Moln

Jokern i klimatleken, 2: IPCC gasar och bromsar på samma gång

IPCC:s modeller antar att CO2 och andra växthusgaser har en hög klimateffekt via olika hypotetiska feedbacks. Därmed förväntas de ge en snabb uppvärmning. Samtidigt ’bromsas’ modellerna hårt, via en antagen hög negativ klimatkänslighet för aerosoler. Modellerna är riggade på så vis att de samtidigt trycker hårt på ’gaspedalen’ (hög klimatkänslighet för CO2, ”ECS”) och hårt   →

Klimatfrågan går i moln, 8:
Styrs albedot av molnen?

Andelen solstrålning som återkastas mot rymden, det så kallade albedot, minskar över tid, se figur 1. Detta betyder att mer solstrålning kommer in och värmer Jorden. Albedominskningen motsvarar en långsiktig värmande effekt som är mer än dubbelt så stor som effekten av CO2-ökningen under samma tidsperiod, se artikel.[1] Det finns därför all anledning att analysera   →

Ändrat albedo värmer Jorden dubbelt så mycket som CO2

Allt liv på Jorden utgår från Solens värme. Men hur mycket av solstrålningen når oss här nere på ytan? En stor del av strålningen reflekteras ju bort av moln, växtlighet, snötäckt mark, hav, is, ja allt reflekterar mer eller mindre. Frågan om hur mycket som reflekteras bort är högintressant, eftersom reflekteringen minskar över tid, vilket   →

Klimatfrågan går i moln, 7:
Tropiska åskväder driver den största klimatvärmemaskinen

De flesta människor är numera bekanta med olika varianter av värmemaskiner. Vi har alla kylskåp hemma, många har värmepump. Värmemaskiner bygger på att utnyttja temperaturskillnader för att flytta på värmeenergi. Vi förstår att värmeenergi i processen omvandlas till mekanisk energi och transporteras inuti dessa maskiner, samt att de har en energibärare (ett köld/värmemedium) som utför   →

Klimatfrågan går i moln, 6:
Ett vetenskapligt grundskott mot klimatpaniken

Hur stor är klimatåterkopplingen från molnen, den så kallade molnfeedbacken? Frågan är mycket omstridd: IPCC-konsensus tror på en stor positiv feedback, men många framstående molnforskare tror att den snarare är noll, eller till och med negativ. I den senaste molnartikeln såg vi att Björn Stevens (en av världens ledande molnforskare) hör till dessa, han menar   →

Klimatfrågan går i moln, del 5:
Molnfeedbacken

Ett varmare klimat ger upphov till många intressanta förändringar bland molnen. Bilden nedan är från IPCC och visar på några av effekterna av den globala uppvärmningen med olika pilar och tecken. Tropopausen höjs, vi har fått en ökad stabilitet i Hadley-cirkulationen, färre åskmoln och mindre av låga moln. [1] Olika typer av moln ger olika   →

Atmosfärseffekt i stället för växthuseffekt.
– Men hur mäter man den?

Växthuseffekten är den infraröda strålningseffekt som uppstår av att atmosfären har IR-absorberande komponenter: växthusgaser, aerosoler/partiklar och moln. IR-energi som absorberats emitteras och värmer atmosfären. Denna effekt märks och mäts genom nedåtstrålning från atmosfären (inklusive molnen). Denna nedåtstrålning kallas ofta för en ”växthusstrålning”, eftersom den är ett etablerat sätt att mäta växthuseffekten. Eftersom växthuseffekten bara tar   →

Klimatfrågan går i moln, del 4:
Molnen leder över koldioxiden

Ett av de största tvisteämnena i klimatfrågan är hur stor klimatkänsligeten (Equilibrium Climate Sensitivity, ECS) för CO2 och andra växthusgaser är. Den definieras av IPCC som ’yttemperaturens känslighet för fördubblade utsläpp av CO2, inkluderande alla feedbacks’.[1] IPCC har genom alla 43 åren sedan Charney-rapporten varit genuint osäkra på ECS, helt enkelt därför att de inte   →

Klimatfrågan går i moln, del 3:
Molntermostaten står orubblig på 26°

Hur förändras molnens strålningseffekt med temperaturen? Detta är en central fråga i ett klimat som kännetecknas av uppvärmning. I figuren nedan visas hur denna molneffekt (cloud radiative effect, CRE) ändras när temperaturen ökar en grad, i genomsnitt för perioden 2000–2017, enligt CERES-data. Vi ser hur tropikerna bidrar till en kylande effekt vid en temperaturhöjning (de   →

Klimatfrågan går i moln, del 2:
Molnens strålningseffekt varierar över tiden

Detta är den andra delen i en serie artiklar om moln och deras effekt på klimatet. I den första delen såg vi att molnens strålningseffekt (CRE) är kraftigt negativ. Hur utvecklas molneffekten över tid? Detta är en viktig fråga i ett klimat som är i ständiga anpassningsprocesser mot en jämvikt som aldrig kan inträffa (på   →