Vad orsakar den globala uppvärmning vi haft sedan Lilla istidens slut i mitten av 1800-talet? Är det att människan eldar fossila bränslen och långsamt ökar halten växthusgaser i atmosfären? Eller kan det ha något med klimatsystemets interna naturliga variationer att göra? Kanske Solen spelar någon roll? IPCC är tydliga med sin ståndpunkt. De förnekar helt   →

Det har varit en avsevärd uppvärmning i Arktis sedan 1979, långt mer än på andra breddgrader.[1] Detta kallas för den ”arktiska förstärkningen”. Samtidigt har istäcket minskat trendmässigt, särskilt sommartid. Hur kan man förklara dessa förändringar? Vilka krafter driver dem? En standardförklaring är att ett minskat albedo lokalt i Arktis skulle vara orsaken. Ren snö och   →

Den så kallade ’globala’ uppvärmningen är mycket ojämnt fördelad. Tropikerna och södra halvklotet inklusive Antarktis påverkas ganska lite. Norra halvklotet värms snabbare. Allra mest ser vi uppvärmningen i Arktis, där temperaturen har ökat mer än någon annan stans på Jorden. Detta kallas för den arktiska förstärkningen (Arctic Amplification, AA). AA utmålas som en fruktad ’tipping   →

Aerosoler är små partiklar som är finfördelade i luften (eller annan gas: ordet kommer från latinet, air = ”luft” och solutio = ”lösning”). Typiska exempel på aerosoler är rök, dimma, dis och luftföroreningar. Figur 1. Olika typer av aerosoler och deras storlekar, logaritmisk skala. Det finns väldigt många sorters aerosolpartiklar, med storlekar från några nanometer   →

Växthusgaser som CO2 har en livslängd i atmosfären som räknas i många år. CO2 är också en ’välblandad’ gas, både i höjdledd och ytledd. Därmed har den samma värmande strålningseffekt överallt: effekten är global. Antropogena aerosoler har å sin sida en låg utsläpps- och uppehållshöjd och en kort livslängd, alltifrån minuter upp till ett par   →

IPCC:s modeller antar att CO2 och andra växthusgaser har en hög klimateffekt via olika hypotetiska feedbacks. Därmed förväntas de ge en snabb uppvärmning. Samtidigt ’bromsas’ modellerna hårt, via en antagen hög negativ klimatkänslighet för aerosoler. Modellerna är riggade på så vis att de samtidigt trycker hårt på ’gaspedalen’ (hög klimatkänslighet för CO2, ”ECS”) och hårt   →

  Farbror Rimfrost gör nu en sista (?) kraftfull insats för vintern, buren av en stark SSW. Men säg den vinter som varar, snart står Gumman Tö redo att slaska bort den rikliga snö som fallit senaste tiden. Med andra ord dags för en snö- och tö-spaning innan hela den vita härligheten försvinner. Hur mycket   →

Vi kan glädja oss åt en allt grönare jord, en ’förgröning’ (global greening). När halten av koldioxid ökar stimuleras växtligheten. Även att klimatet blir varmare är positivt, vi får större skördar, mera skogar. Klimatförändringen ger oss en skönare, grönare värld. Förgröningen har också som vi ska se en signifikant kylande effekt på klimatet. Figur 1.   →

Andelen solstrålning som återkastas mot rymden, det så kallade albedot, minskar över tid, se figur 1. Detta betyder att mer solstrålning kommer in och värmer Jorden. Albedominskningen motsvarar en långsiktig värmande effekt som är mer än dubbelt så stor som effekten av CO2-ökningen under samma tidsperiod, se artikel.[1] Det finns därför all anledning att analysera   →

Allt liv på Jorden utgår från Solens värme. Men hur mycket av solstrålningen når oss här nere på ytan? En stor del av strålningen reflekteras ju bort av moln, växtlighet, snötäckt mark, hav, is, ja allt reflekterar mer eller mindre. Frågan om hur mycket som reflekteras bort är högintressant, eftersom reflekteringen minskar över tid, vilket   →