Ny forskning talar för att CO2 har mycket låg effekt på klimatet

CO2 och temp

Vi bör ju alltid ”lyssna på forskarna” som det heter. Så här är en intressant artikel av Syun Ichi Akasofu och Hiroshi L Tanaka som publicerade den i höstas i Physics & Astronomy International Journal. Det intressanta med denna artikel är att författarna tar hänsyn till två naturliga processer i sin analys av den globala uppvärmningen. Detta är något som brukar negligeras av IPCC.

Som synes i bilden ovan så går inte ökningen av CO2 och den globala temperaturen riktigt i takt. Kan det finnas andra faktorer som bidrar till den globala uppvärmningen? Enligt Akasofu och Tanaka så finns det det, nämligen dels återhämtningen efter den Lilla Istiden, dels två havsströmmar PDO och AMO. Så här lyder deras abstract:

Temat för denna uppsats är att visa att ökningen av temperaturen på grund av växthusgaserna är bara 1/5 av vad den allmänt anses vara. Denna slutsats bygger på att identifiera två naturliga globala förändringar. En av dem är en nästan linjär förändring efter den lilla istiden (LIA) och den andra är Pacific (PDO) och Atlantic (AMO) dekadala oscillationer, tillsammans kallade MDO. Efter slutet av LIA omkring 1850 har den stigande hastigheten för temperaturökning varit ungefär linjär med hastigheten + 0,3°C/100 år, medan MDO har varit superposerad på den med en amplitud på 0,2°C (intervallet = 0,4ºC) och en period på 40-60 år. Den kombinerade temperaturhöjningen av de två naturliga komponenterna mellan 1975 och 2000 (vilket anses bero på CO 2 enligt IPCC) är 0,47°C; det är jämförbart med observerad ökning med 0,5°C under samma period. Således uppskattas bidraget från växthusgaser för samma period till högst 0,1°C, inte 0,5°C. Det uppskattas att temperaturökningen från 2000 till 2100 blir 0,9°C± 0,2°C (=’återhämtning’ från LIA +växthusgaser + MDO), nämligen 0,3°C + 0,4°C ± 0,2°C, nämligen mellan 0,7°C och 1,1°C, förutsatt att den nuvarande produktionshastigheten för växthusgaserna bibehålls.

Alltså:

  • Växthusgaserna har bara bidragit med 1/5-del av det som IPCC beräknat.
  • Förutom växthusgaser så har den naturliga återhämtningen + havsströmmar bidragit till resten av uppvärmningen.
  • Den naturliga återhämtningen har pågått sedan 1850 och beräknas vara + 0,3°C/100 år.
  • Havsströmmarnas bidrag beräknas ha en amplitud på 0,2°C och överlagras på den naturliga återhämtningen.
  • Sammantaget ger det 0,47°C (0,5 °C)
  • För perioden 1975 – 2000 så beräknas växthusgaserna bidragit med 0,1°C.
  • Med bibehållen takt i växthusgasutsläppen så beräknas den globala temperaturen mellan år 2000 och 2100 att bli mellan 0,7°C och 1,1°C om den naturliga återhämtningen + havsströmmar fortsätter som förut.

Klart som korvspad. 🙂 Historiska data visar enligt denna beräkning att den s.k. klimatkänsligheten är extremt låg. Den tyder nämligen på att en fördubbling av CO2 från förindustriella nivåer (280 ppm till 560 ppm) bara ger 0,6°C ökning av yttemperaturen.

Så här tänker sig författarna en rekonstruktion av den globala temperarturökningen mellan 1850 – 2000:

global temperatur

Det är värt att notera att temperaturökningen från den Lilla Istidens slut fram till omkring 1940 måste ha orsakats av andra mekanismer än växthusgaser eftersom de mänskliga utsläppen då var negligerbara.

Vi får väl se hur debatten om denna beräkning utvecklar sig. Akasofu är en välkänd klimatforskare och har i denna artikel utvecklat sina tankar om hur naturliga mekanismer påverkar jordens klimat. Se t.ex. här och här .

