Vi är glada att meddela att Anders Bolling, journalist och en av författarna till bland annat Professionell klimatbevakning: guide för en konstruktiv journalistik, kommer till en medlemsträff i centrala Stockholm onsdagen den 19 november kl. 18.00.
Anders kommer att tala om de senaste turerna inom klimatfrågan, och ge sitt perspektiv på hur ämnet bevakas i media. Naturligtvis finns det möjlighet att ställa frågor och diskutera efteråt.
Tag chansen att lyssna på detta intressanta föredrag, umgås och prata med andra medlemmar. Vi bjuder på snacks och något att dricka under kvällen.
Anmäl dig senast den 16:e november till mig på magnus.cederlof@gmail.com. Det kommer även finnas möjlighet att följa föredraget online genom Zoom.
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
Härligt med handfast engagemang i denna Stora Samhällsfråga!
Jag tog en titt i veckan på den offentliga uppfattningen om Klimatkrisen/hotet…och vad Dom baserade detta på.
Smhi – säger att det var först på 1950 – talet som dom stora antropogena utsläppen tog fart.
Så – jag frågade AI hur mycket den globala temperaturen ökade mellan 1850 – 1950…ungefär 1 grad svarade AI…Sedan ställde jag samma fråga en dag senare.. då svarade AI 0,5 – 1,0 GRAD, Celsius.
Och – från 1950 till nu var svaret…1 grad, celsius.
Såå – utifrån Smhi och AI – tycks vi leva som alla människor dom senaste 10 000 åren…i en naturlig klimatförändring – där Co2 tycks kraftigt underordnad.
Det kan knappast vara vetenskap att tillskriva våran moderna värmeperiod – endast som en effekt av Co2 – snarare tvärt om!
Hela galenskapen med en antropogen uppvärmning – bygger på en konspirationsteori: OM DET STABILA KLIMATET.
Märkligt nog togs Klimatproblemen upp i nystarten av SVT:S satsning Allt För Sverige, igår – extremvädret/klimatet i mitten på 1800 – talet, som drev oss in i svält och svår fattigdom.
Så varje försök till engagemang och upplysning i klimatfrågan – blir kolossalt viktigt!
Jättebra initiativ!
#1 Magnus Blomgren
Ja detta med ”globala temperaturen” är förvirrande minst sagt.
Det globala medelvärdet är i grunden en fysikalisk konstruktion, inte en direkt erfaren temperatur som människor eller ekosystem upplever. När man räknar in haven (som täcker 70 % av jordens yta) och glest befolkade områden som Arktis eller öknar, blir det globala medelvärdet starkt påverkat av just de platser där uppvärmningen sker mest – men där nästan ingen biologisk aktivitet finns.
Det är alltså en energiindikator för hela planeten, inte en temperatur som beskriver levda förhållanden där människor eller ekosystem finns. Och när man jämför den med lokala, landbaserade data (som för Sverige) utan att förklara dessa skillnader, får man en statistiskt korrekt men ekologiskt missvisande bild.
När Media sen presenterar det hela som en “jordens febertermometer” uppstår en psykologisk effekt:
folk tror att värmen ökar överallt i samma takt, vilket inte stämmer med observationer.
#1
SvTs serie Historien om Sverige från 2024, tio timslånga avsnitt som repriserats i SvT i år och även sänds i norsk TV (NRK), börjar med senaste istidens recession, beskriver värmeperioderna kring bronsåldern, järnåldern och vikingatiden som tid för tillväxt med stora framsteg för folk och kultur, och sedan misären under Lilla Istiden med missväxt, svält, epidemier, oväder och halverad befolkning.
Historieprofessorn Fredrik Charpentier Ljungqvist, som var med i TV-seriens expertgrupp beskriver i boken ”Klimatet och människan under tolvtusen” denna period detaljerat på global nivå.
TV-serien visar tydligt men utan pekpinnar människans villkor i Sverige under dessa tidsperioder. Jag har dock aldrig sett någon kommentar i Public Service eller media om det allestädes närvarande klimathotsnarrativets uppenbara konflikt mot TV-seriens historiskt väl dokumenterade beskrivning av verkligheten.
