Moln

Atmosfärseffekt i stället för växthuseffekt.
– Men hur mäter man den?

Växthuseffekten är den infraröda strålningseffekt som uppstår av att atmosfären har IR-absorberande komponenter: växthusgaser, aerosoler/partiklar och moln. IR-energi som absorberats emitteras och värmer atmosfären. Denna effekt märks och mäts genom nedåtstrålning från atmosfären (inklusive molnen). Denna nedåtstrålning kallas ofta för en ”växthusstrålning”, eftersom den är ett etablerat sätt att mäta växthuseffekten. Eftersom växthuseffekten bara tar   →

Klimatfrågan går i moln, del 4:
Molnen leder över koldioxiden

Ett av de största tvisteämnena i klimatfrågan är hur stor klimatkänsligeten (Equilibrium Climate Sensitivity, ECS) för CO2 och andra växthusgaser är. Den definieras av IPCC som ’yttemperaturens känslighet för fördubblade utsläpp av CO2, inkluderande alla feedbacks’.[1] IPCC har genom alla 43 åren sedan Charney-rapporten varit genuint osäkra på ECS, helt enkelt därför att de inte   →

Klimatfrågan går i moln, del 3:
Molntermostaten står orubblig på 26°

Hur förändras molnens strålningseffekt med temperaturen? Detta är en central fråga i ett klimat som kännetecknas av uppvärmning. I figuren nedan visas hur denna molneffekt (cloud radiative effect, CRE) ändras när temperaturen ökar en grad, i genomsnitt för perioden 2000–2017, enligt CERES-data. Vi ser hur tropikerna bidrar till en kylande effekt vid en temperaturhöjning (de   →

Klimatfrågan går i moln, del 2:
Molnens strålningseffekt varierar över tiden

Detta är den andra delen i en serie artiklar om moln och deras effekt på klimatet. I den första delen såg vi att molnens strålningseffekt (CRE) är kraftigt negativ. Hur utvecklas molneffekten över tid? Detta är en viktig fråga i ett klimat som är i ständiga anpassningsprocesser mot en jämvikt som aldrig kan inträffa (på   →

Klimatfrågan går i moln, del 1:
Molnens strålningseffekt

Moln är komplicerade, och det finns brister i förståelsen av dem, både fysikaliskt och klimatologiskt. IPCC skriver i AR6 WG1: “At present, cloud feedbacks remain the largest source of uncertainty in climate sensitivity estimates.” Nyligen kunde vi också här på KU läsa om hur den ledande molnforskaren Björn Stevens kritiserar forskarkollegor och IPCC för att   →

Potsdam Institutet har fel om molnen

  Foto: BIM I en intervju av Die Zeit avslöjar en av de främsta forskarna på moln vad han tycker om Potsdam Institutets ovetenskapliga överdrifter och alarmism.  Jag citerar några centrala delar av intervjun här. Nic Lewis skriver på Climate Etc. https://judithcurry.com/2022/10/22/an-interview-with-top-climate-scientist-bjorn-stevens/  : (Länkar till Die Zeit och övriga referenser finns på Climate ETC) Die   →

Fysikaliska processer kopplar solcykeln till ENSO-omslag

I artiklar 19/6 och 20/6 här på KU tog jag upp den pågående La Niña, samt nya forskningsresultat som visar på en koppling mellan solcykeln och ENSO:s övergång till La Niña-fas. Hur kan man förklara länken mellan solfläckcykelns omslag och ENSO:s omslag till La Niña, alltså kopplingen från solcykeln ner till förändringar i luft och   →

Är det solcykeln som triggar La Niña?

I en artikel igår här på KU tog jag upp den pågående La Niña, som har stärkts väsentligt de senaste månaderna och ser ut att kunna pågå i ytterligare ett år. Här ska jag närmare beskriva kopplingen mellan solfläckscykeln och La Niña, baserat på nya forskningsresultat. Man har under senare år hittat dramatiska mönster i   →

Är tropiska åskväder en dämpande återkoppling?

WattsUpWithThat är sannolikt världens mest välbesökta vetenskapsblogg. De flesta av inläggen, men inte alla, handlar om klimatet, så den är då också världens mest välbesökta klimatblogg. De fakta- och vetenskapsförnekande klimataktivisterna gillar inte WattsUpWithThat. Det har jag till exempel märkt när jag kommenterar artiklar på Facebook. Länkar jag till WattsUpWithThat, kallar klimataktivisterna den för en   →

Kosmisk strålning och klimatförändringar

De klimathotstroende hävdar ibland något i stil med att vi klimathotsförnekare ska presentera en bättre hypotes (än att koldioxidhalten är den dominerande faktorn bakom klimatförändringar) eller hålla tyst. Vilket är fel. Det går alldeles utmärkt att påpeka att en hypotes inte håller utan att kunna presentera något bättre. Klimathotsförnekare? Ja, det är OK att påstå   →