Ingemar Nordin

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Magma

    Det låter högst trovärdigt … att även naturliga förlopp påverkar det globala klimatet …
    Det som är absolut svårast att förstå är att den mänskliga flockmentaliteten kan förblinda så stora delar av mänskligheten som klimatalarmismen lyckats med …
    Jag tror att det vore betydligt viktigare att lägga forskningsmedel på att försöka kartlägga den sortens destruktiva fenomen, än att lägga all energi på att försöka ändra klimatet, vilket vi ändå kommer att misslyckas med.

  2. Den märkliga flockmentaliteten leder också till att man istället lägger forskningsmedel på att studera ”förnekare” av flockens idéer!

  3. Ann Löfving-Henriksson

    Såååå många klimatforskare som påpekat att de naturliga krafter som styrt klimatförändringarna i alla miljarder år i atmosfärens historia inte upphört att verka för att människan börjat frigöra lite av den CO2 som genom tiderna bundits de fossilrika lagren i berggrunden.
    Gott att några trovärdiga forskare sökt beräkna vad denna antropogena ”räddningsaktion” bidragit med för den i våra dagar CO2-fattiga atmosfärens temperatur.

  4. Och till allt detta kommer som vanligt temperaturdata som visar att modellerna är falsifierade från start och klimatet vänder ner till negativ utveckling. Enligt vetenskapliga sätt att se på klimat. Klimatkänsligheten kan lika väl presenteras som negativ enl vetenskap inom kort med lite mera data på fötterna.

  5. johannes

    ”Växthusgaserna har ökat”.
    Det måste väl även innefatta ånga. Varmare luft håller mer ånga samtidigt som ångan är den överlägset kraftigaste värmebäraren som finns som kletar ut värmen åt polerna.
    Om hänsyn tas till ångan förminskas CO2 bidrag till nullitet.
    Är det ens värt att ge CO2 ett värde?

  6. Anders

    Väldigt intressant och trovärdigt! Självklart egentligen! Dock kan man som en klimstologiskt fåvitsk naturvetenskaplig forskare fråga sig varför havströmmar tillmäts betydelse men inte dess luftburna motsvarigheter? Samt detta med landskapets formationers inverkan på temperatur och nederbörd. Alltså något i stil med att vinden blåser vart den vill och vi rår inte över detta. Och att för nordanvinden skyddade platser har ett bättre temperaturklimat än SV-exponerade platser. Ju brantare bergsformationer desto mer dramatiska mikroklimstiska skillnader. Så har det alltid varit, är för närvarande och kommer alltid att förbli… oavsett variationer ppm fossila eller andra former av CO2 i atmosfären.

  7. johannes

    Återgång kommer lika säkert som amen i kyrkan.
    Klarar vi av att föda 7 000 000 000 människor med 1860 års klimat? Vid den tiden var det bara en miljard.

    Det är mycket dumdristigt att idag plöja ned våra resurser på CO2 infånging, osäker energiproduktion och fossilfrihet till förmån för växtbaserad energiproduktion.
    Märk att tex Sverige var avskogat i söder 1860.

    Det finns bara en hållbar lösning: Kärnkraft.

  8. Lasse

    Tack Ingemar
    Periodicitet finns!
    Att förneka detta är vanligt men svårt att förstå för den som är insatt i Havsnivådata mm.
    Här visas temperaturen enligt Woods diagramverktyg med HADCRUT4 global mean 😉
    https://www.woodfortrees.org/plot/hadcrut4gl/from:1900/to:1945/offset/plot/hadcrut4gl/from:1945/to:1975/plot/hadcrut4gl/from:1975

    Brasklapp för att alla temperaturuppgifter har bearbetats på ett grymt sätt:
    https://notrickszone.com/2022/03/30/north-america-sees-coldest-winter-in-years-while-noaa-guesses-temperature-where-thermometers-are-sparse/

  9. Anders

    #6 mig själv. Gick för snabbt och hann inte ändra inom de 4 min. Byt ut SV mot ”N/NO-exponerade platser”. Sorry. Men jag tror Ni förstod vad jag menade.

