I artiklar 19/6 och 20/6 här på KU tog jag upp den pågående La Niña, samt nya forskningsresultat som visar på en koppling mellan solcykeln och ENSO:s övergång till La Niña-fas.
Hur kan man förklara länken mellan solfläckcykelns omslag och ENSO:s omslag till La Niña, alltså kopplingen från solcykeln ner till förändringar i luft och hav? I den förra artikeln tog jag upp Leamon et al. analys av solcykeln och hur den påverkar vårt klimat, särskilt via inkommande strålning av olika slag som påverkar de atmosfäriska strömningarna och molnbildningen. Dels har UV-strålningen en stor inverkan på ozonet i stratosfären, dels har kosmisk partikelstrålning effekter på vattenånga och molnbildning. Detta är fysikaliska processer i atmosfären som är kopplade till variationer i solens aktivitet.
I den här artikeln ska jag fortsätta gå igenom de olika fysikaliska processer som kopplar solens variationer i UV-strålningen till ozonets variationer i atmosfären och hur detta påverkar olika atmosfäriska strömningar och vidare till havsströmmarna, särskilt ENSO:s omslag till La Niña.
Ozonet är ett av de viktigaste ämnena för atmosfärens dynamik. Det har en stor roll i de fotokemiska processerna i stratosfären, där UV-strålning av olika våglängder å ena sidan skapar ozon (EUV och UVC <240nm) och å andra sidan bryter ned ozon (UV-strålning >240 nm), se figuren nedan. Det är just här som omslagen i solcykeln kommer in med stora pulser av ökad UV-strålning, särskilt för de energirika UV-strålar som skapar ozon (>10% variation för EUV under solcykeln som helhet och med upp till 85% ökning av EUV under själva termineringsperioden).
Ozonets dynamik utspelas såväl i regional skala som i höjdled, i utbytet mellan atmosfärens olika lager. Det finns kausalitet både från ozonet till ENSO, men även vice versa, från ENSO till ozonet. Detta sker till att börja med via Brewer-Dobson cirkulationen (BDC) som utgår från den tropiska troposfären, där luften konvekteras uppåt till stratosfären och sedan drivs vidare av Rossby-vågor mot polerna, där luften sjunker nedåt igen, se figuren nedan.
BDC utspelas i ett utbyte mellan troposfär och stratosfär och förklarar observationer av hur ozon och vattenånga fördelas i de högre luftlagren. Det mesta ozonet skapas av UV-strålning i tropikerna, för att sedan transporteras mot polerna. Denna transport via BDC har stärkts under hela eran av satellitmätningar, dvs. åtminstone sedan 1980. Detta har medfört en avkylning av den lägre stratosfären i tropikerna, samt en uppvärmning på högre latituder.
BDC hänger i sin tur samman med andra atmosfäriska strömningar. Den kvasi–biannuella oscillationen (QBO), det vill säga regelbundet växlande öst-västliga vindar i de troposfäriska luftlagren i tropikerna samverkar med både ENSO och jetströmmarna och skapar variationer i ozonet, se länkad artikel.
Ozonet har en stor påverkan på dynamiken i atmosfären. Ny forskning visar hur förändringar i ozonet kan påverka jetströmmens läge. Det mest välkända exemplet på detta är från Södra halvklotet, där minskningen vintertid av ozonet över Antarktis (’ozonhålet’) har lett till att jetströmmen stärkts och skiftats söderut, mot sydpolen. Polarvirveln påverkas starkt på olika nivåer, liksom även Södra oceanen, både vad gäller vindstress, yttemperaturer och isutbredning. Därmed påverkas yttemperaturerna och havsströmmarna.
