Vi kan lägga ännu ett varmt år till handlingarna. Temperaturmätningarna i Uppsala inleddes 1722 och förra året (2025) var det tredje varmaste året som har uppmätts. Till exempel var året 0,18 grader varmare än 1900-talets varmaste år 1934. Årsmedeltemperaturen för alla uppmätta år visas nedan.
Notera att jag använder en Uppsala-serie där mätningar från Uppsala flygfält har använts från 1950-talet och framåt. Mätningar från den mycket dåligt placerade väderstationen vid Geocentrum i Uppsala används alltså inte, vilket Uppsala universitet däremot gör i den officiella Uppsala-serien.
Nedan visas 2025 års dygnsmedel-temperatur som jämförelse med medelvärdet som ett genomsnitt på alla år 1722-2025. Det är även inlagt max och min-värden för högsta respektive minsta dygnsmedel någonsin uppmätt under 1722-2025.
Det som främst drog upp medeltemperaturen under 2025 var varma vintermånader och både en varm vår och höst. Notera att det som styr både vinterns och höstens temperatur i Sverige är främst hur lågtrycken placerar sig. När ett lågtryck placerar sig nära Island, kommer varm luft från Atlanten att blåsa in över Sverige. I princip all uppvärmning i Uppsala/Sverige kan förklaras med naturliga faktorer såsom lågtryckens banor och minskad molnighet under sommaren.
Nedan visas statistik för de olika årstiderna för åren 1722-2025:
Notera att vintern definieras som december föregående år och jan/feb innevarande år.
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
Den vetenskapliga frågan vad som påverkar det svenska klimatet liksom större delen av Europas klimat är därför vilka processer är det som påverkar lågtrycksbanorna över Atlanten?
Den meteorologiska vetenskapen har ännu inte funnit en förklaring vilket till stor del beror på den atmosfäriska cirkulationens kaotiska struktur. Av denna anledning utför ECMWF 50 prognoser dagligen alla med mindre avvikelser i utgångsläget. Dessa avvikelser är mindre än noggrannheten i observationerna. Trots detta växer ofta skillnaden mellan de olika beräkningarna så mycket att prognoser längre än ca två veckor är närmast oanvändbara.
När det gäller äldre temperaturmätningar som de från Uppsala och Stockholm måste man vara uppmärksam på hur dessa observationer genomfördes. Inte minst vintertid påverkas temperaturen på vilken höjd över marken som mätningen görs. Under de första decennierna på 1700-talet mätte Celsius temperaturen i ett oeldat rum i huset där han bodde. Sommartid var det kanske mest en fråga om i viken utsträckning som termometern påverkades av direkt solstrålning.
Inte minst på denna blogg har intresset mest koncentrerats på svagheter i dagens mätningar. Det är dock viktigt att ha klart för sig att mätningarna om möjligt var ännu mer problematiska under tidigare perioder
Efter att ha Inspekteras vintermätningarna från Uppsala är det slående att notera den totala frånvaron av kalla vintrar för perioden 1900 -1940! Jag kan inte erinra mig att någon har studerat detta ingående. Detta borde ju faktiskt någon göra!
Intressant att ta del av-tack.
Mildare vintrar men knappast varmare somrar.
Kan avsaknaden av kalla vintrar 1900-1940 bero på smutsig luft?
Det påverkar i alla fall molnbildningen.
Nr 3 Lennart Bengtsson.
Jodå – det har studerats åtskilligt av bl a SMHI!
Om du läst Smhi:s omfattande observationer, rapporter och diskussioner under 1900 – talet, så återkommer dom ofta till dom milda vintrarna under första halvan av 1900 – talet.
Även i samhället generellt och inte minst i dåtidens Media gick diskussionerna höga om detta.
Dessutom noterades ju den snabba uppvärmningen av både vintrar och somrar under 1850 – 1930 – talet i både vetenskaper och samhället.
Det anmärkningsvärda är ju 2000 – talets fördummning och undanhållande från både Smhi och klimatvetenskapen av den snabba uppvärmingen, innan koldioxiden ökade signifikant!
Som du märkt här på bloggen – är vi flera som försökt diskutera och beskriva just denna tidiga uppvärmning – men då brukar vi kallas klimatförnekare och babblande idioter..av samhället..och klimatvetenskapen.
Minns att Svalbards medeltemperatur steg 7 – 8 grader för vintern under början av 1900 – talet och att Kebnekaises nordtopp smälte bort redan på 1930 – talet.
