Roger Revelles föredrag från år 1980

Roger Revelle (1909-1991) var en framstående vetenskapsman som gjorde banbrytande arbeten inom klimatvetenskap och oceanografi förutom mycket annat. Bland annat drev han igenom att University of California campus i San Diego bildades. År 1980 höll han det videoinspelade intressanta föredrag om klimatfrågan för en publik vid Lawrence Livermore National Laboratory, USA, som jag tar upp här nedan.

Roger Revelle har berörts i flera tidigare blogginlägg. I samband med att Gösta Petterssons kolcykelmodell, som jag kallar GP-modellen, diskuterades så blev Revelle aktuell genom att denna modell är en modifiering av den kolcykelmodell som Revelle och Suess (1957) använde i en artikel som anses ha blivit startskottet till att man började se koldioxidemissionerna som ett möjligt klimatproblem.

Läs mer: Koldioxidmodellerna revideras från ruta ett av Gösta Pettersson, Pehr Björnbom, Klimatupplysningen 2013-09-29.

Det är mycket intressant att jämföra vad Revelle i föredraget 1980 visar om sin inställning då med vad han visar i ett par artiklar från omkring 1990 då man visste mer om problemet än 1980. Den ena artikeln är What Can We Do About Climate Change?, den andra är den artikel tillsammans med med Singer och Starr som utlöste en stor kontrovers.

Läs mer: Hur kontroversiell är denna historiska artikel egentligen? Pehr Björnbom, Klimatupplysningen 2013-05-31.

Artikeln ”What Can We Do About Climate Change” börjar han så här:

THERE IS a good, but by no means certain, chance that the world’s average climate will become significantly warmer during the next century, because of the increasing atmospheric concentrations of infrared-absorbing and re-radiating, so-called ”greenhouse” gases.

Det finns alltså, enligt vad Revelle skriver, en god chans men absolut inte säker, att ökande koncentrationer av växthusgaser kommer att göra världens genomsnittliga klimat betydligt varmare under det efterföljande seklet. I föredraget från 1980 förefaller han ha ansett att en betydande och riskabel uppvärmning skulle komma med säkerhet vid de stora ökningar av koldioxidhalten som man kan förvänta sig. Han skriver också i artikeln, publicerad postumt 1992:

Research and observations over the next 10 to 20 years should give us a much better idea of the likely magnitude of atmospheric and oceanic warming during the twenty-first century. In the meantime we should think of ways to mitigate, adapt to, and better understand future global change and its effects on our society and our environment.

Här talar han alltså om att framtida forskning skall ge oss en bättre uppfattning av vad som kan hända och att vi under tiden bör tänka på vad vi kan behöva göra. Han ger i det följande avsnittet av texten en lista på åtgärder som man skulle kunna göra direkt. I föredraget från 1980 verkar det, som jag upplever det, att han bedömer riskerna som större och behovet av snara åtgärder som mycket mer angelägna.

Här följer videoinspelningarna i tre delar efterföljda av mitt referat och min diskussion av föredraget. Titeln på föredraget visar sig inte vara så väl vald, föredraget handlade om det som Revelle kallar ”koldioxidproblemet”, hur koldioxidemissionerna kan komma att påverka klimatet på grund av växthuseffekten.

The Role Of The Oceans: Roger Revelle, Part 1-3, from Climate Science TV on Vimeo

Innehållet i Revelles föredrag

  • Koldioxidens stora betydelse för allt liv
  • Koldioxidproblemet, var är det?
  • Vad vi vet säkert om koldioxidproblemet?
  • Tre stora osäkerheter i vår kunskap om koldioxidproblemet
  • Den fjärde osäkerhetsarean: vad det blir för effekter av betydelse för människorna
  • Diskussion av klimatpolitiska frågor

Koldioxidens stora betydelse för allt liv

Revelle framhåller här att koldioxiden är den för människan viktigaste substansen av tre skäl. Det första skälet är att vi själva består av kol som växterna har extraherat från atmosfären. Det andra är att växterna genom fotosyntesen har producerat syret i luften, som vi behöver för vår metabolism, från luftens koldioxid. Det tredje skälet är att vi, liksom allt liv, behöver vätskeformigt vatten vilket existerar på jorden därför att temperaturen ligger på rätt nivå. Utan koldioxidens växthuseffekt skulle temperaturen var cirka trettio grader lägre, jorden skulle vara täckt av is och inget vätskeformigt vatten skulle finnas här.

Så koldioxiden spelar tre fundamentala roller för att vi överhuvudtaget skall kunna existera. Samtidigt, säger Revelle, talar vi nu om det som vi kallar koldioxidproblemet. Och vad jag vill göra nu, säger han, är att tala om detta koldioxidproblem.

Koldioxidproblemet, vad är det?

Koldioxidproblemet kan definieras, inte med ett ord eller en mening men med ett stycke. Noggranna och kontinuerliga mätningar av koldioxidhalten i luften sker vid två isolerade mätstationer, Mauna Loa och Sydpolen och dessa mätningar har utförts sedan 1957. De visar helt säkert att koldioxidinnehållet i luften har ökat med omkring sex procent (fast det låter som han säger sextio, men det senare är orimligt, idag är ökningen 30% sedan 1957) under de senaste tjugo åren. Ökningen accelererar.

Det är lika klart att mänsklig aktivitet, förbränning av kol, olja och naturgas, och nedhuggning av skog för jordbruk och andra ändamål, är huvudorsaken till den tillförda koldioxiden. Världsekonomin fortsätter att växa och fossila bränslen fortsätter att vara den huvudsakliga energikällan. Koldioxidhalten i atmosfären kan förväntas fördubblas före år 2050. Detta är inom livstiden för många människor som lever idag.

Eftersom koldioxid i atmosfären absorberar och återutsänder infraröd strålning så kommer temperaturen i den lägre atmosfären att öka i en utsträckning som är större än någon gång sedan den senaste istiden omkring tiotusen år sedan. Djupgående ändringar i världens klimat kan hända med motsvarande stor inverkan på mänskliga samhällen och effekterna kommer sannolikt att kvarstå i många hundra år. När vi en gång slagit in på vägen mot högre koldioxidhalt med möjliga klimatförändringar så kommer dessa klimatförändringar säkert att kvarstå femhundra år och kanske för en längre tid.

Det är detta som är koldioxidproblemet. Detta problem är praktiskt taget unikt bland de problem som mänskligheten har ådragit sig. Koldioxidproblemet är unikt i tre avseenden. För det första dess långa tidsskala. För det andra dess osäkerhet. För det tredje dess planetära karaktär.

Liksom rörelsen hos en glaciär som nästan inte kan detekteras från år till år men har en mycket stabil ackumulerande effekt över många år så är effekterna av de årliga ökningarna av koldioxidhalten så små att de inte kan uppfattas. Effekterna på klimatet är hittills inte märkbara jämfört med de årliga naturliga variationerna. Men effekterna kommer sannolikt att ackumuleras från år till år och i det långa loppet kommer det sannolikt att visa sig både stora och ofrånkomliga. Mänskliga samhällen har inget minne av en jämförbar klimathändelse i historisk tid. Även om övergången till och avslutningen av förra istiden var en klimathändelse av ännu större magnitud ligger eventuella minnen av dessa djupt i det undermedvetna hos dagens människor.

Osäkerhet är den andra typiska egenskapen hos koldioxidproblemet. Men innan han går in på denna vill han först säga något om vad som är säkert.

Vad vi vet säkert om koldioxidproblemet?

Revelle återkommer nu till mätningarna vid Mauna Loa och Sydpolen och skissar upp hur Keelingkurvan över koldioxidhalten i luften 1957-1977 ser ut på svarta tavlan. Se följande skärmklipp:

Mauna Loa

Han diskuterar de årliga variationer och påpekar att den utjämnade kurvan baserad på årsmedelvärden ökar exponentiellt (vilket skulle synas om han lyckats rita kurvan helt rätt, sedan 1995 är för övrigt kurvan snarare rätlinjig).

