Elsystem i (o)balans

el balans

Det tre delarna elproduktion – eldistribution – elkonsumtion måste vara i balans med varandra. Hela tiden. Axiom för ingenjörer.

Vår infrastruktur för elförsörjning har medvetet och långsiktigt nedmonterats. Först av kärnkraftfobi. Sedan i klimathotets namn. Nu, fast det självförvållat har kvaddat, beror alltihop på Putin.

Svenska Kraftnät har varnat i många år för att kraftbalansen försämras med ökande andel elproduktion, som inte kan styras. Borde vara lätt att inse att vädergudarna inte självklart alltid är samarbetsvilliga när människorna ska rädda planeten.

Långsiktig Marknadsanalys, LMA 2021, är en gedigen genomgång av de alternativ som nu står tillbuds. Gällande politik är fortfarande hundra procent förnybar elenergi, som byggs ut för att även ersätta i stort sett all energikonsumtion. Låt oss tillämpa deras nomenklatur här. Problem – även sådana som är oöverkomliga – benämns utmaningar. En sarkasm vi tillåter oss här. langsiktig-marknadsanalys-2021.pdf (svk.se)

Elproduktionen

Utmaningen är att bemästra ostyrbar intermittent elproduktion. Hur mycket vindkraft som än byggs så varierar vinden väldigt mycket. Solkraft ger så lite att det inte räknas i kraftbalansen.

Den elproduktion som tillkommit för att ersätta de nedlagda reaktorerna ligger inte på rätta platser. Långt från konsumenterna.

Systemet fungerar inte utan reglerkraft. Där vattenkraften inte räcker till är det fossilkraft antingen från Karlshamnsverket eller import som gäller. Naturgaskraftverk har till nu kunnat vara lösningen. Kriget i Ukraina ändrade spelplanen på några veckor.

Vätgas som energilagring nedan.

Eldistributionen

Utmaningarna är många. Svenska Kraftnät ansvarar för stamnätet men har inte något ansvar för produktionen. Det har ingen myndighet och Vattenfall som stor producent och helägt av staten agerar som vilken aktör på marknaden som helst.

Stängningen av reaktorer har lett till att den kapacitet som stamnäten är dimensionerade för inte kan nyttjas fullt ut.

Den ultimata utmaningen är att hantera krissituationer med brist i systemet så att en krasch undviks. Då handlar det om att ordna det som fint kallas efterfrågeflexibilitet. Att tunga abonnenter frivilligt och mot ersättning kopplas ur. När det inte räcker får rullande bortkoppling av sektorer / landsdelar tillgripas. Hushåll och näringsliv blir utan el några timmar i taget. Ett scenario som inte anstår ett utvecklat samhälle.

Aptiten på mer el i klimatpolitiken växer så att det är orimligt att bygga ut eldistributionen i den takten. Ledtiderna handlar om tio till femton år. Nu utreds hur man kan korta tillståndsprocesserna. Det  är huvudsakligen en fråga om att köra över markägare och opinioner. Rättssäkerheten få stryka på foten för att lösa en hemlagad kris.

Elkonsumtion

Åter till LMA 2021. Det kommer att vara vanligt att anpassa produktion och verksamheter efter tillgång på el. (!) Det kommer att behövas avtal om flexibilitet i efterfrågan. Smarta elnät kommer att styra din tillgång när effekttoppar ska kapas. Alla som läser LMA 2021 står snart i kö hos JULA för att inhandla ett eget dieselaggregat.

Energilagring i vätgas den senaste räddningsplankan.

