CERES står för Clouds and the Earth’s Radiant Energy System och har sin hemsida här. I detta fall. Andra möjliga betydelser av Ceres struntar vi i här.
Sådana data kan säga en hel del om klimat och klimatförändringar, så jag registrerade mig för att kunna hämta hem en del data.
Bland annat då inkommande solstrålning:
Vi ser en årstidsvariation, som borde bero på att jordbanan är elliptisk, inte cirkulär. Perihelium inträffar i början av januari och aphelium i början av juli. Jorden får nästan 7 % mer solstrålning i början av januari jämfört med i början av juli.
Förutom årstidsvariationerna, finns en antydan om trender över flera år. Så låt oss titta på årsmedel för solstrålningen:
I denna beräkning saknas åren 2000 och 2025, eftersom det inte finns data för alla månader i dessa år.
Det finns möjligen en antydan till en halvperiodisk svängning där. Kanske med perioden 11 år? Och varför skulle inte solfläckscykeln ha en liten inverkan? Det verkar vettigt att den skulle ha det.
Årstidsvariationerna i solstrålning sker för snabbt för att global medeltemperatur ska hinna reagera märkbart. Det finns ju en viss tröghet i systemet.
Men hur är det med mer långsiktiga variationer då? Låt oss titta på global medeltemperatur under samma period, från ERA5, hämtat från Climate Explorer:
Är det min inbillning, eller syns det här en viss påverkan av hur solstrålningen har varierat? 2002-2008 minskade årsmedel för inkommande solstrålning, och då ökade global årsmedeltemperatur knappt alls. Sedan ökade både inkommande solstrålning och global medeltemperatur till ungefär 2015/2016. Därefter minskade inkommande solstrålning medan global medeltemperatur inte ökade under flera år. Varefter bägge har ökat igen.
Vad gäller mer långsiktigt, kan vi notera att det senaste maximumet i inkommande solstrålning ligger på en högre nivå än de två tidigare. Medan global medeltemperatur har ökat.
De klimathotsreligiösa vägrar att acceptera att en ökning av inkommande solstrålning har bidragit till den senaste globala uppvärmningen. De vill skylla på växthusgasutsläppen, och därmed på användandet av fossila bränslen. En ökning av inkommande solstrålning förefaller ju ha naturliga orsaker?
Eller har den det? Luftföroreningar avger solljusskymmande partiklar, och minskar luftföroreningarna blir luften klarare och släpper igenom mer solstrålning.
Många data från CERES gäller i och för sig det mystiska begreppet TOA, Top Of Atmosphere. Mystiskt, för den verkliga toppen av atmosfären borde vara ovanför moln och alla partiklar som kan skymma solljus. För klimatologer brukar det ändå inkludera ett avdrag för Jordens albedo, som inkluderar avdrag för vad moln och skymmande partiklar orsakar.
Så är dock inte fallet för just dessa data från CERES. För ungefär 340 W/m² är vad den inkommande solstrålningen är före avdrag för det som skymmer den på väg ned mot jordytan. Det är helt enkelt det som kallas TSI (Total Solar Irradiance), dividerat med 4. En division som görs för att jordklotet sett från solytan ser ut som en cirkulär skiva, och en sådan har en yta som är en fjärdedel så stor som ytan på en sfär.
Somliga hävdar att TSI har minskat de senaste decennierna, men data från CERES säger i stället att det har skett en ökning sedan början av 2000-talet.
Det som påverkar väder och klimat är inte den solstrålning som når toppen av atmosfären, utan den som lyckas ta sig igenom atmosfären och når jordytan. Där har väl många läsare av den här bloggen hört talas om global dimming och global brightening, där SMHI har en sammanfattning. En sammanfattning som indikerar att en klarare atmosfär, med mer solstrålning som når jordytan, är en viktigare orsak till global uppvärmning sedan 80-talet än vad växthusgasutsläppen kan ha varit. SMHI vill dock inte skriva denna slutsats i sin sammanfattning.
