Undervattensvulkanen Hunga Tonga-Hunga Ha’apai i södra Stilla havet fick sitt stora utbrott den 15 januari 2022. Detta initierade inte bara en tsunami, utan även en ljudbang som var så stark att den gick två varv runt jordklotet.
Många tidigare stora vulkanutbrott, som Pinatubo, St Helens och Krakatoa, ledde till en avkylande effekt på Jordens väder. Detta berodde på att aska och andra aerosolpartiklar kastades ut i atmosfären. Dessa aerosoler reflekterade en del av solstrålningen tillbaka ut i rymden.
I fallet med Tonga-explosionen befann sig dock kalderan 150 meter under havsytan, vilket gjorde att det bara blev ett mindre askmoln som kom upp i atmosfären. Å andra sidan fick vi en kraftig förångning av det omgivande havsvattnet. Den största effekten av utbrottet var att det slungades upp cirka 150 Mt salthaltig vattenånga ända till stratosfären (atmosfärlagret cirka 12 – 53 kilometer upp). Som högst nådde utbrottet 58 km höjd. Även 0,4 Mt svaveldioxid nådde stratosfären.[1]
Forskare har beräknat att Tonga-utbrottet ökade den mängd vatten som finns i stratosfären med minst 13 procent.[2] Detta framgår av figur 1.
Figur 1. Utsläppet av vattenånga i stratosfären (10 hPa) över tiden, från 75S – 75N. Basnivån för vattenånga vid 10 hPa är cirka 5 ppm. Källa: NASA
Vi ser att vattenångan har spridit sig i hela stratosfären efter ungefär ett år. I figur 2 ser vi att det tar lika lång tid för den att nå de höga höjder där ozonlagret är som mest koncentrerat. Ozonet i stratosfären är av central betydelse för vårt klimat, se artikel på KU här.
Man ser vattenångan sprida sig långsamt uppåt, mot den höjd där ozonskiktet är som mest koncentrerat, vid cirka 5 hPa (cirka 35 km höjd), dvs i figurens övre kant. Först i början på 2023, alltså ett år efter utbrottet nås de högsta koncentrationerna i ozonskiktet.
Figur 2. Utsläppet av vattenånga i höjdledd över tiden, vid ekvatorn. Källa: NASA
Det finns inga effektiva vattensänkor uppe i stratosfären. Den vattenånga som kom upp dit från Tonga-utbrottet kommer därför att bli kvar under lång tid: den minskar med bara drygt fyra procent i årstakt. Enligt en studie kommer den extra vattenångan stanna kvar i stratosfären och påverka klimatet i mer än 5 år.[3]
Tre ovanliga väder-/klimatfenomen i år söker sina förklaringar, och det har från olika håll föreslagits att de kan härledas till vulkanutbrottet i Hunga-Tonga:
– extrema havstemperaturer särskilt i Nordatlanten under våren, bild här.
– årets märkligt låga havsistäckning i Antarktis, bild här.
– årets stora ökning i Jordens energiobalans, bild här.
Vi kan bortse från att orsaken till dessa klimat-/väderfenomen skulle vara den långsamma och jämna ökningen i CO2-halten i atmosfären. Dessa fenomen måste rimligen vara orsakade av naturligt drivna händelser.
Temperatureffekter?
Jordens klimat kan komma att påverkas på ett antal olika sätt av vulkanutbrottet, genom att:
– Tära på ozonskiktet. Den extra vattenångan kan påverka den atmosfäriska kemin eftersom vattenånga förstör ozon. Mindre ozon ger mer solinstrålning, dvs. värmer Jorden.
– Värma upp jordytan genom att absorbera solljus. Vattenånga är en betydligt starkare växthusgas än CO2.
– Kyla ned jordytan genom att aerosolerna i stratosfären skärmar av solljus. Aerosolerna ökade femfalt i stratosfären efter utbrottet.[3]
– Ändra Jordens energibalans.
– Störa vädermönstren genom att jetströmmen förändras.
Initialt ledde utbrottet till en kylande effekt på grund av den stora ökningen av aerosoler i stratosfären. Nu spekuleras det i att Tonga-utbrottets stora ökning av vattenånga i stratosfären skulle leda till en nettoeffekt med höjda yttemperaturer. På klimatbloggen WUWT har tre olika artiklar publicerats senaste veckorna i frågan.