Sambanden gäller även Norra halvklotet, där det också finns en stor variation i ozonet och en stark interaktion mellan atmosfärens dynamik och de kemiska processerna i stratosfären. Ozonet interagerar med luftströmmar via ett antal länkar och feedback-loopar, se figuren nedan (fig 1 i länkad artikel). T=temperatur (+), U=jetströmmens styrka under polarnatten (-), PW=Rossby-vågor (både + och -), B=polarvirveln, C=ozontransport in i polarvirveln (se vidare artikeln).
Ozonet har vidare ett intrikat förhållande till vattenånga i atmosfären. I stratosfären finns en negativ korrelation mellan vattenånga och ozon. Även molnigheten påverkas därmed av ozonet. Forskning visar att ökningen av ozonet i stratosfären och den övre troposfären minskar mängden höga moln (PSC) och ökar mängden låga moln, medan en ozonökning i den lägre troposfären minskar mängden låga moln. Sammanfattningsvis är ett flertal atmosfäriska processer länkade till ozonet och därmed direkt till variationer i inkommande UV-strålning. Figuren nedan visar något av detta:
Länkar ned i haven
De atmosfäriska strömningarna är sedan i sin tur länkade till havsströmmar. Den kortvariga ENSO-cykeln (storleksordning <10 år) är en av de centrala komponenter som bygger upp den långsiktiga PDO-cykeln (storleksordning <100 år). Vanligtvis är det ENSO som leder PDO, vilken uppstår i en komplex samverkan av ett antal olika processer i såväl atmosfären som havet, mellan tropiska delen av Stilla havet och dess norra del. En central del är den atmosfäriska bryggan från ENSO i tropikerna till det semipermanenta Aleutiska lågtrycket och vidare till PDO. Se länkad översiktsartikel med sammanfattande figur:
Forskarlaget (15 av världens ledande PDO-forskare) skriver att man ”precis bara börjat röra vid denna förståelse av PDO som en summa av processer och vad detta betyder för diagnosen av PDO-relaterade effekter på regionala klimat” (sid 22, min understrykning).
Leamon et al pekar på att PDO sedan 1945 dominerats av sin negativa fas; att vi har fått en mer negativ feedback från molnens nettoinstrålning; att molnigheten de senaste 70 åren har omfördelats med cirka 5 procent i Stilla havet, det har blivit mindre moln i den västra delen och mer i den östra just i den gränstrakt som definierar ENSO-cykeln. Sammantaget menar forskarna att dessa sekulära förändringar gör ENSO-oscillationen mer känslig för en trigger utlöst av solcykelns terminatorer.
De nya forskningsresultaten om hur solcykeln antas styra ENSO:s omslag till La Niña är ett exempel på hur klimatets externa naturliga variationer (solcykeln/UV) samvarierar med interna naturliga variationer i form av cykliska fenomen i atmosfären och i haven.
Vi kan sammanfattningsvis konstatera att den fysikaliska kopplingen finns där: från solens UV-strålning som ökar snabbt och kraftigt när en ny solcykel tar sin början; till effekter på ozonet; till effekter på de olika atmosfäriska strömmarna (BDC, QBO och jetströmmar), lika väl som i havsströmmarna, vilket registreras som förändringar i ENSO och PDO.
Vi har en signal i form av solcykelns omslag, och vi har en samtidig signal i form av att ENSO börjar slå över till La Niña. Däremellan har vi ett antal steg och samband, som delvis inte är kvantifierade. För att påvisa kausalitet måste UV-signalen från solen följas hela vägen genom klimatsystemet ner till Stilla havets ENSO-område. Vi kan inte utesluta att de iakttagna signalerna och deras förmodade kausalitet även har klimatologisk signifikans eftersom de är kopplade till både sekulära trender och långa klimatcykler.
Både vad gäller solcyklers effekter på vårt klimat och havsströmmar finns stora kunskapsluckor. För många av dessa naturliga variationer med lång cyklicitet gäller att ”the science is totally not settled”.
I en kommande artikel tar jag upp hur IPCC helt negligerar dessa olika naturliga variationer.