Revelle tar sedan upp en för mig mycket intressant sak. Keelingkurvan visar svängningar, fluktuationer, ibland ökar årsmedelvärdet snabbare, ibland ökar det långsammare, som han kallar ”wiggles” men årsmedelvärdet ökar praktiskt taget hela tiden. Se följande skärmklipp:

Mauna Loa wiggles

Dessa svängningar eller fluktuationer kan korreleras till kortsiktiga temperaturvariationer, inte minst ser man samband med sådana som har med El Niño att göra. Detta har bland andra studerats av Keeling själv, Murry Salby och Ole Humlum, med blandat mottagande. En näraliggande tanke är att om svängningarna beror på temperaturändringar så borde också långsiktiga temperaturändringar kunna påverka koldioxidhalten långsiktigt. Det är precis detta som Gösta Pettersson har studerat med en kolcykelmodell som är en med temperaturberoende modifierad version av en modell som Revelle och Suess (1957) använde, se ovan.

Läs mer: Keelingkurvans El Niño-fluktuationer, Gösta Pettersson, Klimatupplysningen 2013-10-14

Läs mer: Den informativa bombkurvan, Gösta Pettersson, Klimatupplysningen 2013-12-06

Åter till föredraget. Revelle sammanfattar vad som är säkert genom att säga ”That’s the only certainty in this morass of uncertainty” och menar då Keelingkurvan. Keelingkurvan är alltså enligt detta det enda säkra i ett moras av osäkerhet.

Sedan kommer Revelle in på Svante Arrhenius, Guy Stewart Callendar med flera och hypotesen att förbränning av fossila bränslen leder till ökande koldioxidhalt i luften. Men varken Arrhenius eller Callendar hade några pålitliga mätningar av koldioxidhalten i luften att testa sin hypotes mot. Sådana mätningar kunde man först göra efter att tekniken att använda infrarödspektroskopi för att analysera gasblandningar införts. Det var med denna teknik som Charles David Keeling kunde börja göra mätningar av koldioxid i luften år 1957 vid Mauna Loa.

Efter några uppskattande ord om Keeling som person yttrar Revelle följande anmärkningsvärt skeptiska kommentar: ”A great pyramide of speculation and uncertainty has been built on this result.” Det är verkligen en målande bild han ger av en stor pyramid av spekulationer och osäkerhet som man har byggt på Keelingkurvan.

Tre stora osäkerheter i vår kunskap om koldioxidproblemet

Revelle talar om tre olika osäkerheter. Den första gäller hur mycket av koldioxidemissionerna som blivit kvar i atmosfären. För perioden 1957-1977 fanns både Keelingkurvan och uppgifter om de antropogena koldioxidemissionernas storlek. Därur kunde man beräkna att den ökade mängden koldioxid i atmosfären motsvarade cirka hälften av dessa emissioner. Alltså stannade högst hälften av de antropogena emissionerna kvar i atmosfären. Vad som hänt före 1957 med de antropogena emissionerna kunde inte beräknas eftersom pålitliga koldioxidmätningar i atmosfären saknade.En intressant sak är att Revelles diskussion visar att han ansåg att den antropogena koldioxid som lämnar atmosfären främst går till havet medan han bedömde att biosfären är mer neutral, dvs. netto varken tar upp eller avger koldioxid till atmosfären i det långa loppet.

Den andra osäkerheten är hur mycket koldioxid vi kommer att släppa ut i framtiden. I denna del är Revelles diskussion inte så intressant på grund av att vi vet så mycket mer idag.

Den tredje stora osäkerheten är vad det blir för effekt av ökande koldioxidhalt i atmosfären, antag att vi fördubblar halten, vad blir effekten på klimatet? Denna diskussion anser jag är av intresse i ljuset av att Revelle verkar ha gjort olika riskbedömningar 1980 och omkring 1990. En intressant fråga är om detta kan bero på hur klimatvetenskapen faktiskt utvecklade sig under denna tioårsperiod.

Den bästa uppskattningen av effekten av ökad koldioxidhalt hade enligt vad Revelle säger 1980 gjorts av Syukuro Manabes grupp vid Geophysical Fluid Dynamics Laboratory, Princeton, New Jersey, ett NOAA laboratorium. Manabe trodde att en fördubbling av koldioxidhalten ger en global temperaturökning på 2 grader. Temperaturen i den norra delen av USA skulle komma att öka omkring 5 grader. Temperaturen i Alaska och norra Kanada skulle komma att öka 7 till 8 grader. Revelle framhåller att detta är temperaturökningar som är större än vad vi har haft de senaste tiotusen åren. Ett ändå allvarligare problem menar Revelle är att dessa temperaturändringar kan leda till djupgående ändringar i fördelningen av nederbörd, en del områden kommer att bli mycket blötare medan andra kommer att bli mycket torrare, men vilka områden som blir blötare och vilka som blir torrare är ett olöst problem.

År 1990 hade man till skillnad från 1980 data från iskärnor från Vostok som gick tillbaka till den förra mellanistiden. De uppmätta växthusgashalterna i isen medförde att man kunde få fram uppskattningar av hur mycket forcingen på grund av växthusgaser (se Table 2 enligt länken till NOAA) ökat sedan förindustriell tid. Fördubbling av koldioxidhalten skall ge en forcing av 3,7 W/m2, 1980 var forcingen 1,8 W/m2, 1990 var den 2,2 W/m2, dvs. 1990 motsvarade den mer än hälften av vad koldioxidfördubbling ger.

Detta väcker frågor om temperaturutvecklingen i Alaska och norra Kanada, och kanske dessa nya informationer påverkade Revelle att modifiera sin riskbedömning. År 2012 var för övrigt denna forcing 2,9 W/m2, dvs. 80 % av effekten av en fördubblad koldioxidhalt men vi ser fortfarande inte så stora temperaturökningar.

Osäkerheten om effekten av den ökade koldioxidhalten har att göra med den inneboende osäkerheten i klimatmodellerna. Revelle säger:

It is only fair to say that there are very considerable uncertainties about these climatic models. The uncertainty arises from two principal causes.

Han ser alltså två olika principiella orsaker till osäkerheten. Den ena är hur molnen behandlas i modellerna. Vi kan konstatera att detta är en osäkerhet som förefaller vara lika stor idag som den var 1980 när Revelle höll föredraget.

Den andra principiella orsaken är hur klimatmodellerna vid denna tid behandlade oceanen, vilket var väldigt primitivt jämfört med dagens modeller. I dagens avancerade klimatmodeller simuleras oceanens cirkulation och man kan till och med få fram El Niño-liknande fenomen i simuleringarna, så där har utvecklingen av modellerna gått framåt. Men om osäkerheten har minskat eller inte är inte självklart beroende på svårigheterna att verifiera så komplexa modeller när det finns stor brist på observationer att testa dem med. Modellerna svårigheter att simulera uppvärmningspausen är ett tecken på att det finns problem.

Den fjärde osäkerhetsarean: vad det blir för effekter av betydelse för människorna

Här tar Revelle först upp effekter som kan komma från oceanen och kryosfären. Han varnar för att uppvärmningen kan leda till svagare vindar och därmed omrörning i oceanen vilket skulle kunna drabba fisket med negativa konsekvenser. Men hans diskussion av möjligheten av att den västantarktiska inlandsisen (West Antarctic Ice Cap) skulle försvinna tycker jag är särskilt intressant.

Glaciologerna var rädda för att den västantarktiska inlandsisen skall försvinna. Det var en konferens förra veckan där detta diskuterades, säger Revelle, och jag kan berätta för er att det är lika många glaciologer som tror att den kommer att bli kvar som det är glaciologer som tror att den kommer att försvinna. Men det är möjligt att vi kan utröna mer om detta, i själva verket var huvudsyftet med konferensen att utforma ett forskningsprogram som kan tala om för oss vad den västantarktiska inlandsisen kan ställa till med.

Problemet är huvudsakligen följande. Den västantarktiska inlandsisen vilar på havsvatten, inte på fast mark. En del av dess botten är långt under havsnivån. Den ser ut att hållas på plats av de shelfisar som omger den och håller den tillbaka. Shelfisarna förhindras i sin tur att smälta av den antarktiska havsisen som fortsätter ut i havet långt bortom shelferna. Om temperaturen vid de antarktiska latituderna ökar med 5-10 grader kan man anta att havsisen skulle smälta, shelfisen försvinna och den västantarktiska inlandsisen skulle glida ut i oceanen, ingenting skulle hålla tillbaka den. Om detta händer så kommer havsnivån att stiga med 6 meter och detta skulle kunna hända på hundra år.