Willis Eschenbach skrev nyligen inlägget ”Hunga-Tonga Mysteries”, där han utförligt går igenom eventuella temperatureffekter av Hunga. Han finner dock ingen som helst effekt, varken lokalt, regionalt eller globalt. Han ifrågasätter också hur den fysikaliska kopplingen skulle se ut från ett utbrott som sker i januari 2022, till att det inte är någon temperatureffekt alls förrän i våras, alltså cirka 15 månader senare.
Figur 3. Temperaturer för den lägre stratosfären, med vulkanutbrott markerade. Y-axeln:Temperaturanomali. Källa: UAH MSU.
Endast Pinatubo, El Chichon och Hunga Tonga var tillräckligt starka för att påverka stratosfären. Hunga Tonga ger inget temperaturutslag i stratosfären. Det ger heller inte temperaturutslag på någon annan nivå i atmosfären (enligt UAH:s satellitdata).
De exakta effekterna av vattenångan från Tonga-utbrottet studeras för närvarande intensivt. Även om det inte lett till någon temperaturökning i marknivå, står det klart att effekterna kommer att bli betydande och långvariga, särskilt på södra halvklotet. Både den låga havsistäckningen i Antarktis och den stora ökningen i Jordens energiobalans skulle kunna ha orsakats av Hunga Tonga enligt olika forskare.[4]
En direkt effekt har forskarna hittills hittat: ozonhålet på södra halvklotet växer oroväckande mycket och snabbt.[5] Ett minskat ozon påverkar jetströmmen och vädret. Kanske är det så att vi ännu bara sett början på Hunga Tongas väder- och klimatpåverkan.
I en uppföljande artikel ska vi se närmare på utbrottets konsekvenser för stratosfären och ozonet som finns där.
Referenser
[1] Stratospheric Aerosol and Ozone Responses to the Hunga Tonga-Hunga Ha’apai Volcanic Eruption, Lu och 8 medförfattare, 2023, https://doi.org/10.1029/2022GL102315
[2] The Hunga Tonga-Hunga Ha’apai Hydration of the Stratosphere, Millán och 12 medförfattare, 2022, https://doi.org/10.1029/2022GL099381
[3] Global perturbation of stratospheric water and aerosol burden by Hunga eruption, Khaykin och 30 medförfattare, Nature 2022, https://doi.org/10.1038/s43247-022-00652-x
[4] The unexpected radiative impact of the Hunga Tonga eruption of 15th January 2022, Sellitto, P. et al. Nature 2022, https://doi.org/10.1038/s43247-022-00618-z
[5] Stratospheric climate anomalies and ozone loss caused by Hunga-Tonga volcanic eruption, Wang och 12 medförfattare, Science 2023, (i peer review)
Källa till figur 1 och 2 är NASA:s Atmospheric Chemistry and Dynamics Laboratory, sidan om QBO: https://acd-ext.gsfc.nasa.gov/Data_services/met/qbo/qbo.html
Tack! Lärorikt och intressant. Aldrig finns sånt i MSM. Det är väl för orimligt att skylla på klimatförändringarna. Och att fundera på att det är bidrag till naturliga klimatförändringar är att tänka så långt utanför boxen / korridoren går inte an.
Tack Gabriel.
Alltid intressant med lite utmanande frågor.
Speciellt när de skapar osäkerhet i klimat och vädersystemen.
Fuktigheten ingår i denna väderanalys:
https://www.ventusky.com/?p=56;16;2&l=humidity
På radion i morse ansatte journalisterna Michael Tjernström och en kvinnlig någon sorts expert om senaste extrema väderhändelser inte berodde på klimatförändringarna. Svaret var att det kan man inte veta förrän efteråt. Men Tjernström påstod att den extrema torkan 2018 hade varit omöjlig utan klimatförändring.
Att den extrema vädersituationen nu berodde på kontrasten mellan värmen i söder och det kyliga vädret i norr påpekades i alla fall.
Klimatet har ju alltid förändrats men vad orsakar att det har blivit varmare sedan Lilla istiden? Värmeböljor beror på högtrycksbetonat väder med mycket solsken. Journalisterna vill ha fram att det är människans fel.
OT
Josef Fransson, Jessica Stegrud och Eric Palmqvist i dagens Göteborgsposten, om främst de humanitära konsekvenserna av den expanderande koboltbrytning i Kongo som den Gröna Omställningen tvingar fram.
https://www.gp.se/debatt/ofattbar-ondska-i-spåren-av-den-gröna-omställningen-1.106895720
Enligt https://eos.org/articles/tonga-eruption-may-temporarily-push-earth-closer-to-1-5c-of-warming:
(notera speciellt ”but it’s not outside the usual level of noise in the climate system” – väder varierar!)
