Bildtext: Energilagring är en viktig faktor eftersom städer, stater och anhängare av EU:s Green New Deal talar om en övergång till 100 procent koldioxidfri el inom några decennier. Foto: GE Power
Inverkan av den civiliserade världens åtgärder mot koldioxidutsläppen är mycket mer skrämmande än hotande presumtiv klimatkris. Världens energiförsörjning är utsatt för en huvudlös attack från den högsta politiska ledningen i en meningslös jakt på koldioxid.
Den här rapporten sammanfattar de mängder av åtgärder som måste till för att vind och sol ska kunna hanteras. Summan för Sverige de närmaste åren är runt en miljard kronor för forskning, utveckling och stöd. Det mesta är onödigt om teknik i stället fått trumfa ideologi de senaste trettio åren. Då hade vi fortfarande haft en robust elförsörjning.
Svenska kraftnät kom med en rapport om elmarknaden förra året. LMA2021 Långsiktig Marknadsanalys. langsiktig-marknadsanalys-2021.pdf (svk.se). Den avhandlade olika vägar framåt för svensk elförsörjning med perspektivet att elbehovet kommer att dubbleras till 2050.
Elsystem i (o)balans – Klimatupplysningen Artikeln tog fasta på den då gällande doktrinen om hundra procent förnybart energisystem. Det var en thriller som inte kunde rekommenderas till nattduksbordet om man ville sova gott om natten.
Genomgående benämndes alla svårartade problem som utmaningar. Texten är inlindad så att den dåvarande regeringen inte skulle förargas. Man behöver förstå att läsa in det oskrivna. Av det drar vi slutsatsen att hjälp fanns att få för Anders Ygeman och Stefan Löfven. De hävdade med dårars envishet att vi har ju aldrig haft så mycket el. Vi exporterar ju massor. Att Sveriges kraftbalans redan då började bli katastrofal hade de inte en aning om.
Den förmodade hjälpen ledde ändå till att någon insåg att man behöver fundera på hur det ska gå till att hantera en allt större andel intermittent el. Svenska Kraftnät fick i uppdrag att redovisa hur det ska kunna hanteras.
Lagring av el – omvärldsanalys (svk.se)
Om LMA 2021 var en thriller på 116 sidor så är uppföljaren, också på 116 sidor, ingen rogivande läsning heller. Det går inte här att ge plats åt alla de forskningsprojekt och åtgärder som beskrivs i rapporten. Svenska folket skulle bli rosenrasande. Vi talar om minst en miljard kronor. Skattepengar från svenska staten och EU.
Ett exempel: Naturvårdsverket inom ramen för Klimatklivet har beviljat 354 miljoner i stöd för 24 nya tankstationer för förnybar vätgas i Sverige. Vätgasen kommer att produceras på plats och stationerna beräknas vara i drift 2025.
Vi behöver påminnas om att jakten på koldioxidutsläpp är det som driver galenskapen och om vi lyckas bli helt utsläppsfria har vi bidragit till begränsning av planetens temperatur med 0,003 OC. Om vi inte gått bankrutt tillsammans med resten av EU förstås.
Det är uppenbart att den nya rapportens adressat är den förra regeringen. Den har samma hovsamma uttryck och samma beskrivning av tekniskt nästan omöjliga lösningar, som i varje fall är mycket dyra. Benämns även i den här rapporten som utmaningar.
Det här kan bara bli en beskrivning av de lagringstekniker som rapporten anser närmast skall realiseras. Batterier och vätgaslagring. Rapporten beskriver annars alla möjliga och praktiskt taget omöjliga sätt att lagra energi i det svenska systemet.
Om ni skulle fundera på att skapa lagring av energi för att passa in i ett system med stor andel intermittent elproduktion, alltså väderberoende el som inte går att styra, borde väl det första vara att försöka kvantifiera behovet? Finns det, är det väl begravt i texten.
Låt oss spekulera lite. Om vi behöver 150 TWh ny el per år och den nya elen i stor utsträckning går till industri- och transportsektorn tillåter vi oss räkna ett rakt snitt över året. 3 TWh / vecka. Bara för LKAB och Hybrit 1,6 TWh och där nämns behov av lagring till sju dagar. Kalkylera med vindkraft, som per definition kan ge noll en normal februarivecka med ett smällkallt vinterhögtryck över norra Europa. H2 Green Steel har också ett betydande behov av stabil el.
Spekulera vidare och tänk att el till el via vätgaslagring har en verkningsgrad på 30 procent, förutom att gasturbiner som kör på ren vätgas ännu inte finns på marknaden. Den energimängd i form av vätgas som behövs för det är cirka 9 000 000 m3 vid 200 bar. Man förstår varför hoppet står till storskalig vätgaslagring. Hybrit och Vattenfall bygger en pilot på 100 kubikmeter för ett par hundra miljoner. Vardagsrumsvolym ungefär.
Det går att förstå varför flexibel elanvändning även i den här rapporten flitigt omnämns. Frivillig eller tvingande bortkoppling går inte att undvika utan tillräckligt stor andel planerbar elproduktion i systemet.
Omvärldsanalysen SVK gör är att det är brist på mogna tekniska lösningar för att hantera den långvariga energilagringen, det vill säga säsongslagringen. De skriver att detta behov är starkt kopplat till ett energisystem med allt större andel väderberoende elproduktion. Och säger de ”här kan den förväntade stora mängden vätgasproduktion och vätgaslager komma att få en viktig roll”. (!!)
I rapporten tassar man försiktigt fram. Mera klippt.
”En ökad användning av lagring av el (energilager) och andra flexibilitetstjänster bedöms vara en förutsättning för att över tid klara den ökade elektrifieringen och ökad andel förnybar elproduktion som följer av energiomställningen.”
Lagrad energi i vätgas är ju inget som kommer om man öppnar kranen. Gasturbiner behövs också med effekt nog för att upprätthålla kraftbalansen. Att gå över ån efter vatten får här en ny betydelse. Samma gasturbiner körda med naturgas gör snurrorna överflödiga. Två hinder finns som framför allt Tyskland lärt sig den hårda vägen. Koldioxidfobin och Putin.
Slutsatsen i rapporten Lagring av el – en omvärldsanalys är att batterier kommer utgöra den stora majoriteten av energilagringskapaciteten det närmaste fem åren.