Eller ska vi säga halmstrået. Som alla vet – eller borde veta – är inte vätgas något som finns för att utvinna, typ naturgas. Det är universums minsta molekyl och den är inte så lätt stänga inne eller hantera. Den första utmaningen är att det är väldigt energikrävande att med elektrolys spjälka vatten till vätgas och syre. Den andra monumentala utmaningen är proportionerna. Tänker man användning för att parera vindkraftens intermittens i det nationella nätet och att förse industrin med kontinuerlig tillgång till vätgas för elproduktion och processer talar vi om lagringsutrymmen i storleksordningen tio miljoner kubikmeter. Då antar vi förvaring under trycket 200 bar då det är mindre oekonomiskt än att kyla till flytande vätgas.

Det är ju inte så lyckligt heller att man öppnar kranen och ut strömmar el. I den skala vi pekar på här är det kraftverk, som bränner gasen för elproduktion.

I en exklusiv intervju om vätgas i The European Scientist säger Professor Samuel Furfari, som också är President of the European Society of Engineers, att ”vi har varit på den här vägen förut” och ”det är en återvändsgränd”. ”Processen är totalt ineffektiv och därför kommer det inte  att ha någon industriell användning utan konstanta subventioner”. Författare tillboken The Hydrogen Illusion.

Han har insyn i såväl den politiska världen som forskningen om vätgas sedan 1980-talet. Hans kompetens behöver inte ifrågasättas. Värd att lyssna till med andra ord.

Problemställningen för svensk del är samma som i resten av Europa.

”I Europa ger sol- och vind sammantaget ungefär tjugo procent av installerad effekt. Men du kan inte slå på och av en elektrolysanläggning. Den kräver konstant eltillförsel. Det behövs för alla olika processer runt anläggningen för dess balans. Varierande eltillförsel orsakar stora svårigheter och ineffektivitet i dessa processer.”  Att driva elektrolys med slumpmässig överskottsel från vindkraften låter som en högst tveksam idé.

Furfari uppskattar att beroende på kombinationen av låg effektivitet och intermittensen behövs det 8 till 10 gånger så många vindturbiner när man går från el via vätgas till el för att få ut samma energi som den vindkraft producerar  direkt. ”Hela idén har utforskats ordentligt på 1980-talet. I mer än hundra år har kemister runt om i världen försökt att producera väte till konkurrenskraftigt pris, så viktig är denna molekyl. Det kommer aldrig att fungera.”

Det produceras en hel del vätgas i världen för olika industriprocesser som kan försvara kostnaden. Tillverkning av konstgödsel är ett exempel. Men då används metan. Att göra elektrolysen med förnybar fossilfri energi kräver sju gånger mer energi för den processen.

Processen från installerad vindkrafteffekt via komprimering till högtryckslager, transporter, elproduktion igen i gaskraftverk kan inte ha mer än maximalt 10 procent verkningsgrad. Hur har hypen kunnat får fäste?

I en värld som siktar på att rädda klimatet med elektrifiering kommer behovet av el att öka explosionsartat. I en värld som idag har sin energiförsörjning till mer än 80 procent från kol, olja och gas som ska ersättas med förnybar energi. Och den förnybara energins EROI-tal  (Energy Return On Invested) är mindre än en femtedel av den för den fossila energi den ska ersätta. Och dessutom tappa 90 procent i förluster på den del som tar vägen via vätgas!

Att kalla den ekvationen för en utmaning får oss att benämna det alla utmaningars urmoder. Furfari har rätt – det kommer inte att fungera. Frågan är bara hur många hundra miljarder som förspills längs vägen.

Att vätgaslagring kan bidra till balansen i vår elförsörjning i någon avgörande omfattning, det är inte en utmaning. Det är en omöjlighet.

Källor:

The hydrogen illusion: interview with Samuel Furfari on his explosive new book [GasTransitions] (naturalgasworld.com)

”EU must return to the principle of energy diversification.” Samuele Furfari (Interview) (europeanscientist.com)

Evert Andersson och Mats Kälvemark

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Bra text. Ett litet påpekande bara: Return on Investment (ROI).

  2. Evert+Andersson

    #1 Vlad T

    ROI handlar om pengar. EROI handlar om hur mycket energi man får ut av den energi man använder för att producera den i livscykeln. Från gruvan till skroten.