The model calculated the monthly change in Earth’s energy balance caused by the eruption and showed that water vapor could increase the average global temperature by up to 0.035°C over the next 5 years. That’s a large anomaly for a single event, but it’s not outside the usual level of noise in the climate system, Jenkins said. But in the context of the Paris Agreement, it’s a big concern.
“If we’re only a quarter of a degree from 1.5°C, those four hundredths of a degree do actually make a tangible difference,” he said. The planet was already 50% likely to warm past 1.5°C in the next 5 years, and the presence of HTHH’s water vapor increased the odds of temporarily exceeding that threshold to 57%, according to the simulation.
Det är intressant att vulkaner fått ett förnyat intresse. Påminner om detta: ”En ofta förbisedd del av klimatvetenskapen är vulkaners påverkan. Professor Wyss Yim från Hongkongs universitet har ägnat en hel del forskningsmöda på att koppla samman vulkanutbrott – inklusive de som sker på havsbotten – med extrema väderfenomen. Han menar att många av de extremväder som observerats direkt kan kopplas till vulkanutbrott.”
https://klimatupplysningen.se/vulkaners-paverkan-pa-extremvader/
Tack Gabriel!
Än en gång visar Du att ” the Science is totally NOT settled” vilket naturligtvis är välgörande. Det som däremot är ”settled” är att beskrivningen av klimatfrågan styrs med fast hand från FN via alla dess kanaler.
Ett inlägg på SR P1 igår refererade till hur Putin nu ser till att skriva om den litteratur som ska användas i grundutbildningen i Ryssland från och med i höst anpassas till det nya Ryssland där Ukraina inte längre finns.
Parallellen till hur vi i Sverige varken i MSM eller i läromedlen för grundutbildningen får en objektiv bild av verkligheten blev än mer skrämmande.
Gabriel! Dina inlägg här verkar bygga på uppdaterad osäkerhet om vad som i stort och i smått styr och ställer i klimatet. De ger ständigt nya tankar som vid närmare eftertanke leder till just det Du skrev tidigare – the Science is totally NOT settled.
Nu är det aktuellt med nya tag i den svenska skolan.
Oroväckande!
Tidigare har ett av målen i undervisningen varit att endast ”rostfria” kunskaper får förmedlas. I mina ögon måste därför all sönderrostad ”FN-propaganda” om klimathot hit och dit omedelbart försvinna från undervisningen i svenska skolor.
Jag tror att Du skulle kunna skriva både enkla och övertygande debattartiklar kring detta.
Visst vore det värt ett försök!?
#3 Sören G
Michael Tjernström har inte historien klar för sig. År 1888 utbröt stadsbränder i Sundsvall, Umeå och Lilla Edet. I Sundsvall och Umeå faktiskt på samma dag; midsommar 25 juni. I beskrivningar från Sundsvall sägs att det hade inte kommit någon nederbörd alls sedan början av mars. Därför var alla spåntak helt snustorra och kunde antändas av gnistor från en ångslup. Alltså; tre månader helt utan nederbörd med CO2-nivå runt 280 ppm. Borde inte ha varit möjligt enligt Tjernström.
Hur länge torkan fortsatte efter midsommar har jag ingen uppgift om.
Hunga Tonga ritar verkligen om klimatkartan. Detta är ytterligare en av de naturliga händelserna tillsammans med El Nino och en variabel sol etc, som påverkar den globala temperaturen. När skall klimatforskningen börja bli vetenskaplig och erkänna att det finns annat än CO2 som kan påverka atmosfärens temperatur?
Ann #7
’Sönderrostad FN-propaganda’ om klimathot hör definitivt till undervisningen i svenska skolor, men måste förstås beskrivas som sådan, för att svenska ungdomar ska lära sig förstå propagandans makt och vikten att ifrågasätta och efterforska snarare än att gapa och svälja.
Historien upprepar sig, och idag minns inte många rashygienfrågan för hundra år sedan, där vetenskapligt och politiskt konsensus rådde till stor skada för vissa, om än betydligt mer begränsad skada än dagens klimathotsfråga.
# 10 Gunnar, självklart håller jag med om att information om ”den sönderrostade propagandan” måste ut till allt och alla. Jag tänkte bara kortsiktigt att den omedelbart måste bort från folkupplysningen. Naturligtvis borde jag orkat med ett steg till, dvs att det kunde vara möjligt att vi som kunnat följa falsksagan från allra första början också skulle kunna få vara med och uppleva när den får sin dom.