    Summa summarum: Förhärskande vindriktning har stor betydelse för temperaturklimatet. Jag misstänker att klimatmodellerna inte tar hänsyn till detta.

  10. Gabriel Oxenstierna

    #6 Anders
    ”…fråga sig varför havströmmar tillmäts betydelse men inte dess luftburna motsvarigheter?”

    Havsströmmar transporterar enormt mycket mer energi än atmosfäriska strömmar. Exempelvis brukar det anges att bara AMOC (Atlanten) står för hela 25% av energitransporten i klimatet.

    https://en.wikipedia.org/wiki/Atlantic_meridional_overturning_circulation

  11. Anders

    #10 Gabriel O. Jag påstod inte att luftströmmarna skulle betyda mer än havsströmmarna, bara att de har betydelse.

  12. Gabriel Oxenstierna

    Tack för bra artikel, Ingemar!

    Att bryta ner den odiskutabla temperaturökningen i klimatet i förklarande beståndsdelar är ett effektivt sätt att bemöta alarmister.

    Andra forskare som visat AMO’s inverkan på temperaturökningen är ”Impact of the Atlantic Multidecadal Oscillation (AMO) on deriving anthropogenic warming rates from the instrumental temperature record” av van der Werf och Dolman,

    Ytterligare en liknande analys är av Chylek et al från 2014, ” The Atlantic Multidecadal Oscillation as a dominant factor of oceanic influence on climate”. vilken diskuteras på WUWT här:
    https://wattsupwiththat.com/2014/03/14/on-chylek-et-al-2014-the-atlantic-multidecadal-oscillation-as-a-dominant-factor-of-oceanic-influence-on-climate/

    Jag har ett annat lästips i samma anda. Det är John R. Christy (från UAH) och Richard T. McNiders artikel ”Satellite Bulk Tropospheric Temperatures as a Metric for Climate Sensitivity” från 2017 i Asia-Pac. J. of Atmos. Sci..

    De börjar med att definiera 4 faktorer som driver temperaturförändringar: Vulkanism, ENSO, växthusgaser, samt övriga mänskliga aktiviteter. Sedan rensar de temperaturserien (UAH) från påverkan av ENSO samt vulkanism. De kommer fram till att TCR ligger på 1,1 +/-0,26 för en dubblering av CO2. De utgår från de värden för forcing som IPCC fastställt.

    Om vi kombinerar dessa två ansatser får vi en bättre förklaringsmodell. Vulkanism är en helt stokastisk variabel, och ENSO kan väl bäst betecknas som semistokastisk.

    Noterar att Akasofu och Tanaka inte ens nämner vare sig vulkanism eller ENSO i sin analys, förmodligen för att de är mer kortsiktiga influenser jämfört med deras förklaringsfaktorer MDO och återhämtning efter LIA.

  13. Håkan Bergman

    #10,11
    Havsströmmarna påverkar klimatet, vindarna påverkar vädret. Utan sydvästvindarna skulle t.ex. vi i Sverige inte ha stor glädje av Golfströmmen.

  14. Lasse

    Denna visar också hur forskning kan tona ner alarmismen:
    https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2022GL097716

    ”The large ECS range (between 1.8°C and 5.7°C) of the CMIP6 GCMs indicates that these models are intrinsically very different from each other.”
    Olika utfall men bara de med lägre känslighet (ECS) stämmer med observationerna!

  15. Intressant artikel. Synd bara att Akasofu & Tanaka explicit glömde bort klimatets egentliga determinant solinstrålningen och dess variationer. Om denna ska kunna värderas måste solens totala elektromagnetiska strålningsvariationer tas med, vanligen benämnd SMO, inte TSI. Själv antar jag att A & T implicit tar med solinstrålningen i sin ’naturliga’ variabel?
    PDO & AMO:s periodiska variationer hämtar sannolikt kraft från flera olika samverkande faktorer, där solens UV-strålning för uppvärmning av havet till ca 180m djup är en sådan faktor. ENSOs betydande verkan för den del av jorden som ligger inom den Tropiska delen skulle kanske ha blivit en del av analysen därtill. Visserligen samvarierar ENSO med PDO men endast delvis.
    Att tillskriva residualen=CO2s verkan och därvid beräkna ett prognosvärde med de sålunda identifierade faktorerna anser jag oprofessionellt m.h.t. att solen som klimatets determinant explicit negligerats. CO2 har ingen verkan på temperaturen, anser jag.

