Det är svårt att sia, särskilt om framtiden. Regeringar och myndigheter har ändå försökt sig på det. Det är deras uppgift. En fördubblad elproduktion har satts som mål. Främst för att klara klimatmålen, där de tyngsta nya behoven kom från vätgasstålen och batteritillverkning, samt elektrifiering av vägtrafiken.
Det mesta av detta förutsatte billig, fossilfri el. Samtidigt har vi stängt kärnkraftreaktorer i förtid så effektivt och politiskt medvetet destruktivt att en omstart är omöjlig. Det är dyrare än att bygga nytt.
Att elbehovet kommer att öka ett par tre decennier framöver är sannolikt. Vilka användare som behöver mest el är som sagt svårt att sia om. Utvecklingen av AI och det elbehov det genererar är en lågoddsare som kommit i medvetandet på senare tid. Inte minst sedan Jensen Huang, CEO NVIDIA, sagt att de som inte kan erbjuda billig säker elförsörjning kommer inte att vara med på tåget mot framtiden.
Vi har försatt oss i en prekär situation. I politiken och vissa politiskt korrekta forskare är fast i att vi ska försörja oss med förnybar el – läs vind- och solkraft. De klamrar sig fast vid lagring av el med batterier och vätgas. Tekniker som inte finns i den skala som krävs.
Hur kan elenergi lagras
Elförbrukningen varierar naturligen över dygnet och året. Kombinationen av kärnkraft och vattenkraft har gett ett perfekt fossilfritt elsystem. Vattenkraften som reglerande snabbstyrd elproduktion är nu fullt utnyttjad. En stor utbyggnad av vår elproduktion måste därför kunna ge oss stabil el 24 / 7 utan att kunna räkna med mer stöd av vattenkraften.
Vätgas är inte ett bränsle. Den måste tillverkas och det kräver i sin tur väldigt mycket el. Processen el via vätgaslagring till el via gasturbiner har mycket stora energiförluster och är dyrt. Finns inte i erforderlig skala någonstans. Det är en förhoppning som alltid nämns i samband med utbyggnad av vindkraft och utvecklingen kommer ingenstans trots 430 miljarder euro till förfogande från EU.
Nu står hoppet till batterier. Teknikens finns. Det fungerar bra för att kapa effekttoppar under kort tid. Att fungera som reglering i kombination med vind- och solkraft är en helt annan sak.
Svenska kraftnät har gjort en analys av möjligheterna. Lagring av el – omvärldsanalys
Är batterier en möjlig lösning?
Precis som med vätgas är det en fråga om volymer och kostnader. Så svaret är nej. Idéerna saknar perspektiv och proportioner. Som vanligt. Vi är pygméer när det gäller koldioxidemissioner, men även när det gäller att rädda världen.
Låt oss se på behovet av batterier i världen. De stora behoven för den ’gröna omställningen’ är elektrifiering av vägtrafiken och att möjliggöra förnybar elproduktion som måste hantera intermittensen beroende på vädret. Globala frågor i de länder där man bryr sig.
Hur ser världsmarknaden ut?
- Global batteritillverkning hade 2024 en tillverkningskapacitet på drygt 3 TWh/år.
- Av den kapaciteten är mycket ’öronmärkt’ för elfordon (EV) cirka 800 – 900 GWh och stationär lagring (energy storage)
- Global installerad stationär batterilagringskapacitet (grid scale och ”behind the meter”) var 2023 190 GWh. 6,3 % av tillverkningskapaciteten per år. Alla kategorier är inräknade utom vanliga ’ficklampsbatterier’.
- Aktuell stationär kapacitet för batterilagring 190 GWh är sex miljondelar av den globala elproduktionen, som är 30 000 000 GWh / år (30 000 TWh).
- 190 GWh räcker till Sveriges elbehov en halv dag.
- Fem gånger nuvarande kapacitet för batteritillverkning behövs bara för det globala elbilsmålet.
Hur ser det svenska perspektivet ut?
En grov överslagskalkyl räcker för att se orimligheten med storskalig batterilagring för att hantera vindkraftens volatilitet.
Ett fall att räkna på kan vara att innan vi bygger mer vindkraft, lagra det slumpmässiga överskottet så vi kan använda den vi har istället för att exportera det slumpmässiga överskottet.
20 TWh/år export är i genomsnitt 2300 MW. Antag att vi behöver täcka 2 veckor vindstilla. För det behöver vi cirka 800 000 MWh lagringskapacitet.
Vad kostar det? Det finns ingen ju ingen prislista så vi frågar ChatGPT.
Vi antar kompletta systemkostnader per MWh i svenska förhållanden, ungefär
3 MSEK / MWh. 800 000 MWh batterilager kostar alltså 2 400 miljarder kronor. Även om kalkylen innehåller grova skattningar ser det ut att vara så långt från acceptabel verklighet att diskussionen borde vara över.
Ett annat fall är att jämföra en ny reaktor på låt oss säga 1500 MW med vindkraft plus batterilagring. Räkna på en månad som den tid som båda systemen ska ge lika stabil effekt.
En 1500 MW reaktor levererar 970 000 MWh per månad.
För samma energimängd från vindkraft behövs 4500 MW installerad effekt. Kapacitetsfaktor 30 %. Intermittensen gör att överskottstimmar måste räcka till att uppväga underskottstimmar. Antag att 1/3 av månadens behov ska täckas av batteriet. Den producerade energin från de två alternativen är lika. Output ska då vara en mix av direkt från vind och batteri att jämföra med en reaktor. Inget överskott och inget underskott.
Antag erforderlig batterikapacitet till 1/3 av vad reaktorn skulle gett, 324 000 MWh.
Kostnad 324 000 MWh x 3 000 000 SEK = 972 miljarder SEK
Säg att reaktorn kostar 250 miljarder. Säg att vindkraften kostar 20 miljoner / MW installerad effekt så blir det 90 miljarder.
Summerat:
En reaktor á 1500 MW. 250 miljarder SEK (Vid en reaktor som är den första)
Eller vindkraft plus batterilager. 90 miljarder SEK plus batterier 972 miljarder.
S:a 1062 miljarder SEK.
Därtill kommer stora skillnader i beräknad livslängd/avskrivningstid.
Vindkraftverk i kombination med batterilager: 15 – 20 år.
Reaktor: 60 – 80 år, storleksordningen 3-4 gånger längre.
Kalkylerna tål nog inte fingranskning. Syftet är att visa hur verklighetsfrämmande tankegångar som styr våra vägval för en robust elförsörjning. Grunddata hämtade med ChatGPT (som redovisar källorna).
Hur ser det globala perspektivet ut?
Att applicera globala volymer på de olika faktorerna gör det inte rimligare. Att se på mineraltillgångarna som krävs för en sådan uppskalning gläder inte heller visionärerna eller en del av Chalmers vindkraftexperter.
Mineralbehovet enbart för elbilar finns inte. I utgångsläget är tumregeln att bara för ett enda EV-batteri på säg 80 – 100 kWh och 500 kilo, att 250 ton måste brytas ur jordskorpan för malmen. Mineralbehovet skiljer sig inte om det är för elbilar eller nätreglering. De 324 000 MWh vi säger behövs för att ge jämn levererad effekt motsvarande en 1500 MW reaktor ger den nätta summan 810 miljoner ton att bryta ur jordskorpan.