  3. Ann Löfving-Henriksson

    Evert och Mats! Tack återigen för ert gedigna grävande tryggt förankrad i den naturvetenskapliga och tekniska världen och inte minst ert fria upplysningsarbete.
    Ett ljus i det ofria mörkret!

  4. Lasse

    Bra text
    Hoppas att det är ett Aprilskämt 😉
    För inte kan vi ha lurats in i en återvändsgränd?
    Borde sätta Martin Hultman , förnekarnas fiende?i arbete !
    Hans avhandling borde dammas av:
    ”Hultman disputerade 2010 på avhandlingen[3] ”Full gas mot en (o)hållbar framtid – förväntningar på bränsleceller och vätgas ”

  5. pekke

    Just nu, kl. 08:50, är elpriset i norra Sverige och Norge samma som i söder, över 200 € MWh.

    https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet/

    Det blåser inget i Norr !

  6. JonasW

    #4 Lasse

    Kan hålla med dig. Hela vår energipolitik känns som ett Aprilskämt.

    Jag tycker mig se en trend i samhället under de senaste 20-30 åren. Kunskap har nedvärderats. Istället är det viktiga att uppträda på rätt sätt, säga rätt saker och framförallt ha rätt kompisar.
    (Kanske har fel. Kan vara så att det beror på att jag blivit äldre)

    Sen ska man vara positiv och se lösningar. Om någon central person sagt vätgas, så är vätgas bra och lösningen.

    Jag tycker Mats Alvesson beskriver fenomenet på ett bra sätt. Han kallar det ”lallande positivism”.

    https://www.svt.se/opinion/den-lallande-positivismens-tyranni

    Tyvärr verkar vår energipolitik styras av just ”lallande positivism”.

  7. jax

    Skrev en kommentar här för något år sedan där jag hånade en journalist som skrev om produktion av väte för senare produktion av el. Trodde att journalisten hade missuppfattat något då jag ansåg (och fortfarande anser) att idén var helt befängd. Döm om min förvåning när jag nu ser att det var jag som missuppfattat. Det planeras på fullt allvar en sådan lösning. Trots att alla vet hur elbehovet kommer att öka och att vindkraften är hopplöst ineffektiv som lösning på det problemet. Dessutom ska den alltså också täcka upp för dagar utan vind genom att producera el för väteframställning som sedan ska användas för elproduktion, där varje steg i processen har extremt dåligt utbyte. Jag tar mig för pannan!

  8. stig morling

    Tack Evert och Mats! En klar analys. Ett perspektiv som dock alltför sällan klart lyfts fram – ja, först nu i Tyskland(!) är en djupare förståelse av ett effektivt nyttjande av energin! Vi kan historisk hitta tokerier – minns olje/bensinransoneringen år 1973. Ryktet då för tiden sade att folk i panik tappade upp badkaret med bensin!
    Dock, en allvarlig fråga till alla dessa ”vindsnurrekramare”: Varför ser vi så sällan grundligt genomföra MKB-analyser, eller kritiska biotopinventeringar? Enkelt uttryckt: utan humlor och bin kan vi hälsa hem, kollektivt.
    En ytterligare undring: Vi ser ytterst sällan ett engagemang för en klok och ansvarsfull vattenresursvård!
    Salve
    Stig

  9. UWB

    Elektrolysörer är det stora problemet!

    Vi såg det inte komma säger ledande personer när de inser att gå från ett system uppbyggt av bränsle till ett system uppbyggt av material inte är hållbart. Vi har diskuterat det många gånger här, utan viktiga mineraler – som dessutom är sällsynta – går det inte att bygga den utrustning som behövs.

