I skuggan av moln

I slutrapporterna har IPCC erkänt att kunskaperna är ofullständiga när det gäller molnbildning, och det har förekommit motsatta utsagor om molnens inverkan på jordens energibalans. På dagtid reflekterar molnen inkommande solstrålning under det att de på nätterna hindrar utgående värmestrålning. Jag har uppfattat att det numera allmänt erkänns att moln har en avkylande nettoeffekt.

Molnmängden kan variera av flera orsaker och det finns åtskilliga arbeten som framhåller att en liten minskning av molnbildningen kan vara en dominerande orsak till jordens temperaturökning under slutet av 1900-talet. Signaturen “Lasse” bland våra kommentatorer har t ex påtalat detta några gånger. I januari 2014 refererade jag (länk ) ett arbete av Szoeke et al (Observations of Stratocumulus Clouds … J of Climate 25, 8542 (2012) – DOI: 10.1175/JCLI-D-11-00618.1). Han presenterade resultat av mätningar under åren 2001-08 från både satellit och fartyg på effekten av moln i en delzon på södra halvklotet.

Detta inlägg handlar om några resultat och synpunkter från ett arbete publicerat i oktober -14:

John Mclean “Late Twentieth-Century Warming and Variations in Cloud Cover” Atm. and Climate Sc., 2014, 4, 727-742  (Länk)

McLean utnyttjar att det för perioden 1984 till 2009 funnits globala molndata på Satellite Cloud Climatology Project (ISCCP), som han sedan korrelerat med HadCRUTs globala temperaturdata för samma period. Ett  krav blir då att molnmätningarna måste överföras till månadsvisa anomalier på samma bas som temperaturdata.

Temperaturdata måste i sin tur rensas från två effekter av andra naturliga variationer. Det gäller främst El Nino Southern Oscillation, (ENSO)- effekter, dvs resultat av periodiska ändringar mellan varma och kalla havsströmmar i Stilla have: El Nino resp La Nina. Det är känt att dessa har mätbar inverkan på den globala medeltemperaturen. T ex var 1998 ett El Nino-år. Det finns olika möjligheter att kvantifiera för ENSO-effekten och John Mclean väljer att utnytta ett australiensiskt index: Troup Southern Oscillation Index (SOI). I den första figuren  att återger han temperaturdata och SOI-värden för perioden 1950-2013.

Fig 1 McLeanNotera att SOI-värdena på den högra y-axeln är negativa för varma perioder. Man brukar ange att minst tre månader med SOI < -8 är karaktäristiskt för El Nino och motsvarande SOI > 8 för La Nina. I diagrammet finns också markerade de fyra stora vulkanutbrott som inträffade under tidsperioden. Vulkanutbrott kyler genom att minska den solinstrålning som når jordytan. Mclean väljer att utesluta dessa ”vulkanår” för att sedan korrelera den återstående temperaturkurvan till SOI-index med  fördröjning på några månader. Av figuren att döma förefaller korrelationen hyfsad under perioden 1950-1995, men därefter ökar temperaturen, under det att SOI-index stagnerar. (Min anm: Den visuella överlappningen före 1995 är ett resultat av att y-skalorna anpassats.) McLean härleder två olika linjära anpassningar mellan de båda variablerna och beräknar korrelationskoefficienterna, R2. De är båda positiva, men inte större än 0.304 för det tidigare intervallet 0.196 för det senare. Effekterna av ENSO är som sagt erkända, men det är också klart att det inte är hela förklaringen till temperaturutvecklingen sedan 1950. Vi har dessutom problemet att förklara varför de båda tidperioderna skiljer sig åt.

IPCC har inte utnyttjat samma metodik som Mclean för att demonstrera detta resultat, men det är i princip samma “glugg” som i AR4 och AR5 hänförs till den ökande CO2-halten. Det är en förklaring som har stora brister och fått allt mindre trovärdighet allteftersom temperaturökningen avstannat och CO2-halten fortsatt att öka sedan år 2000.