  16. JonasW

    IPCC brukar påstå att det inte går att förklara temperaturökningen de sista 50 åren med naturliga variationer.

    Ett ganska absurt påstående, med tanke på att temperaturen bevisligen varierat betydligt mer av naturliga orsaker.

    Tror att de egentligen menar att deras klimatmodeller inte kan återskapa naturliga variationer. I modellerna ligger temperaturen ganska konstant om koldioxidhalten inte ändras.

    Om de hade någon form av självkritik så borde de kanske fundera så här:

    – klimatmodellerna är oförmögna att beskriva större naturliga variationer
    – de facto så finns det större naturliga variationer

    Alltså ger klimatmodellerna ingen bra beskrivning av jordens klimat.

  17. Evert+Andersson

    Om man sedan tänker på vad William Happer, Richard Lindzén, m fl skrivit i ämnet plus Spencers uppföljning av verkligheten – så hur länge ska det behöva ta för bubblan att implodera?

  18. Birgitta Ahlsen

    Jag tycker att det är intressant med det som förklaras av planeters och solens strålning.
    Men fossilberoendet är i n t e bra för hälsan när det kommer till storstäderna. Astma, lungsjukdomar, buller som orsakar sömnsvårigheter och stress t ex. Allergiska reaktioner osv

  19. tty

    Apropå vindar vs havsströmmar så bör det observeras att havsströmmarna i mycket stor utsträckning drivs just av vindarna, men att det är havsströmmarna som står för huvuddelen av värmetransporten i klimatsystemet.

    Och båda påverkas ju dessutom kraftigt av topografin. Havsströmmarna främst av oceanbäckenens form, luftströmmarna dessutom av främst bergskedjor, men även av mera småskalig topografi.

  20. tty

    #15

    ”där solens UV-strålning för uppvärmning av havet till ca 180m djup är en sådan faktor”

    Det är ytterst litet UV som når så djupt. Normalt absorberas >90% av UV på mindre än 10 m. Man skall inte heller överdriva energin i UV-strålningen vid markytan. Den helt övervägande delen av solstrålningens energi ligger inom det synliga och IR-området, UV utgör bara ca 3%. Det är betydligt mer UV som absorberas i stratosfären.

    https://www.researchgate.net/profile/Kiran-Ranabhat-2/publication/312225770/figure/fig3/AS:667818467024906@1536231738494/Solar-irradiance-spectrum-above-atmosphere-and-at-surface.png

  21. Göran Å #15,

    Den ena naturliga faktorn som författarna räknar med är återhämtningen från LIA. Det är troligt att solens höga aktivitet under 1900-talet ligger bakom. Men författarna utreder inte detta utan tar bara den nästan linjära uppvärmningen för given. CO2 kan i vart fall inte förklara detta eftersom den trenden började långt före det att CO2-utsläppen hade någon betydelse.

  22. Sten Kaijser

    En banal kommentar. Om atmosfären blir varmare så beror det antingen på att hela klimatsystemet blir varmare, vilket i så fall beror på en ”positiv strålningsbalans” eller så beror det på en omfördelning av värme från hav till atmosfär. Det kan naturligtvis vara både och, vilket kanske är det troliga.

    En möjlighet för en omfördelning av värmen skulle kunna vara att det vatten som kommer i uppvällningsområden gick ner i djupet under en varm period, att vi helt enkelt får tillbaka lite av ”den medeltida värmen”. Det skulle kunna ge en ”linjär återhämtning från ”lilla istiden”