Vätgas ses som en viktig teknik på lång sikt, men bedöms inte vara relevant ur ett femårsperspektiv, vilket rapporten fokuserar på.
”För att fullt ut kunna realisera behovet av flexibilitet krävs sannolikt stora vätgaslager för att hantera längre perioder med låg elproduktion. Utvecklingen av vätgas i mycket stor skala pågår och det är svårt att dra några tydliga slutsatser runt utveckling av vätgaslager.
Vätgas kan också användas för att producera el i vätgasturbiner eller bränsleceller, även om de samlade energiförlusterna är mycket höga, och skulle i ett längre perspektiv kunna bidra med nyttor för elsystemet både i form av säsongslagring av el och genom ökad tillgång till planerbar elproduktion.”
Konstaterar att när det gäller vätgas finns inga förväntningar på att det ska bli betydelsefullt som energilager på kort eller medellång sikt.
Vätgasbubblan kommer att spricka – Kvartal Väldigt bra om vätgashypen.
Här stannar vi upp ett tag. Om vätgasstål i Norrland behöver 85 TWh för vätgas till processerna ser det ut som varken el eller vätgaslagring finns inom projektens gällande planer! En insikt som inte borde få vara ny, men nu kommer upp till ytan.
Inte bara gå över vatten får en djupare mening. Västgötaklimax kommer bli en show. Tänk när Göran Persson, ordförande i LKAB, Karl-Petter Thorwaldsson och Ursula von det Leyen tvingas säga att drömmen har spruckit.
Den andra tekniken för energilagring som bedöms vara närmast användbar är batterier.
World Economic Forum tror att den globala efterfrågan på batterier kommer att öka från 282 GWh år 2022 till cirka 2623 GWh (väldigt exakt tro) år 2030. Alltså en tillväxttakt på 25 procent årligen fram till 2030 . Men av det är 89 procent till bilbatterier. 9 procent till energilagring. Här kommer således forskningen om hur bilarnas batterier ska integreras i elnätet. Men hur pigga på att någon annan använder batteriet är elbilsägare? Vi erinrar oss att Jan Blomgren kommit fram till att om vi i Sverige köpt hela världens batteriproduktion 2021 skulle vi ha kapacitet att hålla Sverige igång i två dagar!
Figur 2. Global batteriindustri, tillväxt per applikation och region till 2030 (A Vision for a Sustainable Battery Value Chain in 2030, World Economic Forum 2019
En bild med intressanta data. Batterilagring hög verkningsgrad men dyrt. Vätgas låg verkningsgrad och dyrt. Dessutom är de ju inte utbytbara med varandra.
Energimyndigheten bidrar i rapporten
Forskningsprogrammet ”Framtidens elsystem” är Energimyndighetens huvudsakliga satsning på forskning och utveckling inom elproduktion, elanvändning och framtidens elnät. Programmet pågår under åren 2022 – 2027 men kan komma att förlängas vid behov. Initialt är budgeten 552 miljoner kronor för programperioden.
Horisont Europa är EU:s forsknings- och innovationsprogram för 2021 – 2027 med en budget 95,5 miljarder euro. Inom EU Hydrogen Strategy satsas 430 miljarder euro på vätgas fram till 2030. Hisnande summor på en av allt att döma ’dead end’.
Det storskaliga forskningsprojektet BATTERY 2030+ är en del av EU-kommissionens 272 miljoner euro för att påskynda forskning och produktion av batterier.
Med de stora summor som finns tillgängliga för forskning och utveckling är det rimligt att anta att gasturbiner som kan gå på vätgas kommer att finnas. Siemens är på gång. https://www.energigas.se/publikationer/tidningen-energigas/hela-varlden-lockas-av-finspangs-gasturbiner/
Vad lär vi av rapporten Lagring av el – en omvärldsanalys?
Det första är det vanliga när det gäller klimatet, koldioxidjakten och bibelorden i Parisavtalet är, att ymnighetshornet är utan botten. Det är skrämmande med vilken lätthet det strösslas med andras (våra) pengar.
Det andra är förmåga att se proportioner är lika frånvarande som alltid. Igen – hur mycket får 0,003 OC kosta?
Det tredje är att åtminstone sammanfattningen måste vara så tydlig att man inte behöver förstå det oskrivna och hoppas att politiken kan använda rapporten.
Evert Andersson / Mats Kälvemark.
Det vore fel att kalla rapporten intressant eftersom det känns som gymnasienivå att inse tokigheterna som politiken försatt oss i.
Däremot en mycket bra sammanställning som belyser vart förra regeringens drömmar leder oss.
Med tanke på hur myndigheten tycks ha ansträngt sig för att Linda in tokigheterna i bomull för att inte förarga statsråden så är det för väl att det i nuvarande riksdag åtminstone finns ett par stycken individer som förstår innebörden av texten – är det månne dags för Elsa o Jessica att ta ett steg framåt och åtaga sig uppgiften att tolka??
Evert & Mats, TACK!
I någon av GWPFs rapporter kring Kinas ambitioner om att nå världsherravälde inom planerbar framtid stod, nästan som en parentes, att de avser att söka koppla samman världens elförsöjningssystem vid byggandet av ”den nya sidenvägen”.
I förrgår natt blev det totalt strömlöst i en av våra grannkommuner, enligt uppgift drabbades samtliga 20.000 elabonnenter i den svinkalla midvinternatten. Många oförutsedda konsekvenser förståss som låsta dörrar, t.ex. till ICA och stopp i vatten- och avloppssystemen.
Ytterst lite uppmärksamhet i media. Problematiken för stor för att diskutera.
En demonstration i det lilla av ”One World-problematiken” där bland mycket annat allt styrs med el som inte kan lagras på hållbart sätt.
I Ukraina ber Zelensky i sin förtvivlan att medborgarna ska ”flytta ut på landet” där man, liksom som vi, ofta har kvar både utedass, grävd brunn och fungerande jordkällare som en museal fungerande rest från det gamla föråldrade självförsörjningssystemet.
Visst är det dags för Elsa och Jessica med flera att ryta ifrån ännu mer.
Och tack Evert&Mats igen!
#1 Magma
Återstår att se vad den nya regeringen kan åstadkomma. Som statsminister i ordförandelandet i EU nästa halvår förväntas Kristersson företräda hela unionen.
Det känns inte direkt lugnande när han i TV-framträdanden hyllar och övertolkar beslutet om förbud mot försäljning av bilar med bensin och dieselmotoerer 2035. Hyllar Fit for 55 och har ledorden GRÖNARE, Säkrare, Friare inför ordförandeskapet.