Gabriel Oxenstierna
Inte för att jag på något sätt kan genomskåda hur allt detta som Du här redovisar kommer att bidra till en vetenskaplig bild av hur det komplexa klimatet fungerar, med det stärker min bild av det Jacob Nordangård beskrivit i ”Rockefeller – en klimatsmart historia”, det vill säga att FN/the Rockefellers och Hela Hydran har lyckats lura västländernas politiker från mitten av 1900-talet med Bilderberggruppen, Romklubben, Jordens dag, Trilaterala kommissionen, Worldwatch Institute, IPCC, Klimatkonventionen och alla politiskt FN-styrda COP-möten m.m. fram till vår beskäftiga statsminister och hennes sorgliga ministrar.
Jacob skriver i denna bok ”Är det inte dags att vi räddar vår mänsklighet från dess falska profeter och självutnämnda planetskötare”.
Måtte Ditt ihärdiga räddningsarbete spridas.
https://klimatupplysningen.se/rockefeller-en-klimatsmart-historia/
Fråga är hur jag kan påverka detta med min mat?
Kan jag äta mer klimatsmart och påverka Ozonet?
Det är förbryllande hur ensidig och inskränkt klimatfrågan utvecklats.
Vi får glädja oss åt att det pågår forskning om verklig påverkan som sol och moln kan ha på vår värld.
Kan 20% mer soltimmar på 40 år ha sin förklaring i denna forskning? 🙂
Detta gäller i synnerhet om man önskar föra fram uppfattningar till allmänheten som den facksakkunniga ställer sig högst skeptiska till. Varför inte föreslå i stället en vetenskaplig debatt på något av våra universitets fackinstutitioner!
Atmosfärvetenskapen är väl förtrogen med ozonets roll som viktig klimatgas med det är helt missvisande att ge intryck av att det spelar en helt avgörande roll för ENSO- processen.
ENSO är en intern process i klimatet och numera väl förstådd. Perioden ligger på cirka 4 år och bestäms huvudsakligen av storleken på Stilla havet. Det finns inga tillförlitliga empiriska förklaringar att solcykeln påverkar variationerna av ENSO. Om så vore fallet skulle man självfallet använda det för prognoser av variationer i ENSO. Det finns inga som helst belägg att sådana prognosförsök har givet några meningsfulla resultat. Efteråt kan man förstås spekulera i vad som helst. Men det är föga meningsfullt.
Det finns likaledes inga som helst belägg för att växthuskoncentrationen i atmosfären påverkar ENSO.
En stor del av medlemmarna i ”jaga CO2-sekten” får nu den hårda vägen lära sig vad som gäller när energikrisens verklighet knackar på. Se länken.
https://mailchi.mp/f42df8d268c6/blackout-fears-spark-dash-for-coal-across-europe-189435?e=f14acc6542
”Jag förstår inte vitsen med att presentera dylikt på en blogg för lekmän som knappast är insatta i atmosfärdynamik”
Jag har läst många inlägg i tidigare år här på KU av bl.a. CG Ribbing, som tagit upp snarlika frågor.
Exempel:
https://klimatupplysningen.se/atmosfaren-utifran-och-2/
https://klimatupplysningen.se/naturliga-faktorer-underskattas/
https://klimatupplysningen.se/och-solen-har-sin-gang-igen/
Jag är vän av kunskap.
Jag ser KU som en plattform för att sprida kunskap, diskutera på ett sakligt sätt för klimatet viktiga frågor. Om man inte hänger med på en viss diskussion eller frågeställning kan man ju bara låta bli att läsa de artiklarna.
Och Lennart B, visst förstår jag din kommentar också. Men nyckelmeningen i Gabriels text är väl ändå ”the science is totally not settled”. Kanske lite väl tillspetsat och provocerande men stryk totally så är det det väl där vi är i dag.
”Det finns inga tillförlitliga empiriska förklaringar att solcykeln påverkar variationerna av ENSO. Om så vore fallet skulle man självfallet använda det för prognoser av variationer i ENSO.”