  23. Björn

    Tyvärr, ingenting är trovärdigt så länge man inte kalkylerar med solens variabilitet på både lång och kort sikt. Jag har tidigare här från Dr. Lisa Upton and Dr. David Hathaway`s hemsida, försökt påvisa vad solfläcksfria dagar per månad kan ha för betydelse vad som gäller den globala temperaturens utveckling på längre sikt. På deras hemsida under menyn Solar Cycles finns en graf över Spotless Days per Month, där man kan få en uppfattning i frågan. Låga värden innebär mer tillförsel av energi och tvärtom, höga innebär reducerad tillförsel. Se intervallet 1960-2000, vilken har varit en hög ackumulation av energi, till skillnad mot vad som därefter händer. Från ca 2005 har vi haft en tydlig nedgång i solaktiviteten, vilket antalet solfläcksfria dagar skvallrar om. Den globala temperaturen kan knappast härefter inte öka, om trenden fortsätter med låga amplituder i solcyklerna och därtill högt antal solfläcksfria dagar.

    http://solarcyclescience.com/solarcycle.html

  24. tty

  25. Hans H

    En allmän undran:

    Varför hamnar en sån här artikel i just den valda tidskriften?

  26. Anders

    Kanske jag ändå ska drista mig till att försöka utveckla hur jag tänker. Rätta mig gärna om jag är ute och cyklar.

    Väder och vind över >30 års tid blir ju som bekant klimat.

    Som väder- och klimatintresserad naturvetare, med mycken tid i fält, uppfattar jag det klimatiska huvudmönstret enligt följande. Västpalearktis lågtryckspassager pumpar in, i huvudsak mild och fuktig atlantluft över Fennoskandia med förhärskande SV-vindar. Snart kantrar vindarna över till avsevärt kallare arktisk NO-lig rikting vartefter lågtryckscentra glider mot NO. Stannar lågtrycken upp låses vind/väderläget och samma vindriktning pumpar på aktuell luftmassa under motsvarande tidsperiod.

    Detta grundfenomen innebär att platser (t. ex. mätstationer) som (alltid) är exponerade åt S/SV är flera grader mildare än de som (alltid) är exponerade mot N/NO. De har ett gynnsamt lokalklimat. Mätstationer kan i princip stå på var sin sida om ett kraftigt högt plank och generera helt olika temperturklimat (ja, över flera 30-årsperioder). Detta förstärks väsentligt om planket istället ersätts med en bergvägg som värms upp, magasinerar och återstrålar värmen långt in på nätterna eller solfattiga höstar/vårar.

    Om lågtrycken istället tar en (mkt ovanligare) SO/NV-lig bana får vi helt andra storskaliga rörelser i luftmassorna, som i sin tur genererar olika temperatur och nederbörd.

    Bara för att vindarna är svåra att progonsticera tycker jag att man inte får utelämna dem i klimatmodellerna. Sedan tror jag vi ska fortsätta att hålls ögonen på var väder/klimatstationer sätts upp eller demonteras.

    I övrigt håller jag förstås med tidigare skribenter om att närhet till öppet hav (med kalla eller varma huvudströmmar) givetvis är oerhört avgörande (trol ändå mer än vindexponering) för om en skogsek eller en fjällbjörk växer på en viss plats, oavsett latitud. Växtsamhällen är därför mkt bra klimatindikatorer. Kolla på Leif Kullmans idoga jobb! Jag tycker, i det sammanhanget, att man bör komma ihåg att det (sannolikt) ännu sker en fortskridande återkolonisation av flora och fauna efter den senaste istiden (eller efterföljande holocenska klimatkriser) samt att vissa arter är mer svårspridda än andra.

    Nåja, det viktiga är att vi tillsammans får ut budskapet att vi INTE lider av någon som helst klimatkris eller något klimatnödläge! Därför ska vi inte slösa pengar på någon förhastad ”grön omställning”. Vi ska hushålla med fossila källor, men med sans och vett! De ända ställen det verkar brinna på är i de alarmistiska, globalistiska eller hybritiska rumporna 😉 Follow The Money…

  27. JonasW

    #22 Sten

    Hej,

    en mycket intressant tanke tycker jag (d.v.s. inte banal).

    Om man tänker sig en cirkulation mellan djuphav och ythav så kan man skapa en enkel modell.
    Säg att solinstrålningen ökar (t.ex. p.g.a. mindre moln), då kommer det dröja innan utstrålningen ökar, eftersom värme transporteras bort från ytan via ”djuphavscirkulationen”.