Om man tänker till lite…
Så får vi se när den Moderna Klimatvetenskapen upptäcker att perioden 1300 – 1850 var oväntat kall.
Dvs Att det blivit ngt varmare sedan 1850…är mer naturligt än oväntat och onaturligt.
Jag menar tänk om glaciärerna hade fortsatt att tillväxa i samma takt som på 1800 – talet, hur hade alperna och Skandinavien sett ut då?
Världens befolkning är beroende av spannmål – stora ” kornbodar ” i världen är ryssland, Kanada, Usa, Ukraina…hade dessa fortsatt med temperturer som på Lilla Istiden – så hade vi antagligen varit hälften så många människor på planeten… Bra eller dåligt kan man tycka olika om.
Men ser man till kunskapen om klimat fram till 1990 – talet, så ansåg nog dom flesta att 1900 – talets klimat var en utmärkt förbättring.
Att vi hamnade i katastroftänket och tankeförbudet på 2000 – talet…är enbart en politisk maktrörelse.
#6 Magnus B
om man tänker till lite och håller sig till Uppsala så är hotet om stigande hav ett hopp för en återgång till förhållanden som lade grund för Uppsala.
En farbar vattenled! Då var det betydligt bättre klimat.
”Under bronsåldern i Sverige var klimatet betydligt varmare och mildare än idag, ofta jämförbart med dagens Medelhavsklimat i Norden, med högre medeltemperaturer som gynnade jordbruk och boskapsskötsel, även om detta varmare klimat övergick till kallare och fuktigare förhållanden mot slutet av perioden (ca 4000–500 f.Kr.)”
Långhundraleden. https://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A5nghundraleden
Mann kan kanske AIsöka på hockeystick 🙂
Nr 7 Lasse
Jo – bronsåldersfolket tycks ha haft en betydligt större tilltro till solen, än våra klimatologer på 2000 – talet.
Ser man dom sista 1000 åren före kristus tycks dom ha inneburit ett sant klimathelvete för nordens befolkning, det blev kallt och den otroligt välmående bronsåldersbefolkning dök ner i armod – och offergåvorna syntes inte hjälpa.
Nu har vi på 2000 – talet lyckats med bedriften att tro.. att 1 grad varmare än Lilla Istiden är farligt för våran natur och för människan.
Det är direkt häpnadsväckande att höra högt utbildade biologer och andra elda på bilden av våran lidande natur, värmen är plötsligt farlig hävdas det och dom flesta vetenskapare är överens om att jordklotet nu blivit unikt varmt.
Att vi blivit så här klimatreligösa och ovetenskapliga på 2000 – talet är både en gåta och liksom…helt förväntat.. eftersom sådant hör till människans psykologi.
OT: Ledarsidorna skriver om stegra…känns som på/över gränsen för bedrägeri…
Undrar om detta kommer att lyftas fram i msm…
https://ledarsidorna.se/stegra-tecknar-avtal-om-fossilproducerat-skrapstal/
Lite ot.
Aftonbladet larmar (igen)om varmare hav.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/0pKBXg/varmebolja-i-haven-for-nionde-aret-i-rad-forskare-i-ny-studie-rekord-efter-rekord-slas
Med tidigare mätningars osäkerhet är det ju idiotiskt att nu jämföra med exakta mätningar med tionde- eller hundradedelars noggrannhet. Vi förlorar oss i siffror och måste se de stora talen på längre sikt.
Man kanske mäter noggrant för att man kan. Men är det bevis i det stora hela?
Natti. natti klockan 19. Nu knyter jag mig inför nästa dag.
# 7. Tänk om beskedliga Fyris svämmar över och tvingar folk att fylkas runt Carolina Rediviva? Med flytväst och badanka.
#3
”Jag kan inte erinra mig att någon har studerat detta ingående. Detta borde ju faktiskt någon göra!”
I synnerhet som det följdes av de unika tre mycket kalla krigsvintrarna 39/40, 40/41 och 41/42. Det är enda gången i historisk tid med tre kalla vintrar i rad. Någonting i klimatsystemet tycks ha slagit om ordentligt hösten 1939!
#7
”om man tänker till lite och håller sig till Uppsala så är hotet om stigande hav ett hopp för en återgång till förhållanden som lade grund för Uppsala.”
Kanske på fler sätt än ett. Arkeologen Mats G Larsson har föreslagit att det var just landhöjningen som var den ekonomiska basen för Svearikets expansion och dominans. Varje år växte ytan av strandängar, och det antal djur som kunde försörjas på Upplands lerslätter.