Forskningsartikeln jag refererar till är från 2020 och peer reviewad och heter ”Termination of Solar Cycles and Correlated Tropospheric Variability” och är publicerad i AGU/Earth and Space Science. Den bygger på en mängd annan solforskning som på senare år lyft fram betydelsen av magnetband och ’terminatorer’. Jag tror inte man kan ifrågasätta betydelsen av dessa vad gäller solcykelns dynamik.
Författarna är etablerade forskare: Robert J. Leamon, Scott W. McIntosh, Daniel R. Marsh
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2020EA001223
Forskarna visar på samband mellan solcykelns övergång till en ny solcykel och att en La Niña kommer igång.
Notera att de redan 2017 förutsåg den La Nina som började 2020, alltså 3 år i förväg. (i en annan artikel, se länk i min artikel i förrgår) De har i sin forskning visat att ALLA omslag när en ny solcykel börjar har resulterat i en La Niña.
Är inte det empiri som visar att det troligen föreligger kausalitet?
Du hänvisar i din bok ”Vad händer med klimatet?” till att omslag av ENSO styrs av gravitationen (sid 54). Nu säger du att ”Perioden ligger på cirka 4 år och bestäms huvudsakligen av storleken på Stilla havet.”
Både gravitationen och storleken på Stilla havet är konstanta storheter som inte är särskilt bra på att förklara dynamiska förlopp.
Forskningen och kunskapen utvecklas. Man måste vara öppen för att ny kunskap kommer till.
”Atmosfärvetenskapen är väl förtrogen med ozonets roll som viktig klimatgas med det är helt missvisande att ge intryck av att det spelar en helt avgörande roll för ENSO- processen.”
Diskussionen handlar primärt bara om kopplingen mellan solcykelns omslag och påföljande UV-chocker i atmosfären som via ozonet antas trigga ENSOs omslag till La Niña. Vilket är stort nog.
Ingenting är sagt om ENSO-processen i övrigt.
https://www.facebook.com/groups/118018715518646/permalink/1056375878349587/?fs=e&s=cl
ENSO forskning och utveckling har pågått de senaste 30 åren och prognoser genomförs regelmässigt med såväl statistiska som dynamiska modeller. Prognosresultat presenteras varje månad av NOAA. OBS NOTERA detta har inget med växthusgaserna att göra och inga klimataktivister a la Greta och Rockström är involverade i ENSO prognoser.
För de som vill fördjupa sig i ämnet och förmår/orkar göra detta så finns det flera läroböcker att tillgå. Det är bara att söka på nätet.
Det enda som jag vill klargöra att det finns för tillfället inga indikationer att solvariationerna på något sätt förbättrar rådande prognoser av ENSO. Om så skulle vara fallet mottar jag detta med största intresse för att kunna framföra det till de som arbetar intensivt för att förbättra prognoserna
Här kan Ni läsa om de operativa ENSO prognoserna:
https://www.cpc.ncep.noaa.gov/products/analysis_monitoring/enso_advisory/ensodisc.shtml
Jag har svårt att förstå din kritik. Har du sakliga invändningar mot det som presenteras i Leamon et al artikel?
Har de fel, och i så fall vad är fel ?
Tack!
Håller med, det är nästan lite skumt att man närmast negligerar Brewer-Dobson cirkulationens roll i polartrakterna och på klimatet. Den är vad jag kan förstå inte heller aktivt med i klimatmodellerna, CMIP. I dessa har man nämligen inte med några kemiska processer i atmosfären, t ex de som involverar ozonet. Det är CHEM OFF som gäller. Men BDC handlar både om transport och om kemiska reaktioner.
Sedan är det specialstudier som har CHEM ON, men de är så datatunga att man ’inte har råd’ att ha dem påkopplade i vanliga fall. Den studie jag refererar ovan är CHEM ON.