En sak som kan hindra solstrålning från att nå jordytan, är moln. CERES har data för moln också, nämligen för hur stor andel av himlen (eller av jordytan om man ser det från rymden) som är täckt av moln:
Ungefär två tredjedelar av jordytan är alltså hela tiden täckt av moln. En bara liten förändring av detta medel har stor effekt på global medeltemperatur, vilket många har noterat.
Nog verkar det finnas en långsiktig trend i diagrammet för molnighet. Men för att bli säkrare, så tittar vi på årsmedel:
Nog verkar det ha varit en liten nedåtgående trend från 2001 till 2022. Sedan en snabb uppgång. Kanske orsakat av det där vulkanutbrottet på havsbotten nära Tonga? Ett utbrott som kastade upp stora mängder vattenånga i atmosfären och ända upp i stratosfären. På vägen upp dit, kan den vattenångan ha skapat mer moln än vad som är vanligt.
Mindre moln i vägen för solstrålningen innebär att mer energi tar sig ned till jordytan, vilket innebär uppvärmning. Så självklart att bara någon med religiösa vanföreställningar kan förneka det.
Den solstrålning som reflekteras på moln och annat, och därför inte når jordytan, försvinner i stället ut i världsrymden. Där har CERES något som kallas kortvågsflux (shortwave flux):
Här nöjer jag mig med att visa årsmedelvärdena.
Den mängd solstrålning som reflekteras tillbaka till rymden har alltså minskat sedan 2000. Vilket ju innebär att mer måste ha tagit sig igenom atmosfären för att bidra till global uppvärmning. Vi kan se att det handlar om ungefär 1,5 W/m².
Jag har sett olika värden för hur mycket mer IR-strålning som jordytan får om koldioxidhalten i atmosfären fördubblas. Värden på 3,5-4,1 W/m² finns. Kanske förekommer värden utanför det intervallet också. Låt oss använda 4 W/m².
Enligt mätningarna från Mauna Loa, var koldioxidhalten ungefär 370 ppm år 2000 och ungefär 422 i slutet av fjolåret. En ökning med 14 %, alltså. Vilket är en sjundedel av en fördubbling. Så på grund av den ökande koldioxidhalten, borde jordytan nu få 0,6 W/m² mer värmestrålning jämfört med 2000. 1,5 är mer än 0,6 enligt den matematik som jag känner till. 2,5 gånger större, till och med. Alltså borde den ökande mängden solstrålning som når jordytan ha bidragit 2,5 gånger mer till global uppvärmning än vad koldioxidutsläppen har gjort, sedan år 2000. Eftersom koldioxiden dessutom dominerar bland mänsklighetens växthusgasutsläpp, blir det nästan 2,5 gånger mer än de totala växthusgasutsläppen också.
Behöver jag påpeka att de klimathotsreligiösa inte håller med? I debatter på sociala medier förnekar de envist att den ökande mängden solstrålning har haft mer inverkan än växthusgasutsläppen. Ja, de verkar förneka att det har någon effekt alls att atmosfären har blivit klarare och släpper igenom mer solstrålning.
Denna ökning av solstrålning till jordytan började inte ens år 2000, utan nästan två decennier tidigare, vilket framgår av SMHI:s sammanfattning.
CERES har när det gäller sådant här även data bara för klar himmel, alltså mätningar för den tredjedel av himlen som är molnfri:
Vi kan se att betydligt mindre av solstrålningen reflekteras ut i rymden när himlen är klar. Molnen är vanligen ljusare än jordytan under dem, och står därmed för mer av reflektionen av solstrålningen.
Minskningen som syns i detta diagram kan ju inte bero på att molnen har blivit färre och/eller tunnare, utan på att partiklar som är i vägen för solljus har minskat. Partiklar som bland annat släpps ut av vulkaner och människor.