Skälet till att alarmisterna tror att detta kan ske så fort är att det verkar som att exakt samma sak hände i Hudson Bay vid slutet av senaste istiden att inlandsisen som täckte Hudson Bay försvann på ett par decennier. Jag har ingen åsikt om detta, säger Revelle, men han vill poängtera följande:

,.. even this project although clearly uncomfortable not quite as serious as it looks. Cities are rebuilt about once every fifty years. If you look at the number of old buildings in New York perhaps one out of hundred are more than fifty years old and may be 150 and what we do simply build New York somewhere else. And similarly with Miami, with London and possibly with ,,, will not be such a bad thing..

Detta ledde till glada skratt i publiken, så ´Revelle skämtar tydligen till det en del.

Speciellt intressant är att vi idag verkar ha facit angående den västantarktiska inlandsisen om man får tro på IPCC. I IPCCs senaste vetenskapliga rapport, kapitel 12, sidan 1114, Table 12.4, kan vi läsa följande:

Exceptionally unlikely that either Greenland or West Antarctic Ice sheets will suffer near-complete disintegration (high confidence).

IPCC bedömer alltså att det är utomordentligt osannolikt (exceptionally unlikely) att den västantarktiska inlandsisen skall kollapsa. Man bedömer att detta resultat har hög trovärdighet (high confidence). Den hälft av glaciologerna som trodde att den västantarktiska inlandsisen skulle bli kvar enligt Revelles berättelse fick alltså rätt, medan den andra hälften hade fel och alltså råkade åstadkomma ett falskt alarm.

Åter till Revelles föredrag. Han övergår nu till att tala om hur effekterna blir på land. Där diskuterar han först ”the unmanaged biosphere”, dvs. där man inte bedriver jordbruk som i boreala skogar, tropiska regnskogar, savanner, tundra etc. Han ger en lång analys av detta som tar hänsyn till inverkan av ökad koldioxid och ökad temperatur kan påverka dessa områden och finner att det är ett mycket komplicerat problem där man inte kan ge några säkra slutsatser.

Den andra delen han diskuterar är ”the managed biosphere” som egentligen står för jordbruket. Även här ger han en lång och innehållsrik diskussion men där man kanske gör andra bedömningar i dag.

I fråga om jordbruket menar Revelle att har vi en helt annan situation än i fråga om den övriga naturen. Revelle säger att USAs jordbruksexperter är övertygade om att de kan klara vad som helst speciellt forskarna vid de statliga försöksstationerna och de har faktiskt klarat av en hel del under de senaste femtio åren genom att de lärt sig mycket om genetik och fysiologi för jordbruksväxter. Huruvida de kan klara av ett problem av följande slag är inte helt uppenbart. Det för närvarande största matproducerande området i världen är majsbältet i Illinois, Iowa, Missouri och Indiana. Gud verkar ha varit ovanligt vänlig mot USA. Klimatet där, temperaturen, nederbörden, jordmånen, jorden är bördig och går djupt, nederbörden är riklig, är så perfekt att skördens storlek har ökat kontinuerligt så att den nu är omkring fyra gånger större, verkligen en mycket stor skörd per ytenhet, omkring 10 ton per hektar i form av majskorn, men 30 ton organisk materia per hektar.

Antag att vi får en markant temperaturökning och en markant minskning av nederbörden i majsbältet så kan det bli nödvändigt att flytta majsbältet till Kanada, eller åtminstone norrut i USA till Michigan, Minnesota eller Wisconsin. Problemet här är att jordmånen där är dålig. Det är andra slags jordar som alls inte kan jämföras med jordarna i Illinois, Iowa, Missouri och Indiana. Så detta kan leda till en avsevärd minskning av majsproduktionen bara genom att man måste flytta majsbältet. Det är kanske inte möjligt att genetiskt modifiera majsplantorna så att de ger samma höga utbyte som där de idag växer.

Om vi tänker på jordbruket i resten av världen så är det förmodligen så att alla utvecklade länder kommer att vara i samma situation som USA, dvs. de kommer att klara av eller anpassa sig till klimatförändringen och att dra fördel av den ökade koldioxiden. Till exempel om experimenten i växthus är korrekta och fotosyntesen ökar avsevärt med ökad koldioxid och om genetiska modifieringar kan göras så att plantorna inte ökar sin respiration vid den högre temperaturen så bör vi få större skördar. Men vi är inte intresserade i större skördar, vi är intresserade av mer sädeskorn eller potatis etc., den ätbara delen av skörden. Vad som måste göras och vad Revelle tror kan göras och vad USAs jordbruksexperter är övertygade om kan göras är att genom genetiska förändringar få den ökade fotosyntes att särskilt öka de ätbara delarna av plantorna.

Men om vi ser på resten av världen, de underutvecklade länderna, där 90% av alla människor kommer att leva vid seklets slut, är situationen mycket dystrare enligt Revelle. Med tanke på vad Hans Rosling brukar förmedla om hur dessa länder har utvecklats på ett sätt som Revelle och de flesta andra i den utvecklade världen inte kunde tänka sig år 1980 så kanske man skulle göra andra bedömningar idag.

Revelle säger att det blir dystert för de områden där nederbörden minskar men kan kanske bli bättre för de områden som får mer nederbörd och blir blötare och får en jämnare och konstantare nederbörd. Lägg märke till ordet konstant, en av de saker som vi inte alls vet något om och som klimatmodellerna inte talar om för oss är vad klimatets variabilitet kommer att bli år från år. Om variabiliteten ökar så kommer situationen för bönderna att bero på nederbörden, som de flesta bönder i världen gör, och bli verkligt dålig.

Den blir dålig därför att de lever från hand till mun, de har inga reserver. Det är betydelselöst hur många goda år de har, om det blir ett dåligt år så svälter de ihjäl. Verkligt dåliga år som kommer med långa mellanrum kan därför bli katastrofala för bönderna i de fattiga länderna. Det är också troligen så att om områden som redan är mer eller mindre torra blir ändå torrare så är enda hoppet för dess invånare emigration. Vi ser redan stora emigrationsrörelser i delar av världen, mexikaner och latinamerikaner kommer till USA, troligen mer än en million om året, vietnameser, kambodjaner och etiopier och folk från Tchad och från Övre Volta, folk från många delar av den mindre utvecklade världen drivs bort av hunger eller förföljelse långt ifrån sina egna länder. Denna emigration som är så allvarlig redan nu kan bli mycket värre om klimatet förändras på värsta sätt i fråga om nederbörd över stora delar av den mindre utvecklade världen.

Särskilt om Kina. Kina kan nätt och jämnt föda sig självt nu. De har så lite odlingsbart land och så många människor så de halva tiden är på randen av matbrist. Om det kinesiska klimatet blir sämre och blir torrare. vilket är mycket sannolikt, så kan födosituationen för denna fjärdedel av mänskligheten komma att bli starkt förvärrad.

Vi har till och med ändå större osäkerheter om vi tänker på de socialistiska samhällenas reaktion och de politiska och ekonomiska återverkningarna av sådana drastiska klimatförändringar och jag vill inte säga något om detta för jag förstår dem inte särskilt bra och inte känner jag någon annan som gör det heller. Vad man kan göra är att tänka på vad man kan ta reda på om sociala reaktioner och om politiska reaktioner och vad som kan göras ur hela världens synpunkt. Eftersom ett av de verkligt karakteristiska dragen av koldioxidproblemet är att det är planetärt så kommer alla nationer och alla människor i världen att påverkas av de stora klimatförändringar som sannolikt blir resultatet av en stor ökning av koldioxidinnehållet i atmosfären. Effekterna kommer inte att bli desamma, några regioner och några nationer kommer att få mer fördelar än nackdelar av koldioxidökningen medan det motsatta kommer att gälla andra. Dessa geografiska och nationella skillnader kommer att kraftigt försvåra att komma till en internationell konsensus om en skarp reduktion i användningen av fossila bränslen.

Det är till exempel mycket sannolikt att medan vi kommer att få allvarliga problem i USA genom torka i de centrala och östra delarna av vårt land så kan Sovjetunionen mycket väl få fördelar eftersom växtsäsongen för Sibirien och de nordliga delarna av Sovjetunionen kan öka med en månad. De är alltid handikappade av en kort växtsäsong med risk för frost på hösten och en lång väntan på våren innan plantorna kan börja växa. En 25% längre växtsäsong skulle kunna låta dem fördubbla sin matproduktion.

I ett och samma land, Indien, kan delar av landet få fördelar medan andra delar kan få stora problem. Dessa skillnader i effekter kommer göra varje form världsomspännande aktion extremt svår, speciellt en världsomspännande reduktion av användningen av fossila bränslen.