Det Mclean istället gör är att visa hur temperaturanomalierna istället kan förklaras av två variationer i molnigheten. Tyvärr finns det endast detaljerade molndata (satellitmätningar) fr om 1984 till 2009, men detta innefattar förändringen 1995. Den ena förändringen är att det totala molntäcket har minskat under denna period och den andra är en särskilt stor minskning av låga moln och en ökning på medel och hög nivå. Liksom temperaturen har även dessa molndata reducerats till anomalier i förhållande till en referensnivå. Molnigheten anges i % av halvsfären och referensnivån är 66% av denna. I nästa diagram citeras jag Mcleans resultat av temperatur och total molnighet under den kortare tidsperiod för vilken det finns molndata. Notera att även i detta fall är y-axeln för molndata omvänd, dvs molnytan minskar uppåt i diagrammet.

Fig 6 McLean

Vi kan avläsa att under perioden1986-2000 så minskar molnanomalin ca 4.5 % ,vilket är 6.8 % av referensvärdet. Efter år 2000 upphör denna reduktion av molnigheten, vilket överensstämmer  med uppehållet i temperaturökningen.

Mclean gör också kvantitativa övervägande när det gäller den ökning av instrålningen, som en sådan minskande molnighet orsakar. Han stöder sig då på beräkningar av Trenberth (länk), som knappast kan misstänkas för att överdriva molnens avkylande effekt. Dennes beräkningar innebär att 6.8 % mindre molnyta ökar solinstrålningen med 5.4 Wm2. Detta kan sättas i relation till att AR 5 anger att det totala antropogena bidraget ökat under perioden 1750-2011 med 2.29 Wm2 varav koldioxiden påstås ge 1.68 Wm2. Instrålningsökningen under 10 års molnminskning är sålunda mer än dubbelt så stor som IPCCs uppskattade ökning av växthuseffekten, och mer än tre gånger så stor som koldioxidens bidrag. Denna ökning är som sagt stor i förhållande till växthuseffektens ökning, men den är mindra än Szoekes uppskattning i det ovannämnda arbetet. Med tanke på att Mclean utnyttjat globala molndata över större ytor, och för än längre tidsperiod än Szoeke, så finner jag att detta nyare arbete är ett ännu starkare argument mot att koldioxiden skulle ha haft en dominerande roll för uppvärmningen under senare delen av 1900-talet.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Bra jobbat C-G!

    Eftersom klimatmodellerna inte klarar av molnen så finns det ingen karta och då är det bara att finna sig i att det är terrängen som gäller.

  2. tolou

    Roy Spencers beräkning kan vara en intressant referens här.

    The updated regression relationship I get is 0.24 W/m2 loss in Net (solar plus IR) radiative energy for each percent increase in SSM/I cloud water

    http://www.drroyspencer.com/2014/04/ssmi-global-ocean-product-update-increasing-clouds-with-a-chance-of-cooling/

  3. Lasse

    Tack C-G
    Jag har tjatat lite om detta, delvis eftersom jag i en direkt fråga till SMHI varför de inte pratar om den ökning i solinstrålning de uppmätt sen 1983, fick ett något avslående besked-för kort tid- samt nedanstående referens:
    http://journals.ametsoc.org/doi/pdf/10.1175/BAMS-D-11-00074.1
    En ögonöppnare för mig i alla fall!
    Sen dess har jag försökt förstå lite mer men inser att det är ett område som redan är utforskat och inget nytt, men ändå av stor betydelse. Det finns dom som vet,men inget säger, är min tro. Det passar inte in i klimatfrågans huvudfokus på växthusgaser.
    Men det pågår ändå moln forskning. Igår kom denna: http://judithcurry.com/2015/03/10/the-albedo-of-earth/