Förutom utbrottet på havsbotten nära Tonga i januari 2022, är det länge sedan det skedde ett stort vulkanutbrott. Utbrottet nära Tonga slungade ut stora mängder vattenånga, men inte särskilt mycket partiklar, just för att det skedde på havsbotten. Inte mycket borde ha förändrats när det gäller partiklar från vulkaner sedan 2001.
Däremot har människor sett till att minska partiklar, eftersom vi har sett till att minska luftföroreningarna. Där har vi alltså en mycket trolig orsak till en stor del av den globala uppvärmningen de senaste decennierna: Minskningen av luftföroreningarna har gjort att atmosfären har blivit klarare och släpper igenom mer solstrålning.
Jordens albedo har minskat. Det är en slutsats som går att dra utifrån det faktum att reflekterad solstrålning har minskat. Det går att mäta albedot på andra sätt, bland annat genom jordsken. Jorden reflekterar solljus och en del av det träffar Månens mörka sida. Som då inte är helt mörk, i alla vad gäller den del som vi kan se.
Projekt Earthshine har under många år mätt hur upplyst denna mörka månyta blir av jordskenet, och därmed kunna beräkna hur albedot hat förändrats. En publikation från detta projekt finns här.
Den enda möjligheten för energi att lämna jordatmosfären, ut i rymden, är genom elektromagnetisk strålning, och det sker, förutom för reflekterad solstrålning, nästan helt som IR-strålning i långvågsband. CERES har data för det också (kallat longwave flux):
Det har alltså skett en ökning, i alla fall det senaste decenniet. En ökning på ungefär 1,5 W/m². En ökning i stort sett lika stor som minskningen av den reflekterade solstrålningen.
CERES har också data för nettoflux (net flux) i toppen av atmosfären:
I genomsnitt för perioden 2001-24 är obalansen strax under 1 W/m². När världen har blivit varmare, borde det finnas en obalans, så att mer strålas ut än vad som kommer in.
Vi kan se att jordatmosfären tar emot ungefär 340 W/m² solstrålning, varav knappt 99 reflekteras tillbaka till rymden. Nettot blir då 241 W/m², alltför lite för att kunna behålla den globala medeltemperaturen, som beräknas till ungefär 14,6 °C. För att behålla den medeltemperaturen, behövs det ungefär 389 W/m². De 148 W/m² som fattas kommer från atmosfären, bland annat från det som kallas växthuseffekten. För att höja den globala medeltemperaturen, behöver åtminstone det ena av 241 W/m² från solstrålning och 148 W/m² från atmosfären öka. Data från verkligheten antyder att ökningen av den solstrålning som når jordytan har varit viktigare än ökningen från atmosfären.
Tack för en bra sammanställning av CERES data.
Förstår inte riktigt nettofluxen. Är det Inkommande-Utgående, eller tvärsom?
Om det finns en nettoutstrålning så borde jorden kylas av – energiförlust.
Det är ju strålningsobalansen som ska värma jorden – då borde det finnas en nettoinstrålning. Utstrålningen (OLW) ökar men långsammare.
Sen gör jag reflektionen att Happer/Wiijngaardens uppskattar växthuseffekten till ca 120 W/m2, jämför med inläggets 148 W/m2. Skillnaden skulle kunna bero på moln.
Tack för en utmärkt och faktaspäckad sammanställning Lars K
Det finns information som tål att beaktas länge.
Detta är information som göder tvivlare som mig, men framförallt större tänkare som länge sett sol/moln som huvudsaklig klimatvariabel.
Var finns dessa i Sverige? Sitter de och hukar på SMHI?
Vetenskapsakademin borde reagera!
#2 forts:
En tänkare, Paul Burgess, i Nelsons podcast inne på samma spår:
Färsk analys publicerad för 17 timmar sen! baserad havsflöden via index och CO2 samt molndata ger otrolig samstämmighet med satellitmätningar.
https://www.youtube.com/watch?v=w5HVtS_LbO8
Tack, Lars – bra grävarbete!