Gruvindustrin måste öppna nya projekt i en aldrig tidigare skådad omfattning. Malmens metallhalter blir allt lägre när de rikaste fyndigheterna redan är utnyttjade. Miljöförstörelsen eskalerar, energiåtgången ökar liksom ledtiderna. En ny koppargruva tar 15 – 16 år att öppna.
Ju större volymer som måste brytas för att utvinna mineralerna per batteri, desto mer energi kostar det. Men de ska ju återvinnas brukar argumentet vara. Två problem med det. Hur det ska gå till är allt annat än klart och till att börja med måste det finnas en population att återvinna.
Slutsatser av en grov kalkyl
Kort sammanfattat: Glöm batterilagring som lösningen på väderberoendet för el från vind- och sol!
Det är ju som vanligt så att huvudräkning tar död på klimat och energipolitiken. Inte konstigt att förlamningen i världen tycks vara på väg att släppa. De som redan byggt in sig i vind- och solkraft ropar nu i första läget efter naturgasturbiner och många är ute på marknaden för att upphandla ny kärnkraft. Det centrala problemet är att de här gasturbinerna aldrig kan byggas inom nästa fem år. De tre största gasturbintillverkarna (Siemens Energy (Finspång), GE Vernova, Mitsubishi) är redan fullbokade till 2030, drivet av det massiva behovet för datacenter i USA. Konkurrensen är tuff då få i västvärlden lägger sina ägg i Kinas eller Rysslands korgar. Även här kommer nymornade geopolitiska insikter att spela roll. Världsscenen har förändrats väldigt snabbt av flera orsaker.
Den gröna omställningen till ett odefinierat hållbart samhälle lever än, men med svag och fladdrande låga. Är det för optimistiskt att tro att polletten trillar ner lite här och där? Tålamod krävs. En drastisk kursändring på kort tid är omöjlig om inget dramatiskt inträffar. Grönt och hållbart appellerar fortfarande till stora väljargrupper, som tycker det låter bra men som inte orkar bry sig.
Sent ska syndaren vakna och det kommer att svida för oss som låtit det ske och gå så långt.
Evert Andersson / Mats Kälvemark
Energilagring för att hantera elöverskott av el – Klimatupplysningen
Netto Noll leder till desperat behov av energilagring – Klimatupplysningen
Lagring av el – en (oroväckande) omvärldsanalys – Klimatupplysningen
Tack för en bra sammanfattning, detta borde tas upp som en viktig nyhet i MSM, men kommer tyvärr aldrig att ske.
Gällande resursbehovet rekommenderas Simon Micheaux, en Australiensisk geolog numera verksam i Finland. Han finns i många inslag på Youtube, här är ett och är faktiskt nämnd i MSM, men inte ofta.
https://youtu.be/AP8qUyRygVk?si=koOmUq02BiGuE03M
Tack för kalkylen.
Kan någon av er eller andra göra en analys av möjligheten med geotermisk energiutvinning? För det verkar enkelt: borra två hål ner till magman. Häll vatten i det ena och ta tillvara energin i ångan, som trycks upp i det andra.
Problemet är att det stora flertalet människor enbart tänker i ord eller begrepp. Det gäller inte minst flertalet människor som politiker och mediamänniskor man även många jurister, samhällsvetare och teologer.
De tänker inte på hur många kW (det vill säga effekt) ett energisystem kan ge eller hur många kWh (kilowatttimmar)( det vill säga energi) som kan produceras på en dag eller ett år. Det är ju bara tråkiga siffror.
De vill bara veta om ett energisystem är bra eller dåligt (farligt) eller med dagens begrepp ”hållbart” och hur många enplansvillor som kan värmas upp eller hur många fotbollsplaner som krävs för installationen. De flesta vill inte ha några energisystem överhuvudtaget utan tycker det räcker med ett eluttag i väggen och att det skall kosta så litet som möjligt och alltid finnas när man behöver det.
Det är detta som är problemet
Säger MP att kärnkraftverk är farliga så röstar de på MP och säger MP att vind och sol är bra för de är gratis från naturen så röstar de på MP. Är man troende muslim så frågar man imamen för att få råd.
Tesla har en sida som anger kostnaderna för en MegaPack, till exempel kostar 100 MWh / 25 MW cirka $22 miljoner –> 200 MSEK, eller cirka 2 MSEK för 1 MWh lagring. De är inte billigast, det går nog att komma ner lite.
Observera att detta bara är kostnaden för MegaPack, det tillkommer kostnader för mark, installation, koppling till nätet etc.
Underhållskostnaden anges till $133 000 per år, eller 1 300 000 SEK, vilket är 13 000 per MWh som måste inkluderas i kalkylen för kostnaderna för investeringen.
https://www.tesla.com/megapack/design
TACK!
Kan någon göra en analys av möjligheten att våra ansvariga politiker och de så kallade journalisterna i betydande media
1. sätter sig in frågan om energiförsörjningen
2. upplyser om den aktuella verkligheten utan munkavel
3. tar sitt ansvar och söker bidra till att lösa situationen?
Vad gör vi om resultatet blir det man kan ana efter decennier av utvecklingsfientlig miljö-, klimat- och energipolitik och ansvariga
som i sin bubbla varken ser, hör eller har förmåga att inse fakta?
Vi har gått från att bygga turbiner som drev hela Sverige – till att knappt kunna starta ett kraftverk utan import från Tyskland. ASEA i Västerås, en gång symbolen för svensk ingenjörskraft, kunde leverera kompletta ångturbiner, generatorer och kontrollsystem på hemmaplan. I dag står samma stad med forskningscentra och kraftkompetens i världsklass – men utan verkstäder som kan tillverka en enda turbin.
Det är ett märkligt industriellt självmål. Medan Siemens i Finspång går på högvarv för att förse världen med gasturbiner, sitter Sverige och hoppas att några megawatt kan komma hem i retur. Vi talar gärna om grön industri och tekniskt ledarskap – men vi har avvecklat förmågan att bygga själva hjärtat i energisystemet.
Vi kan inte ens bygga batterier i Sverige! Tala om om vem som skulle ha ekonomipriset i ”kreativ förstörelse” om inte Sverige själv.
Det dags att sluta tala om “omställning” och börja tala om återställning – av svensk tillverkningskapacitet, självständighet och sunt förnuft.
Jag unnar Sverige att vara en framstående industrination i framtiden också, men det finns ofta ett motsatsförhållande mellan att vara främst i ledet och att lyckas i slutändan, speciellt när det gäller komplexa tekniska lösningar.
Grundtanken med Stegra kan verka lockande, i stället för att använda kol ersätts det med vätgas, men framställandet av vätgas är helt beroende av två saker:
1. Elen kan inte produceras av kol, olja eller gas (och helst inte av kärnkraft), vilket begränsar elproducenterna till sol, vind och vatten. Den naturliga följdfrågan är att om sol och vind inte producerar när behovet uppstår, hur ska vattnet räcka till och hur mycket kostar vattnet då?
För information, de behöver i genomsnitt 1,5 GW för sin produktion – konstant – och det är bara att gå in på Kontrollrummet för att se när vind underpresterar och effekten ligger under 1,5 GW.
