Magnus Cederlof

När vetenskapen inte är drivkraften

Jag, tillsammans med andra, har under c:a 6 år påpekat för Uppsala universitet att deras långa temperaturserie från Uppsala inte längre stämmer. Uppsalaserien uppvisar mycket större uppvärmning jämfört med omgivande mätstationer från mitten på 1900-talet och framåt. Egentligen kan vem som helst med grundläggande kunskaper i Excel se att det inte stämmer. På SMHIs hemsida   →

När borde man ha tagit semester

Om man gillar sol och bad har väl denna sommar varit sådär hittills, iallafall när de flesta har haft semester. Jag tänkte att vi skulle titta på statistiken för högsommardagar, dvs när temperaturen är 25 grader eller högre under dagen. Om man då tror på statistik så kan man i fortsättningen planera sin semester efter   →

Om vädrets oförutsägbarhet

Nu när sommaren äntligen har kommit har nog de flesta redan glömt att vi hade en kall maj. I mitten på maj kom det snö i stora delar av Sverige. Årets maj var inte kallast i världshistorien men iallafall kallast under 2000-talet: Men kommer ni ihåg rekordsommaren 2018 då? Ja det tror jag de flesta   →

Minskad molnighet ligger fortfarande bakom de varma somrarna

I mitt förra inlägg visade jag att den ökade vintertemperaturen helt och hållet kunde förklaras med att lågtryck i större utsträckning har lagt sig kring Island. I det här inlägget gör jag motsvarande beräkning för sommaren (juni-juli-augusti) men använder globalstrålningen istället för NAO index som styrande parameter. Globalstrålningen är alltså ett mått på hur mycket   →

NAO ligger fortfarande bakom de varma vintrarna

Här är en uppföljning till ett inlägg som jag gjorde 2016: NAO ligger bakom de varma vintrarna Även Johan Montelius har gjort en motsvarande analys för Ölands norra udde. NAO står alltså för North Atlantic Oscillation och det är ett fenomen där varm fuktig luft från atlanten kommer att blåsa in över Sverige om det   →

Ny fantastisk applikation för temperaturanalys

För c:a ett år sedan gjorde Matz Hedman en mycket uppskattad webb-applikation för att åskådliggöra Sveriges temperatur. Men nu har han gjort något mycket bättre som även täcker hela jorden med både markmätningar och satellitmätningar. Själva applikationen, som fungerar på de flesta webbläsare förutom Internet Explorer, hittar ni här: https://cfys.nu/GTA/ Men titta först på detta   →

En fjäder gör ingen höna

Det har varit varmt i januari. Förmodligen det varmaste sen 1700-talet i Uppland iallafall. Se temperaturen från Uppsala nedan. Men det finns ingen trend mot att januari månad skulle bli varmare. Variationerna från år till år kallas väder. Minns ni förresten den usla vintern 1989? Magnus CederlofJag är en elektroingenjör som jobbar till största delen   →

Bara små justeringar i GISS och HadCRUT

The complete analysis, with more details, is available in English at mcederlof.se. I mitt förra inlägg, “Skräp in, skräp ut” konstaterade jag att den databas (GHCN) ,som är grunden för de stora globala temperaturserierna, inte innehåller den nödvändiga meta-datan för att kunna skilja ut bra och dåliga mätstationer. Men i det här inlägget har jag   →

Skräp in, skräp ut

Den databas som ligger till grund för de flesta globala markbaserade temperaturserier heter Global Historical Climatology Network (GHCN) och administreras av den amerikanska vädertjänsten NOAA. Bland annat är GHCN grunden för de två stora markbaserade temperaturserierna GISS och HadCRUT. (Tack Mats Rosengren för att du har gett mig en introduktion till GHCN). GHCN är en   →

Från lokal värme till global värme och ändå ingen koppling till CO2

Under 1930-40 talen var det ovanligt varmt i Sverige, på Island, på Grönland och på många andra ställen som ligger långt norrut. Det blev en så kraftig klimatförändring att en geolog och glaciolog vid namn Hans W:son Ahlmann, som var professor vid Stockholms universitet, skrev följande i en artikel i Svenska Dagbladet den 16:e september   →