Sol och moln…Viktigt!
Dessutom vet vi via mätningar och observationer – att solinstrålningen ökat kraftigt i västvärlden, sedan 1980 – talet…det är mycket kraftigt temperaturdrivande.
Men dessa fakta har varit närmast bannlysta inom forskning och samhällsdebatt.
Den nuvarande kallperioden i jordens klimathistoria inleddes för så längesedan som 5000 – 6000 år sedan, med korta avbrott för värmeperioder ca vart 1000:e år.
Den kallperioden vi nu befinner oss i kommer att leda till en ny istid och sett till den mycket ofördelaktiga statistiken över klimatet under våra senaste 1000 år så kommer djupa kallperioder allt tätare.
Även geologiskt har vetenskapen över det längre perspektivet, av ungefär den senaste miljonen år, visat att klimatet blivit allt mer varierande.
Rent logiskt känns utgången ur Lilla Istiden vara extremt starkt driven av ökad solinstrålning, efter event som spörer, dalton och mauder minimum under 1300 – 1800.
Om det sedan handlar om 1 grad uppvärmning från solen, sedan 1850, eller inte kommer kanske ald
rig att diskuteras.
Medans vi väntar på diskussionen om solinstrålningens betydelse – så kan vi fundera på varför nästan alla klimatforskare använder hundradelar av en grad…när dom talar om temperaturvariationen under dom senaste 150 åren.
Varför gör dom det, när dom inte ens kunnat mäta detta?
Alarmistmedia tycks ha hämtat sig från köldchocken och kör på i nygamla banor! Fast nu har man ändrat propagandan till varmaste året sedan förindustriell tid i stället för de senaste 125.000 åren troligtvis efter kritik och det uppenbart orimliga i den lögnen? Och givetvis jämför man med perioden 1960-1990 som var betydligt kallare bara snäppet varmare än det var under lilla istiden. Häpnadsväckande nog påstår man vidare att redan 1850 hade vi släppt ut så mycket CO2 att klimatet började skena vilket är både en ren lögn och som dessutom saknar all logisk relevans eller stöds av ätningar och observationer.
Förvisso intressant – och bekräftande. Som enkel förklaring av Jordens klimat för gemene man betonar jag sedan flera år Solens, molnens och havens betydelse. Därför heter också min senaste bok ”Sol, moln och hav”. Det inleder också min kommande video med bilder över atmosfärens skikt från jordytan och uppåt mot allt tunnare och glesare atmosfär, som till sist övergår i fri rymd.
Av atmosfärens hela massa finns 90 procent i troposfären (7-17 km upp beroende på gravitation resp. centrifugalkraft) och hälften i den marknära atmosfären några kilometer upp. Marginell och minskande mängd atmosfär och CO2-molekyler högre upp kan knappast nämnvärt värma den marknära, där klimatet äger rum.
Klimatet är temperatur, vindar och nederbörd i den marknära atmosfären över längre tid. Det beror på hur mycket kortvågig solvärme som tränger igenom atmosfären och når jordytan. Detta begränsas av moln och stoft i atmosfären, mörka dygns- och årstider, minskande solvinkel mot polerna och reflektion (albedo) från jordytan.
Den solvärme som når jordytan fördelas mellan mark, växtlighet, atmosfär och särskilt hav. Det är den debatten gäller, men den kan knappast nämnvärt påverkas av marginella mängder atmosfär och CO2 i högre och tunnare skikt.
Så försöker jag begripligt förklara klimatet i stort för icke insatta. Det är en klar och enkel motbild mot tron att mer koldioxid skulle farligt värma atmosfären – även om utgående strålning kan få CO2-molekyler att vibrera. Med marginell och logaritmiskt avtagande verkan.
#5 Benny.