2. Elen får inte vara dyr, men hela resonemanget bygger på att det finns ett överskott av el den mesta av tiden, vilket ska göra den billig, men fortfarande måste producenterna i genomsnitt få betalt över produktionskostnaden. Om nu produktionskostnaden ökar och elen inte ökar i pris finns det inget incitament för producenter att öka produktionen. Se vad som snabbt hänt i Danmark, vindkraftverken ställs av oftare och oftare på grund av för låga priser (som beror av snabb utbyggnad av solkraft både i Danmark och angränsande länder – jag väntar bara på en konkursvåg bland dessa). https://www.dagensps.se/teknik/danmarks-vindkraft-i-motvind-det-ar-ju-vansinnigt/
Uttrycket kasta bra pengar efter dåliga passar bra här. Anläggningen är 60 % klar, det fattas ett antal miljarder (kanske 17 kanske ännu mer), vad är bättre för Sverige, att avbryta, sätta anläggningen i malpåse eller att chansa och bygga klar för att se om det går (det gör det säkert, men hur mycket kostar produkten) och kanske behöva lägga ner snart efter.
Se artikel i Aftonbladet, det intressanta är att NSD har Veronica Palm som krönikör och hon skriver också om detta på ett mindre positivt sätt. Kan det vara så att även vänstersidan börjar inse att detta inte är genomförbart.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/VzKW86/stegra-i-boden-oro-efter-larm-om-saknade-miljarder
https://www.nsd.se/ledare/artikel/det-blir-inte-gront-stal-av-svartlistad-jarnmalm/lyv2v86l
#2 Anevs
Det går att borra ner till, eller i närheten av magman men det är absolut inte enkelt. Avståndet till magma är högst varierande men vanligen 6-10 km. De,flesta oljeborrhål är mindre än 4 km djupa. Det måste också finnas förbindelse mellan hålen, normalt via sprickor. På sådana djup är öppna sprickor ovanliga. De pressas ihop av ovanliggande bergs tyngd.
På några platser på jorden är jordskorpan ovanligt tunn, bl a på Island som har bildats av vulkaner. Där utvinns betydande mängder energi. I Sverige är den typen av geotermisk energi knappast möjligt. Däremot har vi många anläggningar med lågtempererad bergvärme där temperaturen höjs med värmepump. Hålen oftast kortare än 200 meter.
#7 UWb
Reflektioner om Stegra baserat på ny info från ”Boden Bob” (VD Henrik Henriksson).
Det är inte en fråga om Stegra går i konkurs utan när.
Stegra har en unik marknadsställning jämfört med etablerade konkurrenter.
De har noll procent i marknadsandel och noll producerade ton under lång, överskådlig framtid. Från början var löftet till kunderna produktionsstart 2025. För tredje gången gillt (troligtvis inte sista gången!) är produktionsstarten nu förskjuten bortåt i tiden och planerad till kring årsskiftet 2026/2027.
Därefter tillkommer kundernas certifiering/godkännade av produkterna som kan komma att ta ytterligare 12-18 månader.
Då är vi framme med en haltande igångkörning under början eller mitten av 2028 (nästan 3 år från idag) och möjlig start av positivt kassaflöde från sålda produkter. ”Burn rate” f.n. är enligt SvD 3 miljarder kr/månad.
Hur många tror att det finns banker/institutioner/privata kapitalister som samtidigt är så stora ”nyttiga idioter” att de är villiga att kasta ner mer kapital i detta svarta hål med gröna kanter? Ja än så har väl den sista idioten i den raden inte kommit fram i hetluften ännu. Vi får se. Och under tiden svalnar globalt engagemanget för den gröna omställningen allt mer. Verkligheten kommer ikapp.
Tack Evert och Mats för en utmärkt översikt. Man måste sätta siffror på pränt för att kunna diskutera ämnet. Siffrorna är kanske inte korrekta, men endast så kan de debatteras och bli bättre.
Den enda siffra jag i förstone snubblar på är ”Säg att reaktorn kostar 250 miljarder. [SEK]”. Vad är realistiskt för en anläggning som inte är den första?
På en annan punkt skulle jag föreslå att ni byter metod, från mängd till värde, om det är möjligt. I stället för att ange mängden producerad energi i tex MWh och på så sätt jämföra olika elgenererande källor borde man räkna om till värdet av den genererande energin (tidpunkt och plats). Dvs under en timme (timvis eller mindre) räkna samman värdet under ett dygn, en månad och ett år uttryckt i värde SEK i stället för MWh. På det viset för man in även ett kvalitetsbegrepp i jämförelsen.
.
En enkel jämförelse. Det lär behövas närmare 5 kg batteri för att lagra en kWh. Att värma 5 kg vatten 90 grader kräver en halv kWh. Det borde vara ett lättare och något billigare sätt arr lagra energi.
okt
exceptionellt tidiga snöfall i Himalaya, där topparna är täckta med snö mycket tidigare och mer omfattande än under senare år: Detta snötäcke kanaliserar nu kallare luft söderut ner på slätterna, vilket bidrar till temperaturfallet tidigt på säsongen i Delhi, Noida, Gurgaon och bortom.
Praktiskt taget HELA Ryssland är kallare än genomsnittet, och ett snabbt växande snötäcke bildades tidigt. En granskning av Rutgers visar omfattande snötäcke över stora delar av norra halvklotet (särskilt Sibirien):
14 okt
En stark kallfront har nått norra Kina, vilket får temperaturen att sjunka till midvinternivåer. På morgonen den 13 oktober sjönk temperaturen i Tahe City i Heilongjiang-provinsen till -17,6 °C, och en automatisk väderstation i regionen registrerade ännu lägre temperaturer på -22,6 °C. Genomsnittliga lägsta temperaturer i Tahe för den här tiden på året varierar mellan -4°C och -8°C, vilket gör denna köldperiod 14 till 18°C under det normala.
15 okt
Från Albertas vindpinade slätter till British Columbias djupa dalar sjönk temperaturerna långt under säsongsgenomsnittet på dussintals platser. Alberta: Köldvåg slår 121 år gammalt rekord Den mest brutala köldknäppen drabbade Alberta, där historiskt lägsta temperaturer uppmättes på Thanksgiving Day (13 oktober). Med temperaturer under -20°C i Alberta och ett sekelgamalt rekord som slagits i British Columbia har säsongspendeln svängt avsevärt mot vinter. Och med snö redan på Klippiga bergen varnar meteorologer för att den fallande arktiska luftmassan sannolikt bara har börjat.
16 okt
Enbart i British Columbia registrerades mer än 30 nya dagliga lägsta temperaturrekord mellan måndag och onsdag, vilket markerar en av de mest utbredda köldknäpparna under den tidiga säsongen i provinsens historia.
Ovanligt snabbt och tidigt snöfall i Mongoliet, nordöstra Kina och södra Ryssland bidrar till bildandet av en betydande kall luftmassa som enligt modeller kommer att avancera söderut mot Kina nästa vecka. Data från Rutgers Snow Lab bekräftar att snötäcket i norra Eurasien redan är långt före det vanliga datumet i mitten av oktober, med utbrett snöfall i stäppen och taigan.
Den 16 oktober sjönk temperaturen vid Vostokstationen från en dagshögsta temperatur på -42 °C till en lägsta temperatur på -65 °C före soluppgången – en temperaturminskning med 23 °C på ett halvt dygn.
17 okt
Från och med idag (17 oktober) kommer en intensiv kall luftmassa att svepa över Kina, vilket sätter ett abrupt slut på den tidiga höstvärmen
utdrag ur kälterapport 41 från EIKE 2025
#11. Sten. Elbilars batterier väger ca 7 kg per kWh. Det visar redovisade test av elbilar. Volvo AB menar sig för eldrivna lastbilar ha batterier som väger 6 kg per kWh.