Nr 2 Simon
Om man, som populärt är, skulle hålla sig till uppmätt temperaturutveckling och det kända klimatsystemets funktion – som på norra halvklotet beskriver ” transport av värme mot norr”… så är sverige och dess avlånga profil en fantastisk termometer för att visa temperaturens utveckling över tid på norra halvklotet.
Smhi, med sina 35 mätstationer från söder till norr, ger oss sålunda en god bild av temperaturutvecklingen på norra halvklotet, från 1860 – talet.
Där skriver Smhi själva om ca 0,2 tiondelar celsius upp mellan 1860 – 1930 – talet, dvs före vi människor påbörjade den ” stora antropogena koldioxid eran”.
Tittar man specifikt på stabilt eller oroligt väder/klimat – finner man några distinkta perioder av extra mycket extremväder – just mitten av 1800 – talet och sedan just runt 1930 – talet..gällande norra halvklotet.
Vid samma tider syns stora och plötsliga förändringar i havstemperaturer och fisksamhällen i dom nordliga delarna av Norra Atlanten.
Så – visst blir dom biologiska effekterna stora…hönan å ägget förblir dock obesvarad..Det vi kan mäta på ett förenklat sätt blir således grader celsius.
Det som tycks extra tydligt för blotta ögat är dom stora och plötsliga skeendena med den Arktiska havsisen – som vi såg extremminska på 1920/30- talet.
Och som vi såg minska kraftigt i början på 2000 – talet – för att sedan plötsligt stabiliseras under dom senaste 15 – 20 åren.
Det vi kan observera i naturen och i Arktis är med all önskvärd tydlighet – plötsligheten I olika klimatskiften – inte den låångsamma effekten som mer koldioxid skulle innebära.
Tittar man så på den stora värmeperioden före våran moderna, vikingatid, så syns även där tydliga snabba skiften, både i början och särskilt i slutet på den värmeperioden ( både i sediment och djurlämningar ).
Lilla Istiden kännetecknas också av en lång räcka av snabba upp och nedgångar – men som vi oftast hör idag, att runt 1850 var en stabil och ”normal tid” för vårat klimat..är formidabelt missvisande.
Det vi tydligt ser i Allt, bl a klyvöppningar, är just naturens snabba anpassning till olika klimatperioder..med tyngdpunkt på att vid ökande värme så frodas liv.
Det blir 2 riktigt stora märkligheter i den moderna och hyllade klimatberättelsen:
1 – att klimatet före 1850 var Stabilt.
2 – att varmare perioder är negativt för liv och biologisk mångfald.
Att vi på 2000 – talet lever med våran moderna klimatberättelse är sålunda En Extremt Stor Gåta.
Men – man förstår varför skeptikerna kallas FÖRNEKARE – det omöjliggör nämligen en rimlig dialog.
Sedan ser jag själv det största hotet från den moderna klimatberättelsen – att vi blir förblindade i våran vetenskapliga ansats och utveckling, vilket nu snabbt sprider sig till bl a energifrågan och krig eller fred mellan länder.
Det man annars tänker som bäst för våran atmosfär är onekligen en rejäl dos av hög koldioxidhalt – både som en utjämnande effekt på plötsliga förändringar i solinstrålning och som mat för våran levande biosfär.
Koldioxiden kan endast utgöra en fara för planetens liv – om den blir för låg…sett ur ett Rimligt perspektiv.
Riksrevisionens granskning av klimatkonglomeratets rapporter släpptes idag.
Går att spara ned här
Nr Gunnar Juliusson
Ja!
Inte syns i den berättelsen Någonting – som påminner om ett stabilt klimat.
En titt runt om i våran egen natur visar oss både lämningar av rejält varma och kalla perioder – att låta det passera och bortförklaras – är direkt farligt för vårt samhällsbygge.
Det är djupt frustrerande hur alarmistiskt och ovetenskapligt samhället blivit.
Och vi vandrar nu en farlig väg av kaos och alarmism som styrelseskick.
Senast igår avhyste polisen aktivister som avbröt en föreläsning i Uppsala.
Det vi ser i mellanöstern, med klaner och maktkonstellationer inom samhällsstrukturer – är redan här Nu.
Dessa klaner/grupper har nu kraftigt infiltrerat även svenska börsen och svenska vårdföretag och svenska kommuner..Dagens Industri hade en artikel om denna gängkriminella utveckling häromdagen.