Ja.Alarmistblaskan Aftonbladet kör vidare med klimatlarmen.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/q6Amx1/exceptionellt-varmt-i-hela-varlden-tre-ar-i-rad
Nja, nu är det väl så, att det är det som man kallar för solkonstanten 1361 W/m2 delat med 4 som ger ca 340 W/m2, vilket i sig är ett rent geometriskt värde. Ja, denna betraktelse av energins fördelning är märklig, eftersom solen alltid bara belyser en halva i taget. I övrigt är det endast vid ekvatorn som strålningen är exakt vinkelrät, men allting kring energins fördelning över jordklotet är vetenskapligt accepterat. Finns mycket här att invända mot och märk väl, att fördelningen är tidsmässigt dygnet runt, året runt.
Egentligen är begreppet shortwave flux lite slarvigt om inte våglängder anges. En betydande faktor är UV, där ca 3-5% absorberas av stratosfären och vars energi påverkar flödet i denna del av atmosfären, mellan ekvator och polerna. Här kan man tala om dynamiska effekter som direkt fortplantas även neråt mot troposfären. Finns mycket här som klimatforskarna i sin okunskap inte vågar tala om.
Helt Ot – men kul larm på svt, från antarktis.
Oroväckande avsmältning säger dom…” vi har nu borrat oss ner 20 meter och hamnar då 30 år tillbaka i tiden”….säger dom.
Tillväxt på 20 meter på isens tjocklek dom senaste 30 åren…
Om denna orande utveckling fortsätter kan havsnivån stiga 60 meter, säger den svenska forskaren….
Mjaaa, det verkade väl snarare rätt betryggande tänkte nog dom flesta av oss vanliga, ickeforskare…när vi tittar på medeltemperaturen för östantarktis.
Men denna vinter har vi härdats i sverige och av svt: ovanligt tidig vinterstart igen för södra sverige, november.
Sedan var det för lite snö pga klimatförändringarna, sedan var det för mycket.
Köldvågen ställde in tågen, flygen och bussarna.
0 – 4 grader i Skagerrak denna vintern också…verkar ju…oroande(?).
Fascinationen är fullständig, när man betraktar Svt nyheter och alla klimatlarm…och ständigt hänvisar dom till vetenskapen…
Nåväl – blev en fin skidtur på åkrarna söder om trollhättan idag och imorgon blir det pimpelfiske…kan det verkligen vara det varmaste på 125 000 år?
#6
”Av atmosfärens hela massa finns 90 procent i troposfären (7-17 km upp beroende på gravitation resp. centrifugalkraft) och hälften i den marknära atmosfären några kilometer upp. ”
Ganska oklart formulerat. Troposfären sträcker sig från markytan till tropopausen. Och dess djup bestäms främst av hur högt den diabatiska konvektionen når:
https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.1620493114
#9
”Om denna orande utveckling fortsätter kan havsnivån stiga 60 meter, säger den svenska forskaren….”
Då tar han verkligen i från knäna, för det förutsätter att hela Östantarktis blir isfritt, något som inte hänt sedan tidig Eocen då den globala temperaturen var ca 12 grader högre än nu och temperaturerna i Arktis och Antarktis mer än 30 grader högre än nu.
Och det är faktiskt inte säkert att Antarktis var helt isfritt ens då:
https://www.nature.com/articles/s41467-022-33310-z.pdf
Albedo är en faktor som väldigt ofta ignoreras i klimatsammanhang, trots att den historiskt uppenbarligen varit ytterst viktig. Det är albedoåterkopplingar som förstärker de i sig ganska svaga effekterna av Milankovichkurvorna, inte variationerna av CO2-halt som är våldsamt för svaga för att förklara svängningarna mellan istider och mellanistider.