  4. Olle R

    Den globala molnigheten korrelerar väl med de antropogena svavelutsläppen. Dessa fungerar ju som kondensationskärnor och ökar molnigheten.
    De antropogena svavelutsläppen ökade fram till 70-talet, minskade sedan till år 2000, för att därefter öka, enligt följande figur:

    http://c3headlines.typepad.com/.a/6a010536b58035970c01538fd52d64970b-pi

    En mer sentida figur här nedanför antyder att svavelutsläppen återigen minskade efter år 2005, vilket också stämmer väl med blogginläggets figur över molnigheten, där man anar en liten ”hängmatta” mellan år 2000 och 2010.

    http://ej.iop.org/images/1748-9326/8/1/014003/Full/erl441620f2_online.jpg

  5. Sören G

    OT Google-censur?
    Från CFACT: ”Google is a search engine giant.

    It has tremendous power over what you see on the Internet — and what you don’t see.

    Recently, Google announced that it would like to use a ”knowledge vault” to begin ranking its search results based on ”facts” rather than popularity.

    The problem — Who decides what constitutes the facts?

    CFACT’s Marc Morano, who edits our Climate Depot news and information service, recently appeared on Fox News to discuss the potential that Google’s knowledge vault could lead to biased results and censorship. You can watch the interview here.

    Google made its announcement at a time when global warming pressure groups are putting on a full-court press to censor and exclude any facts from the climate debate that weaken their case. They’ve attacked scientists like Willie Soon, Fred Singer and Roger Pielke, Jr., and hope to silence anyone who dares to question them. Is this initiative by Google simply aiding and abetting their attempts to muzzle all opposition?

    It’s hard to imagine how Google can start picking and choosing the facts without imposing bias. Someone will have to make the call to exclude or diminish what they consider unfashionable or minority viewpoints in search results.

    The potential for abuse is real and cause for concern.”

  6. tolou

    Lasse & C-G

    Ingen är behjälpt av att endast betrakta solinstålningens effekter av förändringar i molntäcket. Återstrålningen(LW) är också väsentlig. (Det blir som att bara bedöma ett bolags balansräknings tillgångssida utan att ta hänsyn till skulderna…)

    Om solinstrålningen ökat t.ex. 6,8% så har antagligen återstrålningen från moln också minskat 6,8%. Med föreställningen att NETTO effekten av molnen TOTALT är avkylande så är alltså återstrålningen alltid lägre än effekten av solinstrålningen generellt sett.

    Enl. Roy Spencer i #2 så blir nettoeffekten runt 1,5 W/m2 för 6,8% minskat molntäcke och alltså omring 4 W/m2 minskad återstrålning från molnen om man utgår från McLean 5.4 W/m2 från solinstrålningen.

    Alltså i storleksordningen ”samma” som co2 då. Hoppas att detta sjunker in så sakteliga…

  7. tolou

    https://www.klimatupplysningen.se/2014/12/05/kosmisk-stralning-och-klimatet-nya-pusselbitar/#comment-390538

  8. Gunnar Kjelldahl (C)

    Jag har också tittat en hel del på forskning om detta med molnens påverkan, och jag delar uppfattningen att det finns osäkerheter. Att haven värms upp leder med säkerhet till att avdunstningen ökar, och mer moln har sannolikt en viss avkylande effekt.

    Hur mycket det kan påverka förloppen är ju osäkert, men det har som sagt var uppmärksammats även av IPCC:s vetenskapliga analyser, och vi får hoppas att säkerheten om detta blir allt större efterhand, på samma sätt som övriga parametrar inom detta komplexa område blivit.

    Har vi tur så kan ökad molnbildning bromsa förloppen en del så att vi får mer tid för det nödvändiga omställningsarbetet. Det kommer att behövas.

  9. Björn

    Andra diagrammet visar två kurvor i motfas. Det är vad man förväntar sig om temperaturen är beroende av solen. Om medelvärdet av molnigheten över tid, ökar eller minskar, minskar respektive ökar temperaturen i mätområdet, vilket är väntevärdet. Härav kan man dra slutsatsen att det knappast är CO2 som styr molnigheten, utan det måste då vara någon annan faktor som påverkar molnighetens mängd över tid. Att påstå att antropogen CO2 styr den globala temperaturen blir med nya forskningsresultat, mindre och mindre trovärdigt.