1900–1937:
– Få kalla vintrar
– Relativt stabil, mild vintercirkulation i Europa
Hösten 1939:
– Abrupt regimskifte i atmosfärcirkulationen
– Ihållande negativ NAO/AO
– Försvagad västvind, blockerande högtryck
Vintrarna 1939/40, 40/41, 41/42:
– Tre extremt kalla vintrar i följd (unikt i historisk tid)
– Upprepade arktiska/sibiriska luftutbrott
– Stark regional köld utan global motsvarighet
Orsakstyp:
– Intern naturlig variabilitet
– Icke-linjärt samspel hav–atmosfär
– Ingen tydlig extern forcing (sol, CO₂, vulkaner)
Slutsats:
– Klimatsystemet kan slå om snabbt
– Naturlig variabilitet kan dominera i decennier
– Enkel trend- och attribueringslogik räcker inte.
Angående de varma vintrarna i början av 1900-talet. Om man tittar på den här figuren ser man att mellan 1900 till c:a 1915 steg NAO:
https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2024/11/uppsala_winter_nao_temp_line.png
Högt NAO innebär alltså ett lågtryck kring Island. Men av någon anledning är korrelationen dålig mellan NAO och vintertemperaturen från c:a 1920 till c:a 1940. Detta har jag svårt att förstå. Under resten av mätserien är korrelationen god. Vad hände mellan 1920 och 1940?
#16
Normal situation:
– Hög NAO lågtryck Island stark västvind milda vintrar i Nordeuropa
– God korrelation NAO vintertemperatur
1920–1940 (avvikande period I):
– Varm Nordatlanten (annorlunda bakgrundstillstånd)
– Svagare meridional temperaturgradient
– Mindre effektiv värmetransport trots högt NAO
– Mer blockering och kontinentala flöden
– Meandrande/felpositionerad jetström
– Brutet fasinlås mellan hav och atmosfär
1960-talet (avvikande period II):
– Kall Nordatlanten (negativ AMO-liknande fas)
– Försvagad västvind trots periodvis högt NAO
– Ökad frekvens av blockering över Nordatlanten
– Mer meridional cirkulation
– Större inflytande av Arktisk luft över Europa
Konsekvens (båda perioderna):
– NAO beskriver tryckfältet
– Men flödesstruktur och energitransport avviker
– Korrelation NAO vintertemperatur försvagas
Efter 1970:
– Starkare temperaturgradient
– Mer stabil zonal cirkulation
– NAO åter god proxy för vintertemperatur
Slutsats:
– NAO är ett index, inte en styrande mekanism
– Samband beror på systemets bakgrundstillstånd
– Naturlig variabilitet kan tillfälligt bryta etablerade korrelationer.
#16 Magnus Cederlof
Periodiseringen med din Uppsalakurva överensstämmer även med kurvorna från mina hemtrakter🙂
Den svaga NAO–temperaturkopplingen under perioden 1920–1940 beror sannolikt på att Nordatlanten var ovanligt varm, med minskad havsis, vilket reducerade cirkulationens relativa betydelse för vintertemperaturen.
Detta sammanföll med en positiv AMO, ökad nordatlantisk värmetransport, minskad havsis i Arktis – särskilt i Barents–Karahavet – samt låg vulkanisk aktivitet.
Mikael Andersson:
Om du ursäktar, men dina AI-genererade kommentarer tillför ingenting. Man kan inte veta om AIn bara har hittat på detta eller om det faktiskt finns någon sanning bakom.
Hur det inverkade på svenska vintrar vet jag ej… men yrkesfiskarna på västkusten observerade och påverkades av en kraftig och plötslig värmeuppgång i havet på 1920 – talet.
Stora områden drabbades då av syrebrist och flyende fisk.
Det finns igen känd undersökning varför det atmosfäriska cirkulationsmönstret ändrade sig mot slutet av 1930-talet. Det kan mycket väl ha ändrats till följd av slumpartade processer sannolikt i tropikerna eller över Stilla havet. Sannolikt för en sådan är dock ytterst ringa!