När det gäller albedo är följande viktigt:
Moln har mycket högre albedo än jordytan (undantag snötäckta områden)
Land har (mycket) högre albedo än hav/sjöar
Snö/is har högre albedo än snöfri mark
Snötäckt öppen mark/is har högre albedo än snötäckt skog
Öknar har högre albedo än vegetationstäckta områden
Gräsmarker/stäpp har högre albedo än skog
Kolla gärna här:
NASA Worldview
En intressant följd av albedo som är högt över Sahara och Arabiska öknen är att den totala strålningseffekten i detta område är negativ dvs det strålar ut mer energi än som strålar in. För att uppehålla temperaturen får atmosfärcirkulation ombesörja energibalansen.
Av egen erfarenhet vet jag att det även finns meteorologer som inte känner till detta – för att inte tala om alla klimatexperter i landet som har statskunskap som huvudämne
Natten som gick gav intressanta observationer av albedo och strålning i bohuslän.
Plötsligt klarnade det upp i går kväll och utstrålningen brakade igång och den snötäckta marken hjälpte till – trots milda havsvindar sjönk temperaturen ner mot minus 8 grader som lägst.
Hala vägar blev det men också bra isar på dom bohuslänska storabborrsjöarna.
Trollhättan däremot hade mulet och någon plusgrad som kallast men med markfrost.
# 10. Av vad jag inhämtat når troposfären upp till tropopausen ca 7 km upp vid polerna under gravitationens tryck men utan centrifugalkraft, Vid ekvatorn når den 17 km upp, uttänjd av 1.600 km/h centrifugalkraft. Vilken verkan har diabatisk konvektion i detta?
AI-förklaring: … hur luft rör sig (konvektion) samtidigt som den värms eller kyls genom andra processer än bara upp- och nedstigande, som värmeväxling med omgivningen via strålning, <för> eller <kondensation, vilket gör att luftens temperatur förändras diabatiskt (inte adiabatiskt). Det är alltså en kombination av konvektion (luftrörelse) och diabatisk uppvärmning/avkylning (t.ex. via solvärme vid marken orsakad av strålning, eller fukt som kondenserar) som sker samtidigt, till skillnad från ren adiabatisk process där temperaturen ändras enbart p.g.a. tryckförändringar.
#15
Centrifugalkraften är alldeles för svag för att påverka nämnvärt. Atmosfärtrycket är i det närmaste lika stort på en given höjd över havsytan över hela Jorden. Vilket innebär att trycket vid tropopausen varierar kraftigt.
Observera att gravitationen vid havsytan bara varierar från 9,78 ms-2 vid ekvatorn till 9,83 ms-2 vid polerna.
#13/14
Ett exempel på hur detta fungerar. Jag har fått skrapa is från vindrutorna i Wilpena Pound i den australiska öknen.
# 16. Det verkar rimligt. Starkare centrifugalkraft skulle märkas mer. t. ex. vid höjdhopp. Även större skillnader i gravitation skulle märkas mer. Men hur högt uppe är då tropopausen vid t. ex. polerna resp. ekvatorn? Jag har sett uppgifter om både 7 och 17 km. Mitt sökande efter naturliga fenomen drev mig för långt. Skall vi hålla oss runt 10 km?
Jag läste en SF-bok för länge sedan om en planet med stark dragningskraft. Dess invånare såg ut som rotborstar för att fördela trycket.
När man räknar på gravitation på olika höjd så utgår man från avståndet till jordens masscentrum, så den lilla skillnaden mellan ekvator och polerna är fullt begriplig.
#18
”Skall vi hålla oss runt 10 km?”
Om man går efter den s k ”standardatmosfären” så är det 11 km (36 000 fot), vilket är ett bra medelvärde. Skillnaderna är dock stora och 7-17 km täcker nog in allt utom Antarktis. I Östantarktis inland vintertid finns det ipraktiken ingen troposfär alls. Skillnaderna beror som sagt på hur kraftig den konvektiva aktiviteten är, eller för att uttrycka det på ett annat sätt, tropopausen är den höjd där energitransport genom luftens rörelser inte längre dominerar, och energiöverföring genom strålning istället blir dominerande.