Diskussion av klimatpolitiska frågor

Revelle säger att studier av framtida energianvändning visar på en femfaldig ökning under de följande femtio åren varav huvuddelen är en ökning av fossila bränslen, särskilt i de mindre utvecklade länderna. Detta innebär att de mindre utvecklade länderna kommer att starkt öka sin produktion av koldioxid. Tyngdpunkten blir mer på de kortsiktiga fördelarna av industrialisering och ökad användning av energi än på de långsiktiga riskerna med koldioxiden.

Å andra sidan finns det bara tre länder som verkligen kan kontrollera vad som händer i framtiden, dessa är USA, Sovjetunionen och Kina. Anledningen är att 75% av kolreserverna och 60% av reserverna av fossila bränslen existerar i dessa tre länder, dessa tre länder som naturen och Gud har varit så vänliga mot. Det är verkligen vårt beslut, Sovjets beslut och Kinas beslut som avgör vad som skall hända i framtiden i fråga om användning av den större delen av de fossila bränslena.

Även under de bästa förutsättningar kan sociala och nationella beslut av denna sort vara extremt svåra för politiska ledare på grund av den avlägsna tidshorisonten och de stora osäkerheterna för koldioxidproblemet.

Dilemmat förvärras dock, och det kan jag inte betona nog starkt, av det faktum att avgörande åtgärder måste vidtas inom de närmaste två eller tre decennierna, om djupgående klimatförändringar 50-70 år i framtiden skall kunna undvikas och orsakerna till detta är självklara om man tänker på det. Det tar ungefär femtio år för en ny energikälla för att penetrera världsmarknaden.

Om vi ska göra en övergång från fossila bränslen till kärnkraft eller solenergi eller vindkraft, om man tänker på dessa som viktig energikällor femtio år från nu så är det bäst att starta genast. Vi behöver trettio års ledtid för någon större förändring i användningen av energikällor.

Jag kan avsluta, säger Revelle, med att påpeka att koldioxidproblemet har börjat komma i det allmänna medvetandet vid en kritisk tidpunkt då den globala industriella civilisationen börjar skaka i sina grundvalar av försvinnandet av billiga energikällor (år 1980 var nära oljekrisen 1979). Detta är en tid då kritiska val måste göras om framtida användning av energikällor . Genom insikten att alla potentiella energikällor ,bortsett från koldioxidproblemet , har allvarliga sociala , ekonomiska och miljömässiga belastningar måste regeringen och industrin besluta om att investera stora summor i storleksordningen hundratals eller tusentals miljarder dollar i produktionen av syntetiska flytande bränslen från kol eller oljeskiffer och lika dyra och allmänt impopulära alternativ är byggandet av många nya kärnkraftanläggningar för produktion av el och produktion av sekundära bränslen .

Kärnklyvning ,som ni alla här vet bättre än jag (Revelle håller ju föredraget på ett statligt forskningslaboratorium som arbetar mycket med kärnenergi), är som ett långsiktigt alternativ till fossila bränslen beroende av utvecklingen av en bred användning av bridreaktorer med det åtföljande problemet att atomvapenmaterial kan produceras parallellt. Energibesparing är ett annat alternativ, åtminstone delvis. Energi som nu används för transporter kan sparas genom en stor satsning på kollektivtrafik med alla de underförstådda investeringar i en förändrad struktur i städerna som krävs.

Revelle ifrågasätter vidare om man skall fortsätta med nuvarande system för central generering el som distribueras genom stora elektriska kraftledningsnät jämfört med att utveckla lokalaanvända energikällor . I en hårdare konkurrens om krympande energikällor kommer de mindre utvecklade länderna utan egna fossila bränslen oundvikligen att bli förlorarna . Det innebär som jag påpekade tidigare större delen av mänskligheten . Även bistånd från de rika länderna till de fattiga äventyras eftersom utvecklingen i de fattiga länderna oundvikligen kommer att leda både till stora ökningar av efterfrågan på energi och kanske ännu värre i förmåga att konkurrera med de nuvarande industriländerna i att förvärva bränslen på internationella marknader . Så det finns inget mycket att hurra för i denna rapport om koldioxidproblemet , men jag antar att vi åtminstone inte för tillfället lever i en glädjande värld.

Med denna något pessimistiska reflektion avslutade Roger Revelle sitt föredrag.

Min slutkommentar

En jämförelse mellan de klimatpolitiska åtgärder som Revelle diskuterar i föredraget 1980 och vad han skriver i artiklarna från omkring 1990 ger för mig intrycket av en utveckling mot en bedömning av lägre risk. År 1990 återkommer visserligen förslag på åtgärder som finns i föredraget 1980 men samtidigt finns ett element av vänta och se vad den framtida forskningen skall ge. Kan detta innebära att Revelle från utvecklingen av klimatvetenskapen från 1980 till 1990 fann att klimatförändringarna inte visat sig så dramatiska som han befarade 1980?

h/t Gunbo som tipsade om Revelles föredrag.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Peter Stilbs

    Tack Pehr för detta mycket ambitiösa inlägg, om saker som spånats en hel del om här på bloggen.

  2. Sören G

    ”Utan koldioxidens växthuseffekt skulle temperaturen var cirka trettio grader lägre”
    Det är väl framförallt vattenångans växthuseffekt som värmer jorden?

  3. Tyvärr är skälen för att dra upp Revelle i klimatdebatten oftast av negativ art. Som jag redan påpekade sist handlar det nästan helt om att få lägga beslag på Revelle (och dennes status som vetenskapsman, föregångare och galjonsfigur) för alarmistsidan. Tydligast kanske av Al Gore.
    När sedan (och är det inte ett ständigt återkommande tema, så säg?) verkligheten inte var så enkel och svart/vit som berättelsen ’krävde’ drog man igång värsta kampanjerna av historierevisionism och smutskastning. Faktum är att smutskastningen av Singer är bland det vidrigare jag har beskådat från den sidan. Och det verkade ju ha fungerat på det stora hela: Dem man ville nå svalde ’berättelsen’ med hull och hår. Utan minsa reflektera ….

  4. stickan no1

    ”Utan koldioxidens växthuseffekt skulle temperaturen var cirka trettio grader lägre, jorden skulle vara täckt av is och inget vätskeformigt vatten skulle finnas här”
    Det är väl pudelns kärna i hela klimatdebatten. Om man tror att det är CO2 som står för en växthuseffekt om storleksordning 30 grader så är en ytterligare ökning av CO2 mycket riskfyllt .
    Det är därför man måste först räkna mycket noggrant på hur stor de andra växthuseffekterna är för att i siffror ge en uppfattning om hur stor del av växthuseffekten som beror på CO2.
    Beräkningarna av klimatkänsligheten för CO2 är tror jag en återvändsgränd som används av CAGW sidan för att slippa visa hur liten del av växthuseffekten som CO2 står för.
    Notera också att växthuseffekten är temperatur medan klimatkänsligheten är effekt. Att översätta effekt till temperatur är att förenkla verkligheten oerhört. Exempelvis har Sahara negativ energibalans men har ofta väldigt hög temperatur.
    Att de beräkningar av klimatkänsligheten som använts hitintills är fel och överskattar CO2 roll i växthuseffekten är helt uppenbart genom temperaturmätningar. Därför måste växthuseffekten beräknas bättre än enbart som en förenklad strålningsbalans.

  5. Hela atmosfären gör jordytan ungefär 33 grader varmare än vad den hade varit utan en gasblandning ovanför. Men koldioxiden står bara för 5-20 % av hela effekten. För en klar atmosfär står vattenånga för 64 %, enligt modeller. Men atmosfären är sällan klar, utan där finns dis, moln, luftföroreningar. Molnens bidrag är väl det mest osäkra, men vattenånga+moln tros tillsammans stå för 80-95 % av växthuseffekten. Alltså står koldioxid bara för någon eller några grader. Utan koldioxid skulle det vara kallare, men inte obeboeligt kallare nära ekvatorn. Utan vattenånga skulle jordytan vara stelfrusen och livlös. Utan koldioxid skulle vi å andra sidan inte ha några gröna växter, så det skulle inte finnas något mer avancerat liv än mikroorganismer.