  10. Lasse

    #6 toulou
    Det finns en figur 1 i den referens jag gav ovan. Där framgår schematiskt de olika flödena.
    LW har en nedåtriktad och en uppåtriktad pil som mycket riktigt ökar lite när solen skiner mer-men det är bägge flödena som ökar.
    Kan det vara så att solen lyfter mer vatten som sen kondenseras på natten?

  11. Kenneth Mikaelsson

    Mycket tänkvärt i denna :

    https://www.youtube.com/watch?v=4Ew05sRDAcU

  12. toulou 11:26
    ”Återstrålningen” är en knepig post, och på något vis spelar det också in om det är höga eller låga moln. McLean formuleerar det som en ändring i ”nettot”, Det blir under alla omständigheter jämförbart med CO2-bidraget.
    C-G

  13. Gustav

    Gunnar K:
    Du dyker hela tiden upp som gubben i lådan på denna blogg men svarar sällan på frågor riktade till dig. Nu kommer du med påståenden:

    ”Hur mycket det kan påverka förloppen är ju osäkert… och vi får hoppas att säkerheten om detta blir allt större efterhand, på samma sätt som övriga parametrar inom detta komplexa område blivit.”

    och sedan:

    ”Har vi tur så kan ökad molnbildning bromsa förloppen en del så att vi får mer tid för det nödvändiga omställningsarbetet. ”

    Det låter precis som om du på förhand bestämt dig för att molnen inte kan ha tillräcklig inverkan för att vi ska slippa omställningsarbetet?

    Ser också att du ofta refererar till IPCC även om du bara verkar göra det när det passar din inställning i klimatfrågan. Vad säger IPCC om nettoeffekterna (positiva-negativa) av en uppvärmning på under 2 C? Du tror dig veta säkert att återkoppling från moln inte kan bromsa temperaturen så vi klarar oss under 2 C uppvärmning från förindustriell tid?

  14. Alienna

    GunnarK #8

    Vilken j-a omställning?! Omställningen till planekonomi..?

  15. Ja, Alienna

    Inte bara ’omställningen’ utan tom den ”nödvändiga”!

    Killen vet redan vad facit skall vara. Men försöker febrilt klura ut vilket ’problem’ den skulle vara svaret på. Därav det mycket bluddrandet om saker han varken förstår eller en har läst. Och den totala ofrömågan att kunna svara redigt på en enda fråga.

    Tyvärr är han inte ensam att passa in på den beskrivningen.

  16. Björn

    Gunnar Kjelldahl (C) [8]; Först skriver du två vettiga stycken men sedan så spårar det ur: ”Har vi tur så kan ökad molnbildning bromsa förloppen en del så att vi får mer tid för det nödvändiga omställningsarbetet. Det kommer att behövas”. Vilka förlopp skall du bromsa? Har du inga funderingar kring varför molnigheten varierar över tiden? Tror du att denna variation minskar om antropogen CO2 minskar? Tycker du att alla forskare måste vara enögda för att accepteras av dig?

  17. Lasse

    Gunnar K
    Reagerade på detta: ””Har vi tur så kan ökad molnbildning bromsa förloppen en del så att vi får mer tid för det nödvändiga omställningsarbetet. ”
    Är du medveten om att solen skiner mer nu än före 1985-rejält mycket mer! På grund av MINSKAD molnbildning.
    Det är dagens ämne!
    Tar du hänsyn till den ökade solinstrålningen så återstår det knappast nån påverkan från CO2.
    Fast du tittade kanske vidare på den artikeln som beskrev hur albedot anpassas som en termostat?
    #11 Kenneth M Intressant video speciellt om solteorierna är verkliga. Fast Chemtrails är inte det ett fall för MP i Gnesta?

