klimatforskning

DN struntar i forskningens frihet och gränser

I förra veckans DN skrev den olycksalige propagandisten Peter Alestig [1] en artikel som ger näring åt ett stort svenskt problem. Han hyllar nämligen forskare och högskolor som främjar aktivism i klimatrågan. Den högre utbildningens frihet är viktig. Varje forskare ska ha rätt att välja ämne och perspektiv – låt vara att den vetenskapliga metoden   →

Jokern i klimatleken, 2: IPCC gasar och bromsar på samma gång

IPCC:s modeller antar att CO2 och andra växthusgaser har en hög klimateffekt via olika hypotetiska feedbacks. Därmed förväntas de ge en snabb uppvärmning. Samtidigt ’bromsas’ modellerna hårt, via en antagen hög negativ klimatkänslighet för aerosoler. Modellerna är riggade på så vis att de samtidigt trycker hårt på ’gaspedalen’ (hög klimatkänslighet för CO2, ”ECS”) och hårt   →

Hur ser det ut med uppvärmningspausen?

Detta är en fråga som många ställer sig med den globala temperaturökning vi sett under det första halvåret av 2015 på grund av det klimatfenomen som kallas El Niño. Jag gör därför här en lite mer djupgående analys än jag brukar göra när jag diskuterar uppvärmningspausen efter hel- och halvårsskiften. Uppvärmningspausen skulle kunna fortsätta länge,   →

James Hansens nya klimatsimuleringar med cirka 3 meters havsnivåhöjning på 50 år

James Hansen och medförfattare har kommit ut med en vetenskaplig diskussionsartikel (Hansen et al., 2015) där de hävdar att klimatets utveckling sannolikt kommer att leda till mycket stora havsnivåhöjningar på flera meter under detta sekel genom kollaps av inlandsisen på Västantarktis. Detta står i motsats till FNs klimatpanels senaste vetenskapliga rapport från 2013 som i   →

Naturliga faktorer underskattas

Ibland får jag frågan hur jag kan vara så kaxig att jag ifrågasätter IPCC’s resultat, trots att de baserar sig på tusentals vetenskapliga arbeten av erkända forskare. Detta trots att inte själv är aktiv klimatforskare. Ganska ofta ger frågeställaren intrycket att jag har en knapp minut på mig att svara. Jag erkänner gärna att jag   →

Olle Häggström kommer ut som klimatforskare med inriktning på uppvärmningspausen

Olle Häggström är medlem i Uppsalainitiativet (UI) där man ständigt har raljerat om uppvärmningspausen som en betydelselös företeelse. Enligt vad som verkar vara UIs uppfattning är denna bara av intresse för de som vill ”förvilla” om klimatet, vilka UI kallar ”klimatförvillare” eller med ännu värre skällsord. Därför är det anmärkningsvärt att Olle Häggström nu har   →

Helgrepris: Hur kontroversiell är denna historiska artikel egentligen?

Artikeln enligt reprisen blir mer och mer intressant. Detta beror på att klimatet utvecklar sig på ett sätt som stämmer bra med vad författarna Singer, Revelle och Starr bedömde och de klimatpolitiska åtgärder som de föreslog stämmer bra med vad många klimatforskare idag rekommenderar. Men när artikeln kom ut blev den föremål för en kampanj   →

APS omprövning – en portöppnare?

Vi är flera KU-skribenter som med begränsad optimism skrivit om den omprövning som Amerikanska fysikersällskapet (APS) utlovat av sitt uttalande om klimatpolitiken. Redan 2007 publicerade APS ett mycket “IPCC-troget” yttrande med det famösa påståendet: “The evidence is incontrovertible: Global warming is occurring. If no mitigating actions are taken, significant disruptions in the Earth’s physical and   →

I skuggan av moln

I slutrapporterna har IPCC erkänt att kunskaperna är ofullständiga när det gäller molnbildning, och det har förekommit motsatta utsagor om molnens inverkan på jordens energibalans. På dagtid reflekterar molnen inkommande solstrålning under det att de på nätterna hindrar utgående värmestrålning. Jag har uppfattat att det numera allmänt erkänns att moln har en avkylande nettoeffekt. Molnmängden   →

Ny artikel om klimatkänslighet påvisar inkonsekvenser i FNs klimatrapport

I november 2014 publicerades den vetenskapliga artikeln (Schwartz et al. 2014) av tre amerikanska forskare från det statliga forskningslaboratoriet Brookhaven National Laboratory, från NASA och från universitetet i Washington i Seattle samt en svensk forskare från Meteorologiska institutionen vid Stockholms Universitet (MISU), professor Henning Rohde. Artikeln påvisar märkliga inkonsekvenser i olika resultat för klimatkänsligheten i   →