  6. Lasse

    Här finns tydliga figurer som visar hur CO2 och andra växthusgaser ger oss 30 graders varmare jord.
    Med olika syn på CO2 betydelse!
    Fig 1 till fig 3
    http://notrickszone.com/2014/03/19/decarbonization-can-only-have-marginal-effects-on-future-climate-at-best-ultra-high-price-for-negligible-results/

  7. Ann L-H

    Pehr Bj. – Stort tack för översättning och kommentarer till dessa föredrag! Mycket välkommet!
    Sedan
    OT
    från Wall Street Journal 20 mars,Rupert Darwall om hur den gröna politiken gjort Europa sårbart gentemot Putin.
    http://online.wsj.com/news/articles/SB10001424052702304747404579444901610420082#printMode

  8. Ingemar Nordin

    Pehr, stort tack för din redogörelse för Revelles syn på det hela. Inga floskler om att ”science is settled” där inte! 🙂

  9. Lasse Forss

    Martin Hertzberg visade 1994 att 20 ppm koldioxid gav en temperaturhöjning av knappt 1,6 grader. Vid en dubbling till 40 ppm höjdes temperaturen endast 20 %. Och vid nästa fördubbling till 80 ppm steg temperaturen endast 7 %. Hertzberg menade att en ökning år 1900:s 280 till 380 gav en ytterst marginell temperaturökning. Detsamma kan man läsa i SI:s klimathandbok.
    Och det verkar ju stämma. Från 1957, när man började mäta koldioxidhalten, så har 31 år visat negativ korrelation mellan koldioxidhalt och temperaturökning, och 26 år positiv. Och för närvarande ökar det negativa sambandet för varje år som går. Och från lilla istidens slut (1800-talet) så har temperaturen stigit 0,6 grader. Och från medeltidens ”värmebölja”, så har ju till dags dato temperaturen sjunkit något. Så var kommer koldioxiden in (vid högre halter än 280 ppm)?

  10. Björn

    Ja, vi är nu ändock 34 år framåt i tiden, men Revelle hade som framgår, ett pragmatiskt och lugnt resonerande sätt att se på ”koldioxidproblemet”. Idag råder hysterisk allarmism som förs av en okunnig mobb. Inga problem är så allarmerande att vi inte har tid att lösa dessa genom lugna överväganden. I allra högsta grad är inte ”koldioxidproblemet” av sådan art att vi behöver hasta fram lösningar. Mätteknikens frammars kombinerat med datateknikens, kommer att ge oss bearbetbar data som säkerställer vetskap om det globala tillståndet i atmosfären. Och inte minst kommer kunskapen om den viktigaste energifaktorn, solen, att klarlägga sambandet atmosfärens egenskapers påverkan av solens.

  11. Gunbo

    Pehr B,
    Kul att du tog upp Revelles föredrag i en egen post.

  12. Lars Cornell

    Länken som #6 Lasse gav till Ed Hoskins tycker jag är intressant.
    Växthuseffekten är 33°, om det är enigheten stor.
    Om hur mycket av det som beror på CO2 går meningarna isär, men någonstans mellan 5% och 20% tycks den vetenskapliga enigheten vara total.
    Dvs av växthuseffektens 33 grader utgör 1,5 – 6,6 grader av koldioxid.
    Endast 10% återstår anser Ed Hoskins vilket innebär att hur mycket koldioxidhalten än stiger så blir det inte varmare än ytterligare 0,1 – 0,7 grader.
    Det stämmer inte alldeles med vad Lennart Bengtsson brukar ange nämligen 1 grad vid en fördubbling av koldioxidhalten. Kommentarer?
    Ed Hoskins skriver:
    Only 10% of the effectiveness of CO2 as a warming greenhouse gas now remains:
    400-500 ppmv 3.25%
    500-600 ppmv 2.65%
    600-700 ppmv 2.05%
    700-800 ppmv 1.44%
    800-900 ppmv 0.84%
    900-1000 ppmv 0.24%
    See more at:
    http://notrickszone.com/2014/03/19/decarbonization-can-only-have-marginal-effects-on-future-climate-at-best-ultra-high-price-for-negligible-results/#sthash.0wpEjU9q.dpuf

  13. Håkan Bergman

    Ann L-H #7
    Betalsida där på WSJ, kanske nån kan testa om den här går igenom.
    http://bit.ly/1jga2oC

  14. Ann L-H

    Håkan Bergman – ja det funkar, tack / Ann

  15. LBt

    Som sagt, vi vet helt enkelt inte, inte ens en katastrofal utveckling går att utesluta. Rimligt att vi till dess vi vet bättre intar ett restriktivt förhållande till utsläpp dvs blott inom ramen för vad tillväxt och utveckling tål. Här i Sverige innebär det framför allt att säkerställa tillgången av energi från kärnkraft samt fortsatt satsning på energieffektivisering.

  16. Gunnar Kjelldahl (C)

    Inom den massiva och mångfacetterade forskning som gjorts i detta mycket komplexa ämne, finns det ju en del halmstrån man kan dra i om man inte vill ta i tu med problematiken. Dessa halmstrån får vi väl då tillskriva de högst 5 % av tvivel som finns inom IPCC.
    Den stora majoriteten av forskare och meteorologisk expertis som finns i världen står dock bakom den bild som IPCC:s senaste rapport sammanfattar, d.v.s. att det är till minst 95 % säkert att de av mänskligheten orsakade utsläppen av växthusgaser är huvudorsaken till den globala uppvärmning som skett under tiden från mitten av förra seklet. Man anser det också högst sannolikt att detta gäller även den tidigare halvan av 1900-talet.
    De oddsen är för mig för dåliga för att vi ska fortsätta att spela med kommande generationers klimat. Att vi exploaterade de fossila energiresurserna när vi inte hade någon kunskap om konsekvenserna är en sak, men nu har vi mer kunskap och därmed också ansvaret för att anträda en ny väg. Vi kan inte fortsätta att ändra sammansättningen av gaser i atmosfären, när det mesta tyder på att det ger oönskade konsekvenser.

  17. Lars Cornell

    #16 G K (C). Det är mer oklokt att vidta så förödande åtgärder som behövs och förstöra både global ekonomi och global miljö och störta världens befolkning i total fattigdom och misär när osäkerheten är så totalt stor.
    Vi bör vänta tio år till och se vad som händer innan vi gör något alls. Då vet vi bättre.
    Kanske kommer vi då fram till att vi skall fyra på för fullt eftersom koldioxidens goda effekter är långt större än de negativa.
    På mig låter det mer sannolikt att vi går mot en kallare jord än mot en varmare.
    Håller du inte med om det?

  18. Mats G

    #9
    Detta inlägg är intressant. En slutsats man skulle kunna dra av det är att CO2 är en synnerligen bra på att absorbera de rätta infrödaspektrat som CO2 kan påverka. Det kan förklara den minskande ökningen vid högre halter. Redan vid de lägre halterna reflekteras de mesta. Så även om mer CO2 tillförs så kan inte hur mycket som helst reflekteras. Infraröda strålar tar helt enkelt slut.
    Det är bara en tanke.

  19. L

    #16, Gunnar Kjelldahl
    Men vad spelar det för roll att ”IPCC:s senaste rapport sammanfattar, d.v.s. att det är till minst 95 % säkert att de av mänskligheten orsakade utsläppen av växthusgaser är huvudorsaken till den globala uppvärmning som skett under tiden från mitten av förra seklet. Man anser det också högst sannolikt att detta gäller även den tidigare halvan av 1900-talet.”
    Man berättade att tidigare var man bara till 90 procent säker. Men vad visade verkligheten? Jo, att man hade fel till 100 procent. Jag kan inte se att en enda prognos stämde. Och då påstod sig IPCC att man var säker till 90 procent.
    Och vad är det nya i IPCC:s senaste rapport? Jo, att man blivit 5 procentenheter säkrare. Men om 90 procent visade sig vara noll, så kan väl inte 95 procent bli speciellt mycket bättre. Du, Gunnar Kjelldahl, måste väl rimligen inse, att taktiken går ut på att lättlurade personer som du ska få något nytt halmstrå att förlita sig till. Om jag inte missuppfattat så är det nya att man nu på lokal nivå har delat in klotet i ytor om 6 gånger 4 kilometer eller vad det nu var. Och vips så är man säker till 95 %. Men om totalklotet hittills inte uppfört sig som prognoserna har förutspått, varför skulle då rektanglarna göra det.
    Jag har under min aktiva tid jobbat inom finansindustrin. Och jag förvånades över hur många till synes oerhört kompetenta personer lät sig luras med skäligen enkla trick. Och detsamma gäller inom klimatbranschen. Och här tycker jag mig se att C tillhör de lättlurades skara. Mp och v har lyckats göra ideologi av klimatet så där tillhör man själva skojarna. Men C tillhör de som bara låter sig luras.