”Jag läste en SF-bok för länge sedan om en planet med stark dragningskraft. Dess invånare såg ut som rotborstar för att fördela trycket.”
Var det möjligen Hal Clements ”Mission of Gravity”?
#18
”Starkare centrifugalkraft skulle märkas mer. t. ex. vid höjdhopp.”
Jag har aldrig tänkt på den aspekten. Faktum är att en höjdhoppare borde klara ungefär en centimeter mer vid ekvatorn och en stavhoppare 2-3 centimeter.
tty #21
Det var nog många som undrade om det var nåt fel på nån naturlag när Bob Beamon slog till med 8,90 i Mexico City. Nu slog Mike Powell det rekordet 1991 och det står sig än och betydligt längre än Beamons, ändå minns dom flesta Bob Beamon men rätt få Mike Powell. Ska man slå rekord i diskus åker man till Oklahoma, men det beror på att man inte mäter vinden vid diskuskast. För att inte bli helt OT så kollade Ståhlis in vädermönstret i Japan vid tiden för VM förra året och konstaterade att chansen var stor att det skulle regna och förberedde sig på det, resten är idrottshistoria.
Ståhlis in action.
16
Den s.k. centrifugalaccelerationen är ca 0.031 m/s2 vid ekvatorn. Den förklarar alltså lite mer än hälften av skillanden mellan 9.83 och 9.78.
Resten förklaras av jordens form (polerna närmare centrum)
Sen har jag lite problem med ekvationerna för ”egengravitation” från Grönlandsisen. Den modell som används räknar ut ekvipotentialyta för en punktmassa och sfärisk vattenytan.
https://academic.oup.com/gji/article/46/3/647/608502
Sen flyttar man vattenytan till den ekvipotentialytan – utan att ta hänsyn till att denan ”flytt” ändrar ekvipotentialytan. Det skulle vara sant om vatten inte har massa.
Om man tar hänsyn till att omfördelningen av vatten ändrar ekvipotentialen så blir resultatet signifikant annorlunda.
#6 Tege Tornvall
Du skrive helt riktigt: ”Klimatet är temperatur, vindar och nederbörd i den marknära atmosfären över längre tid.”
Men sedan skriver du felaktigt: ”Det beror på hur mycket kortvågig solvärme som tränger igenom atmosfären och når jordytan. Detta begränsas av moln och stoft i atmosfären, mörka dygns- och årstider, minskande solvinkel mot polerna och reflektion (albedo) från jordytan.”
Klimatet beror på en massa andra saker också. T.ex. varför #17 tty behövde skrapa is i en öken, dvs atmosfärens innehåll av växthusgasen vattenånga har stor betydelse för klimatet. Det spelar också stor roll hur mycket solvärme som absorberas av atmosfären. Sedan är reflektion från jordytan en faktor, men reflektion från moln är en mycket större faktor för albedot. 70% av jorden är hav och havets albedo är lågt, men med moln över hav blir albedo högt. Titta på valfri bild av jorden från rymden. Hur haven värms eller kyls påverkar stora luftmassor vilka sedan blåser in över oss och starkt påverkar vädret och därmed klimatet på lång sikt. Vårt klimat, Uppsala, cirka 60°N skiljer sig dramatisk från 60°N på Grönland eller Alaska. Man brukar skylla på Golfströmmen…
Hälften av dygnet är det natt. Hur den lägre atmosfären kyls av under natten har stor betydelse för klimatet. Vindar transporterar uppvärmd/avkyld luft. Jätteviktig faktor för temperaturen i den marknära atmosfären.