    Det finns en nedre gräns för när elektrolysörer är lönsam och den ligger på 40 – 45 % kapacitetsutnyttjande, annars blir kapitalkostnaderna för stora i förhållande till insatt el. Även om det är tänkt att ha dedikerade vind- och solkraftsparker som enbart är designade till att omvandla el till vätgas så är det omöjligt att få högre kapacitetsutnyttjande av elektrolysörerna än antalet fullasttimmar för vindkraftsparker.
    På land går det sällan att komma över 35 %, hur bra vindlägena än är och de bästa vindlägena till havs ligger på strax över 50 % – men jämför med Tysklands havsbaserade vindkraftsparker, som ändå är ganska nya, som under 2021 låg strax över 35 %.

    Nästa problem är iridium, som är extremt sällsynt (1 kilo kostar nu nära 2 miljoner SEK). För att ha elektrolysörer som arbetar med intermittenta strömmar behövs PEM elektrolysörer som har bäst effekt med iridium. Alkaliska elektrolysörer är billigare men brukar ha sämre verkningsgrad och vill ha jämn tillskott av el.

    Som sagt är den viktigaste insatsvaran el och vätgasivrarna menar att om några år kommer priset på ett kilo vätgas att gå från 5 till 1,5 dollar. Hur frågar jag mig. Det råder redan nu brist på många viktiga mineraler som används i ”omställningen” och om efterfrågan ökar ytterligare, vad händer då med prisbilden. Det är inte som med oljan som lagras i stora krislager som kan användas vid behov (som USA har gått ut med).

    Bara för att få en proportion. 1 kilo vätgas innehåller 33 kWh energi. I dagsläget behöver cirka 50 kWh elenergi tillföras elektrolysörerna och även om det finns forskning som visar att denna energimängden kan minska i framtiden så finns det en nedre gräns. Som jag förstått det kan den teoretiskt räknas ut till cirka 40 kWh. Om vi utgår från 1,5 dollar och delar med 50 kWh får vi 3 cent/kWh (=28 öre). Det är alltså bara elenergin. Möjligtvis att vi kan få fram el till det priset från vattenkraft, men varför göra om den till vätgas?
    Sedan är det känt att i dagsläget ligger kapitalkostnader, operation och underhåll av elektrolysörer av PEM typ på cirka 1,6 – 1,7 dollar per kilo vätgas. Ska elen vara gratis?

    Allt det här är bara idiotier, det finns så mycket som talar för kärnkraft men varför förs det inte fram mer i debatten. Alla här vet att den är billigare (om man tar in systemeffekterna i ekvationen), säkrare (Fukishima och Tjernobyl är inte relevanta exempel), ger lägre CO2 utsläpp, är yteffektiv och kan placeras där elen behövs, inte var det råkar blåsa mest. Dessutom är avfallsfrågan löst – vilket är helt onödigt då det kommer att finnas en marknad för fjärde generationens reaktorer om och när priset och tillgången på uran blir för högt / lågt.

  10. mattias

    #6
    Tack för länken. Den funktionella dumheten breder ut sig. Om man ifrågasätter den förda energipolitiken – och dess orealistiska genomförande – så blir man typ anklagad för landsförräderi. Egentligen borde det vara tvärtom – det är ju vägen bort från avgrunden.

  11. Evert Andersson

    Jonas W #6

    Tack för den länken. Från 2016 och fortfarande stekhett aktuell.

  12. johannes

    #9
    1,6-1,7 $ per kg H2 låter mycket billigt för en PEM cell med allt som går åt.
    Kan det stämma?
    1 kg är 500 mol som kräver 27x2Ah är 27000Ah fördelat på säg 27000h ger en ”1A cell” för 17 kr.
    Tror jag inte ett dugg på.
    Som nämnt, det finns inget iridium tillgängligt ens för de Svenska Stalinistiska projekten.

    11000000000 kr tryckt ned i halsen på bedragarna.

  13. Karl Erik R

    Visst har det en väldigt trevlig klang – VÄTGASSAMHÄLLET?

