Växthuseffekten är en fråga som ofta diskuteras con brio här på KU. Nästan alltid är det då globala genomsnitt för effekten det handlar om. Mycket sällan är det någon som tar upp frågan om hur växthuseffekten ser ut spatialt, alltså hur den varierar geografiskt – och i vad mån detta kan vara viktigt för klimatet.   →

De flesta människor är numera bekanta med olika varianter av värmemaskiner, alltså maskiner som kan transportera energi för att antingen ge värme eller kyla. Vi har alla kylskåp hemma, många har värmepump. Även Jordens klimat fungerar som en värmemaskin – i gigantiskt format. Atmosfären och hydrosfären samverkar i kopplade processer för att jämna ut det   →

På NoTricksZone rapporteras det då och då om köldrekord världen över, vilket kanske kan ge ett visst perspektiv på alla uppvärmningslarm som vi annars bombarderas med https://notrickszone.com/2023/11/15/while-media-obsess-about-warmth-globe-seeing-plenty-of-unusual-cold-events/ . Här är ett stycke om Antarktis från en tidigare studie (se även här https://klimatupplysningen.se/den-antarktiska-halvon-har-blivit-kallare-sedan-1990-talet/): Ny studie: Antarktis svalnar mer än 1°C sedan 1999 Betydande nedkylning under 2000-talet   →

Jan Ericson i Ubbhult https://www.ericsoniubbhult.se/ har noterat en liten notis i SvD om Antarktisks smältande isar: De kommer inte att sluta smälta förrän vår nuvarande interglacial övergår i en ny istid. Han skriver 30/10: ”Häromdagen (lördag 28 oktober) fanns denna intressanta artikel i Svenska Dagbladet. Man redovisar en ny forskarrapport som säger att isen på   →

Utbrottet i Hunga Tonga blåste upp 150 miljoner ton havsvatten i form av vattenånga ända till stratosfären, mer än 12 km upp i luften. Det var en 15-20 procentig momentan ökning av vattenånga, som i år fortsätter att stöka till dynamiken i stratosfären och påverka vårt väder. Vi har till att börja med ett ozonhål   →

Klimateffekterna av utbrottet på Hunga Tonga märks än så länge mest uppe i stratosfären, 10–50 kilometer över våra huvuden. Där uppe finns all den extra vattenångan från vulkanen: utbrottet ledde till en momentan ökning med 15-20 procent av mängden vatten. Men i stratosfären finns också det för livet på Jorden livsviktiga ozonet. Ozonet är ett   →

Undervattensvulkanen Hunga Tonga-Hunga Ha’apai i södra Stilla havet fick sitt stora utbrott den 15 januari 2022. Detta initierade inte bara en tsunami, utan även en ljudbang som var så stark att den gick två varv runt jordklotet. Många tidigare stora vulkanutbrott, som Pinatubo, St Helens och Krakatoa, ledde till en avkylande effekt på Jordens väder.   →

Thwaites-glaciären på västra Antarktis innehåller enorma mängder is. Den kallas ofta för domedagsglaciären. Om den helt smälter genom att kollapsa och rutscha ut i havet skulle den nämligen kunna höja havsnivån globalt med cirka 2/3 meter. Figur 1. Thwaites glaciär, grundningslinje (brunt) och shelfis till vänster om grundningslinjen. Det röda strecket i iskanten avser en   →

I en artikel 21 juli skrev jag om klimatutvecklingen på Södra halvklotet, med sjunkande temperaturtrender på Antarktis och Södra oceanen. I artikeln nämndes dock ingenting om avsmältning av glaciärerna på Antarktis. Hur står det egentligen till med det, hur fort smälter de och hur mycket bidrar de till höjningen av havsytan? Utvecklingen på Antarktis följer   →

Massmedia överträffar varandra i alarmistiska rapporter om värmeböljor och extremhetta. FN-chefen Guterres påstår att vi är på väg att begå ”kollektivt självmord” om vi inte snabbt stoppar de fossila utsläppen. Mediamantrat som trummas ut är ”extremhetta orsakas av klimatförändring”. Ja, en varmare värld ger fler värmeböljor. Men lite sans är ändå befogad. I England, där   →