The importance of interactive chemistry for stratosphere–troposphere coupling av
Sabine Haase1 and Katja Matthes1,2
https://acp.copernicus.org/articles/19/3417/2019/
BDC nämns översiktligt bara på ett enda ställe i AR6, kap. 6.4.5
Det är sådant här jag efterlyser. Som gammal fysiker vill jag alltid ha vettiga teorier om mekanismer än enbart statistiska samband som inte alltid säger så mycket. Uppenbarligen är ENSO-fenomenen som vanligtvis behandlas enbart som en intern process också till viss del kopplade till externa mekanismer som solen. Hur stor betydelse detta har för den globala temperaturen kräver förstås kvantifiering. Exempelvis skulle det vara intressant att veta huruvida den sammantaget höga solaktiviteten under 1900-talet (jämfört med tidigare århundraden) påverkat antalet El Ninos och deras längd.
Jag anar en viss kritik från LB angående ämnen som tas upp här på bloggen. Jag rycker då genast ut till försvar för bloggen: Vi tar upp både högt och lågt, från både tekniskt och vetenskapligt invecklade klimatrelaterade frågor till det ibland lika invecklade energipolitiska spelet. Det finns dock gränser eftersom vi inte gör anspråk på att delta i den klimatvetenskapliga diskussionen som sådan. För det finns det böcker och artiklar att hänvisa till. Och som någon påpekade; om man inte gillar eller orkar med vissa inlägg så är det bara att hoppa över.
Länk till abstract från 2022:
https://oxfordre.com/climatescience/view/10.1093/acrefore/9780190228620.001.0001/acrefore-9780190228620-e-872
Jordbävningen i Afghanistan idag- i morgon kan den förutsägas med hjälp av ny kunskap.(Suspicous observer)
Åtminstone jag gillar att få lite information om saker som jag inte begriper fullt ut.
Att det finns obesvarade frågor inom väder och klimat gör dagens koppling till CO2 så banal och dess fanbärare så falska.
Klotet idag om väder som är ovanligt varmt.
Milano idag regn och +26 grader 😉
Håller ned dig helt. Bloggen gör ju inte anspråk på att vara rent vetenskaplig med fullständig kunskap om klimatet.
Jag som fullständig novis inom klimatforskning har dock lärt mig och förstått att det inte föreligger någon överhängande klimatkris, och inte heller de främsta forskarna inom området vågar påstå det.
Ämnet är helt enkelt kidnappat av politikerna som i sim maktlystnad berikar sig på allmänhetens bekostnad.
Dessutom i klimatets namn slaktat vår stabila billiga elförsörjning som ersatts med vindmöllor. Totalt värdelösa vindmöllor som man inte ens kan göra mysiga kaféer av när de rasar ihop efter femton år.
Det enda jag oroar mig för är politiker. De kan hitta på vilka galenskaper som helst.
Bloggen är en skola och ett andningshål och tröst i eländet.
Så stort tack för att ni jobbar med den.
Den stora styrkan i den här bloggen är att lyfta fram relevant forskning och presentera den på ett populärt sätt och med angivande av referenser. Det är precis det som Gabriel gör på ett utmärkt sätt. Det är mycket värdefullt för oss som inte har möjlighet att följa forskningstidskrifterna direkt. Jag instämmer därför i Gabriels och Ingemars kommentarer och har svårt att förstå Lennarts kommentar att lägga locket på. Jag är säker på att det finns många på bloggen som är kapabla att förstå essensen i inlägg som detta. Om inte kan man, som sagt, hoppa över det.
Personligen tycker jag att det är en styrka hos klimatupplysningen att man presenterar och diskuterar vetenskapliga arbeten. I mina ögon är det det som skiljer klimatupplysningen från andra blogg forum.
”ENSO är en intern process i klimatet och numera väl förstådd. Perioden ligger på cirka 4 år och bestäms huvudsakligen av storleken på Stilla havet.”