    Restprodukten av vätgas är ju bara vatten. Sen bortser man från alla tekniska och ekonomiska problem på vägen dit. Man förlitar sig på att våra duktiga ingenjörer kommer att lösa och övervinna problemen. Förmågan till konsekvensanalys är i stort sett noll.

    Jag har noterat att Sverige har fyra mackar där man kan tanka bilen med vätgas. Antagligen finns det då ett antal bilar som drivs med vätgas. Någon här som har sett en uppföljning kring ekonomin för en vätgasbil? Har förstått att vätgasdrift är dyrare än batteri för personbilar. Men för större lastbilar är batteri inte ett möjligt alternativ. Skulle sådana kunna tanka vätgas och få en rimlig driftsekonomi?

    Det är ju trots allt så att fossila drivmedel kommer att stiga i pris pga högre utvinningskostnader och förmodligen även högre skatter.

  14. Magnus

    Bra text. Jag får en känsla av att det här med vindkraftsel till vätgas egentligen handlar om att uppfinna evighetsmaskinen. Nästan i varje fall. Om man får ut bara några procent mer än man för in i systemet så är projektet dömt att misslyckas. Det kommer inte gå ihop ekonomiskt, utrustning och driften kommer ge minussiffror.
    Kanske någon som räknar på detta tror att i framtiden kommer vi vara beredda att betala mycket mer för elen. För att rädda jorden. Men det handlar alltså bara om någon procent av Sveriges befolkning som är beredda att acceptera det.
    Nu har ju LKAB bollat över den heta potatisen till Svk. De får inte fram ledningar för de 50 till 70 TWh el de behöver. Bara sisådär fem 400 kV ledningar. Ett sätt att slippa ansvaret för ett omöjligt projekt.

  15. tty

    #5

    ”Just nu, kl. 08:50, är elpriset i norra Sverige och Norge samma som i söder, över 200 € MWh.”

    Och där dog det gröna stålet som bygger på att elen i norr alltid är billig.

  16. Sten Kaijser

    Den dag man börjar tala om koldioxidberikning är det dags att inse att kolväten har en fantastisk energitäthet som är svår att överträffa när energinska bäras med eller t.o.m. lyftas till hög höjd, kommer man om det blir ont om fossilt kol att använda kärnenergi för att tillverka kolväten — i värsta fall av koldioxid från atmosfären och med väte från vatten. Kolväten, fossila eller tillverkade är framtidens bästa energibärare.

  17. Paul Håkansson

    tty
    11:07, 2022-04-01

    👍 så sant som det var sagt -bättre förr än senare, helst redan igår

  18. Fredrik S

    Karl-Erik R #13

    Det vettigaste i så fall vore nog att framställa vätgas med kärnkraft för att använda för tung trafik och transporter.

    Men då kan man inte lägga ner kärnkraft i förtid etc.

    I USA har detta diskuterats mycket.

    https://www.forbes.com/sites/rrapier/2021/04/29/clean-hydrogen-from-nuclear-power/amp/

    https://www.energy.gov/ne/articles/could-hydrogen-help-save-nuclear

  19. Håkan Bergman

    Fredrik S #18
    Sen återstår bara det där lilla problemet med ny infrastruktur för distribution av vätgasen. Nån som har nån bra gissning på kostnaden där?

  20. Lasse

    Varför gå över el för att få vätgasen?
    Kan man inte gå via naturgasen?

    Equinor har fält i Barents hav som innehåller gas.
    -Snövit.

    Det är vansinne att gå över ån efter vatten!

    Man borde i alla fall ta fossilgasen som ändå skall gå till elproduktion.

    Men det är plakatpolitik som råder!

    Och bolagen spelar med! Lundin Energy stoltserar med fossilfri utvinning av fossil energi-och får betalt för detta 😉

  21. Fredrik S

    Tack Evert och Mats!