Lägg kraften på de två sista så kanske skadebegränsning kan bli eftermälet.
Tack ska ni ha för en matnyttig och faktaspäckad sammanställning med relevanta länkar!
Det är klart oroväckande.
Man frågar sig hur många ’Stålverk 80’ Sverige ska orka med för att vara det ledande grönsakslandet?
Jag tänker att de ”pengar” som skall satsas på utveckling (avveckling) av ”energilagring”, kommer att framställas ”i källaren” hos ECB. Idiotin att ”trycka” mer pengar för ”behjärtansvärda” behov har prövats förut i historien, med förödande inflation som en direkt följd. Så,,, de tal som omnämns, är i stort sett helt irrelevanta.
Vad kostar 1 kWh Li-batteri av god kvalitet att tillverka?
Här är mer om Naturvårdsverkets satsning på vätgas;
”År 2025 ska REH2 ha byggt tankstationer på 24 platser längs det svenska vägnätet, från Skåne till Norrbotten. Stationerna kommer att med en egen elektrolysör kunna producera vätgasen på plats. Stationerna är modulära och ska kunna byggas ut vid ökad efterfrågan.
– Vätgas är en växande teknik för att minska utsläppen i transportsektorn. Med infrastruktur på plats ges möjligheter för fler företag ställa om sina fordon, säger Nanna Wikholm, chef för Klimatklivsenheten för transporter på Naturvårdsverket.”
https://www.naturvardsverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter-och-pressmeddelanden/klimatklivet-ger-stod-for-uppbyggnad-av-tankstationer-for-fossilfri-vatgas/
Vi har ju i Sverige en myndighet som heter myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Under hela tiden för nedmonteringen av den svenska elproduktionen har jag inte hört den myndigheten säga ens flaska i frågan. Dom borde baturligtvis ha rört upp himmel och jord för att stoppa katastrofen
Tack Teamet E&M för denna påminnelse om hur illa det ser ut och hur stora förhoppningar som vi har på framtiden.
Bra rapport att ha i beredskap för att bemöta teknikoptimister.
Vi har Gaslager i närheten av Hybritprojekten. Använd Naturen!
Idag ökar kolanvändningen.
Genom att övergå från kol till naturgas gör vi en vinst för klimatet för de troende och en utebliven ruin för oss alla.
😉
I SVD debatt aviseras satsning på elbatterier som reserv för SÖS-så illa är det! Fast jag misstänker att cykelbatterierna avses, kommunen har felsatsat förr!
Tack ska ni ha för en matnyttig och faktaspäckad sammanställning.
Batterilagring hög verkningsgrad men dyrt. Vätgas låg verkningsgrad och dyrt.
Låter som att välja mellan pest och kolera.
Batterilagring har sin plats i elsystemet vid strömavbrott innan dieselkraftverken är i full drift.
Batterilagring av energi från vindkraften är ju poppis bland vindkraftlobbyisterna som lösning på hopplösheten med varierande vind.
Vindkraftindustri i stor skala hör sannolikt till den mest desperata affärsiden inom den gröna omställningen och dom har lågt intresse för själva produktionen – men byggandet är oerhört lukrativt och genererar stora och snabba vinster för riskkapitalisterna.
Senast idag kan vi läsa om att ett bolag i Australien vill bygga en jätteanläggning trots att kravet från naturvårdsmyndigheterna är att anläggningen måste vara stängd halva året för att skydda en utrotningshotad papegojart.
Företaget lär gladeligen bygga och säkerligen finns det någon hungrig pensionsfond som vill köpa den för pensionsspararnas sur förvärvade kronor, att den måste vara stängd halva året spelar ingen som helst roll.
Ett sådant projekt är ett utmärkt exempel på den ljuvt gröna omställningens smutsiga baksida – omfördelning av våra skatteinbetalningar och pensionsbesparingar rinner rakt ner i fickan på dom gröna kapitalisterna.
Prof. Arne Kaijser sa något viktigt och talande här om dagen – förr byggdes elproduktion och överföring av städer och verksamheter som hade behovet, idag byggs en stor del av produktionen av bolag som skall tjäna pengar på att sälja dyr el.
Det är detta som vi och staten behöver förstå och agera på, tycker jag.
Claes [8]; Ja, en viktig och relevant synpunkt. Vilken funktion har egentligen MSB? Från dem borde vi hört röster som frågat sig, vad händer om vi stänger ner kol- och kärnkraften utan tillräcklig ersättning av annan energi? Vad händer om vi inte har drivmedel till alla landets fordon? Våra samhällens funktion bygger på kontinuerlig tillförsel av energi och detta både för drift och skydd under olika temperaturförhållanden. Vi har en ny regering som borde fråga sig om dess myndigheter utför det som de förväntas göra. Var fanns de ljudliga protesterna från SVK, Vattenfall och Energimyndigheten, när nedmonteringen av vårt energisystem började?
Alla som besitter en rimlig kognitiv förmåga inser naturligtvis att hela det märkliga Hybrit projektet är en ekonomisk/praktisk omöjlighet. Tyvärr har det politiska projektet redan gått så långt att det behövs någon form av katastrof för att få stopp på det. En större europeisk elkollaps kan vara en sådan händelse.
Om inte kommer vi att få uppleva en modern version av Mao:s stora språng 1958-1962. För de som för unga att minnas detta kan söka lämplig information i bibliotek eller på nätet. Det är ingen brist på den varan.
Henrik Jönssons reflexion angående HYBRIT projektet. HYBRIS??
https://www.youtube.com/watch?v=b8kxpf2vGO8
Just nu står vattenkraften för dryga 50% av sveriges totala produktion, utan batterier.
Den nedmonterade kärnkraften för 20%, inte heller där några batterier – mycket bra för naturen och för, ähum, klimatet.
Batterier har fördelen att de kan ge full effekt momentant. De har en funktion som stöd för frekvens/spänningshållning vid störningar. De ger tid att koppla om högspänningsnätet (högspänningsbrytare tar ett antal sekunder), kanske t o m tid att starta upp en gasturbin.
För lagring under längre tid finns det egentligen bara två vettiga alternativ, pumpkraftverk och hetvattenlagring. Hetvattenlagring är främst intressant för kraftvärmeverk där man kan lagra upp hetvatten under natten då elbehovet är lågt, och istället producera mer el och mindre värme på dagtid.