Enligt Transportstyrelsen drar större lastbilar runt 14 kWh per mil. För att på en laddning köra 30-50 mil på en dag behöver de alltså 420-700 kWh batteri. Det väger 2,5-4,9 ton och minskar lastförmågan lika mycket.
Långtradare har 500-700 liters tankar och drar 3,5-4 liter per mil. De kommer alltså 125-200 mil på en tank. Med en enda laddning eldrift skulle de behöva 1.750-2.800 kWh batteri, vägande 10,5-19,6 ton.
Helt uteslutet, särskilt som gängse marknadspris tycks vara 1.000-1.500 kronor per kWh. Alltså 17,5-42 miljoner bara för batterierna. Vilket åkeri betalar det? Detta måste bankas genom betongen i önsketänkande elfantasters huvuden.
Varje förnuftigt tänkande individ som kan lite fysik och kan räkna, inser att påståenden om batterilagring är bedrägeri i klimatets namn. Det är och förblir en kvantitativ omöjlighet. Nej, den enda vägen framåt för att klara framtida energiförsörjning, är någon form av fissions- eller fusionsteknik.
#13 Tege
En lastbilschaufför får köra max 4,5 timmar i sträck och generellt max 9 timmar per dag och hinner då max 360 kilometer för varje delpass, där måste han ta paus på minst 45 minuter. Scania har en bra sida där de anger följande
https://www.scania.com/se/sv/home/products/trucks/battery-electric-truck.html
Maximalt räckvidd upp till (batteristorlek 560 kWh):
– 560 km vid 29 tons tågvikt –> 1 kWh/km
– 515 km vid 42 tons tågvikt –> 1,09 kWh/km
– 360 km vid 64 tons tågvikt –> 1,56 kWh/km
De anger inte 72 ton, vilket är max tågvikt, men mellan 42 och 64 ton minskar räckvidden med strax över 7 km per ton och med 8 extra ton blir räckvidden cirka 60 km kortare, så 300 km är relevant.
Vid snöväder och kyla minskar räckvidden med ytterligare 20 % så worse case med 72 tons tågvikt är 240 kilometer eller cirka 3 timmars drift.
Om laddningen är tillgänglig med tillräcklig effekt om 375 kW innebär det en laddningstid på 560/375 = 1, 5 timme, alltså dubbla vilotiden. Nu är ofta inte full effekt tillgänglig och med körtider etc. kan man räkna med minst 2 timmar vid varje laddstopp och kan man bara köra 3 timmarspass innebär det en totaltid om
3 + 2 + 3 + 2 + 3 = 13 timmar jämfört med en diesel som kan köra samma sträcka på 4,5 + 3/4 + 4,5 = 9,75 timmar. Det tar alltså minst 3 timmar längre att köra samma sträcka med ellastbil jämfört med en diesellastbil. Snabbare laddning kommer i framtiden, men effekten måste finnas och förbrukningen går inte ner nämnvärt och ett batteri har en viss vikt som inte kan påverkas.
Batteriet väger då 3,4 ton, vilket i sammanhanget tågvikt om 72 ton är relativt litet, men kostar säkert närmare 5 miljoner kronor. Med tanke på att en dragbil kostar cirka 2 miljoner kronor är det tveksamt om detta kan gå runt i slutändan.
Slutsats, man kan köra ellastbil i lokalområden men långdistans är nog helt otänkbart om det inte är ett specifikt kundkrav och kunden är villig att betala för det…
#15, UWb. Tack för bra information.
#13
Det hörs ofta kommentar på batterikramarna att man måste ta viloapuser och lagstadgat är 45 minuter. På dessa 45 minuter kan man snabbladda sin lastbil. Nu finns det på sina håll MCS (Megawatt Charging System) som kan ge mellan 1-2MW i laddeffekt.
var kommer stömmen ifrån? Hur stora är laddförlusterna eftersom både transformator och laddkablar behöver vara oljekylda? I Norge finns nu utanför Oslo laddstation för två lastbilar med megawattladdning samt fyra laddare på kilowattladdning.
Evert och Mats!
Jag tycker att er summering av kostnader vid jämförelse mellan kärnkraft och vindkraft med batterilagring är värd att uppmärksammas. Kärnkraft kostar en fjärdedel och det bör föras fram så att politikers tal om att kärnkraften är för dyr kan få ett slut.
Att blanda in energi- och effektsiffror döljer bara budskapet och får folk att tappa intresset.
Frågan gäller hur mycket folket är berett att betala för att slippa kärnkraften och då är ert exempel en viktig utgångspunkt.
UWb #15
Det kan ju inte bli frågan om några små laddstationer, långtradare har en förmåga att klumpa ihop sig. Det lär bli till att arrendera en bra bit mark utefter E4:an t.ex. och en fet elanslutning. Vem vågar ta en sån investering innan man har batteritradarna ute på vägarna, håll i pensionspengarna!
#19. Viktigt pepåkande. Region Dalarna köper nu 27 elbussar att ersätta fullt fungerande biodieselbussar, som kostar knappt hälften. Tänkt laddning i depån nattetid men säkert med behov även dagtid. Onödigt slöseri med skattemedel enbart för att uppfylla missriktat klimatmål§!
#19 och 20
Elbussar kan tyckas vara attraktivt, men i Västerås finns väl fungerande biogasbussar, där biogasen bl.a. kommer från de hushållssopor som samlas in. De kan normalt köra 3 dagar utan tankning. Trots att elbussarna är mycket dyrare har 17 st köpts in och har satts i trafik under 2023. Hur hanteras de ökade kostnaderna?
”År 2024 blir det en prisindexhöjning på 4,6 procent på nästan alla VL:s biljetter. För bussbiljetter inom Västerås kommun höjs prisindex med ytterligare 2,1 procent.” – varför då, jo för att kompensera för de dyrare bussarna.
Så här står det på hemsidan om elbussarna:
”En fulladdad elbuss med helt nya batterier har en räckvidd på 250 km. Efter tio år och vid kalla vinterdagar ska de nya elbussarna klara av minst 200 km per laddning. De flesta stadsbussarna kör i snitt 175–275 km under en dag. ”
https://vl.se/res-med-oss/res-med-buss/vara-bussar/
I princip innebär det att en elbuss inte ens klarar en dags trafik utan laddning. Notera dubbla negationen:
10 år 250 –> 200, alltså 20 % minskning
Vinter 250 –> 200, alltså 20 % minskning.
En 10 år gammal buss som går på vintern har då cirka 150 km i ”tanken”, vilket är ganska långt från 250 km.
Dyrare bussar, dyrare biljetter, ökad påfrestning på elnätet. Kom ihåg att enda skälet att Northvolt inte lade sin fabrik i Västerås var att elnätet inte klarade av effektbehovet, men det kanska sparades för alla de laddstationer som växer upp, inklusive kommuntrafiken i Västerås.
Nu börjar de överge stegra-skeppet…först ut är mix…
https://www.affarsvarlden.se/artikel/harald-mix-om-avgangen-mitt-fortroende-for-stegra-ar-orubbat
Och Sandström granskar sossarnas kopplingar…
https://www.affarsvarlden.se/kronika/sandstrom-socialdemokraternas-osunda-band-till-krisande-stegra-paverkar-valet
Nr 22 Berra
Vilken skön timing av herr Mix – just som investerarna skall fatta beslut om att pumpa in mer dollars..
Det blir nog bara pensionsfonderna kvar till slut…
Mycket bra också att Sandström avslöjar sossarnas kladdande i den gröna syltburken!