    Professor Furfari har ju funnits tillhands som en tillgång för EU’s ledare under lång tid. Om de lyssnat mer på honom än alla på alla aktivister och undergångsprofeter så hade vår världsdel varit bättre för oss medborgare på flera sätt.

  22. stig morling

    Jo, nu är ironi tydligen för svår för viss överhet, eljest gäller ju: ”Allting går att sälja med mörande reklam, kom och köp konserverad gröt!” Efter Dorothy Sayers och Ulf Peder Olrog!

  23. Lasse

  24. jensen

    Finns det fortfarande planer på vall mellan Alaska och Sibirien för att utnyttja höjdskillnaden Stilla Havet / Nordatlanten?

  25. Fredrik S

    Håkan Bergman #19

    Tillräckligt hög för att det inte är försvarbart med snabb utbyggnad på kort sikt antar jag.

    Men vi har ju ledare som vill rädda världen, har bråttom och påstår sig ha triljoner i fickan.

  26. Brutus

    #24 Jensen : Om så skulle vara tror jag inte att det är prio ett för närvarande. V / B

  27. stig morling

    Om förbindelsen mellan Sibirien och Alaska: Lär vara ett ca 110 år gammalt projekt som avvisades ganska snabbt. Återges i Rachel Carsons bok ”Havet”.

  28. UWB

    #12 Johannes

    Nej, jag tror det inte heller. Det finns en övertro inom ”rörelsen” om att teknikutvecklingen ska rädda projekten – allt ska bli billigare på något sätt.

    Det som händer är att energiproduktionen går från bränsledominerat till materialdominerat och skulle det bara vara material som finns i överflöd är det inget problem – men problemet är att många material finns långt ifrån överflöd.

    Om en vara efterfrågas av många finns det ett intresse att hålla priset uppe – finns det en stark och långsiktig överefterfrågan finns även ett intresse av att öka produktionen. Dock:
    1. Det tar tid att öppna en gruva eller dagbrott, mellan 10 – 20 år
    2. Det är att skjuta sig i foten att öka produktionen så att priset sjunker och de totala intäkterna blir lika eller lägre än tidigare.
    3. Kina sitter på stora delar av tillgångarna eller förädlingen av metaller. Det finns ett skäl till att Kina ”hjälpt” många länder i Afrika med olika projekt – för att få tillgång till dess naturtillgångar.

    Så, ur askan i elden, målet är att minska beroendet av Ryssland, Gulfstaterna, Venezuela etc., men leder till beroende av framförallt Kina – och de har redan en strategi för att maximera intäkterna (se ovan).

  29. UWB

    Det finns dock en lösning som många vägrar inse – men där jag tror att fler och fler börjar se som nödvändig. Inte för att rädda klimatet, det är en bieffekt, utan för att rädda tillgången på elenergi.

    Det händer mycket inom kärnkraftssektorn. Kärnfull Next har Hitachi’s bwrx-300 SMR – det är alltså en nedskalad version av en Gen III reaktor som ska vara billigare och kunna sättas upp snabbt. Men, gå ner till botten av sidan https://www.knxt.se/tech, vad finns där? Jo, en illustration av SEABORG’s nuclear barge – har det kontakt med båda? Det är goda nyheter.

    Lite om SEABORG, som faktiskt huserar i Danmark. De har utvecklat en CMSR (Compact Molten Salt Reactor) som i princip kan drivas av vad som helst, men helst ”utbrännt” kärnbränsle. Det funkar med Torium också. Det som är intressant är tekniken. https://www.seaborg.com/

    I varje barge (pråm) finns plats för upp till 8 reaktorer om vardera 100 MWe = 800 MWe. Varje kostar cirka 1 miljard SEK och byts efter 12 år. Anläggningens livslängd är alltså 24 år. Under de 24 åren sker en konstant produktion vilket ger cirka 165 TWh.
    2 * 8 reaktorer = 16 miljarder
    Pråm med turbin / generator = 4 – 6 miljarder
    Drift (250 miljoner per år) = 6 miljarder.
    Bränsle = 165 * 0,1 = 16,5 miljarder
    Kapitalkostnader (3 %) = 5,5 miljarder
    Totalt 50 miljarder –> 31 öre per kWh

    Landbaserad vind kommer kanske ner till de siffrorna, men vilken kund som helst skulle föredra att få el precis när de vill (+ värme) jämfört med slumpmässig leverans (det finns nog få kunder som är med i MP).