  18. AG

    Här är en av de bättre sammanfattningarna kring molntäcket:
    http://clivebest.com/blog/?p=5694

  19. Björn #16

    Vad menar du var vettigt i G-Kj:s första två stycken i #8?

  20. Björn

    Jonas N [19]; Vettigt eller inte vettigt, så fann jag inte några direkta motsägelser, men i övrigt intetsägande.

  21. Lasse

    #18 AG
    Den texten var bra och helt i linje med andra jag sett!
    ”In conclusion, the gradual reduction in net cloud cover explains over 50% of global warming observed during the 80s and 90s, and the hiatus in warming since 1998 coincides with a stabilization of cloud forcing.”

    Men en brasklapp finns:
    Note: I have posting this only now because after a long review process the paper was finally rejected. I am beginning to despair of any outsider ever getting anything published in a climate science journal!
    Kanske finns det gott om denna typ av kunskap publicerad redan?

  22. Ann LH

    Det är många ord som cirkulerar i debatten, ord som har olika innebörd för olika personer. Klimatförändringar är ett, hållbar utveckling ett annat och omställning ett tredje. Omställning till vaddå? Till en ekologisk världsordning? Grön tillväxt? Hållbar utveckling? Samtliga fall är omskrivning av Figueres uttalande nyligen.

  23. Mats G

    Gunnar K med anhang, ang ’omställningen’

    Även här har vi ’survival of the fittest’. Att forcera samhällsutveckling kan ha sina risker. Samhället kan fallera och brytas sönder.

    Om jag får gissa vilken omställning du pratar om så är det ett fossil och kärnkraftsfritt Sverige. Detta är visionen. Eftersom det inte finns en majoritet för denna visionen så försöker man gå via klimathotet.

    Det som missas är människors behov och deras plånböcker. Bygger man ett sådant samhälle så kommer folk tills slut vända det ryggen.

    Vill man slösa med samhällets resurser som att bygga kostnadsineffektiva energienheter som inte kan konkurrera då kommer Sverige naturligtvis halka efter. Det är väldigt svårt att förstå att man vill folks bästa när man tänker ut sånt här. Kanske Gunnar K själv är offer för denna mytbildning som kallas vision. Han har visat prov på en kunskapsnivå så han blir en lätt måltavla förstås.

    Jag anser att det är väldigt naivt att tro att klimathotet skall kunna genomföra detta. Vi har redan sätt ptov att det kan skada samhället en hel del. men att nå målet visionen. Nä, jag kan inte se det hända.

    Däremot så kan jag se att det finns makt i energi om man kan kontrollera det och det är en bristvara. En gammal hederlig kontrollstruktur. alltså, kontrollera en bristvara så kontrollerar du folket. det gröna svamlet är naturligtvis bara floskler som en del sväljer med hull och hår. Ignorans hjälper en hel del för dem som designar betet.

  24. Kenneth Mikaelsson

    Jo Lasse tar inget för säker än va de kommer ifrån för mun .. gäller att sila ALLT.. men..
    förklarar det alla patent på vädermodifikation?
    Men jag har en riktigt bra BS detektor och lever än pga den…

  25. Lasse

    En kvällskurs för den intresserade (albedo)
    http://wind.mit.edu/~emanuel/Lorenz/Lorenz_Workshop_Talks/Stephens.pdf

  26. OT men Hockeyklubb-legenden Michael Mann är igång igen och hotar att stämma folk som driver med honom: https://www.youtube.com/watch?v=FwTuEqqh0-g