Kaos och aktivism ifrågasätts inte längre utan ses som nödvändigt för dom snabba förändringar som krävs i samhället idag – pga KLIMATKRISEN.
Schimpansen i oss tycks frodas.
Nr 4 mig själv
0,2 grader Celsius mellan 1860 – 1930 avser naturligtvis Per Decennium.
Dvs uppgången i temperatur var stark långt innan vi människor ”Slog på stora utsläppskranen” av koldioxid.
Så säger SMHI – och därav följde deras sena inträde i klimathysterikören.
Magnus, #1,
i samma program påstods också att fisket fallerade under samma period som vi hade väderorsakad missväxt. Du är ju välbevandrad vad gäller fiske, både vad gäller historia och IRL. Vad säger du om påståendet? var det skitfiske i slutet på 1860-talet?
Jordens medeltemperatur kanske vore intressant om jorden bara hade en klimatzon.
Någon som vet om det finns platser på jorden som blivit kallare eller inte blivit varmare sedan 1850?
Nr 8 foliehatt
Visst var det så – det kom sedemera att bli inledningen på ” flykten till Island” då 1000 – tals västsvenska fiskare drog till island, för jakten på Islandssillen.
Se gärna filmen ” Havets silver” den ligger på SVT play – riktigt fint gjord…och talar även om nödvändigheten för människan – att anpassa sig!
Den riktigt stora omställningen i havet, fisket och temperaturen var annars den, som några få levande fortfarande kan berätta om, – värmevågen I våran atlant på 1920 – talet…den som också gav otroligt snabba temperaturökningar på landbacken i Arktis…med snabbt smältande Isar…Kanske gick det rent av snabbare då än nu senast…
Dom som orkar kan läsa diverse böcker och rapporter om historiken för Grönlandstorsken, den är en ganska bra klimatparameter – utifrån sin utbredning…och då får man även med en snabb, men kort ( kanske avbruten av vulkanutbrott) värmevåg i det nordligaste atlanten i början på 1800 – talet…som Då ändrade mycket för fiskeindustrin.
Kort sagt ( inte min starka sida..) finns en mängd beskrivningar av historiska och snabba temperaturändringar i Norra Atlanten – och som dom flesta vet…så påverkar dessa snabba havstemperaturökningar och minskningar sedan landtemperaturerna, pga samverkan med atmosfären…Dock laggar denna samverkan med några år…
Den laggningen förvånade svenska fiskare som var med på 1980 – talet, när havet utanför våran kust plötsligt blev både varmare och med snabba förändringar i syresituationen…trots att den generationen fiskare samtidigt upplevde extremkalla isvintrar…värmen på land kom bara några år senare..” Di vaar märklit di”…kunde dom berätta…
Upp å nedgångar – och snabba sådana, och kraftiga dessutom – kännetecknar vårat klimat…och med stor påverkan på naturen…som anpassar sig.
Problemet är den tanklösa människan – som tömmer havet och skapar en enorm oreda I dom biologiska systemen…
Tänk bara på en Sill, den innehåller kanske 18% kol…Sedan tar du upp 1 miljard sådana a 100 gram…Sedan 1 miljard till och en till osv…och det kolet slänger du in i ett helt annat system…Ja,ja…kolcykeln…men ändå…VI är extrema…värre än klimatet.
#6 Magnus Blomgren
Ja vad är egentligen ett stabilt klimat i ett dynamiskt system?
Den biten har jag funderat mycket på. Kanske man kan uttrycka det såhär:
Om vi betraktar biosfären som en aktiv del av klimatsystemet – inte bara en passiv mottagare av solenergi – måste begreppet energibalans omdefinieras. Den klassiska “Top-of-Atmosphere-balansen” beskriver bara ett bokföringsmässigt förhållande, inte den levande dynamik som faktiskt upprätthåller klimatet.
Livet tar emot, omvandlar och distribuerar energi: växter binder ljus i kemisk form, reglerar vattenflöden och påverkar molnbildning. Dessa processer fungerar som självreglerande kretslopp – likt en metabolism på planetär nivå.
I detta perspektiv är energiobalans inte ett fel utan en förutsättning för liv. Ett perfekt balanserat system vore i termodynamisk vila – utan vindar, moln eller fotosyntes. All ordning i levande system kräver flöde och skillnad: balans genom obalans.