    Start serieproduktion: 2026. Sverige behöver 16 000 MW i ökad elproduktion till 2050, det motsvarar 20 SEABORG anläggningar, det är bara att beställa.

  30. Enough

    #15 tty

    Ja, men för mig var det redan dödfött, och att vätgas skulle kunna utgöra en energilagringsform från elektrolys är ju bara så dumt så att det inte ens behöver bemötas! Miljömuppar har fått slösa med skattemedel på totalt verklighetsfrämmande projekt.

    Den moderna människan har ett ökat energibehov, och många miljarder ligger efter de som ligger i topp, västvärlden. Jag är för att minska förbränning av olja, kol och gas, då är det kärnenergi som gäller. Om 100 år, kan jag se ett effektivt energisystem framför mig, med fordon som drivs av en minireaktor, och som skickar in energi i elsystemet när det inte används. Reaktorenergin omvandlas till direkt drift av ångturbin och resten av energin via generator till elenergi och kanske lagring i fordonets batteripaket.

    Vem kunde ana att vi skulle gå omkring med mobiltelefoner, som idag är små datorer för 50 år sedan? Vem tror att utvecklingstakten kommer att vara lägre de kommande 50 åren?

  31. Brutus

    OT, men ger litet skadeglädje så här inför fredagsmiddagen:
    https://bulletin.nu/region-forlorar-120-miljoner-pa-vindkraftsverk-ett-sloseri-av-stora-matt

  32. Eriksbo

    ”Med nordisk vätgas minskar vi Putins makt” – Fem nordiska soc.dem. riksdagsledamöter (fr Sverige Anna Vikström) har en appell i min dagstidning i dag. Nu gäller det att satsa på vätgas ! Och nu alltså också för att hålla Putin stången, förutom att det ska göras för att minska utsläppen av koldioxid. Fransmännen har en bra term för detta : ”fuite en avant”, flykt framåt. När man inga konstruktiva förslag har, kan man alltid sikta på något som ligger bakom horisonten. Det ger intryck av dynamisk framåtanda. På klimatsektorn ser man det i form av Carbon capture and storage, små kärnkraftverk och mycket annat som man i tiderna viftat med. Nu alltså vätgas.

  33. Eriksbo #32,

    ”Fem nordiska soc.dem. riksdagsledamöter (fr Sverige Anna Vikström) har en appell i min dagstidning i dag. Nu gäller det att satsa på vätgas ! ”

    Varför kan inte politiker sluta att leka energitekniker? Vad är det som driver dem att tro att de behärskar framtida teknologi? – Man bara häpnar över denna naivitet och brist på insikt över egna kunskapers begränsningar.

  34. Fredrik J

    När folk använder termen ”utmaning” istället för problem undrar jag om de verkligen förstår vad de egentligen säger.

    En utmaning är normalt något man söker sig till och *vill* ta sig an — d.v.s. något attraktivt.

    Ett problem är däremot något man inte vill ha och vill undvika.