  27. Ann LH

    Gunnar Kj. du dyker verkligen upp som Gunnar i lådan med en ton som om det är du som alltid vet bäst.
    Du har flera gånger och av flera personer fått frågan om hur du ser på Figueres uttalande härförleden. Såvitt jag förstått har du inte ännu gett något svar mer än möjligen svammel om ”omställningen”. Det ordet tolkas i de här sammanhanget som just det Figueres sa omställning av den globala ekonomin till en global planekonomi. Är det det du menar och kämpar för?
    Nu när du dykt upp igen kan du passa på och svara på den frågan samtidigt som du ber Sigvard Eriksson om ursäkt för att du på den här bloggen har förvanskat en liten men för debatten oerhört viktig del i hans debattartikel i N-e tidning. Den förändringen medför vad jag skulle kalla smutskastning. Du gjorde samma sak i tidningen och fick påpekande om det så antingen förstår du inte bättre eller också är det just smutskastning, vilket kräver en ursäkt.
    Se även under is och snö # 34 eller runt där.

  28. Börje S.

    #8 Gunnar Kj.

    Diagram från NASA Water Vapor project med kurvor för n:a och s:a halvklotet samt globalt i 3 olika atmosfärskikt.

    http://www.friendsofscience.org/assets/documents/FOS%20Essay/NVAP_pwv.jpg

    Verkar som den globala uppvärmningen är dålig på att få havsvatten att avdunsta.

    Längst ner på följande NASAsida finns ett översiktsdiagram globalt fram till 2010

    http://nvap.stcnet.com

    Inte heller där kan den utlovade förhöjda vattenhalten i atmosfären den som skulle höja temperaturen ytterligar spåras, snarare tvärtom.
    Vad beror det på?

    Har det verkligen varit varmare så borde det för tusan finnas mer vatten i luften tycker jag.
    Kanske beror det på att mätningarna inte är tillräckligt omfattande? Eller rentav på att skattningarna/gissningarna av världens medeltemperatur råkat hamna för högt?

  29. Ingemar Nordin

    Mats G #23,

    ” Samhället kan fallera och brytas sönder.”

    Lite OT, men nyheterna idag om att Ericsson också lägger ned i Lund gör mig verkligen bekymrad. Det ena industriföretaget (Astra Zenika) efter det andra (Ericsson) flyttar successivt utomlands. Med en regering som tydligen gör allt för att motarbeta industrin i Sverige så ser det bekymmersamt ut för mina barnbarn. Har vi haft någon enda storindustri som startat sedan 50-talet? Tar allt slut med IKEA?

    Med MP/Cs energipolitik så lär det inte dröja länge innan de energiintensiva industrierna med massaved, sågverk och malm får följa efter Ericsson. Att babbla om att vi ligger så långt framme som ett ”kunskapssamhälle” är mest fromma förhoppningar. Där är vi redan ifrånsprungna. Kina och Indien ligger före oss och lär inte dra ned på utbildningstakten.

  30. Ann LH

    Ingemar, vi kan leva på att sälja jämställdhetskurser till arabländerna. Barnbarnens välstånd är i goda händer.

  31. Ingvar

    Jag säger det igen. Fast lite tydligare.
    Gunnar K svarar inte på besvärliga frågor. Han är bara här för att störa. Och rabbla från katekesen.

  32. Alienna

    #31, Tjaa… Man kan väl ställa frågor iaf, så folk ser vilka frågor han inte besvarar.
    Det är ju också information. Så ser iaf Jag på det.

    Ann frågar om Figueres uttalande…
    Och jag frågar om omställningen…
    Och Gunnar Kjelldahl leker modern svensk politiker.

  33. tolou

    Kenneth #11
    Mycket bra!

  34. #31

    Håller helt med. Direkta fågor, speciellt angående sådant de själva tagit upp och anfört. är alldeles utmärkta metoder att påvisa hur lite det finns där bakom …

    Om de inte kan svara då, om de aldrig kan svara så har man att göra med oseriösa aktivister eller lallande flockmedlemmar som bara rapar upp vad de memorerat.

  35. Ingvar

    #32 Alienna, #34 Jonas
    Håller med! Ställa raka frågor till G. K.
    Uteblivna svar är upplysande.

  36. Svend Ferdinandsen

    Det glemmes ofte at moln også medfører nedbør, som fører en masse varme op. Et løst overslag giver ca 18W/m2 for 1mm nedbør om dagen.