För längre tider än ett dygn är det egentligen bara pumpkraftverk som fungerar. Tyvärr är det få platser i Sverige som har lämplig topografi för sådana, och byggtiden inklusive den stora byråkratisnurran är jämförbar med kärnkraft. Troligen skulle man kunna få igång Storjuktan igen relativt snabbt (enligt en bekant som känner till verket), men då måste nog Vattenfalls ledning bytas ut först.
Sedan finns det faktiskt en snabb lösning för att få fram ny elkraft, nämligen dieselaggregat. Sådana kan köpas nyckelfärdiga och monteras upp på några veckor/månader och har hyfsad verkningsgrad, och numera finns typer med effekt uppåt 10 MW. Fast just nu misstänker jag att alla tillgängliga sådana i Europa är i Ukraina.
#16
Regnar det i Sverige?
Vattenkraftmagasin är våra lager, våra batterier.
Vättern det största!
Tyvärr på låga nivåer idag eftersom de inte vill se fler översvämningar.?
Johannes-kostnad för 1 KWh batterier?
Ca 1000 SEK per KWh (FeLi)
https://www.visualcapitalist.com/breaking-down-the-cost-of-an-ev-battery-cell/
För övrigt fryser vi och sparar på så sätt el som ändå är rekorddyr samtidigt som Vattenfall (som är skyldiga till bortfall av 1000 MW) inte ens har Stenungssund i beredskap.
Elsa W och Svenska folket är förbaskade!
#6 Johannes.
Dagens marknadspris på Li-on batterier är ungefär 1500 Skr./ kWh. Priset i en framtid, beror naturligtvis på tillgången av ”insatsvaror” (t.ex Litium).
Marknadsbedömningar ligger i ”häraden” 1000-3000 Skr.
Elbilar i ”mellanklassen” utvecklas med 100kWh laddningskapacitet. Alltså i en framtid, ca. 200 000 för ett batteri till en mindre personbil.
# 18 Lasse.
Nja,,, Värnen, och dess ”avrinningsområde” är nog Sveriges största vattenmagasin. Sett till volym då.
# 18, 19
Men då blir ju bara lagringskostnaden minst 3 kr/kWh.
Tillkommer produktionen av el och all utrustning.
Vid lägre urladdning ökar livslängden men då blir åtgången batteri mer. Vid 50% går det åt 200% mer batteri.
Hur man än vänder och vrider sig har man rumpan bak.
Batteri måste tveklöst vara det dyraste alternativet, (eller vätgas?)
Och!
Just nu meddelar Net Zero Watch:
https://www.netzerowatch.com/21st-century-warming-may-not-be-due-to-greenhouse-gasses-leading-climate-scientists-say/?mc_cid=2fd78ceed8&mc_eid=d0e03de41c
Alltså att 2000-talets förväntade uppvärmning kanske inte ens kommer att bero på växthusgaserna.
Vilka pigga politiker kommer att propsa på att först och främst följa Elsas förslag att pausa hela klimathotspolitiken och sedan låta Vetenskapen och inte FNs-maktpolitik styra?
Som det ser ut nu verkar både Obamas megafon ”president” Biden, Boris Johnsons efterföljare, Angela Merkels lärjungar i EUs och Sveriges ledning vilja förgöra både västvärlden och utvecklingsländerna genom sin politik.
Elsa stå på Dej, Du är förmodligen mest kunnig i klimatfrågan som helhet här i landet och dessutom tuffast!
Hybri(s)t-anläggningen blir nog en dyr historia, demonstrationsanläggningen som skall byggas först kommer kosta runt 16 Miljarder och då vill de att vi skattebetalare skall stå för 1/3 av kostnaden.
https://www.nyteknik.se/hallbar-industri/fossilfritt-stal-kraver-statliga-miljarder-en-genombrottsteknik-7042117
Det där med elförsörjningen verkar fortfarande väldigt diffust.
Stefan#20 Ja, Vänern bör vara vårt största vattenmagasin.
De stora batterianläggningar som finns och planeras i Australien och Kalifornien kostar ca 450 miljoner kr per styck för en kapacitet av 150 MWh, dvs 3000kr per kWh.
Flera delbatterier i Australien, SydKorea och Storbritannien har exploderat.
På 1990-talet när Energimyndigheten fortfarande hade en ledning med integritet och ryggrad sa de inför att Barsebäck skulle läggas ner att citat: ”För att någon ska investera i ny elproduktion behöver elpriserna stabilt vara på en nivå som ger kostnadstäckning och en rimlig avkastning på investeringarna.”
Marknaden är nu riggad på ett sådant sätt att det som kallas ’krysset’ – det pris där säljarens pris är lika med vad köparen vill (kan) betala. Låter som normal marknadsekonomi.
Men är det så. Vindkraftens rörliga kostnader är låga och priset är lågt när det blåser. Vindkraft får då företräde i nätet. De styrbara får hålla igen.
Det andra problemet är incitamentet att investera. Vem vill investera bort bristen om det innebär att priset på produkten el blir mindre ju mer du producerar. Här har stora aktörer som Vattenfall makten att styra marknaden. Men trots den nyckelrollen i svensk elförsörjningen har de inte ett sånt uppdrag av oss som ägare.
Elsa Widding pekar på det absurda i situationen. Vem f-n producerar el som kostar 6 kronor / kWh. Någonting i marknadens funktion klarar inte så extrema situationer som vi skapat.
# 22 Evert o Mats, snälla ursäkta om jag klumpade in med OT på ert viktiga inlägg.
Men med all förtvivlad och förvillad politik som nu råder kunde jag inte hålla mej med detta ljus i mörkret.
/ Ann
#20 och 23
Tyvärr med ett enda utlopp som har störst flöde i Skandinavien.
De 4 kraftstationerna kan inte gasa och pausa hur som helst. Det är en farled samt att hela älven söder om Trollhättan är risk för lerskred.
Lägg ned ”älven” och dra ut en kanal till Uddevalla, det ger dubbla effekten. Hojum och Oliden med Vargön och lilla Edet ger 1,7 TWh, eller 2,4% av all vattenkraft.
Eller bygg kärnkraft.
Ringhals 3 och 4 ger 17 TWh som jämförelse.
#25
Elsa Widding pekar på det absurda i situationen. Vem f-n producerar el som kostar 6 kronor / kWh.