  35. stig morling

    Bäste Ingemar, understundom finner Du en och annan eftertänksam politiker, i alla fall här i Falun:
    Inför våra regelbundna politiska val brukar jag ställa 21+frågor till våra lokalpolitiker. Följande frågor med naturvetenskaplig grund ställs:
    IV. Några frågor om naturvetenskap och teknik.
    16. Nu är matematiken ibland lite svår, så kanske ett gemensamt politiskt beslut om följande vore bra(?): ”Talet  (pi) bör ändras till att vara 4 i alla beräkningar i fortsättningen!”
    17. På liknade sätt bör ”Termodynamikens första huvudsats avskaffas!”
    18. ”Vi bör införa ett globalt förbud mot utsläpp av koldioxid (CO2)”.
    19. ”Dessutom bör – i god demokratisk anda – fotosyntesen omedelbart avskaffas genom ett majoritetsbeslut”
    Det normala svaret är : ”Jag är inte tekniker/naturvetare, så jag avstår från att svara!”

  36. LasseLu

    Om man använder vätgas i en förbränningsmotor bildas en del NOX som alltid vid förbränning i hög temperatur och tryck. Blir det ADBLUE där också?

  37. Håkan Bergman

    #32,33
    Det finns effektivare sätt att minska Putins makt, förbrukad svensk AT-4 i östra Ukraina.
    https://www.youtube.com/watch?v=g-tp97V2QG0&t=262s
    Men det kanske inte är Putin som är problemet, han precis som våra politiker är omgiven av dåliga rådgivare och då går det så här. Finns det en rådgivarklass? Vad ska vi göra åt det? Förbjuda rådgivare, spåra upp dom och sätta dom i läger? Eller ska vi ställa krav på politiker att dom själva sätter sig in i problematiken? Eller minska politikernas makt, reducera den till det minsta möjliga där även en funktionell idiot klarar av att sätta sig in i problematiken?

  38. Karl Erik R

    #32 Eriksbo.

    Jag har inte läst insändare du refererar till, men jag har sett ett antal liknande. Det verkar som om man uppfattar vätgas som en energikälla som kan ersätta rysk gas eller andra fossila energikällor. Sanningen är ju tyvärr att vätgas är bara ett sätt att lagra energi för framtida behov. Dessutom kanske ett av de sämsta sätten. El —> vätgas —> el ger runt 70 % förlust av den ursprungliga elen.

    Bästa energireservoiren är våra vattenkraftsdammar och för energiöverskott kanske pumpkraftverk är ett av de bättre sätten. Det enda större sådant vi hade, Juktan, avvecklades pga dålig lönsamhet. Knappast bättre lönsamhet idag trots volatila el-priser.

  39. Claes Forsgårdh

    Rebecca Weidmo Uvell skriver om den ruttna vindkraftsbranschen: https://uvell.se/2022/04/01/centern-och-vindkraftslobbyn/
    Rebecca kommer säkert att avslöja mer liksom hon gjorde om korruptionen mellan regeringen (Läs MP) och Preem, vilket bl.a. ledde till av Sverige har världens i särklass högsta reduktionsplikt.

  40. Fredrik S

    UWB #29

    ”Det finns dock en lösning som många vägrar inse – men där jag tror att fler och fler börjar se som nödvändig. Inte för att rädda klimatet, det är en bieffekt, utan för att rädda tillgången på elenergi.”

    Ja, precis så. Och planerbar energi är vad som behövs.

    Ja, beställ.

  41. Anders

    Spot on! ”Rättssäkerheten får stryka på foten för att lösa en hemlagad kris.

    -> Tänkbar dialog: ”Låt oss satsa på ris-kabel europeisk energipolitik”, sa den kinesiske ris(k) kapitalisten glatt till den blåste tysken medan ryssen taktiskt släppte på gaspedalen…

    Och Bellman? Vad gjorde han? Jo, han byggde vindkraftverk för kung och fosterland… för att bli ihågkommen som en föregångsman… till ättestupan!

  42. Evert+Andersson

    #39 Claes Forsgårdh

    Det är obestridligt vilken enorm skada MP orsakat landet. Men den elfte september ska vi komma ihåg att C absolut ligger på samma nivå när vi talar om elförsörjningen.

    Ett gediget gräv av Rebecca Weidmo Uvell. Sprid det!