Eftersom det inte finns någon garanti att kringsvintrarna inte kan komma att upprepas, och de konsekvenser detta skulle få, ( en mindre sådan inträffade 1985-1987) borde saken undersökas mer ingående. Detta har verkligen inte SMHI gjort och ingen annan heller. Vad SMHI och universiteten däremot gjort är att offentliggöra observationer som när det gäller Uppsala och Stockholm omfattar en stor del av 1700-talet
Att det hände ”någonting konstigt” hösten 1939 framgår också av att havstemperaturmätningarna visar en abrupt höjning, något som man försökt ”trolla bort” genom att anta att man tvärt bytte mätmetod vid krigsutbrottet.
Det var en omfattande diskussion om detta på ”Climate Audit” omkring 2010.
#19 Magnus
Huruvida ett resonemang är korrekt avgörs av dess innehåll, inte av
hur det producerats.
Kaotisk atmosfärsdynamik, känslighet för initialvillkor,
ensembleprognoser och den praktiska tvåveckorshorisonten är
grundläggande meteorologi och utgör skälet till ECMWF:s arbetssätt.
Om något är felaktigt bör det påpekas konkret.
Att avfärda resonemanget på formella grunder för diskussionen inte framåt.
#21 Lennart Bengtsson
Klimat är onekligen ett komplext fenomen. Jag använder ordet fenomen eftersom det ännu inte är fullt ut förstått och i praktiken mycket svårt att förutse med dagens vetenskapliga verktyg.
Jag vill uttrycka min uppskattning för din livslånga uthållighet och ditt engagemang i detta svåra och fundamentala forskningsområde. För egen del finner jag det intellektuellt hederligt att konstatera att den atmosfäriska dynamiken är kaotisk till sin natur – och att detta ofrånkomligen präglar både våra modeller, våra förklaringar och våra slutsatser.
Med vänlig hälsning
Mikael
Nr 22 tty
Var även 30,5 grader varmt på Island 1939.
Kanske varmast uppmätt…
Samma år vräkte regnet ner på svenska västkusten.
Att nu media och forskare larmat om kallare vintrar och avstannande golfström på senare år – hänger nog ihop med insikten att vårat väder och klimat brukar gå upp och sedan ner.
Att det mönstret skulle brytas av koldioxidökningen är extremt osannolikt – återstrålning från koldioxid är en långsam process, som handlar om tiodelar – klimatskiften…som exempelvis vintrarna 1940 – 1980 handlar om flera, hela, grader.
Noterar att sommaren 1901 var varmare än 2018 i Uppsala.
SVT/SR sa ju att värmen 2018 berodde på tillförda växthusgaser.
CO2 låg väl på förindustriella 290 ppm 1901 ?
#25 Magnus blomgren
Beträffande temperaturrekord: CO2 anses ha höjt temperaturen med drygt en grad sedan 1850. Det finns en oerhörd mängd av temperaurdata för fler än 100 år bakåt i tiden. Kanske 100000 platser – dvs kanske 1 miljon dataserier: Max, min, helår, sommar, vinter,…
Nu är maxtemperaturer och mintemperaturer inte normalfördelade, jag kan inget om den statistiska teorin men såvitt jag förstår är extrema värden vanligare än enligt en Gaussisk fördelning.
Men: Har man en miljon dataserier om vardera över 100 punkter så kommer det att bli väldigt många rekordvärden varje gång ett nytt värde lagts till i alla serierna. Varje enskilt temperaturrekord är meningslöst, Massor av både värmerekord och köldrekord slås varje år – av rent slumpmässiga skäl.
Det skulle kunna vara intressant om någon orkade samla in alla temperaturserier för t.ex. max och min-temperatur under året som sträcker sig 100 år bakåt. Det måste bli ett mycket stort antal.
Jag skulle vilja se en beräkning av ett medelvärde: maxvärdet under 2014-2024 minus
maxvärdet 1925-1950 och sedan jämföra det med motsvarande för minvärdet.
Det skulle ge ett medelvärde för hur temperaturens max och minärden utvecklats över tid. Enstaka temperaturrekord säger ingenting, men medelvärden av många säger något. Sedan kan man se effekten av att välja andra tidsperioder. Typ en graf innehållande medelvärdet av samtliga maxtermperaturer under året. Hur skulle den se ut?
Skulle den skilja sig från medelvärdet av dygnsmedeltemperaturen under året?
Jag tror att det man skulle kunna lära sig av en studie enligt ovan är att max och min-temperaturer har en slumpmässighet som vida överstiger den obetydliga långsiktiga temperaturutvecklingen, 0,18 grader per decennium eller så. Jag misstror således Climate Attribution som (enligt MSM) rapporterar att värmerekorden beror på CO2.