Ann #7
Tack för vänliga ord och omtanke!
Jag stretar nog helst vidare i mina fåror.
Texter för skolan är i sig en utmärkt idé. Men ett rätt stort beting om man ska täcka de olika nivåer och omfång som är aktuella. Detta är väl något som KU kunde ta ett större grepp om? Jag tänker mig att vi bildar ett skribentkollektiv med våra olika bakgrunder och förmågor.
En bra fråga att ta upp på nästa skribentkonferens tycker jag. Kanske Ingemar kan ta den bollen?
https://www.friatider.se/klimatforskare-insag-att-hon-deltog-i-en-stor-bluff
Läsvärd artikel i Fria tider. Se ovan.
# 12 Gabriel, vi tänker nog i lite olika banor här.
Det är ett hästjobb att få ihop bara ett ynka litet häfte som kunde var lättläst och samtidigt heltäckande. CO2coalition jobbar nu med ett projekt för ”grundskolan”, det är påkostat men knappast troligt att det kan tas på allvar trots innehållet.
Min förhoppning var och är att Du som aktuell, fri forskare i en eller annan debattartikel kunde försöka göra Din röst hörd i MSM (för vuxna) och på så sätt söka lyfta klimatfrågan med nya insikter och lite nya frågor som borde få politikerna att stanna upp och tänka till – åtminstone om frågorna ”fick vingar”.
Ann ocg Gabriel,
Vi har haft uppe ämnet med skolmaterial många gånger. Och det finns en del, alltifrån pamfletter till böcker. Se t.ex.
https://www.klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2012/07/handbokfrtnkare1.1.pdf
Staffan Mörners bok som han skrev för att besvara sina barns alla frågor. Han är dessutom lärare. Finns på https://klimatupplysningen.se/lank-lastips/litteratur/. ”Borde man oroa sig för klimatet”. Han är också aktiv på nätet – googla.
Vårt senaste projekt är att ge ut en bok om klimatets historia på svenska: ”Vårt alltid skiftende Klima”, av Eva Marie Brekkestö. Den översatta verisionen borde vara på ett polskt tryckeri vid det här laget.
Problemet är väl att vi som skriver och kommenterar på KU har en tendens att gräva ned oss i det vetenskapliga och tekniska. Att skriva skolböcker är en svår konst.
Ragnar N #13,
OT, men viktigt att förstå om Judith Curry. Hon beskriver själv om hur grupptänkandet påverkade henne. Hon bara ANTOG att de övriga forskarna i IPCC hade rätt, att alarmismen var befogad. Men när hon granskade vad de andra skrev, och även sina egna slutsatser, så insåg hon att konsensus hade fel.
Sådant tror jag är rätt vanligt. Varje forskare är oftast specialiserade på en viss sak – i JCs fall aerosoler – och litar på sina kollegor för övrigt. Det gör hon inte längre utan kollar upp själv.
Nästa steg var att lämna sin professorstjänst. Hon insåg att enda möjligheten för att hennes doktorander skulle kunna få jobb och göra karriär var att de ylade med vargarna. Det innebar ett dilemma: skulle hon uppmana sina doktorander att söka sanningen, eller skulle hon mer måna om deras framtida karriärer? Det dilemmat löste hon genom att sluta sin tjänst.
Ur teknisk synvinkel reagerar klimatet även denna gång och som så ofta enligt ett fåtal alternativ. Detta förklarar inga orsaker och det är ibland svårt att veta vilka alternativ som kommer att väljas härnäst av moder sol för vår arma jord, men man förvånas varje gång det inträffar, dvs nästan varje gång, att utvecklingarna följer mycket logiska steg. Inte kaotiskt. ”Bristen” ligger inte i de naturliga utvecklingarnas påstådda kaosuppträdande utan vår förmåga att förstå dem, i förväg. Jag tror många förstår ungefär vad bilden vill säga. En hobby jag kan rekommendera alla statistikintresserade:
https://drive.google.com/open?id=15WqphJVaJB6oDWAJJftDBUmBdja1qVGd&usp=drive_fs
Ingemar #6
En lika förbisedd forskare som Wyss Yim är Arthur Viterito, med intresse inom samma fält. I sin rapport ’The Correlation of Seismic Activity and Recent Global Warming’ från 2016, föregår han det, som Yim framför. Upp- och nedgång i HGFA (High Geothermal Flux Areas) sprickzoner och geotermiska flödesdito i Atlanten, Indiska Oceanen och Pacific beskrivna vid seismisk aktivitet mellam magnituderna 4,0-6,0 visar stor korrelation till GMST för åren 1979 till 2015. Viterio visar bl.a.