Bra grävt!
Elektricitet är ingen produkt utan en tjänst i ett västerländskt välfärdssamhälle. Denna tjänst betalar vi skattebetalare i Sverige mycket för och den ser till att vi kan utföra sjukvård, utbildning, försvarsarbete, resor och upprätthålla jordbruks- och industriproduktion. Den ska finnas tillgänglig dygnet runt, året runt och till optimerade systemkostnader. Det är enbart kärn- och vattenkraft som kan leverera denna tjänst på detta sätt idag, men även gas-, olje- och kolkraftverk naturligtvis. Vind- och solkraft kan bidra periodvis till förstärkning av vår elproduktion.
#24
Så rätt. Märkligt att människor behöver upplysas om detta!
Nästa som vill hoppa av stegra och låta någon annan stå för notan…är Boden…
Lämmeltåget närmar sig visst stupet…
”1 640 000 000 kronor. Så stor är den totala skulden för Bodens kommun i nuläget. För åtta år sedan var den siffran knappt 90 miljoner, enligt SVT Norrbotten. Det innebär att skuldsättningen ökat med hela 1 722 procent.”
”Om en satsning slår fel så är det skattebetalarna som får stå för notan, noterar hon också.”
”– Det är hela Sverige och hela världen som behöver ställa om, inte bara Boden. Staten och regeringen borde kliva in och ta ett större ansvar.”
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/93yyVw/bodens-skuldberg-har-exploderat-pa-grund-av-stegra
Batterier, elbilar som folk inte vill köpa, havsvind som går i konkurs, vindkraftsparker som går i konkurs, Stegra med miljardförluster, Northvolt i konkurs, biodrivmedel, Co2-infångning som går i konken etc. Allt detta för en fantasi om en framtida klimatkatastrof.
Hur har våra politiker blivit så galna? Hur har journalister, akademiker och näringsliv blivit så galna att de tror på detta klimathot? Skuldbergen växer, och det blir ingen vacker tillvaro som vi överlåter till barn och barnbarn.
#26,
Lösningen för de som bor i Boden är väl att snarast möjligt flytta därifrån?
#28 Ingemar Nordin:
Japp…och det finns ju många billiga bostäder i Skellefteå numera har jag hört…
Skit i batterierna…det är kört ändå….
”Skogen klarar inte längre att ta hand om all koldioxid.
Den första regnskogen har nu förvandlats till en utsläppskälla.”
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/JbKo2m/regnskogen-har-gatt-fran-kolsanka-till-utslappskalla
Fast längre ner i artikeln kommer de magiska orden….vi behöver mer pengar…
”Medförfattaren till studien, professor Adrienne Nicotra vid Australian National university, säger att mer forskning behövs. Men hon menar att om detta stämmer kan det få betydande konsekvenser för globala klimatmodeller, kolbudgetar och klimatpolitik.”
#8
”Avståndet till magma är högst varierande men vanligen 6-10 km. ”
Det är ytterst få platser där du hittar magma på det djupet. Delar av Island ligger väl närmast. Det gäller i praktiken bara i vulkaniskt aktiva områden och lokalt i djuphavet utanför kontinentalsocklarna.
Och något mindre vulkaniskt aktivt än den fennoskandiska skölden får man leta efter. De yngsta vulkanerna i Sverige ligger längs Tornquist-zonen i Skåne, och var aktiva under krittiden för ca 100 miljoner år sedan. Just de trakterna är f ö de enda i Sverige där geotermisk energi potentiellt är möjlig. Dock knappast för elproduktion (inte varmt nog), men kanske för fjärrvärme. Men det kommer att bli dyrt.
Här i Sverige är djupet till Moho mellan 40 och 50 km, och manteln under är dessutom inte flytande.
https://www.nordicgeodeticcommission.com/wp-content/uploads/2019/11/29_Bagherbandi_NKG2014_Goteborg_20140902.pdf
I motsats till vad många tror kommer inte lavan i vulkaner från jordens flytande kärna (ca 3000 km ned), utan från några tiotal kilometers djup där temperatur, kemisk sammansättning och tryck leder till lokal smältning och magmakammare.
#31 tty
Jag borde nog skrivit ”minst 6-10 km”. Min poäng var i alla fall att borra så djupt att man kan pumpa ner vatten i ett borrhål och få upp ånga i ett annat, det är inte möjligt förutom kanske på någon enstaka plats på jorden. Det tror jag du håller med om.
Världens djupaste gruva har nått ca 4 km under markytan. Där är bergtemperaturen ca 65 grader (varierar beroende på hur väl berget transporterar värme). Fortfarande en bra bit kvar innan ånga kan bildas. Man behöver dock inte komma ner till magman. Lika fullt så är det knappast tekniskt och absolut inte ekonomiskt genomförbart.
#27 Ingemar Nordin:
mycket ligger nog i att mp (och motsvarande partier i andra länder) fått inflytande…
Ramlade över denna idag och den är nog lika aktuell som vid förrförra valet…
https://cornucopia.se/2018/10/infografik-lanen-dar-fler-4-rostade-pa/
Berra #33,
Både V och MP har en perfekt utpressningssits. S vill inte till något pris ge upp regeringsmakt. MP kan därför i stort sett begära vad som helst. Precis som C gjorde under Alliansregeringens tid när de bedrev en usel energipolitik (minns v indkraftshysterin och etanolskandalen).
Gissningsvis så är partierna fullt medvetna om detta förhandlingsspel och måste därför vara beredda att offra något – vanligtvis väljarnas intressen och välfärd. Den politiska adeln, eller klassen, tar hem spelet om makten. Det enda motmedlet är förstås inte diktatur utan en medveten väljarkår som kan bestraffa de värsta syndarna i val.
#17
”Hur stora är laddförlusterna eftersom både transformator och laddkablar behöver vara oljekylda?”
Ohms lag gäller. Förlusterna är proportionella mot motståndet (dels i transformator och ledningar, dels det inre motståndet i batteriet) och proportionella mot kvadraten på laddströmmen. Så fördubblad laddhastighet betyder fyrdubblade förluster och tredubblad hastighet innebär niodubblade förluster. Minst. För det förutsätter även perfekt kylning av systemen. Blir ledningarna eller batteriet varma ökar motståndet och därmed förlusterna ytterligare.
Detsamma gäller även vid urladdning av batterier.
UWB #15
Jämförelse Scania dragbilar.
En Scania 45S ellastbil utan boggie med 560 kWh batteriet 410 kW (560 hk) kostar lite över 3 miljoner.
En motsvarande diesellastbil Scania 460S (460 hk) kostar lite över 1,5 miljoner.
En Scania 45R ellastbil med styrbar boggie med 560 kWh batteriet 450 kW (610 hk) kostar lite mindre än 4 miljoner.
En motsvarande diesellastbil Scania 460S (460 hk) kostar c:a 2,3 miljoner.
Elektriska lastbilar har inte sålt bra i Sverige. de senaste 3 åren har det sålts ungefär 1000 elektriska lastbilar varav c;a 600 är Volvo. Min uppfattning är att de flesta elkriska lastbilar är sopbilar och mindre lastbilar för lokal distribution.
I alperna så har det sålts större andel elektriska lastbilar då bilarna återvinner bromsenergi i nedförsbackarna. Iveco har utvecklat en elektrisk lastbil på 1000 hk som blivit populär i alperna. Om man bara skall elbromsa en tung lastbil i brant nedförsbacke behöver motorerna ha en effekt på uppåt 1000 hk.