#24
Jo batterierna i Australien, 6 kr/kWh
Jag skulle gärna ta +0,003 grader idag. Tror inte att jag märker det själv men värmepumpen är mycket känslig. Min styr bara på utetemperatur men håller exakt jämn inomhustemperatur trots det, jag inbillar mig att den skulle shunta ner en smula och spara el för mig och Sverige om det var 17,997 minus i stället för -18,000 just nu.
Något som ofta kommer upp är lagring av elektricitet i batterier. Det fungerar säkert bra i småskalig lagring, men ska det användas för att balansera ett elsystem som domineras av vind och sol krävs det storskaliga enheter.
Den vanligaste lagringsenheten är Teslas Megapack och där finns det faktiskt en on-line konfigurator.
Dessa är inte gratis, men det finns någon form av mängdrabatt.
Här borde komma en screen shot från Teslas site
https://www.tesla.com/megapack/design
Men ni kan själva gå in och kolla.
För att ställa det i relation så förbrukar Sverige cirka 600 GWh en kallare vinterdag, eller cirka 25 GWh under en timme. Säg att under 4 timmar så fattas 20 % av detta på grund av att det inte blåser så bra. Därmed behövs 4*25*0.2 = 20 GWh kapacitet i batterilagret. Bara för information, i Kalifornien, Vistra Moss Landing Energy Storage Facility, finns för närvarande världens största batteri, det är på 400 MW / 1.6 GWh.
Via Teslas konfigurator så erhålls följande – max orderstorlek är 1 000 enheter per gång –
Då ser vi att ska vi ha ström under 4 timmar kostar 3.9 GWh cirka 1.7 miljarder dollar eller 18 miljarder SEK. Vi behöver alltså 5 gånger så många för att komma upp till 20 GWh, eller cirka 90 miljarder SEK. Ska allt förbrukning under ett dygn, eller 600 GWh, täckas in krävs 30 gånger så stort lager vilket kostar 2 700 miljarder SEK. Ehuummm.
Northvolts fabrik i Skellefteå kan ha en produktion, fullt utbyggd på 60 GWh. Det motsvarar 10 års produktion för att få batterier som täcker upp konsumtionen en (1) dag i Sverige.
Detta visar väl på begränsningarna i att förlita sig på batterilagring.
2: Ann Löfving-Henriksson
Antar att det är Sotenäs du syftar på som hade ett omfattande strömavbrott. Enligt en kollega så var det samma dag ett större strömavbrott i Värnamo.
Är detta en ren slump eller medveten frånkoppling (så kallad efterfrågeflexibilitet) som mörkades ned?
Har det varit fler större strömavbrott i landet den senaste veckan?
#28 Johannes
Ska man vara petig produceras inte batterier el.
#26 Ann
Dig ursäktar vi så gärna. Kommentaren är ju viktig.
#18
”Vättern det största!
Tyvärr på låga nivåer idag eftersom de inte vill se fler översvämningar.?”
Vättern är tyvärr inte något bra ”batteri” p g a den låga tillrinningen. Och vattenkraften i Motala Ström är sedan länge maximalt utbyggd, totalt är det 8 kraftverk om totalt ca 75 MW mellan Vättern och Havet. Flödet är inte så stort och den totala fallhöjden bara ca 90 m.
#34 tty
Vänern menade jag såklart 😉
På Spanarna i P1 vittnade en av deltagarna om oviljan att svara på frågor ställda på nätet.
Ett knep som frågeställaren hade var att svara själv helt bort i tok och sen invänta alla ovilliga kunniga att svara som gärna rättar i stället.
Men mitt misstag var oplanerat.
Tydligen har Vattenfall lekt med isläggning i älvarna i veckan och haft begränsningar i flödet men nu är de klara.
En lättnad för elområde 1 och 2.
Stenunssund kör väl fr fullt idag? 😉
# 31 Berra, det är verkligen svårt att greppa vad som händer just nu. Vet bara att det är de fossila bränslena som får ställa upp och visa att de ”alltid finns för oss” när okunniga och självsäkra politiker har ställt till det. I Göteborg blev det extra dråpligt när våra energirika sopor plötsligt minskade i krisen och inte längre ställde upp som förr.
Evert Anderson, #32,
I batterier som urladdas sker en kemisk redox-reaktion, vilken i sin tur resulterar i en spänning mellan polerna. El produceras. Av upplagrad annan energiform, men så är det ju med all elproduktion.
#22 Ann
Det var en rätt kraftig förvanskning av den artikel som refereras i din länk. Artikeln konstaterar att växthusbidraget från koldioxiden ökar och att minskningen av partiklar också bidrar med en uppvärmning.
# 6 Johannes.
Den här:
https://www.iea.lth.se/publications/ms-theses/Full%20document/5358_full_document_Energilager_och_n%C3%A4tf%C3%B6rluster.pdf
borde ha varit med som ”källa” i mitt svar på #19.
24 Claes med flera
Tekniska verken i Linköping bygger 2 MWh för 16 miljoner. 8000 kr/kWh.
Sverige har en unik naturlig energiresurs i form av vattenkraft som tjänat Sverige väl, som ingen kan argumentera emot.
Det finns en teknisk potential för att bygga ut vattenkraften ytterligare med cirka 30 TWh. Merparten av potentialen kan dock inte utnyttjas beroende på politiska beslut att skydda de fyra nationalälvarna (Kalixälven, Piteälven, Torneälven och Vindelälven) samt skyddade sträckor i exploaterade älvar.
Det finns så många kunniga personer här på bloggen som har kunskaper som med lätthet skulle kunna upplysa och motivera våra vilsna makthavare.
Förövrigt beundrar Jag Elsa Widding för sitt mod att gå ut i alternativ media och påtala de problem som vi har med energiförsörjningen.
OT. Ang. ”Kents” påstående i #38 behöver jag hjälp att förstå hur någon lyckas koka ned forskarnas lååånga akronymbemängda drapa till ”att växthusbidraget från koldioxiden ökar och att minskningen av partiklar också bidrar med en uppvärmning.”?
Jenkins et al. (2022) skriver själva ”A zero-trend-change aerosol ERF scenario results in a much smaller anthropogenic warming acceleration since 2000 but is poorly represented in AR6’s ERF ensemble. Short-term ERF trends are difficult to verify using observations, so caution is required in predictions or policy judgments that depend on them, such as estimates of current anthropogenic warming trend, and the time remaining to, or the outstanding carbon budget consistent with, 1.5°C warming. Further systematic research focused on quantifying trends and early identification of acceleration or deceleration is required.”