  37. tty

    Lasse #3

    ”Men det pågår ändå moln forskning. Igår kom denna: http://judithcurry.com/2015/03/10/the-albedo-of-earth/

    En mycket läsvärd review-artikel. Den finns tillgänglig här:

    http://webster.eas.gatech.edu/Papers/albedo2015.pdf

    Förutom att den går igenom kunskapsläget beträffande jordens albedo så konstaterar den att CMIP-5 modellerna är usla på att modellera albedot. Mellanårsvariationerna är 2-6 (medeltal 4) gånger större än i verkligheten. När det gäller årscykeln är det kvantitativa felet mindre, men här svänger klimatmodellerna i stället i motfas mot verkligheten! Jordens albedo är högst i mars och oktober med ett minimum i juli och ett mindre minimum i december. Klimatmodellerna har maximum i juni och december och minima i mars-april och september-oktober. Sammanfattning: klimatmodeller kan inte modellera moln!

    Lasse #10

    ”Kan det vara så att solen lyfter mer vatten som sen kondenseras på natten?”

    Oftast kondenseras det redan samma dag. I stora delar av tropikerna kan man praktiskt taget ställa klockan efter eftermiddagsregnet.

  38. tty

    Svend Ferdinansen #36

    Mycket sant. Detta är den dominerande mekanismen för värmetransport från jordytan, men det talar man mycket tyst om.

  39. #36 #37

    Någon av er har säkert koll på rätt siffra, men jag har för mig att det är just i storleken mm (ett flertal?) som avdunstas från alla världens hav varje dag. Kanske var det 3-4 mm. Men jag minns tyvärr inte säkert.

    Någon annan som vet?

  40. Gunnar Strandell

    Jonas N #26
    Välkommen ur idet!
    ” Laddades upp den 27 apr. 2010″

    Gunnar Kjelldahl (C) #8
    Citat:
    ”…, och vi får hoppas att säkerheten om detta blir allt större efterhand, på samma sätt som övriga parametrar inom detta komplexa område blivit.”

    Har det helt gått förbi dig att för den absolut viktigaste parametern, klimatkänsligheten vid en fördubbling av CO2-halten, är säkerheten i AR5 tillbaka till samma osäkerhetsintervall som i mitten på 1970-talet.

    Du blåljuger, och hoppas kanske att Lennart Bengtsson hittat en öm punkt när han frågar hur många som läst IPPC:s rapporter. Det har han inte!

    Håll dig till fakta och tänk på att det finns möjlighet för dina studenter att läsa här. De kanske rentav kräver skadestånd för den inbillning de fått istället för utbildning.

  41. Ingvar

    #40 Gunnar
    Det vore faktiskt kul att veta om G. K. s elever läser här 🙂

  42. tty

    Gunnar Strandel #40

    ”Har det helt gått förbi dig att för den absolut viktigaste parametern, klimatkänsligheten vid en fördubbling av CO2-halten, är säkerheten i AR5 tillbaka till samma osäkerhetsintervall som i mitten på 1970-talet.”

    Nu skall man ha klart för sig att logiken bakom att IPCC säger att klimatkänsligheten är 1,5-4,5 grader per fördubbling är jämförbar med att säga att smältpunkten för is ligger i intervallet 0 till 50 grader Cesius. Man kan inte direkt visa på att det är en lögn.

  43. Gunnar Strandell

    tty #42

    Ok, men jag menar ändå att det är en lögn att påstå att vi nu vet med större säkerhet än på 1970-talet att vattnets smältpunkt ligger i intervallet 0 – 50 grader Celsius. Och det är bedrägeri att påstå att ökad säkerhet om osäkerheten ger ett starkare motiv för att agera.

    Jag kan bara hoppas att studenter i Norrtälje hittat sina egna vägar att nå kunskap.