Som Ilya Prigogine visade, existerar dissipativa strukturer tack vare sin energigenomströmning. Jordens klimat är just en sådan struktur – en stabiliserad obalans, där livet själv deltar i att forma och bevara den dynamiska jämvikt som gör planeten beboelig.
Det visar ju om inte annat tydligt detta när det gäller den sk ”globala medeltemperaturen”.
När man frågar AI om dödsfall pga hetta har ökat sedan 1930-talet så svarar den att dödsfallen ökat markant.
När man frågar om dödsfall relaterat till klimatkatastrofer har ökat sedan 1930-talet så svarar den att dödsfallen minskat signifikant, med mer än 98% sedan 1920-talet.
När man frågar om dödsfall relaterat till klimatförändringarna, ja då har dödsfallen helt plötsligt ökat igen. Specifikt pga värmeböljor.
Förutsatt att vi lever i en värld där klimatförändringarna är en klimatkatastrof skapat av människan och är olika ord för samma sak så tycker jag att AI blandar ihop korten lite här.
Dumsnuten #12
Jag ställde samma fråga till ChatGPT och fick ett mera nyanserat svar, det verkar spela roll vilket AI man frågar så redovisa gärna vilket AI du frågade.
ChatGPT:
Bra fråga — och lite knepig eftersom svaret beror på *hur* du mäter (“antal dödsfall”, “relativ risk” eller “excess deaths under värmeböljor”) och *vilken period* man jämför med. Här är en tydlig sammanfattning med de viktigaste slutsatserna och källorna.
### Kort svar
* **Nej, inte som en enkel linjär ökning sedan 1930-talet.**
Historiskt var dödligheten vid extrema temperaturer hög i början av 1900-talet, sjönk under större delen av 1900-talet (bättre hälsovård, bostäder, uppvärmning/kyla, anpassning) och har **under de senaste decennierna** visat en tydlig ökning i antal värme-relaterade dödsfall vid extrema värmeperioder (särskilt under stora värmeböljor som 2003, 2018 och 2022–2024). ([Lippincott][1])
### Viktiga nyckelpunkter (mer utförligt)
1. **Relativ risk vs absolut antal**
* Studier över långa tidsserier (t.ex. Stockholm under 1900-talet) visar att *relativ risk* för dödlighet vid temperaturextremer har minskat — befolkningen har delvis anpassat sig (högre MMT = minimum mortality temperature). Det betyder att en viss varm dag i dag ger generellt mindre extra risk än samma temperatur gav för 80–100 år sedan. ([ehp.niehs.nih.gov][2])
2. **Men fler och kraftigare värmeböljor nu**
* Klimatförändringen har gjort värmeböljor både **vanligare, längre och intensivare**, vilket ökar chansen för stora kortsiktiga ”spikar” i dödlighet (excess mortality) under de varmaste åren. Europa såg massiv överdödlighet 2003 och kraftiga ökningar även 2018, 2022–2024. Nyligen publicerade studier/rapporter visar att tiotusentals dödsfall i Europa varje år nu kan tillskrivas extrem värme. ([Folkhälsomyndigheten][3])
3. **Sverige speciellt**
* Svensk forskning visar att värmeböljor ökar dödligheten även i Sverige (nationellt/regionalt), och att äldre och kroniskt sjuka är mest utsatta. Perioder som 2018 och 2022 gav tydliga toppar i överdödlighet i delar av landet. Samtidigt har adaptiva faktorer (bättre vård, information) dämpat effekten något jämfört med historiska nivåer. ([Folkhälsomyndigheten][3])
4. **Sammanfattande bild**
* Jämfört med **mitten/slutet av 1900-talet**: värmerelaterade dödsfall har ökat under de senaste decennierna på grund av fler och intensivare värmeböljor.