F. ö. kan man ju faktiskt fundera varför klimat(modell)forskningen behöver vara så förb… kryptiskt skriven? Är man ute efter att kollra bort folk? Jag tror faktiskt det!
Läs och förskräcks: https://journals.ametsoc.org/configurable/content/journals$002fclim$002f35$002f24$002fJCLI-D-22-0081.1.xml?t%3Aac=journals%24002fclim%24002f35%24002f24%24002fJCLI-D-22-0081.1.xml&tab_body=fulltext-display
Nr 42. Anders.
Att modellera något så kaotiskt som klimatparametrar kräver ett enormt mått av lallande och kollrande – samma råder inom teoretisk litteratur för psykologin och socialt arbete – mjuka vetenskaper lider vanligtvis av prestationsångest och högtravandet blir därför en slags legitimering och terapi inom respektive område.
Därför är det bra när duktiga representanter för dessa vetenskaper ibland sammanfattar långa resonemang på bl a klimatupplysningen.
# 38 Kent, har Du redan hunnit läsa och smälta hela artikeln?
Jag uppfattade det som jag gav tips på somett mycket kortfattat referat av en intressant artikel och att det fanns betydligt fler faktorer och beräkningar att ta hänsyn till än vad du uppfattat för att kunna bedöma resultatet. Det gäller inte minst vad världshaven bjudit på vilket kändes intressant samtidigt som avsändaren anses tämligen trovärdig efter ”lång och trogen tjänst” i vetenskapens tjänst.
Ditt snabba avfärdande stärkte knappast förtroendet för dina synpunkter för övrigt.
Adepten
18:51, 2022-12-16
Om inte jag missminner mig så röstades en uppluckring av lagstiftningen om vattenkraften igenom i våras. Tror det var enda anledningen att stolpskottet Strandhäll, kents kompis, ditsattes.
#31 Berra.
Vindeln, Västerbotten. Avbrott kl 16-19 igår. Vet inte geografisk omfattning. Minus 23 ute, så tur att det bara blev 3 timmar.
#Evert Andersson
”Världens energiförsörjning är utsatt för en huvudlös attack från den högsta politiska ledningen i en meningslös jakt på koldioxid.”
Nja, det är nog USA och Europas energiförsörjning som är utsatt för en huvudlös attack. Vi är ca 1 miljard människor. Övriga världen är ca 6 miljarder människor. De bygger ut kolkraften i rask takt.
Tydligen vill USA/Europa ha en instabil väderberoende energiförsörjning, medans resten av världen kör kolkraft.
Kollade på en 14 år gammal you tube video med P-O Eriksson. https://youtu.be/7p2b-jdir34.
Jag minns P-O som en ovanligt duktig metallurg när jag på 80 och 90-talet några gånger träffade honom i Jernkontorets regi. Nu var det ju så att P-O var Teknisk Fysiker, vilket förstås var lite konstigt, då vi unga bergsmän trodde att rikets kronjuvel SANDVIK skulle ledas av just en bergsman. En ytterligare komplikation var att alla visste att Tekniska Fysiker kan räkna och beräkna.
En liten omständlig inledning men den förklarar att jag lyssnar extra noga när P-O i flera intervjuer kallar reduktion av malm med vätgas för stollerier. Ingenjörer i P-O:s generation med goda kunskaper i termodynamik gör ganska snabba överslag när det gäller energieffektivitet och därmed lönsamhet för de olika smarta förslag till processförbättringar, som är vardag i ett stålverk. Likaså tror jag att det var normalt på 80-90 talet att en vd för en världsomfattande stålkoncern inte gav sig tid att beskriva bakgrunden till sitt utlåtande, med genomgång av grundläggande beräkningar. Om man söker den hjälpen rekommenderar jag Björn Gillbergs otroligt pedagogiska serie på you tube.
Jag önskar att Public service skulle ägna betydande tid till debattprogram där man bjuder in kunniga personer, som med kända naturvetenskapliga lagar, förklarar olika aspekter på energifrågor och annat. Detta skulle ge en fin balans till lösnummerförsäljningens rubriker av typen : Vätgas-den nya energins rockstjärna?
#44 Ann
Ja, jag har hunnit läsa artikeln och det konstateras lätt att den referent du hänvisade till inte representerade artikelns slutsatser korrekt. Dessutom införde du själv ytterligare en förvanskning i din text när du spekulerar i huruvida koldioxid ens bidrar till uppvärmningen öht.
Så, artikeln säger att uppvärmningen har accelererat efter år 2000, men att större delen av accelerationen beror på minskade partiklar. Det betyder också att en del (om än mindre) av accelerationen i uppvärmning beror på koldioxiden.
Referenten du länkar till skriver att kanske ingen del av accelerationen i uppvärmningen beror på koldioxiden, vilket är den första förvanskningen. Sedan skriver du att ingen del av uppvärmningen beror på koldioxiden. Det är en enorm skillnad som leder till helt andra åtgärder än om artikelförfattarnas slutsatser beaktas.
# 49 Om du ska tala om vad jag skrivit är det juste att citera korrekt. Punkt slut.
# Ann L-H Jag har läst dina inlägg och dina kommentarer i många år. Du är ett ljus i klimatmörkret. Du är alltid väldigt kompetent med huvudet på skaft och både socialt och emotionellt intelligent.
#50 Ann:
Fair enough:
”Alltså att 2000-talets förväntade uppvärmning kanske inte ens kommer att bero på växthusgaserna.”
Vilket i klartext betyder att koldioxiden inte ger någon uppvärmning.
# 52 Kent. Undrar om det är klimatkris där du bor. Och i så fall, hur drabbas du av den.
#49 Kent, Du påstår ”artikeln säger att uppvärmningen har accelererat efter år 2000, men att större delen av accelerationen beror på minskade partiklar. Det betyder också att en del (om än mindre) av accelerationen i uppvärmning beror på koldioxiden.”. Jag ber om stödjande citat direkt från källan tack.
Abstract inleds med orden (min fetning) ”Estimates of the anthropogenic effective radiative forcing (ERF) trend have increased by 50% since 2000…”.