  20. Lasse Forss

    L är jag. Jag missade ange namnet fullt ut.

  21. Björn

    Gunnar Kjelldahl (C) [16]; Du låter som en moralpredikant utsänd av C. Vad finns det för avgörande egentligen om klimatets utveckling? Klimatproblemet är för komplext för att stå med armarna i kors och predika. Att de s.k växthusgaserna har betydelse för klimatet är oomtvistat, men så länge man inte kan säkert säga hur den enskilda gasen CO2, kvantitativt bidrar till växthusgasernas uppvärmning av atmosfären, bör man nog tala mer lågmält. Vår atmosfär är inte en isolerad företeelse utan vi har ju att ta hänsyn till kosmisk strålning, solen, moln, planeternas banor etc. Att bara stirra sig blind på CO2 är ett vetenskapligt misstag eller en anomali.

  22. Ann L-H

    Gunnar Kj. Är obotligt troende, men det verkar som om delar av EUs ledare plötsligt insett att övergång till grön energi gör att vi blir beroende av Putin och hans olja, kol och gas. Maurice Strong myser nog därborta i Peking. Hydran och kvarvarande nyttiga idioter kämpar vidare mot den stora katastrofen.

  23. Peter F

    Gunnar K #16
    Gunnar K #16
    Vilka vi ? Du representerar ca 4 procent av Sveriges befolkning. Hur har Du tänkt Dig styra över världens befolkning och dess energiförbrukning ? (Idag ca 84 % fossila bränslen). En icke demokratiskt tillsatt världshärskare ? Varför kan ni svenska politiker inte syssla med svenskarnas vardagsproblem istället för att brösta upp er och ge sken av att ni vill och kan styra klimatet.

  24. Gunnar Kjelldahl# 16: Vad har du för belägg för att en stor majoritet av forskare och meteorologisk expertis håller med om IPCC:s alla slutsatser? Har det nyligen genomförts en stor, global opinionsundersökning, eller? Annars är det en typ av påstående som alltid brukar komma från klimatkaktivister och lämnas utan bevis av den enkla anledningen att det inte är sant. Såvida inte en majoritet av forskare och expertis nyligen bytte åsikt, finns det ingen majoritet som står bakom IPCC: slutsatser. Majoriteten håller sig i stället neutral, minoriteter har uttryckt sig kritiskt eller har uttryckt stöd. Den kritiska gruppen är större.
    För övrigt är en av IPCC:s minst kontroversiella slutsatser att utsläpp av växthusgaser inte hade något att göra med den globala uppvärmningen under första halvan av 1900-talet. Utsläppen var då fortfarande för små för att ha någon märkbar effekt.
    Det mesta tyder vid det här laget på att den lilla ändringen av atmosfärens sammansättning som människor har orsakat inte har några stora konsekvenser och att positiva följder är större än eventuella negativa. Den globala uppvärmningen har till exempel stannat upp trots att koldioxidhalten fortsätter att öka. En liten uppvärmning och gröna växter som trivs i en atmosfär med större koldioxidhalt är positiva effekter och borde anses som önskade och inte oönskade. Även om det inte var meningen att det skulle bli så när Watt förbättrade ångmaskinen så att den kunde konkurrera ut muskelkraft, segel och väderkvarnar.

  25. Peter F
    Det är mycket svårt att se det som att Gunnar Kj representerar 4% av någon befolkning. Eller ens centerpartiets medlemmar. Vad jag kan se är an ersättare(!) I Norrtälje kommuns sk ’klimatnämnd’ vilket nog måste ses som så meningslöst som kommunal verksamhet öht kan bli. Han är inte en ’förtroendevald’ vad jag kan se …
    Han representerar nog si själv, och kanske några få likasinnade (som iofs mycket väl kan vara centerpartister också). Men som sagt, hans fantasier om vad makten skall användas till betyder ingenting mer än när vi har synpunkter på vad den inte skall användas till … iaf vad avser ’representation’!

  26. Lars Cornell

    Om Putin kan man ha många åsikter.
    Men den tacksamheten kan man skänka honom att han torpederat den Tyska och Svenska koldioxidhysterin.
    På litet sikt tvingar han människor och politiker i EU till mer pragmatisk tankeverksamhet och ifrågasättande om energi, klimat, ekonomi och journalistisk moral.

  27. Åke N

    Gunnar K #16.
    ”Man anser det också högst sannolikt att detta gäller även den tidigare halvan av 1900-talet. ”
    Om jag inte minns totalt fel, vilket jag inte brukar göra, så gjorde två alarmisternas tungviktare ett uttalande att det endast är uppvärmning efter 1975 som kan orsakas av CO2. Halterna innan var alltför låga. Tungviktarna var Erland Källén och Phil Jones, som gjorde ett nästan identiskt uttalande om än på olika språk. Detta var i samband med Climategate 1. Nån mer som minns?

  28. Gunnar strandell

    Gunnar Kjelldahl #16
    Citat:
    ”De oddsen är för mig för dåliga för att vi ska fortsätta att spela med kommande generationers klimat. Att vi exploaterade de fossila energiresurserna när vi inte hade någon kunskap om konsekvenserna är en sak, men nu har vi mer kunskap och därmed också ansvaret för att anträda en ny väg. Vi kan inte fortsätta att ändra sammansättningen av gaser i atmosfären, när det mesta tyder på att det ger oönskade konsekvenser.”
    Jag ser ingen annan lösning för dig än att du går till kyrkan och ber om syndernas förlåtelse. För din slutsats kommer inte att övertyga de 3-4 miljarder fattiga i världen att de ska sluta laga mat över öppen eld, oavsett om bränslet är trä olja eller kol. Håll dig sedan kvar i kyrkan och låt oss pragmatiker fortsätta att lösa problemen i den takt de dyker upp. Det tjänar både du och dina barnbarn på. För att inte tala om de fattiga du tydligen vill sätta på svältkost.

  29. Bosse J

    Intressant grepp att sätta sin politiska hemvist inom parentes som Gunnar Kjelldahl (C) gör ovan, precis som på TV. Det underlättar läsandet och ger en rik associationsdatabas som man kan ösa fördomar ur!
    Underlättar en politisk debatt 🙂
    Bosse J (oberoende libertarian, åtminstone på tisdagar)

  30. Bosse J

    Lite mera seriöst: Kanske kan Gunnar K ställa några frågor till alla dessa vetenskapsmän med så samstämmiga övertygelser om den kommande katastrofen:
    – Hur mycket behöver vi reducera förbrukningen av fossila bränslen med för att garanterat undvika 2 graders ökning av medeltemperaturen före seklets slut?
    – Vad blir effekterna på Sveriges och västvärldens genomsnittliga välstånd om det genomförs?
    – Om vi genomför ändringarna och medeltemperaturen ökar ändå, vad ska vi då göra för att undvika katastrofen?
    Jag vill också tillägga att Sternrapporten är inte ett acceptabelt svar då den inte är vetenskapligt granskad i peer revy.

  31. Pär Green

    En som gnuggar händerna!
    EU:s vilja att minska sitt energiberoende av Ryssland kan bli till en inkomstkälla för Sverige.
    Det sade statsminister Fredrik Reinfeldt vid en presskonferens på fredagen efter EU-toppmötet.
    ”Elkabeln från Sverige till Baltikum ger ett alternativ till deras beroende av fossila bränslen från Ryssland. Kabeln är otrolig populär i Estland, Lettland och Litauen”, sade han.
    http://www.di.se/artiklar/2014/3/21/sverige-vinnare-nar-ryska-gasen-stryps/

  32. Pär Green

    En insändare skriver:
    ””Gedigna” och ”Kunskaper”
    Jo jag tackar ja…
    Enbart värdeminskningen i bolaget Nuon uppgår hittills till 37,5 miljarder. Till det kommer fler dåliga affärer.
    Vattenfall presenterade ytterligare nedskrivningar på cirka 15 miljarder i delårsrapporten i går.
    I praktiken hade man alltså kunnat bygga ett helt nytt kärnkraftverk som producerar miljövänlig el i 60 år för de pengar som förlorats i dåliga affärer.””
    http://www.di.se/artiklar/2014/3/21/sverige-vinnare-nar-ryska-gasen-stryps/?allakommentarer=&flik=popularast