* Jämfört med **1930-talet** specifikt: bilden är mer komplex — då fanns stora säsongsvariationer och en äldre befolkning var utsatt på andra sätt; relativ risk har minskat, men moderna värmeböljor kan ge stora absoluta toppar. Man kan därför inte utan vidare säga att dagens årliga totalsumma alltid är högre än varje år på 1930-talet — men **värmerelaterade dödsfall har blivit ett mer återkommande och större folkhälsoproblem under de senaste decennierna**. ([Lippincott][1])
### Viktiga källor (för vidare läsning)
* Åström m.fl., studier om värme och dödlighet i Sverige (Stockholm data, historiska trender). ([Lippincott][1])
* Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställning: *Hälsoeffekter av värmeböljor*. ([Folkhälsomyndigheten][3])
* Nyliga europeiska skattningar och rapporter som visar stora antal värmerelaterade dödsfall under 2022–2024. (ISGlobal / Nature Medicine / Reuters-sammanfattningar). ([Reuters][4])
—
Vill du att jag tar fram **konkreta siffror** för Sverige per år (t.ex. uppskattat antal värmerelaterade dödsfall eller överdödlighet under somrarna 2000–2024)? Jag kan försöka samla publicerade årsvärden och studier (SMHI/SMB/Folkhälsomyndigheten / SCB / internationella analyser) och visa en tabell med källhänvisningar.
[1]: https://journals.lww.com/epidem/_layouts/15/oaks.journals/downloadpdf.aspx?an=00001648-201311000-00005&utm_source=chatgpt.com ”Acute Fatal Effects of Short-Lasting Extreme Temperatures …”
[2]: https://ehp.niehs.nih.gov/15-09692/?utm_source=chatgpt.com ”Evolution of Minimum Mortality Temperature in Stockholm, …”
[3]: https://www.folkhalsomyndigheten.se/pubreader/pdfview/112090?browserprint=1&utm_source=chatgpt.com ”Hälsoeffekter av värmeböljor – En kunskapssammanställning”
[4]: https://www.reuters.com/sustainability/climate-energy/europe-had-over-62700-heat-related-deaths-2024-report-finds-2025-09-22/?utm_source=chatgpt.com ”Europe had over 62,700 heat-related deaths in 2024, report finds”
#13 Håkan
Jag googlade bara snabbt och tog del av den AI snutt som dyker upp högst upp i sökresultaten.
Pratar man procentuell minskning eller antalet individer trots befolkningsökningen?
Nr 13 & 14
Eller också kan det uttryckas så här..?
– ” många europeiska länder saknar fortfarande tillräckligt exakta registersystem för att upptäcka och registrera värmerelaterade dödsfall. Det gör att det verkliga antalet döda sannolikt är mycket högre än vad officiella siffror visar.”
Rapporten och studien fortsätter….
” våran studie visar varför värmeböljor kallas tysta mördare. Medan ett fåtal dödsfall har rapporterats i Spanien Frankrike och Italien, förväntas tusentals fler människor, I hela europa, ha avlidit som en följd av de glödheta temperaturerna…”
Så – låter det ofta, under senare decennier – men åtminstone verkar medellivslängden vara lika hög i dom varma områdena i europa..som här I kylan…
Självklart är det påfrestande med värme, särskilt i storstäder – men den stora majoriteten har möjlighet att undvika den värsta värmen – både kulturellt, via siesta mitt på dagen och genom att välja svalare platser och genom att ta hand om sina gamla.
I både slutet på 1800 – talets värmeböljor och första halvan av 1900 – talets värmeböljor talades det ofta om hur många kreatur som dog…om det hörs inte mycket idag…ändrat synsätt, ändrad rapportering, ändrad djurhållning…eller också var det ännu värre värmeböljor förr…?
I sverige var det som högst temperaturer på 1930 å 40- talet.
Torråret å värmeböljan 1947 var nog vårat värsta år hittills….fast sannolikheten är stor att det var ännu värre 1867…men….
Dom högsta spanska temperaturerna registrerades i slutet på 1800 – talet, över 50 grader…dessa ströks dock för några år sedan, eftersom dom ansågs…osannolika….
Tidningarna var dock fyllda till bredden på 1800 – talet..med värmekatastrofen..kreatur och barn som dog….
Allt var nog inte bättre för förr…särskilt inte klimatet – faktum är att jag själv tror, helt ovetenskapligt.., att vi nu har ett ovanligt stabilt och gynnsamt klimat…
Jag tyckte det blåste mer å regnade mer å var förödande kalla vintrar för 50 år sedan, när jag var ung..det var rätt kass väder då.
Numera är det ofta svag vind och sol..väldigt mycket mera sol.