  44. tty

    JonasM #39

    Den genomsnittliga regnängden brukar anges till just under 1000 mm i snitt över hela jordytan vilken motsvarar knappt 3 mm per dag. Nästan alltihop avdunstar ju från havet så avdunstningen ligger på bortåt 4 mm/dag. Det mesta regnet faller ned i havet igen, i genomsnitt regnar det ca 50 % mer över hav än över land. Alla de här siffrorna är rätt osäkra eftersom det finns få mätningar över stora havsområden, även om TRMM-satelliten har gett bättre data. Tyvärr är TRMM nu mycket nära end-of-mission, och det finns vad jag vet inga planer för en fortsättning. Trots oräkneliga miljarder för ”klimatforskning” så faller den ena viktiga datakällan efter den andra bort. ENSO-bojarna i Stilla Havet underhålls inte längre, TERRA och AQUA har slut på bränsle för station-keeping, ISCCP upphörde 2009 osv. Man kommer osökt att tänka på ”Ignorance is strength”

    Här finns en karta över nederbörden över de tropiska haven från TRMM:
    http://trmm.gsfc.nasa.gov/trmm_rain/Events/all_years.3B43.color.annotated.gif

  45. #44 Tack, och även för extra infon. Då kom jag ihåg rätt.

    #40 Aj då, vilken miss 🙂

  46. Olle R

    Jaha, det var visst ingen som nappade på min förklaring att den globala molnigheten korrelerar väl med de globala svavelutsläppen. Kanske alldeles för enkelt och ospännande…?
    Storleksmässigt är den indirekta effekten av antropogena aerosoler i troposfären (påverkan på molnbildning etc) ca 2/3 av CO2-utsläppens effekt enligt NASA.

  47. Kenneth Mikaelsson

    Mera vår bilder:

    https://www.youtube.com/watch?v=BP0eNBtrJXc

  48. Gunnar Kjelldahl (C)

    Jag konstaterar att mina inlägg röner stort intresse! En kommentar där jag i stort delar Ribbings syn på saken, leder till att jag omnämns i 20-talet kommentarer därefter. Är det verkligen bara för att jag skrev att mer moln kanske kan ge oss mer tid?

    För den som är intresserad bifogar ja en länk till min blogg på NT. Mitt senaste inlägg där handlar om Dr Soon, solforskaren som hävdar att det är solen, och inte utsläppen som orsakat klimatförändringar, och som nu avslöjats med att vara finansierad med pengar från oljeintressen. Håll till godo!

    http://norrteljetidning.se/bloggar/gunnarkjelldahlc/1.1715630-gunnar-kjelldahl-c-?blogPostAction=view_post&postingId=19.1327547

  49. Christopher E

    #48 Gunnar Kjelldahl

    Nej tack, det räcker med den smutskastningsretorik du och andra alarmister försöker med här. Jag lämnar din blogg ifred.

    Vore det inte bättre att du istället för att ljuga om en astrofysiker som studerar solen istället svarade på var Delian Chen publicerat att havsytehöjningen i Sverige varit 4,1 mm/år under 20 års tid i strid med alla mätningar jag någonsin sett? Du har har påstått att det är så är så, men svarar aldrig på frågan.

  50. Peter Stilbs

    Gunnar Kjelldahl(C) #48 – Du är bara så tröttsam – läs istället Pehr’s (och andra tidigare) inlägg om Soon

    ex: https://www.klimatupplysningen.se/2015/03/06/willie-soons-och-michael-manns-sammankopplade-vetenskapliga-livsoden/

    Tröttnar inte snart också Norrtälje Tidnings redaktion på Dig?

  51. Kenneth Mikaelsson

    I politik är enfaldighet inget handikapp

    En av Nappes bästa..

    Tycker synd om bonde förbundarna som måste dras med en sån skit…

  52. Noterar att vår klimttsvamlare Gunnar Kj numera behöver ta till rena lögner för att hålla ihop sin tro.

  53. Guy

    Vad gör man inte för att få liv i sin blogg?