  33. Lars Cornell

    #16 Kjelldal (C), #27 Åke N mfl. det där är intressant.
    ”Man anser det också högst sannolikt att detta gäller även den tidigare halvan av 1900-talet.”
    Man förnekar således det logaritmiska sambandet, se #12.
    Enligt IPCC har den tidigare ökningen från 200 till 400 ppm en påverkan av ca 0.5° (det här är grovt, det finns litet olika bedömningar men jag tar en i mitten). Skulle då ökningen från 400 till 800 ha större påverkan än så?
    Gunnar Kjelldahl (C) mfl. Varför skulle CO2 har större påverkan i framtiden än vad den haft i det förgångna? Se figur 2 i
    http://notrickszone.com/2014/03/19/decarbonization-can-only-have-marginal-effects-on-future-climate-at-best-ultra-high-price-for-negligible-results/

  34. Jag blir mer och mer imponerad av den bok jag nämnt tidigare
    ”The Age of Global Warming: A History” av Rupert Darwall. Finns som Kindle
    En detaljerad redovisning av de politiska turerna med rikligt av källhänvisningar. För den som inte bara är intresserad av den vetenskapliga sidan är den ett måste. Verkligen fakta-späckad. Ett gediget arbete. Ger sig även in i resonemnang runt vetenskapsfrågor och refererar till Karl Popper.

  35. geheater

    Säger en del om stället vi huserar på om oberoende libertarian ger mer credd än centerpartist. Är väl bara här och flashback…

  36. #35
    Inget tvingar dig att vara här och luftiga åsikter utan substans är ointressanta

  37. geheater

    Inte för att jag fattar vad luftiga åsikter är men att #36 föregår med exempel på substans kanske är symptomatiskt? (kunde inte låta bli)

  38. Börje S.

    #37 geheater
    Tråden handlar om Roger Revelle och hans inställning till CO2 som s k växthusgas.
    I denna fråga åstadkom du, förmodligen efter att ha kramat din skrivförmåga och fantasi till det yttersta, inlägg #35 och #37. Jag är måttligt imponerad av din insats, men du verkar ganska nöjd själv.
    Vad är det du vill ha sagt egentligen?

  39. #37 geheter
    Luftiga åsikter är allmänt tyckande om vilka som skriver och utan relevans till ämnet. Ad hominen
    Svårt att förstå va?

  40. S

    Vet inte om detta varit upp förut, men jag kunde inte undgå att dra lite på munnen mitt i allt elände:
    http://www.svtplay.se/klipp/1913741/vindkraft-kan-paverka-klimatet

  41. ThomasJ

    OT vs. trådens rubrik, dock oomkullrunkligen basen till allt/alla ’ageranden’ av eliterna visavi det, enligt Ketchup Kerry & [delvis] Sveriges ’vd’ [Fredrik R.], största hotet… Visst! Att YT-snittet är med Glen Beck ger vid handen, att vissa personer ser anledning att skria om färgen på brandbilen istället för att hjälpa till att släcka branden – är förutbestämd… 😉
    Länk:
    http://www.youtube.com/watch?v=493CUW2ZU_o
    Mvh/TJ

  42. ThomasJ

    Ann L-H#22:
    ”Maurice Strong myser nog därborta i Peking. Hydran och kvarvarande nyttiga idioter kämpar vidare mot den stora katastrofen.”
    Bullens öga! 😀
    Mvh/TJ

  43. Slabadang

    G Kjelldahl representant för ett växande problem!
    Vi har löpande haft ”maktutredningar i Sverige varav den mest bearbetade genomfördes under Ingvar Karlssons tid. Den initierades 1985 och var klar fem år senare 1990. Redan då indentifierade man problemen för både journalister och politiker att de möter en allt kunnigare allmänhet. Problemen har ju nu vuxit som en tsunami allt vartefter nätet expanderat och det har blivit betydligt lättare att både hitta och granska slutsatser argument och fakta. Bristen på ödmjukhet inför det faktum att Gunnar Kjelldahl endast framför argument byggda endast med hänvisning till auktoritet när han möter mycket sakliga av observationer väl underbyggda argument gör problemet väldigt synligt och konkret att Kejsaren ens KAN vara naken har liksom aldrig passerat som en möjlighet och ”scenarie” för Kjelldahl och han är ju som vi vet inte ensam om att vara gravt faktaautistisk!.
    Att relatera till en auktoritet som inte existerar längre skapar den hissnande känsla av totalt tapp av förtroende. Det blir för mig mer någon typ av diagnos om man fortfarande håller på och tuggar om 95% eller 97% av forskarna efter att ha tagit del av de mest basala observationer. De största lögnerna av allt IPCC slängt runt sig är ju just hur de jobbar.IPCC har ju för fan inte haft en siffra rätt om nånting!” Ett bevisat politiserat missfoster. Hur bär man sig åt om man dessutom sitter med ansvar i frågan för att det inte ”klickar” liksom? Rimlighetstänkandet är tydligen utrotningshotat det som brukar kallas för vanligt bondförnuft. Men det är klart bönderna röstar ju sedan länge på Moderaterna och inte på centerpartiet och vad gäller klimatpoltiken så är det väl inom M som bondförnuftet ända skymtat fram.
    En sak kan vi vara 100%igt säkra på och det är att hela partiorganisationerna rekryterar och belönar fel personer på helt fel grunder. Riksdagen blir allt mer likt ett dårhus för teoretisk ideologi och pseudovetenskap. Med nätets hjälp så avslöjas inkompetensen mycket lättare idag. Men det existerar liksom inget motdrag mot den slutsats som drogs i maktutredningen redan 1990. Motdraget har istället blivit att isoera sig och öak makten och kontrollen så de SLIPPER möta en allt mer kompetent allmänhet.
    Att våra journalister totalt ballat ur och sysslat med vaddå? numer spelar mindre roll för där täcker internet upp luckorna, men politiker som bara vägrar ta in enkel tydlig konkret fakta som HELT talar emot vad de babblar om är ett sjuhelvetes stort problem att försöka hänvisa till egen eller annans auktoritet när den bara består av varmluft en tragedi för alla inblandade parter. Ökad idioti är det största hotet mot våra barn och barnbarn!!

  44. Tack för vänliga och intressanta kommentarer!

  45. Gunnar Kjelldahl (C) #16,
    Tack för kommentaren! Jag undrade över ett par saker.
    ”Den stora majoriteten av forskare och meteorologisk expertis som finns i världen står dock bakom den bild som IPCC:s senaste rapport sammanfattar, d.v.s. att det är till minst 95 % säkert att de av mänskligheten orsakade utsläppen av växthusgaser är huvudorsaken till den globala uppvärmning som skett under tiden från mitten av förra seklet.”
    Det kan vara så, men med tanke på den diskussion om 95% som har varit bland flera framstående klimatforskare är det intressant att veta vad man kommit fram till i den opinionsundersökning som jag antar du har sett (snabbt marscherat med en sådan opinionsundersökning eftersom IPCCs rapport kom så nyligen). Var finns denna opinionsunderssökning och hur stor är den majoritet som du talar om?
    ”Man anser det också högst sannolikt att detta gäller även den tidigare halvan av 1900-talet.”
    Jag är förvånad över att man fått detta resultat i en opinionsmätning bland fackfolk. Forcingen under denna period steg ju inte särskilt mycket så att naturlig variation var en stor del av denna uppvärmning förefaller mer sannolikt.
    ”Att vi exploaterade de fossila energiresurserna när vi inte hade någon kunskap om konsekvenserna är en sak, men nu har vi mer kunskap och därmed också ansvaret för att anträda en ny väg. Vi kan inte fortsätta att ändra sammansättningen av gaser i atmosfären, när det mesta tyder på att det ger oönskade konsekvenser.”
    Min bild av problemet är att man måste väga risken för klimatförändringar mot risken för farliga konsekvenser av felbedömda restriktioner för energiproduktionen, men jag har full respekt för att du har en annan åsikt.
    Men jag anser att Sverige är ett föregångsland bland industriländerna när det gäller låga växthusgasutsläpp. Om du verkligen vill påverka bör du vända dig utåt mot världen och framhålla vad Sverige har åstadkommit som ett föredöme. Som Revelle påpekar i föredraget, och detta gäller förmodligen fortfarande, så är de som på ett avgörande sätt kan kontrollera användningen av fossila bränslen USA, Ryssland och Kina. Det är i första hand dessa som måste komma med åtgärder och du borde rikta din argumentation till dem med Sverige som föredöme.

