En gång för länge sedan satte jag mig in i vilka klimatpåverkande faktorer som har programmerats in i klimatmodellerna. Jag trodde inte mina ögon, när jag såg att det är bara fyra: Växthusgaser, solstrålning, aerosoler/luftföroreningar och vulkanutbrott. Där finns ingenting annat av det som kan tänkas bidra till klimatförändringar, som variationer i solaktivitet, kosmisk strålning   →

AMOC transporterar värme från tropikerna via Golfströmmen norrut genom Atlanten upp till våra breddgrader.* Denna värme avges till atmosfären, varav en stor del förs mot Europa med de dominerande syd/västliga vindriktningarna. Vi har detta värmande bidrag från tropikerna att tacka för vårt milda klimat. Figur 1. AMOC är den del av den globala havscirkulationen (MOC)   →

Jag har samlat några bra inlägg från Jessica Stegrud och Elsa Widding. Det första från Jessica är från riksdagsdebatten inför beslutet 2/7 om ett ändrat klimatmål. Hon sammanfattar läget utmärkt. ”Anförande i Riksdagen kring omröstningen att byta ut det energipolitiska målet att Sverige ska ha 100 procent ”förnyelsebar” energi till 2040 till 100 procent ”fossilfri.”   →

Försommaren är varmare än vanligt, med i bara lite längre perspektiv inte så ovanligt. 2018 uttalade sig vår dåvarande klimatminister om att hennes bruna gräsmattor var beviset för att klimatförändringen var här och nu! Värt att påminna om då att klimatförändringar bara kan observeras i form av statistik. Övriga okulära observationer är väder. Uppmaningen att   →

Aerosoler är små partiklar som är finfördelade i luften (eller annan gas: ordet kommer från latinet, air = ”luft” och solutio = ”lösning”). Typiska exempel på aerosoler är rök, dimma, dis och luftföroreningar. Figur 1. Olika typer av aerosoler och deras storlekar, logaritmisk skala. Det finns väldigt många sorters aerosolpartiklar, med storlekar från några nanometer   →

Vi har många gånger fått se hur stora vulkanutbrott kraftigt påverkat den globala temperaturen. De största utbrotten slungar ut stora mängder aska, sot och andra partiklar högt upp i atmosfären. Dessa aerosoler trycks uppåt av värmepulser och kommer långt upp i stratosfären, där de sedan kan hänga kvar och påverka klimatet i åratal. Det är   →

Andelen solstrålning som återkastas mot rymden, det så kallade albedot, minskar över tid, se figur 1. Detta betyder att mer solstrålning kommer in och värmer Jorden. Albedominskningen motsvarar en långsiktig värmande effekt som är mer än dubbelt så stor som effekten av CO2-ökningen under samma tidsperiod, se artikel.[1] Det finns därför all anledning att analysera   →

Hur stor är klimatåterkopplingen från molnen, den så kallade molnfeedbacken? Frågan är mycket omstridd: IPCC-konsensus tror på en stor positiv feedback, men många framstående molnforskare tror att den snarare är noll, eller till och med negativ. I den senaste molnartikeln såg vi att Björn Stevens (en av världens ledande molnforskare) hör till dessa, han menar   →

Ett varmare klimat ger upphov till många intressanta förändringar bland molnen. Bilden nedan är från IPCC och visar på några av effekterna av den globala uppvärmningen med olika pilar och tecken. Tropopausen höjs, vi har fått en ökad stabilitet i Hadley-cirkulationen, färre åskmoln och mindre av låga moln. [1] Olika typer av moln ger olika   →

Om växthusgasutsläpp påverkar klimatet, så är påverkan större på låga temperaturer än på höga. Vilket bland annat innebär att vintrarna i så fall borde bli mildare, medan somrarna inte påverkas lika mycket. Det innebär också att det som på engelska kallas Diurnal Temperature Range, DTR, ska minska. DTR är skillnaden mellan högsta och lägsta temperatur   →