• frekvenserna för HGFA vid de aktuella magnituderna föregår GMST med ca 2 år.
• en stark frekvenshöjning 1994-96 föregår den starka El Niño 1997/98, beskriven som en trolig SIENA (Seismically Induced El Niño Amplification) samt en liknande ökning i seismisk aktivitet 2012-14, förebådande 2016 års starka El Niño.
Hans resultat kan ge en fingervisning åt den tvååriga tidsdilationen mellan Honga Tunga Haipaii utbrottet nuvarande snabba ökning tidsmässigt av GMST, som kan ages tydlighet via Yims bilder. GMST ökningen är enligt Viterio en funktion av oceanernas värmeutveckling från seimologiska aktiviteter. IPCC vet som vanligt inget härom i sina analys från ’biased’ vetenskaplig utgångspunkt. Oceaners värmeutveckling samsas också med förändringar i solens totala verkan, som är större och mer omfattande än TSI. Scafetta & Bianchini har beskrivit detta väl i exempelvis ’Overview of the Spectral Coherence between Planetary Resonances and Solar and Climate Oscillations’ 2023.
Själv bortser jag f.n. från atmosfärfysikernas förklaringar till nuvarande GMST-ökning i anslutning till Stratosfär-effekter av Honga Tunga utbrottet.
En liten kommentarer om ett ord i rubriken. ”Klimathändelser”.
Klimat är medelvärdet av väder under minst 30 år. Därför är ordet klimathändelser en omöjlighet för något som hänt under året.
Lilla istiden var definitivt en klimathändelse. Det som hänt under innevarande år är väder händelser.
Tack Gabriel O.
Årets väder och vädersystem tycks onekligen lite ovanliga, intressant nog i både SH och NH om man får tro satellitbilderna.
Särskiljningen mellan norra och södra hemisfärens cirkulation tycks inte hjälpa detta år…dock blir det intressant att summera polernas isläge om någon dryg månad…kanske ett trendskifte står för dörren, då rekordutbredningen av havsis i syd ersatts av minskning medans norra tycks bli stabilare..
Energibalansens obevekliga uppgång och dess plötsliga rekorduppstuds är ju riktigt intressant om den är vetenskapligt verifierad – inom fysiken brukar det ju skapas balans och rubbad balans mellan storheterna och kanske är det något sådant som syns nu….Nog stort för en förändring/ skifte kan man fråga sig?
Fantastiskt fin pedagogik, som vanligt – tack!
Karl Erik 19
Det är en intressant semantik detta med väder och klimat!
Klimat utgörs av väder under en längre period och väder är därmed också klimat.
Klimatet sätter så att säga ramarna för vädret.
I texten står det ”Tre ovanliga väder-/klimatfenomen i år …”
Man kan kalla extrema väderfenomen för klimatfenomen i den mån som de verkar sätta nya ramar.
Vilket de tre fenomenen som nämns alla mycket väl kan göra. Så den formuleringen tycker jag är korrekt.
Jag håller med om att rubriken rätteligen också borde säga ’väder./klimathändelser’ i stället för ’klimathändelser’.
Detta i kombination med El Niño kommer leda till nya värmerekord närmsta åren.
Väldigt fascinerande hur stor påverkan vulkanutbrott har. Här trodde jag att vulkaner hade en direkt kylande effekt pga alla (svavel-)partiklar de spyr ut. Men tydligen så blir effekten motsatt för undervattensvulkaner om de är tillräckligt stora.
Förövrigt helt sjukt hur en undervattensvulkan kan spy ut så mycket energi att enorma mängder vatten pumpas hela vägen upp i stratosfären.
”Initial scientific estimates were 50-million metric tons of water injected into the stratosphere by Hunga Tonga-Hunga Ha’apai submarine volcano.
Likely off by a factor of 3. New research suggests 150-million metric tons of water”
Går liksom inte att förstå den enorma energin som krävs för att sända 150 miljoner ton vatten 10-15 km upp i atmosfären så att den blandas ut i stratosfären.
#19, #21, Man kan väl också säga att klimat är förutsättning för väder över längre tid.