Det sa morfar detsamma om 1930 & 40 – talet..mycket mera sol än på 1960 & 70 & 80 – talet…
Varför fråga AI resp. ChatGPT? Vad jag förstår ger de väl mest genomsnitt. Om atmosfärens globala genomsnittstemperatur (avmätta temperaturer) är ca 15 plusgrader, har ändå få platser i verkligheten just denna temperatur i snitt. Liksom småbarn tar de allt bokstavligt och svarar som man frågar. Något annorlunda formulerad fråga om egentligen samma sak ger annat svar. Frågan ger svaret, kan man säga.
Klimatzoner och geografi börjar uppmärksammas mer i dabetten. Stor betydelse har långa och höga bergskedjor. Liksom även hela det biologiska livet i samspel med sol, hav och moln. För meningsfulla svar måste frågorna preciseras.
#8
”var det skitfiske i slutet på 1860-talet?”
1810-1876 för att vara noggrann. Googla ”sillperioder”
#16. Inte avmätta utan av mätta temperaturer. Förargligt skrivfl!
#13-15
När man diskuterar ”dödsvärmen” är följande studie mycket intressant:
https://ehp.niehs.nih.gov/doi/10.1289/ehp.1509692
Man studerade vid vilken temperatur dödligheten i Stockholm var lägst 1901-2009. Vad som var speciellt intressant var den ”relativa” minimidödlighetstemperaturen. Fram till 1930-talet låg den på ca 70 %, d v s 30 procent (ca 110) av årets dagar var varmare, vilket i stort sett innebär att dödligheten var lägst vår och höst men steg under sommaren. Efter 1940 stiger minimidödlighetstemperaturen kraftigt och har sedan 1970-talet legat på ca 95%, (ca 20 dagar) vilket innebär att dödligheten nu är lägst under sommaren och bara stiger de allra varmaste dagarna.
https://ehp.niehs.nih.gov/cms/10.1289/ehp.1509692/asset/a854301e-3b1b-450f-9e3c-3b79c8350da7/assets/graphic/ehp.1509692.g001.jpg
Så medan ”dödsvärmen” påstås tillta så sjunker dödligheten under sommaren.
Tege T. #16
Nu var det ingen bra fråga att testa med men jag ville jämföra med Dumsnutens svar. För några veckor sen hade jag en längre koversation med ChatGTP om dansk havsvindkraft, första svaret var lite galet men den accepterade mitt tillrättaläggande och sen fick jag den att gå med på att två tyska vindparker också hör till DK2. Nu ville jag testa vad googles AI vet i samma fråga, inte mycket måste jag säga, den blandade t.o.m. ihop DK1 och DK2 och när jag väl rättat den på den punkten hade den också, precis som ChatGPT, Anholt i Kattegatt i DK2 vilket är fel. Men jag låter stackarn vila lite nu innan jag ger mig på’n igen för där var mera fel. Tänk på det vi kan utbilda dom rackarna!
Ur askan i elden?
SvD Näringsliv skriver ”Harald Mix tappar ägandekontrollen över Stegra ….
Ny största ägare — blir Al Gores klimatfond Just Climate”, enligt uppgift till SvD
Från GWPF som publicerat Humlums sammanfattning av 2024.
’
Slutord:Professor Humlum said:
“The global climate represents a highly complex system. Many components and their interrelationships are still not fully understood or perhaps not even recognised and are therefore not included in climate models.
In fact, the global climate has remained in a stable condition within certain limits for millions of years, although with important variations playing out over periods ranging from years to centuries, or more, but it has never been in a fully stable state without change. Modern observations show that recent years are also characterised by this normal behaviour.”
Det globala klimatet har förblivit stabilt inom vissa gränser och envisas med att fortfarande bete sig normalt.
Fortsättning på mitt #20
Har haft en session till med Googles AI, efter en hel del tjafs gick den till slut med på att dom två tyska vindparkernas. i DK2, ingår i dom realtidsdata som visas för havsvinden i DK2, men att den installerade effekt dom representerar inte kan räknas in i DK2. Det här innebär att för juli-september i år har havsvinden i DK2 en kapacitetsfaktor på 28% om man räknar som Google, men räknar man som jag gör är den inte mer än 21%.
Jag kan inte rekommendera Googles AI.