Förklara för oss amatörer vad det är som ändrar storleken på Stilla havet och ger perioden 4 år.
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/book/10.1002/9781119548164
Inom fasta tillståndets fysik finns en modell av material där man antar att kraftverkan mellan atomer kan representeras av fjädrar. En av upphovsmännen var Born, som också skrev en bok ”Dynamik der Kristallgitter”.
20 år senare kunde en ung forskare vid namn Blackman visa att modellen gav upphov till ett antal banbrytande insikter. Blackman ville naturligtvis diskutera detta med Born. Han tog upp sina rön med Professor Born.
Svaret Blackman fick var att ”alles ist in mein Buch”.
Jag hoppas att boken beskriver den färska forskningen angående solens inverkan och atmosfärskemin?
Jag tycker inte att du svarar på de frågor vi ställer till dig.
Vad är felet i Leamons artikel?
Istället skickar du länkar till artiklar som du tycker att vi (okunniga) ska läsa.
Det blir lite som att jag skulle svara med att:
Här kan den som är intresserad läsa mer om solens inverkan på ENSO
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2020EA001223
Min bild är att det finns många kunniga och kompetenta läsare på klimatupplysningen. Jag tycker det vore mycket bättre om du kommenterade artikel i inlägget, istället för att säga att man borde läsa något annat – och därmed implicit indikera att vi alla är okunniga.
Vad är dina kommentarer till artikeln som inlägget tar upp? Ser fram emot ett seriöst svar.
Tänk vilken kontrast mot den konformitet som råder inom klimatreligionen …
Jag hänger med hyfsat i naturvetenskapliga och fysikaliska diskussioner och är exempelvis beredd att direkt hålla med den som hävdar att för stunden möjligt effektuttag ur en turbinmotor är proportionellt beroende av luftens stagnationsdensitet i motorns luftintag … det innebär emellertid inte att jag är kompetent att värdera all den information som jag tar till mig här i bloggen … men om jag verkligen haft den förmågan – och kunnat ge tummen upp – eller ned – så hade jag ändå mest uppskattat just det fria flödet av tankar.
Vänligen fortsätt tills våra politrucker någon gång i en fjärran framtid blir medvetna om att de kört hela EU i diket.
Det verkar som att det inte går att kommentera i den första tråden så jag lägger mitt svar även här.
Jag kan svepa trendlinjen i mina grafer så det går snabbt att verifiera följande för 72 månaders perioder:
Stilla havet N20-S20. Kraftiga variationer pga av höga toppar skapat av El Nino. Brantast är 91-96 med -14.85W/dekad. 97-02 är mer blygsam med -8.97W/dekad. Vill tydliggöra att trenden måste starta innan själva toppen för att få maximal matematisk effekt. Detta eftersom nedgången är så kortvarig. Det vi ser from 2016 är något nytt. Spännande att se hur länge det varar.
Hela bandet N20-S20. Det finns inget motsvarande på hela kurvan
Globalt. Tidigare händelse 90-95 gav -0.75W/dekad. Vi ser ca:-1.60W/dekad nu.
Jag skall kolla motsvarande siffror för CMIP vid tillfälle. Det borde vara hopplöst att reproducera detta utan att beräkna ENSO hyfsat rätt.
Att solvariationerna skulle påverka ENSO förloppet har en lång tradition utan att detta någonsin tillfredsställande påvisats och är dessvärre (ännu) inte av praktisk betydelse.
Att förutsäga ENSO är mycket viktigt eftersom prognoserna är värdefulla inte minst för det tropiska området och goda framsteg har gjorts under de senaste decennierna. Dessa är dock helt baserad på ENSO som en intern process där atmosfär och havscirkulation samverkar och skapar en kvasi periodisk process på ca 4 år. Den framträder tydligt i den statistiska analysen.
