Bilderna, som jag tog i tisdags, kan ses som en metafor. Bävern, som bor på gångavstånd från mig, arbetar idogt med sina träd, och till slut får hen dem på fall. Men bävern bygger också upp, en bäverhydda ser ut att vara under byggnad, den har blivit klart större på ett par veckor. Så arbetar   →

Den norska forskargruppen består av klimatforskare och statistiska matematiker. De har använt sig av alla upptänkliga observationer tillsammans med en relativt enkel klimatmodell, en så kallad energibalansmodell där klimatkänsligheten är en av de ingående parametervärdena. De har anpassat parametervärdena i klimatmodellen till observationerna genom att använda Bayesiansk statistik. De fick då jämviktsklimatkänsligheten (ECS=Equilibrium Climate Sensitivity)   →

Uppdatering 2014-12-03, referens till artikeln: Pehr Björnbom, Temperature lapse rates at restricted thermodynamic equilibrium in the Earth system, Dynamics of Atmospheres and Oceans, Volume 69, March 2015, Pages 26-36, ISSN 0377-0265, http://dx.doi.org/10.1016/j.dynatmoce.2014.10.001. (http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0377026514000529) Jag har fått en ny geovetenskaplig artikel accepterad för publicering i en tidskrift som heter Dynamics of Atmospheres and Oceans. Den är   →

Amerikanska Fysikersällskapet (APS) har tidigare diskuterats här på KU. Det har varit ett av flera sorgliga exempel på ”lärda sällskap” som svikt sin granskande roll och sålt sitt oberoende när det gäller klimatfrågan. I England har t ex Royal Society häftigt kritiserats för alarmistiska uttalanden, och i Sverige har Vetenskaps- och Ingenjörsvetenskaps­-akademierna varit okritiska bekännare   →

Den välkände klimatprofessorn Hans von Storch har skrivit en intressant debattartikel i en tidskrift som heter Technologist, Climate science: the shrinking middle. Artikeln finns också som ett blogginlägg på klimatbloggen Klimazwiebel. Han kritiserar där en utveckling inom klimatvetenskapen där klimatforskarna i huvudfåran enligt honom genom politisering får ett alltmer krympande inflytande på vad som påstås   →

Meteorolog Tage Andersson är välkänd på KU för tidigare inlägg och sakkunniga kommentarer. Det är glädjande att presentera ett ytterligare gästinlägg med synpunkter och kommentarer till vanliga påståenden om koldioxidens ev effekt  på den globala temperaturen . Gästinlägg av Tage Andersson I sin senaste Summary for PolicyMakers (SPM)  hävdar IPCC att de kumulativa (sammanlagda) totala   →

Samtalet sändes 24 mars i år av Econtalk podcast med Russ Roberts som moderator. De två professorerna anses ju representera olika sidor i synen på klimathotet. Men mitt intryck av samtalet blev märkligt nog att det är mycket mer som förenar John Christy och Kerry Emanuel än vad som skiljer dem åt. John Christy har   →

Roger Revelle (1909-1991) var en framstående vetenskapsman som gjorde banbrytande arbeten inom klimatvetenskap och oceanografi förutom mycket annat. Bland annat drev han igenom att University of California campus i San Diego bildades. År 1980 höll han det videoinspelade intressanta föredrag om klimatfrågan för en publik vid Lawrence Livermore National Laboratory, USA, som jag tar upp   →

Välkommen åter till Magnus Cederlöf som denna gång skrivit ett inlägg om ett förslag av Willis Eschenbach till en kraftfull styrmekanism för jordens temperatur. Termostat-hypotesen Av: Magnus Cederlöf Jordens temperatur har varit förvånansvärt stabil över årens lopp. Kan det vara så att jorden har en termostat som reglerar temperaturen? Det menar i alla fall Willis   →

Många – även de som är trogna IPCC- och AGW-anhängare – håller med om att vår kunskap om molnbildningen och molnens betydelse för klimatet är ofullständig och en svag länk i beräkningen av scenarior för det framtida klimatet. I detta inlägg är min avsikt att citera några källor som visar att konsekvensen av detta är   →