Märkligt nog betonar min hjärna det första ordet – ”skattningar”… medan Din tycks hoppa över det eller tolka det som ”observationer”…
Därför vore det av intresse om Du (eller Ditt Gröna Gäng) kan förklara vad Ni tror Jenkins et al. (2022) menar med följande slutkläm: ”Short-term ERF trends are difficult to verify using observations, so caution is required in predictions or policy judgments that depend on them, such as estimates of current anthropogenic warming trend, and the time remaining to, or the outstanding carbon budget consistent with, 1.5°C warming”.
Anders
23:57, 2022-12-16
Ja det är konstant detta mumbo jumbo vid namn pseudovetenskap som florerar. Men så länge pengarna strömmar till så samlas dom likt flugor kring en sockerbit.
#54 Anders
Argumentet byggs upp genom hela artikeln, läs den.
#22,38,42,43,44 Ann Löfving-Henriksson och kommentatorer.
Jenkins et al. (2022) skriver om ”anthropogenic warming acceleration since 2000” alltså ändringen i forcing från år till år. Det är något slags studie av modeller och speciellt de forcings som finns i modellerna. Först hänvisas till Smith et al. (2021a) och där finner man: ”Key Points: We determine the most plausible time history of aerosol forcing that matches surface temperature and Earth energy uptake constraints. Constrained aerosol forcing shows a modest recovery between 1980 and 2014, slower than the rate simulated by many CMIP6 models. The best estimate aerosol forcing using this method is −1.10 W/ m2 for 2005–2014 relative to 1750.” sedan skriver dom: ”Most of the warming signal at the present day is attributed to CO2, but this could change rapidly in the future if non-CO2 GHG forcing persists while aerosol forcing declines.” Vilket betyder att dom påpekar att aerosolerna ungefär upphäver forcingen från alla växthusgaser utom CO2, så när man endast tar hänsyn till CO2 och struntar i övriga forcings så får man en rimligbild av läget. I framtiden, när aerosolerna rimligen minskat kraftigt måste man ta hnsyn till övriga växthusgaser.
Alltsammans är helt i överensstämmelse med vad man kan finna i AR6. Lutningen på ”total forcing” är signifikant brantare än lutningen på ”CO2 forcing” därför att den negativa forcingen från aerosoler avtar snabbt. Självklart kan den negativa forcingen som gått från -1,4 till -1,1 2010-2020 enligt AR6 inte fortsätta att avta länge. Hur denna forcing förväntas utveckla sig i framtiden ingår på olika sätt i de olika scenarierna.
Detaljerna om hur förändringen av forcingen skall fördelas mellan naturliga, aerosoler, CO2 och övriga växthusgaser mellan 2000 och 2022 är nog intressant för modellbyggare, men ändrar ingenting i den stora bilden. Det är vad skriften handlar om.
Referatet i NETZERO WATCH påstår: ”Thus, a new study published in the Journal of Climate suggests the effect of carbon dioxide this century might be small when compared to natural climate variability.” Detta är alldeles galet. Skriften handlar om ifall temperaturhöjningen har accelererat sedan år 2000: ”In summary, GMST observations do appear to have accelerated since 2000 (Met Office 2013),” referens alltså till data fram till 2013. Sedan avänder dom data fram till 2020. Att naturliga variationer, PDO, ENSO, vulkaner och naturlig variabilitet på grund av klimatets kaotiska egenskaper kan stå för hälften av den förändring i trenden som kan observeras mellan åren 2000 och 2020 är utan signifikant betydelse för de slutsatser som IPCC drar om konsekvenserna av framtida utsläpp enligt de olika scenarierna.
Politiken är viktigare än vetenskapen! Politiken måste förändras, ju fortare dess bättre!
Jag tror det är kontraproduktivt att försöka misstänkliggöra IPCC:s WG1, att påstå att dom ger en helt orealistisk bild av hur växthusgaser påverkar energibalansen och därmed temperaturen. Det görs ju ofta i skrifter som refereras av skeptiker. Däremot är det uppenbart att grupper som Extinction Rebellion, Letzte Generation m.fl. har en felaktig bild av vad som redan hänt med klimatet – och vad som kan förväntas i framtiden. Media förmedlar en falsk bild och politiken följer efter – åtminstone i vår del av världen.
Just nu råder inte klimatkris. Om inget alls görs åt utsläppen kommer vi att få en klimatkris i framtiden. Om 75 år eller kanske 150 år. Vi bör göra allt som är rimligt för att hålla nere utsläppen. Särskilt utsläppen av långlivade gaser av olika slag. Kostnaden för att fasa ut freonerna var totalt försumbar jämfört med kostnaderna för att sänka koldioxidutsläppen för motsvarande minskning av forcingen. ”Had ozone-depleting gases not been regulated by the Montreal Protocol and its amendments, it is estimated that climate forcing would have been as much as 0.3 watt m-2 greater in 2010 [Velders et al., 2007], or more than half of the increase in radiative forcing due to CO2 alone since 1990 .” https://gml.noaa.gov/aggi/aggi.html
Just nu har vi däremot energikris! Låg innomhustemperatur ökar dödligheten, särskilt bland äldre. Stress är också en riskfaktor. Havererad ekonomi är livsfarligt! Jag undrar vilken överdödlighet vi kommer att se i Sverige denna vinter? I Storbrittanien lär det bli än värre, jag antar att många äldre fortfarande saknar centralvärme där.
Det pratas om lagring av vätgas. Verkar orealistiskt i signifikanta volymer.
Är det någon som vet (kan beräkna på ett ungefär) hur storskalig ekonomi skulle bli om man i stället gjorde ammoniak, metan, metanol eller något annat som kan lagras i flytande form i stora volymer? Ännu sämre energiverkningsgrad, men mycket billigare lagring.
#58 Leif, jag vill rekommendera att alla som vill lära mer om förhoppningarna kring vätgas bör följa Paul Martin på Linkedin eller googla Paul Martin #hopium.
Paul är besatt av att med 25 års kunskap inom vätgasområdet bemöta alla stollerier under rubriken, ”Vätgas är den nya rockstjärnan”, se citat nedan.