Min bestämda uppfattning är således att soleffekten tills vidare är ett sidospår. Det behöver naturligtvis inte vara ett villospår, även om jag finner detta troligt, och grundforskningen är självklart fri för alla att syssla med.
Var finns i dag en Bertrand Russel, en Albert Einstein, en August Strindberg?
Den här bloggen är däremot kritisk till mediernas bevakning av klimatfrågor och det urval som görs när det gäller vilken forskning som presenteras. Den forskning som presenteras där, är vanligen oseriös forskning av låg kvalitet, forskning som ofta snart är motbevisad. Medan det vanligen är tyst om den seriösa forskning som till exempel visar att växthusgasutsläpp på sin höjd har en liten klimatpåverkan.
Dessutom kommer medierna med en hel del påståenden som inte stöds av någon vetenskap, åtminstone inte av någon vetenskap som är i närheten av att vara seriös.
ENSOs atmosfäriska komponent , Southern Oscillation, undersöktes faktiskt redan av Hildebrandsson i slutet av 1800-talet. Ett mått härpå är lufttryckskillnaden mellan Tahiti och Buenos Aires och Darwin och Tahiti.
En av de mest intensiva El Nino någonsin inträffade 1876 och är dokumenterat.
Att vissa av inäggen är för avancerade för att en vanlig ingenjör ska förstå spelar ingen roll.Är alltid intressant att utmana sig själv.
Sen finns alla kommentarer av tty och många andra som vittnar om en väldig kunskap .
Sen har vi alla inlägg från ”klimatexperter” och annat i vanlig media som ofta håller sig på bebisnivå.
I samma media som det alltid framhåller att ”science is settled”.
Jag är enormt tacksam för allt jobb som görs på den här siten för att få ut en mer nyanserad bild än vad svensk media i allmänhet tillhandahåller.
Tror att det är extra viktigt just nu när main stream medias bild börjar krackelera mer och mer vad gäller hur vi ska säkerställa svensk energiförsörjning i framtiden.
Jag kan göra ett siande vad som kommer hända nästa vecka efter att sossarna nu tycker att vi ska satsa på kärnkraft.SVT ,SR och DN kommer att gå ut att säga att kärnkraft är framtiden och de har de alltid tyckt.
Är det partiinternt i första hand baserat på vad som nu sker i plånböckerna hos väljarna till valet? Kärnkraften har för Mp alltid varit ett no-go eller till och med förbjudet att prata om.
Han borde givetvis direkt diskutera med S m.fl om att planera för återstart av de reaktorer som är möjliga…….innan…..
Bolund har även haft ansvar för vad som nu riskerar göra Sverige till ett nytt finanskaos pga SBB (bank-domino). För de som inte förstår hur finansmarknaderna fungerar och då i synnerhet fastigheter ska veta att revisorerna sedan drygt 30 år gått att köpa! Så illa är det.
’”Vi är absolut för att lägga forskningspengar och utvärdera om den här tekniken kan fungera”, säger språkröret Per Bolund.
Den här tekniken? Vi vet redan att ’den här tekniken’ inte fungerar, vindkraften alltså. Varför forskade man inte om och utvärderade man inte den flintateknologin innan man öste miljarder i sjön? Tro aldrig aldrig på nåt dom där gröna fascisterna säger, dom hatar oss människor.
En järnvägsresa a’ la Mark Twain för Bolund tycker jag vi kan bjuda på nu.
https://commons.m.wikimedia.org/wiki/File:Huck_Finn_Travelling_by_Rail.jpg
Instämmer naturligtvis. Att Bolund ”öppnar” upp för SMR etc är valfläsk och i bästa fall ”ställd mot väggen” av livets realiteter och därmed partiets existens på riksnivå.
Mp vågar inte redan nu ta nödvändiga steg för att så fort som möjligt öka kk-bidraget och därmed potentialen för lägre elpriser tidigare än vad som nu kommer att ske.
Arma ”ledare”! Strindberg tyckte ju synd om människorna. Vi förstår honom.