aerosoler

Hunga Tongas klimateffekter, del 1: Utbrottet, och årets märkliga klimathändelser

Undervattensvulkanen Hunga Tonga-Hunga Ha’apai i södra Stilla havet fick sitt stora utbrott den 15 januari 2022. Detta initierade inte bara en tsunami, utan även en ljudbang som var så stark att den gick två varv runt jordklotet. Många tidigare stora vulkanutbrott, som Pinatubo, St Helens och Krakatoa, ledde till en avkylande effekt på Jordens väder.   →

Jokern i klimatleken, 4: Brandkortet synat

Aerosoler är små partiklar som är finfördelade i luften (eller annan gas: ordet kommer från latinet, air = ”luft” och solutio = ”lösning”). Typiska exempel på aerosoler är rök, dimma, dis och luftföroreningar. Figur 1. Olika typer av aerosoler och deras storlekar, logaritmisk skala. Det finns väldigt många sorters aerosolpartiklar, med storlekar från några nanometer   →

Dagens klimatbild: Luftdans med partiklar

  Dagens klimatbild visar en animering av hur olika aerosoler sprids med virvlar i troposfären, från augusti 2006 till april 2007. Aerosoler är små partiklar som är finfördelade i luften (eller annan gas: ordet kommer från latinet, air = ”luft” och solutio = ”lösning”). Partiklarna påverkar strålning som har ungefär samma våglängd som partikelns diameter   →

Jokern i klimatleken, 3: Aerosolerna indikerar låg klimatkänslighet

Växthusgaser som CO2 har en livslängd i atmosfären som räknas i många år. CO2 är också en ’välblandad’ gas, både i höjdledd och ytledd. Därmed har den samma värmande strålningseffekt överallt: effekten är global. Antropogena aerosoler har å sin sida en låg utsläpps- och uppehållshöjd och en kort livslängd, alltifrån minuter upp till ett par   →

ENSO-cykeln, del 1: Regimskifte efter ’supertjejens’ exit

Vi har haft en La Niña i nästan tre år. Men nu har den officiellt tagit slut och övergått i ett neutralt stadium.[1] Att La Niñan varade tre vintrar i rad gör att den betecknats som en ’super-Niña’.[2] Detta har nämligen bara hänt två gånger tidigare i modern tid: 1973–1976 och 1998–2001. Båda dessa följde   →

Jokern i klimatleken, 2: IPCC gasar och bromsar på samma gång

IPCC:s modeller antar att CO2 och andra växthusgaser har en hög klimateffekt via olika hypotetiska feedbacks. Därmed förväntas de ge en snabb uppvärmning. Samtidigt ’bromsas’ modellerna hårt, via en antagen hög negativ klimatkänslighet för aerosoler. Modellerna är riggade på så vis att de samtidigt trycker hårt på ’gaspedalen’ (hög klimatkänslighet för CO2, ”ECS”) och hårt   →

Jokern i klimatleken, del 1: ”Fiffelfaktorn” aerosoler

Vi har många gånger fått se hur stora vulkanutbrott kraftigt påverkat den globala temperaturen. De största utbrotten slungar ut stora mängder aska, sot och andra partiklar högt upp i atmosfären. Dessa aerosoler trycks uppåt av värmepulser och kommer långt upp i stratosfären, där de sedan kan hänga kvar och påverka klimatet i åratal. Det är   →