Då trodde man att den rikliga vattenvegetationen berodde på näringsläckage från Kristianstads soptipp, vilken runt sekelskiftet lades ner och sanerades, men eftersom också Ballingstorpssjön som ligger norr om Torsebro var vassrik, var det nog fel slutsats.

    https://vattenriket.kristianstad.se/lagsta-punkten/

    https://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/383737/3938487.htm

  9. Bernt O

    De senaste 30 åren sticker ut vad beträffar översvämningar i Europa enligt en studie i tidskriften Nature.
    Före det en period på 90 år med mindre regnmängder.
    Tilltagande utdikning, torrläggning, asfaltering är bara några andra variabler. Allt handlar ju om hur snabbt stora vattenmassor rinner ut i de stora vattendragen.
    https://www.hbl.fi/artikel/45350a0d-d70d-4fbd-87d7-9cbd7efc14fd

  10. Daniel Wiklund

    OT I Luleå är vi översvämmade av is. Läser i kuriren ”Isvinter slår hårt mot Luleå hamn. Isbrytarna går på högvarv och har redan assisterat fler fartyg än under hela fjolåret. Luleå hamn och fartygstrafiken drabbas hårt av isvinterns extremkyla. Många var inte förberedda säger Markus A , driftchef”. Det finns fem isbrytare. Men i år har en behövt gå i Vänern. Två extra isbrytande resurser har också tagits in. Trots extra resurserna har längre väntetider drabbat fartygstrafiken in till Luleå hamn. I Luleå finns en isbana. Senaste dagarna har det varit några plusgrader. Igår mätte man isen vid bergnäsbron där älven rinner ut i havet. Den var 90 cm tjock. Trots den globala uppvärmningen så kommer det att vara möjligt att åka skridskor på isen flera veckor till. Dom ansvariga verkar ha blivit tagna på sängen. Deras uppmärksamhet har kanske riktats på alla larm om värmerekorden.

  11. Bernt O #9

    De säger å ena sidan att översvämningarna är starkt förknippade med klimatförändringar och att politikerna borde agera på det. Å andra sidan sägs det att det inte går att fastställa något orsakssamband. Det finns ju, som du påpekar, en rad andra faktorer än klimatförändringar som kan orsaka översvämningar.

    Lite konstigt är det ju också att översvämningarna ökat särskilt i Europa. Den globala statistiken visar inte på någon ökning enligt IPCC.

  12. Micke

    Det som för 90år sedan ansågs som en normal vårflod är nu en miljökatastrof.
    Världens undergång är nära om vi inte slutar synda!

  13. Benny

    Översvämningar ökar för att människan bygger där man förr hade vett att inte bygga! Sedan har människan dikat ur naturliga översvämningsområden, rätat ut åar och floder m m så mycket av eländet kan tillskrivas mänsklig dumhet.

  14. Nr 10 Daniel W
    Från norra Värmland till Luleå syns dom växande isarna som ett resultat av ett allt kallare Skandinavien, dom senaste 10 åren – samma gäller för Islands landtemperaturer och havsisen norr därom.

    Det finns få länder som har en så mördande klimatpropaganda som Sverige- och ändå har vi denna avkylning och påföljande isläge – det spelar ingen roll hur verkligheten ser ut om man istället kan hålla en avancerad modell i handen.

    Snart kommer vi antagligen att pådyvlas en avancerad modell som äkta hälft – det ser onekligen mörkt ut för kommande generationer – vem orkar leva i en värld utan verklighet.

  15. Göran

    I USA har man byggt på områden som blir översvämmade någon gång med flera årtionden emellan, och de bygger där för att staten lämnar ersättning, fastän inga försäkringsbolag ens låter någon försäkra som bor i ett sådant område.

    Sedan när det blir en översvämning blir det stor rubriker och naturligtvis att det beror på fisande och rapande kossor.

  16. Mannaminnet är som sagts ovan kortare än förr. Kommer någon ihåg vulkan utbrottet vid Tonga för lite drygt två år sedan då cirka 146 miljoner ton vatten kastades högt upp i atmosfären och troposfären.
    Jag fick lära mig för länge sedan att det som kommer upp skall falla ner. Med komplicerade vindar och luftströmmar kan det ta sin tid men förr eller senare händer det.
    Det senaste halvåret har vanligt ovanligt blött med upprepade varningar för högt vattenstånd på många ställen. Jag håller för sannolikt att detta kan bero på att delar av detta vatten från Tonga nu har nått marknivå.