Paul har en arbetskapacitet i nivå med Ingemar, Lennart B m.fl. I Klimatupplysningen varför han är hjälpsam med genomtänkta svar på alla tänkbara frågor kring vätgasens frälsande effekt för fortsatt liv på vår planet.
https://www.google.com/url?sa=t&source=web&cd=&ved=2ahUKEwiPhIfF4v_7AhWHR_EDHYqyALgQFnoECBQQAQ&url=https%3A%2F%2Fwww.linkedin.com%2Fpulse%2Fdistilled-thoughts-hydrogen-paul-martin&usg=AOvVaw2ocWlr1LNdP9RyhvM2N90Z
Citat från Paul.
Hydrogen is being sold as if it were the ”Swiss Army knife” of the energy transition. Useful for every energy purpose under the sun. Sadly, hydrogen is rather like THIS Swiss Army knife, the Wenger 16999 Giant. It costs $1400, weighs 7 pounds, and is a suboptimal tool for just about every purpose!
#57 Leif Å
Det var bra att du tog upp detta med stress som en riskfaktor. Jag kan bara instämma i att en havererad ekonomi kommer orsaka många dödsfall. Många bekanta, liksom jag själv oroar sig väldigt mycket för hur vi ska komma ur denna självförvållade elkris. Jag ser inga snabba lösningar, vi kommer tids nog bli tvungna att elda med kol eller olja. Så går det när politiker utan konsekvenstänkande tillåts bestämma. Man kan inte heller skylla på att man inte såg det komma. Inte minst Lennart Bengtsson tog upp energifrågan i sin bok om klimatet och det började tidigt diskuteras även här på KU.
Tack för engagemanget för det intressanta OT-inlägget kring spekulationer kring framtida klimatförändringar.
Såvitt jag förstått bygger den artikel som ligger som grund för inlägget på uppskattningar där förutom antropogena tillskott, sympatiska ”kansken” och naturliga variationer ingår.
Återigen, såvitt jag förstått, finns det stora brister i förståelsen av klimatsystemet. Humlums data tyder på att det är oceanernas yttemperatur som ytterst styr klimatet och klimatförändringarna; Molnen gäckar, inte minst Lindzens oerhört intressanta iris-hypotes som kanske (!) kan förklara stabiliteten i systemet i stort; Den grundläggande insikten om CO2-ens minskade effekt vid allt högre koncentration och annat därtill gör att det är svårt att ta tvärsäkra åsikter om framtiden på allvar.
Läser man NetZeros lockande beskrivning av artikeln ordentligt är det tydligt att det där finns ett stort mått av skepticism.
Diskussionen eller kanske hellre debatten blev hur som helst givande.
Om växthuseffekten nu är en delförklaring så bör vi se det som en möjlighet att skruva upp temperaturen inne genom att köra ut lite mer kol i atmosfären.
Ser att vissa inte jublar vilket visar att de ser med skepticism på forskningsresultat som leder till en bättre värld.
För min del är denna nyhet något gammal.
Wild 2012 fick jag som förslag när SMHI tillfrågades:
https://ethz.ch/content/dam/ethz/special-interest/usys/iac/iac-dam/documents/people-iac/wild/WildBAMS_2012.pdf
Ingen seriös person kan hävda att den globala uppvärmningen har accelererat, när temperaturdata tydligt visar att uppvärmningen faktiskt har bromsat in
#63 Lars
Artikelförfattarna har data som visar en acceleration i uppvärmning efter år 2000. Läs artikeln
#22 Ann Löfving-Henriksson #63 Lars Kamel #64 Kent
Det gäller alltså artikeln https://journals.ametsoc.org/view/journals/clim/35/24/JCLI-D-22-0081.1.xml
Titta på figur 5 vänstra delen. Svarta punkter = observationer. Tjock svart kurva antropogen temperaturstegring enligt https://www.nature.com/articles/s41598-017-14828-5 Derivatan av den tjocka svarta kurvan finns i högra delen. Notera att derivatan ökar från 0,018 °C/år till 0,023 °C/år från 2010 till 2020 ungefär. Denna ökning är helt insignifikant – notera bredden på det grå fältet. Jämför man svarta punkter med senaste HadCRUT5 så ser man att den lilla krökningen uppåt råkade vara brus. Inte särskilt oväntat – men hur det verkligen är kan vi veta först om cirka 10 år då vi kan utjämna data över tillräckligt lång tid.
Net Zero Watch gör en höna av en fjäder! ”21st century warming trend change may not be due to greenhouse gasses, leading climate scientists say” Den röda kurvan som visar växthusgasernas andel av derivatan (temperaturtrenden) ligger stadigt på ungefär 0,020±0,0015 °C/år. Ökningen med cirka 0,006 °C/år de allra senaste åren i den svarta kurvan, den totala antropogena delen av uppvärmningen, tillskrivs huvudsakligen förändringar i troposfäriska aerosoler, dom också antropogena. Naturliga faktorer anses i studien inte bidra alls, all uppvärmning är antropogen.
Att forcingen enligt CMIP6 beter sig precis så som denna studie visar syns tydligt i IPCC AR6 figur 2.10 men hur verkligheten beter sig dröjer det länge innan vi får veta, men det är vad artikeln vill försöka besvara. Vad artikeln egentligen säger är att det långsiktiga värdet 0,2 °C/decennium tillfälligt har ökat till 0,27 °C/decennium enligt forcingarna i CIMP6, men nu vet vi att det inte syns i observationerna (ännu?) El Nino / La Nina plus naturlig variabilitet ger ett brus som döljer så här små skillnader i det korta perspektivet. Man måste medelvärdesbilda över betydligt längre tider.
I Abstract står det så här: ”The GMST trend has increased from +0.18°C/decade in 2000–09 to +0.35°C/decade in 2010–19, coinciding with the anthropogenic warming trend rising from +0.19°C/decade in 2000–09 to +0.24°C/decade in 2010–19. This, as well as observed trends in top-of-atmosphere radiative fluxes and aerosol optical depths, supports the claim of an aerosol-induced temporary acceleration in the rate of warming” Titta på understa kurvan här: https://crudata.uea.ac.uk/cru/data/temperature/HadCRUT5.0Analysis_300.png Inte har trenden i GMST ändrats nämvärt de senaste 12 åren.
Net Zero Watch skriver: ”it’s a credible hypothesis that global temperature trend changes since 2000 could be “arising largely from internal variability” Självklart! Räknar man ut trenden år från år hoppar den upp och ner med cirka ±0,15°C/år det är brusnivån (internal variability)”. Det de talar om är en förändring med 0,07°C/år som är utjämnat över bara några få år. På 4 år kan man vänta sig en brusnivå av 0,075 °C/år.