  46. Per #45
    Logiskt sagt.
    Jag skulle vilja se den centerpartist som har kapaciteten att argumentera mot USA, Ryssland och Kina.

  47. Slabadang #43
    Det enda man kan glädjas åt är väl att dagstidningen långsamt håller på att ta död på sig själva genom att vilja ta betalt för att läsa dem via webben trots att man blir överbelamrad med reklam.
    Finns definitivt en affärsidé här. En rejäl nyhetsblogg som är helt finansierad av rimligt med reklam. Eller finns den redan?

  48. Monodemon

    Slabadang #43
    Huvudet på spiken!
    ”Det blir för mig mer någon typ av diagnos om man fortfarande håller på och tuggar om 95% eller 97% av forskarna efter att ha tagit del av de mest basala observationer.”
    ”Diagnosen” du söker är förmodligen det intressanta och väldokumenterade fenomen som benämns kognitiv dissonans. En tidig betraktelse över fenomenet publicerades som When Prophecy Fails, 1956.
    Fem kriterier måste enligt studien vara uppfyllda för att en troende ska kunna framhärda och kvalificera sig som ”dissonant” efter att övertygelsen visat sig vara kontrafaktisk:
    ”Festinger stated that five conditions must be present if someone is to become a more fervent believer after a failure or disconfirmation:
    A belief must be held with deep conviction and it must have some relevance to action, that is, to what the believer does or how he or she behaves.
    The person holding the belief must have committed himself to it; that is, for the sake of his belief, he must have taken some important action that is difficult to undo. In general, the more important such actions are, and the more difficult they are to undo, the greater is the individual’s commitment to the belief.
    The belief must be sufficiently specific and sufficiently concerned with the real world so that events may unequivocally refute the belief.
    Such undeniable disconfirmatory evidence must occur and must be recognized by the individual holding the belief.
    The individual believer must have social support. It is unlikely that one isolated believer could withstand the kind of disconfirming evidence that has been specified. If, however, the believer is a member of a group of convinced persons who can support one another, the belief may be maintained and the believers may attempt to proselytize or persuade nonmembers that the belief is correct.”
    https://en.wikipedia.org/wiki/When_Prophecy_Fails

  49. Ingvar #46,
    Jag tycker nog inte riktigt så själv och dömer inte centerpartister över en kam. Jag är en rörlig väljare och centerpartiet är det parti som jag har röstat på mest i de olika valen även om det inte skiljer så mycket från andra partier. Partierna har också rätt stor variation i fråga om sina företrädares kvalitet och kompetens så man kan inte döma ett parti efter vad en enda av deras företrädare har för sig. Att centern till exempel har en lokalpolitiker som propagerar för konspirationsteorin om chemtrails gör inte att jag dömer ut partiet.
    Jag tycker att en partiföreträdare som håller en hög profil i en fråga som klimatfrågan bör kunna föra en diskussion med väljarna om denna fråga. Jag har här på Klimatupplysningen skrivit ett par kommentarer som riktat sig till Kjelldahl, senast #45 ovan från i fredags, men han har inte gett någon respons. Om Kjelldahl inte kan diskutera sådana enkla frågor som jag riktat till honom så kanske han borde ompröva sin höga profilering inom klimatpolitiken och lämna detta till de som kan bättre, till exempel Kent Johansson (C) som jag nämnde i mitt inlägg förra veckan.
    https://www.klimatupplysningen.se/2014/03/14/tandtrad-i-stallet-for-saklighet-i-asa-romsons-klimatdebatt/

  50. Peter Grafström

    #45Pehr Björnbom
    Det råder enighethet om att det finns ett problem med IPCCs använda modell, som ju förväntade en viss temperaturstegring.
    Om en del kompetenta forskare inte tycks bekymrade och andra kompetenta forskare verkar stå på kritikernas sida, så skulle det kunna tänkas bero på att de två nämnda grupperna har tillgång till olika info. Den första gruppen vet ngt som förklarar den uteblivna höjningen den andra vet inte. Jag finner det märkligt att man inte kan föreställa sig att Usas eliter håller på med aktiv klimatmodifiering när detta är en uttalat ekonomiskt fördelaktig åtgärd jämfört med CO2 minskning. Min förmodan är att en del forskare känner till att det pågår. Speciellt med tanke på att det är forskare som tänkt ut och publicerat hur det skall göras. Tex Edward Teller 1997 just innan de 17 åren.

  51. Mats G

    #43
    Ännu ett njutbart inlägg av Slabadang. Man tackar.
    ”faktaautistisk!.” Kan man använda detta ord eller är det upphovsskyddad? 🙂

  52. Peter Grafström #50,
    Jag är skeptisk, mycket skeptisk! Aerosolerna som kan kyla jorden syns mycket tydligt från satelliter så USA skulle inte kunna hålla detta hemligt. Följande bild visar hur de kylande aerosolerna från vulkanutbrottet Pinatubo såg ut från rymden:
    http://en.wikipedia.org/wiki/File:Pinatubo_dust_layer.jpg

  53. Peter Grafström

    #53Pehr Björnbom
    Det är därför de sätter vingar på ’vulkanerna’ och flyger omkring med dem i hög hastighet i stället.
    IPCC säger själva att det pågår och varnar för konsekvenserna av att sluta
    (Det vore ju iofs ett slugt sätt av dem att bluffa om de funnit att deras teoretiska grund var otillfredsställande.)
    Solar Radiation Management, Geoengineering and Chemtrails
    IPCC warns policymakers not to stop ‘solar radiation management’
    By Rady Ananda
    Global Research, November 05, 2013
    The Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) warns that, despite global side effects and long-term consequences, geoengineering techniques involving solar radiation management (SRM) should be maintained:
    “If SRM were terminated for any reason, there is high confidence that global surface temperatures would rise very rapidly to values consistent with the greenhouse gas forcing.” [emphasis in original]
    The discussion in the Summary for Policymakers and in the body of AR5 commends solar radiation management over carbon dioxide removal methods, which are limited in their efficacy on a global scale, yet admits that neither are ideal, and that both geoengineering techniques will have long-term consequences.
    “While the entire community of academia still pretends not to know about the ongoing reality of global geoengineering,” comments Dane Wigington at Geoengineering Watch, “the simple fact that they are now discussing geoengineering in the latest IPCC report indicates that the veil is beginning to lift.” [2]
    http://www.globalresearch.ca/solar-radiation-management-geoengineering-and-chemtrails/5356632

  54. Peter Grafström, jo snacka går ju alltid. Det verkar lite oklart tycker jag, om du skulle ha rätt, varför IPCC motarbetar sitt eget budskap genom att hemlighålla den pågående chemtrailverksamheten för att pausa uppvärmningen. De borde väl om några slå på trumman för att man måste göra detta för att klara en nödsituation där klimatkänsligheten är hög så att vi annars får en stark uppvärmning 😉
    Här kan du se mera chemtrails enligt tips av S #40 ovan, här på nordiskt initiativ:
    http://www.svtplay.se/klipp/1913741/vindkraft-kan-paverka-klimatet
    🙂

  55. Peter Grafström

    #54 Pehr Björnbom
    Ja det var som den vad dom där propellrarna bildar reflekterande moln
    det kyls och kondenserar eller vad är det frågan om.
    Beträffande IPCC så är det ju rätt mycket politiskt korrekt men inte vetenskapligt kompetensmässigt utvalda individer som är presentatörer. Och dom kan nog matas med motstridiga data.
    Jag tror att många välutbildade människor med någon form av vetenskaplig bakgrund tänker sig att världen även utanför deras specialområde går att förstå med hjälp av logiska regler.
    Att det är bluffmakare och hemlighetsmakare som styr vill man helst inte tro. Historiker framställer sitt område som att det bara hampade sig att det blev krig. Det var ingen som egentligen ville det.
    Ekonomer framställer sitt område som att ekonomiska kriser bara inträffar det var ingens avsikt och det hade inte gått att förutse.
    Det har heller ingen betydelse att det finns hemliga sällskap. Det är mest på skoj som de ledande centralbankscheferna under mellankrigstiden i England USA och Tyskland var frimurare av 33je ordningen med valspråket ’ständig revolution’.
    Dom är bara lite gulligt studentikosa de små liven, inget att bry sig om.
    – – –
    Det jag vill ha sagt är att det fordras en portion cynism tillsammans med det rationella tänkandet.