#30
Artikeln förenklar en mycket komplex verklighet. Studien verkar främst mäta förändringar i trädens ovanjordiska biomassa, men tar inte hänsyn till markens kolreservoar eller kol bundet i djur, rötter och mikroorganismer. Marken är ofta den största och mest långsamma kolsänkan i tropiska ekosystem och fungerar som en buffert.
Dessutom tyder ökande populationer av toppredatorer i området (t.ex. saltvattenskrokodiler) på att ekosystemets produktivitet inte har kollapsat, utan snarare kan ha omfördelats. Att säga att regnskogen “har förvandlats till en utsläppskälla” utan att inkludera hela kolcykeln är missvisande.
#37
Resultaten är knappast överraskande. Vad som inte framgår i artikeln är att detta verkligen inte är jungfrulig regnskog. Jag känner väl till området och har besökt åtskilliga av reservaten (för nästan allihop är reservat). Det rör sig om isolerade bergsregnskogsområden (oftast ca 1000 m över havet) i områden med gynnsamt lokalklimat på den yttersta sydvästgränsen för regnskog. De flesta är numera isolerade och omgivna av odlade eller betade kulturmarker. Och alla har givetvis varit isolerade från de sammanhängande regnskogsområdena på Nya Guinea av Torressundet sedan den senaste istidens slut.
Det vore mera överraskande om de skulle trivas och frodas.
Och tittar man på kartor över ”global greening” ser man mycket riktigt att just denna del av Queensland hör till de rätt begränsade områden som inte blivit grönare:
https://russgeorge.net/wp-content/uploads/2014/06/Global_greening_map1.png
#38 tty
Tack!
Dubbelfel av Aftonblaskan således.
Energilagringslandskapet genomgår en djupgående förändring och rör sig mot lösningar som tar itu med begränsningarna hos nuvarande tekniker.
Framtiden för SINTL, Al-belagd (coated) Si nano partikel anodmaterial-teknologi ser mycket ljus ut. Den representerar en av de mest lovande vägarna för att uppnå nästa generations litiumjonbatterier med högre energidensitet, snabbare laddning och förbättrad livslängd. Genom att adressera de inneboende utmaningarna med kiselanoder genom nano strukturering och en smart Al-beläggning, har denna teknologi potential att bli en nyckelkomponent i den globala övergången till elektrifiering och hållbar energilagring. Forskning och utveckling att fortsätta att fokusera på att optimera materialdesign, tillverkningsprocesser och systemintegration för att fullt ut realisera dess potential.
SINTL, Al-belagd Si nano partikel anodmaterial-teknologi adresserar flera av de begränsningar som finns med dagens grafitanoder och kan ha potential att revolutionera energilagring.
Mvh,
#40
Favorit i repris. Det nya mirakelbatteriet.
Litium är som bekant(?) det bästa grundämne som existerar för batteritillverkning. Man kan lätt beräkna vad det bästa batteri som över huvud taget är teoretiskt möjligt (litium-syre) maximalt kan prestera, och det är inte nog för att ”revolutionera energilagring”. Det kommer fortfarande vara sämre än olja.
Än mindre kan aldrig så mycket fjuttande med katod- anod- eller elektrolytmaterial i litiumjonbatterier göra det.
Batterilagring #40, fortsättning
Trots stora framsteg finns det fortfarande utmaningar att övervinna:
– Optimering av Al-beläggningen: Att hitta den optimala tjockleken, homogeniteten och sammansättningen av Al-beläggningen för att maximera prestanda och livslängd.
– Elektrolytkompatibilitet: Utveckling av nya elektrolyter som är mer kompatibla med kiselanoder och som kan bildas en stabilare SEI.
– Bindemedel: Nya bindemedel som kan hantera den stora volymexpansionen och bibehålla den mekaniska integriteten hos elektroden.
– Säkerhet: Även om kisel i sig är säkrare än vissa andra anod material, måste den totala systemsäkerheten garanteras.
– Långsiktig stabilitet: Att uppnå tusentals laddningscykler med minimal kapacitetsförlust är avgörande för kommersiell framgång.
Mvh,
De nu mest relevanta energilagringssystem:
– För kortvarig, högpresterande lagring i mobila enheter och elfordon är litiumjonbatterier för närvarande bäst. För UPS-system är den säkraste typen ofta litiumjärnfosfatbatterier (LFP).
– För storskalig, långvarig nätstabilisering är pumpkraftverk fortfarande den mest beprövade och kostnadseffektiva lösningen där geografiska förhållanden tillåter.
– Flödesbatterier och tryckluftslagring erbjuder lovande alternativ för medel- till långvarig nätlagring med olika fördelar och nackdelar.
– Svänghjul är specialiserade för ultrakorta högeffektsapplikationer och kortsiktig effektstabilisering, frekvensreglering samt UPS-system där snabb respons är avgörande.
– Termisk energilagring för uppvärmning, kylning och industriella processer, men inte för elnätets energilagring.
– Vätgaslagring har potential för säsongslagring men står inför betydande utmaningar med effektivitet och kostnad.
Mvh,
Eftersom vi ”belönats” med politiker som inte kan räkna, inte kan förstå de enklaste orsakssammanhang inom elförsörjning eller något om fysikaliska realiteter så anlitar man ”experter”? Problemet är att man anlitar ”experter” som bara säger det politikerna vill höra och som passar deras egen politik och agenda. Hade man lyssnat på riktiga experter hade Sverige aldrig avskaffat 6 kärnreaktorer och inte byggt en enda vindsnurra och struntat i alla ”gröna” vanvettsprojekt!
OT:
Nu börjar de ”gröna” projekten öka sina klagomål på den ”gröna” omställningen då deras kalkyler aldrig kommer att gå ihop…mer sötd behövs…vem betalar?…
https://www.energinyheter.se/20251021/33898/eu-stalindustrin-larmar-gratis-utslappsratter-fasas-ut-vatgasomstallning-hotas
”Om investeringsbolaget Just Climate tar kontrollen över Stegra blir svenska pensionspengar i praktiken räddare av stålprojektet – bara månader efter att AP-fonderna bränt nästan 6 mdr kr på Northvolt. Andra AP-fonden har krävt Stegra på svar.”
Såklart…betalvägg för mig…
https://www.affarsvarlden.se/artikel/ap-fonderna-kan-bli-storagare-i-stegra
Mer om eländet…utan betalvägg…
https://www.affarsvarlden.se/kronika/detta-vantar-for-stegra-efter-harald-mix-sorti
Benny #44,
Politiker kan inte räkna och använder sig av infiltratörer från MP som ”experter”. Visst, en politiker kan ju inte sätta sig in i allt. Men förutom sunt förnuft och en förmåga att tänka självständigt och kritiskt när det gäller skatte- och pensionspengar så har det ju länge funnits åtskilliga exempel på sådana här gröna lurendrejerier över hela Europa.
I Sverige började det ju redan med ”Etanol-Jesus” på Maud Olofssons tid. Och därefter har kommun efter kommun ha satsat på vindkraftsparker som har gått i konkurs. Och så har det fortsatt i klimatets namn …
Mer om stegra-haveriet…”First gradually. Then suddenly”.
https://ledarsidorna.se/forst-gradvis-sedan-plotsligt/
Det grundläggande problemet med Stegra som var känt redan för ett par år sedan var att även om bygget blir klart och även om processen (med el och allt) på Stegra fungerar som det skall så kommer produkten att vara mellan 40 och 50% dyrare än annat specialstål som redan tillverkas på flera ställen ute i Världen.