Sedan skriver du: ”Den solvärme som når jordytan fördelas mellan mark, växtlighet, atmosfär och särskilt hav. Det är den debatten gäller, men den kan knappast nämnvärt påverkas av marginella mängder atmosfär och CO2 i högre och tunnare skikt.” Här skriver du indirekt att den solvärme som absorbras i atmosfären helt saknar betydelse. Detta är alldeles galet! Av den solstrålning som jorden absorberar, cirka 239 W/m2 absorberar marken 67% övriga 33% absorberas av atmosfären och det har jättestor betydelse för klimatet. När kolröken sänker solinstrålningen med 10% så värms den lägre atmosfären i stället för marken. Effekten på temperaturen vid marken blir obetydlig.
Detta finner jag bekymmersamt. ”Så försöker jag begripligt förklara klimatet i stort för icke insatta. Det är en klar och enkel motbild mot tron att mer koldioxid skulle farligt värma atmosfären – även om utgående strålning kan få CO2-molekyler att vibrera. Med marginell och logaritmiskt avtagande verkan.” Jag tror detta är kontraproduktivt. Så uppenbart grovt felaktigt!
Jag tror det skulle vara mycket bättre att berätta att klimatet har varierat betydligt av naturliga skäl, under bronsåldern hade vi behagligt klimat här (fick man lära sig i skolan när jag var barn.) I dag hittar man massor med lämningar från äldre tid nu när glaciärerna drar sig tillbaka. Fynd från varmperioder de senaste några tusen åren. Det fanns inga glaciärer alls i Skandinavien för ungefär 10000 år sedan, det var mycket varmare då – men haven kokade inte för det.
Koldioxiden har betydelse, men inte alls på det sätt som mainstream media förmedlar. Skogsbränder beror inte på att temperaturen stigit något sedan lilla istiden. Kortsiktiga miljöhänsyn och ändrad markanvändning, plantering av olämpliga trädslag mm. är de stora orsakerna. Sedan har väl den totalt avbrända markytan minskat på grund av effektivare bekämpning, bl.a. med flyg.
Antalet dödsoffer för klimatkatastrofer har sjunkit våldsamt. Bilden Medelsvensson få från våra medier är att katastroferna blivit vanligare och fått svårare konsekvenser. Det stämmer inte.
Fråga Google: ”deaths from cold 100 years” och få svaret: ” recent data shows millions die from non-optimal temperatures annually, but the trend is improving, with cold deaths decreasing faster than heat deaths increase. ”
Och ”Globally, cold-related deaths outnumber heat-related deaths by a ratio of roughly 9 to 1. In some regions like Europe, the ratio is as high as 10 to 1.”
Och: ”2100 Projections: Researchers predict that by the end of the century, rising global temperatures will further reduce cold deaths, but these gains may eventually be offset by a 50% increase in heat-related fatalities in regions like Southern Europe. ”
Den befarade ökningen på grund av ökad värme i södra Europa beror på idiotisk klimatpolitik som gör södra Europa så fattigt att dom inte har råd med luftkonditionering och anpassningsåtgärder vad gäller utomhusarbete. Kan vi stoppa alarmismen kommer vi att kunna hantera extrema temperaturer mycket bättre. Det är en fråga om resurser = pengar! Att vikta fel mellan åtgärder mot CO2-utsläpp och åtgärder för ökat välstånd kommer att få dödliga konsekvenser. Alldeles i onödan.
Gretas ”I want you to panic” har dessvärre varit framgångsrikt. Panikslagna människor vidtar panikartade kortsiktiga åtgärder utan hänsyn till att de långsiktiga konsekvenserna kan vara kontraproduktiva. Typ, håller du på att dö av svält äter du upp utsädet – i hopp om att det löser sig sen… Bättre än att dö omedelbart.
Världen blir varmare, men t.ex. en eventuell övergång från regnskog till savann i Amazonas beror inte på det utan på alltför omfattande avskogning.
Gammal skolkunskap, vagt ihågkommen: ”när människan högg ner de grönskande skogarna i Grekland ändrades klimatet till ett mycket torrare där inte skog kunde växa så bra.” För några tusen år sedan passerades således el lokal ”tipping point” för klimatet.
Sådant kan och bör undvikas i framtiden.