Dvs, produkten är inte säljbar i konkurrens med andra.. Detta var välkänt. Ändå fortsatte man att sats på detta med hänvisning till att Sverige skulle ”gå före” i kapplöpningen mot en grön omställning.
Till och med dn har börjat vända…
”Stegra vill bygga Europas första stålverk på flera decennier, en satsning som enligt bolaget kan revolutionera ståltillverkningen och bidra till kraftigt minskade utsläpp.”
en satsning som enligt bolaget KAN….det hade det INTE skrivit för någon månad sedan….
https://www.dn.se/ekonomi/stegra-hoppas-pa-tva-miljarder-i-mer-statligt-stod/
Claes-Erik Simonsbacka #43
Jag läser just om uranverksamheten i Ranstad. Där studerades i slutet av 1960-talet möjligheten att kombinera en underjordsgruva med ett pumpkraftverk för att förbättra ekonomin. 600MW med genereringstid 14 timmar per dygn skulle blivit tillgängligt i mitten på 1990-talet.
Vattenfall och staten satsade 10 miljoner kronor var på utredningen. Förändrad prissättning kapade istället effekttopparna kostnadsfritt.
Atomenergi tittade också på att använda utbrutna bergrum för att lagra gas eller tryckluft, men det föll på att skiffern ovanför inte är tillräckligt tät.
Källa:
Uran ur skiffer: Ranstadsverket : 40 års utveckling av processer för utvinning av uran ur mellansvenska alunskiffrar. Utvecklingen av AE-processen, Part 1.
Ingemar N. #49
Får mig att tänka på den gamla härliga filmen ”Det våras för Hilter”, ungefär samma affärsidé bara en annan bransch.
Nu är det illa…naturvårdsverket underskattar utsläppen…
”Naturvårdsverket riskerar att underskatta hur stora utsläppen av växthusgaser blir i Sverige. Det konstaterar Riksrevisionen i en granskning – och riktar skarp kritik mot både regeringen och Naturvårdsverket för att inte ge en korrekt bild av klimatutsläppen för riksdagen och väljarna.”
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tunga-kritiken-valjarna-far-fel-bild-av-sveriges-klimatutslapp
Berra, man undrar ju varför det är så förtvivlat svårt för svenska politiker att ha sinne för proportioner? Det lilla Sverige släpper ut jämfört med länder som Kina, USA, Indien etc är ju i praktiken en fis i rymden och att jaga CO2 i ett glest befolkat land som Sverige som praktiken har skog och växtlighet som absorberar våra utsläpp är totalt vanvett. Misstanken att det i stället är skatter och makt politikerna är ute efter är nog svaret för det är väl bara MP:s politiker som inte begriper hur det ligger till? Sen att ”Bror Duktig” mentaliteten är stark i Sverige är ingen hemlighet men inte heller det faktum att Sverige har de mest lydiga politikerna till påhitten från Bryssel. Och visst fikar de flesta svenska politiker efter en överbetald reträttplats i Bryssel efter sin ”karriär” det finns det många exempel på!
Benny #44
När det gäller energilagring så resonerar politiker som förespråkar förnylsebar energi att batterilagring endast är för kortidslagring på högst ett par dygn och för vindkraftens ojämnheter där det är fråga om energilagring i flera veckor så är det pumpkraft som förespråkas eller utbyggnad med fler turbiner i befintliga vattenkraftverk.
Det som Claes-Erik Simonsbacka skriver om energilagring i #43 tycker jag de flesta som förespråkar förnylsebar elproduktion känner till.
Det finns dagsläget inget vettigt sätt att lagra överskott från elproduktion från sommar till vinter. Där är det många som hoppas på vätgaslagring men det återstår att se.
#52 Håkan.
Klockren analys:)
#55 Sigge
Att lagra energi från sommar till vinter i vätgas tål inte heller någon kritisk granskning. Om vi gör ett antagande om lagring under tryck – säg 200 bar – så behövs 3 000 000 kubikmeter för att med den vätgasen producera 1 TWh i gasturbin. Då antar vi att sådana turbiner då finns utvecklade. Det är ju orimligt även om du dubblar trycket eller t o m tredubblar.
Processförlusterna blir också så stora att idén faller även på det.
Det ’lyckade projektet’ i Luleså med ett bergrum med volym som ett hyfsat stort vardagsrum, Proportioner igen.
Ewert Andersson #57
Att lagra 600 miljoner kubikmeter vätgas från sommar till vinter är inte orimligt. Det bara i samband med förnylsebar energi som det pratas om att lagra energi från sommar till vinter. Om det byggs mycket kärnkraft så skulle man kunna köra med kortare sommaruppehåll och lagra energin till vintern.
Sigge #58
0m det byggs ”mycket kärnkraft” behövs ingen lagring inför vintern, då stabil och säker kraft produceras hela tiden vilket man inte kan säga om väderberoende kraftproduktion
#58 Sigge
”Att lagra 600 miljoner kubikmeter vätgas från sommar till vinter är inte orimligt.”
Du med många klimathotstroende som tror att vätgas ska rädda världen verkar alla ha glömt bort Hindenburg och vad som hände vid dess sista landning.
Vätgas är extremt brandfarlig och brukar tillsammans med syre kallas knallgas, vilket ger en föraning om hur den blandningen reagerar. Till och med ett vanligt bly/syra batteri till bilen producerar knallgas om inte laddningen regleras på rätt sätt.
Vad skulle ske om dessa 600 miljoner kubikmeter vätgas läcker ut och en liten gnista antänder denna blandning? Att tro att det går att förhindra läckage är att tro på sagorna, Vätgas är mer eller mindre omöjligt att hålla innesluten. Det går men till vilken kostnad och materialtjocklekar.
Hur stort blir katastrofområdet och skulle du själv vilja bo granne med denna lagring. Om inte, var ska då denna lagring placeras? För om inte du själv vill bo där, varför ska då andra tvingas att bo där.
Återigen saknas det konsekvenstänk från er sida. Ni ser bara fördelar och aldrig nackdelarna som trots allt kommer fram i en riktigt gjort konsekvensutredning.
Kanske därför dessa inte genomförs på rätt sätt, då det skulle ange att era förslag och tankar inte går att genomföra.
Så med det sagt. Slutsatsen är att vätgas är orimligt som lagringsmedium för att klara perioder utan elproduktion.
Angående vätgas. Läckage är i praktiken omöjligt att helt undvika, även med avancerade rörledningar, tankar och ventiler.
Även mycket små väteutsläpp kan skada klimatet. Det kan förstärka växthuseffekten, försvaga ozonskiktet och försämra luftkvaliteten — eftersom väte minskar mängden OH-radikaler i atmosfären. Det gör att metan stannar kvar längre och hinner påverka klimatet mer.
Källor:
1. Skeie, R. B. et al. (2025). Sensitivity of climate effects of hydrogen to leakage size, location, and chemical background. Atmospheric Chemistry and Physics, 25, 4929–4953. ➜ Visar att väteutsläpp minskar OH-radikaler, ökar metans livslängd och påverkar ozon samt stratosfärisk vattenånga. https://acp.copernicus.org/articles/25/4929/2025/
2. Bryant, S. et al. (2024). Impacts of hydrogen on tropospheric ozone and methane and their modulation by atmospheric NOx. Frontiers in Energy Research. ➜ Förklarar hur väte indirekt ökar metan och ozon via förändringar i atmosfärisk kemi. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fenrg.2024.1415593/full
3. Princeton University / NOAA (2023). How hydrogen leakage can prolong methane in the atmosphere. ➜ Forskning som visar att väte reagerar med OH och gör att metan stannar längre kvar i atmosfären. https://environmenthalfcentury.princeton.edu/research/2023/how-hydrogen-leakage-can-prolong-methane-atmosphere
4. MIT News (2024). New climate chemistry model finds ‘non-negligible’ impacts of potential hydrogen fuel leakage. ➜ Modellstudie som visar att även små H₂-läckage kan påverka klimatet påtagligt genom minskat OH och ökad metan. https://news.mit.edu/2024/new-climate-chemistry-model-finds-non-negligible-impacts-potential-hydrogen-fuel-leakage-1216
5. ScienceDaily / National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) (2023). Hydrogen leaks could undermine climate benefits of clean fuel. ➜ Sammanfattning av forskning som visar att väteutsläpp kan “prolong the methane problem”. https://www.sciencedaily.com/releases/2023/03/230313162740.htm
#61 Simon
Ja du kan verkligen ta saker och ting ett steg längre än man kan tänka. Jag uppskattar verkligen det för att det vidgar perspektiven.
Men -. Väte kan visserligen påverka vissa kemiska reaktioner i atmosfären, men dess halter från läckage blir dock extremt låga. Även om lite väte läcker ut från energisystem är effekten på klimatet, ozonskiktet eller livsbetingelserna på jorden försumbar jämfört med andra växthusgaser som CO2, metan eller aerosoler.
Kort sagt: Väte hotar inte klimatet eller livsbetingelserna i någon större omfattning..
#62 Adepten
När vätgas används i större skala som energibärare (t.ex. inom transporter, industri eller elproduktion) kan läckaget öka.
Studier (Warwick et al. 2022; Derwent et al. 2023) visar att läckage på cirka 1–3 % av den producerade eller använda vätgasmängden kan få betydande effekter på atmosfärens kemi och klimat.
Vissa rapporter varnar för att läckage i storleksordningen 1–2 % eller högre kan vara riskabelt för klimatet och ozonskiktet.
Rörledningar har en genomsnittlig läckagefrekvens på cirka 1,09 %, men kan ibland nå upp till 5 %.
Lastbilstransport av flytande vätgas har en genomsnittlig läckagefrekvens på cirka 5,3 %, med toppar på upp till 13,2 %.
Komprimerad vätgas i rörtrailer läcker i genomsnitt cirka 1,04 %.
Dessa läckage i distributionskedjan kan tillsammans bidra till en betydande mängd väteutsläpp. (Källa: CleanTechnica)
Källhänvisningar
Warwick et al., 2022
Warwick, N.J., et al. (2022). Potential impacts of increased hydrogen emissions on atmospheric chemistry and climate. Atmospheric Chemistry and Physics, 22, 9349–9365.
URL: https://acp.copernicus.org/articles/22/9349/2022/
Derwent et al., 2023
Derwent, R.G., et al. (2023). Atmospheric implications of future hydrogen usage scenarios. Atmospheric Chemistry and Physics Discussions.
(Tillgänglig via vetenskapliga databaser)
CleanTechnica, 2025
”Hydrogen Isn’t The Answer: 0.7-1.5 Billion Tons CO2e Would Make It A Climate Liability”
Publicerad 3 juli 2025
URL: https://cleantechnica.com/2025/07/03/hydrogen-isnt-the-answer-0-7-1-5-billion-tons-co2e-would-make-it-a-climate-liability/
FuelCellChina, 2025
Artikel om läckage från olika vätgasproduktionsmetoder och distribueringssystem.
URL: https://www.fuelcellchina.com/Industry_information_details/6528.html
Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS), 2025
Atmosfäriska mätningar av vätehalter och dess utveckling över tid.
URL: https://bg.copernicus.org/articles/22/3449/2025/
Kort sagt: Även om vätehalten är låg idag, visar forskning att läckage på nivåer runt 1–3 % av total produktion/användning kan ha märkbar påverkan på klimat och atmosfär.
Angående vätgaslagring…
”Forskargruppen har utvecklat ett så kallat Hazard Index (HI) för att mäta den inneboende risken för olyckor vid tankstationer. Där får komprimerad vätgas ett HI på 1,65 – högst av alla analyserade drivmedel. Som jämförelse fick bensin 0,15 och diesel 0,11.”
https://www.energinyheter.se/20251023/33907/forskare-vatgastankstationer-betydligt-farligare-bensinstationer
Simon # 63
Det som står i dina länkar:
Det är rätt spretiga påståenden i de olika länkarna du hänvisar till. Det mest alarmistiska påståendet är att läckaget av vätgas verkar ha 30 gånger större klimatpåverkan än ett kg CO2. Om man eldar naturgas eller olja som bildar ett kg CO2 så får man ut 3-4 kWh värme. Ett kg vätgas innehåller 33 kWh.
Om läckaget av vätgas är 2% så är miljöpåverkan med att använda vätgas ungefär 1/15-del av vad naturgas och olja ger. Då har man inte räknat med att naturgas och bensinångor ger.
Vätgasens indirekta påverkan på växthuseffekten minskar varefter tiden går då kemiska rektioner på sikt omvandlar det mesta till vattenånga.
Simon har i #62 fullständigt rätt i att läckaget av vätgas blir försumbart jämfört med CO2 och andra växthusgaser.
#55 Sigge
Förslagen om utbyggd pumpkraft och fler turbiner i befintliga vattenkraftverk har i tidigare trådar avfärdats som orealistisk av bl. a. tty. Pumpkraft beroende på flack fallhöjd i svenska älvar, dvs förutsättningarna saknas i stort sett i Sverige. Fler turbiner, dvs effektutbyggnad, har redan genomförts när vattenkraften gick från baskraft till reglerkraft under 1970-1980 talet i samband med att kärnkraften övertog uppgiften som baskraft.
#65 Sigge
Det finns en avgörande skillnad som sällan nämns i den här typen av jämförelser.
CO₂ är inte bara en växthusgas – det är en grundläggande byggsten för allt liv. Den ingår i ett stort biologiskt och geokemiskt kretslopp som delvis kan dämpa förändringar.
Vätgas (H₂) däremot saknar ett sådant naturligt kretslopp. Den är i praktiken en “främmande” gas i atmosfären, som bara reagerar kemiskt. När den släpps ut påverkar den atmosfärens kemiska balans snarare än att fungera som en vanlig växthusgas.
Under sina ~2 år i atmosfären förbrukar H₂ hydroxylradikaler (OH) – samma ämne som bryter ner metan (CH₄). Mindre OH betyder längre livslängd för metan, från ca 9 till 12–14 år, och därmed högre metankoncentration. Eftersom metan är runt 80 gånger starkare än CO₂ på 20 års sikt kan även små H₂-läckage ge oproportionerligt stora klimateffekter.
Dessutom bidrar H₂-oxidation till ökad stratosfärisk vattenånga, som i sig är en växthusgas och påverkar ozonbalansen. Inget av detta motverkas biologiskt – atmosfären måste kemiskt “rensa upp själv”, vilket tar tid.
Poängen är alltså inte att vätgas är dålig, utan att atmosfären är kemiskt känslig.
Därför kan även små H₂-läckage ge följdeffekter som inte fångas av enkla räkneexempel i kilon och kilowattimmar.