    Alla som hållit på med reglerteori vet vad fördröjningar i ett återkopplat system innebär. Systemet har en tendens att börja svänga.

  28. Anders

    #26. Viktig komplettering. Utöver den förhärskande vindriktningens betydelse för lokalklimatet, måste självklart solens uppvärmningsförmåga av platser med olika exponering poängteras. På norra halvklotet är östexponerade platser med tidig morgonsol inte lika gynnsamma som västexponerade dito, allt annat lika. Det känner alla termofiler och soldyrkare på diverse västkuster till 🙂 Här tycker jag att vi kan tala om en förstärkningseffekt som heter duga. Utan ett ppm av CO2, metangas eller vattenånga.

  29. johannes

    #18
    Kanske det är storstäderna i sig som orsakar ohälsa?

  30. jensen

    Med tanke på klimatets ytterst långa perspektiv innebär ytterst kortvarigt korrelation 1975-2005 ?
    absolut ingenting kausalitetsmässigt.
    Propagandan skriker!
    Egentligen skönt lugnande för en sund och genomskådande själ.

  31. Ulf

    Ett stort problem är att politiken gjort att de forskare som vägrar ställa in sig i ledet och tillbedja klimathotet, är oftast över 75 år. Men gör nog ingen vidare karriär i att vara motvalls i denna fråga. Det handlar snarare om att ha ett kall i klass med Jesus, eftersom man blir lika korsfäst.

  32. OT Jakten på koldioxiden öppnar bidragskranarna. Just i nordnytt ett inslag om Hybrit. Man fick veta att Hybrit fått 11000000000 kr i bidrag. Undrar hur mycket bidrag dom hinner få innan produktionen av det gröna stålet kommer igång. Om den kommer igång är det kanske bäst att tillägga.

  33. Håkan Bergman

    Daniel W. #32
    Inte för att jag gillar formaterade siffror, men 11 000 000 000 är läsligare, varför inte skriva 11 miljarder. Hoppas bara att det är EU-miljarder och då är det ju nålpengar.

  34. Jag ville skriva med antalet nollor för att visa vilket svart ( grönt) hål den gröna omställningen är. Och vilka nollor som leder den gröna omställningen. Energimyndigheten har bidragit med stora summor. 11 miljarder är inte nålpengar oavsett vem som betalar. Tar väl ca 100 år att räkna till en miljard. Däremot är sänkningen av bensinpriset med 50 öre väldigt lite.

  35. Claes-Göran Daniels

    SVT:s Vetenskapens värld i måndags gav en hel bukett av olika naturliga förklaringar och orsaker till väderhändelser. Dessutom utan att betona CO2 som orsak. Sevärt!

  36. Håkan Bergman

    Daniel W. #34
    Det är faktiskt svårt, inte minst för oss äldre, att läsa och räkna så där många nollor och kan man inte det så kan man inte heller ta till sig vad alla nollorna innebär. Svårt problem det här, har nån ett bra förslag?

  37. Sören G

    #34 #36
    Man ska gruppera nollorna i grupper om tre.
    På vissa räkningar där man ska skriva in OCR-kod har man en lång rad nollor där det blir svårt att se hur många det är.

  38. tty

    För den som tycker att det är kallt och blåsigt just nu kan det vara värt att veta att det beror på att vi har ett likadant väderläge som gav upphov till den katastrofala kylan och missväxten 1867. Ett lågtryck över nordvästra Ryssland och ett högtryck över Norska Havet pumpar ned polarluft från Barents hav över Skandinavien.

    Till och med den tredje faktorn som spelade in 1867, ovanligt mycket havsis som gjorde att luften inte hann värmas upp över öppet hav är i viss mån densamma. Visserligen ligger inte iskanten bara några hundra kilometer norr om Nordkap som den gjorde 1867, men det är fortfarande tät havsis ända ned till Björnön, vilket har varit ovanligt så sent på säsongen på senare år.

    Vi får verkligen hoppas att väderläget inte blir lika låst som 1867.

  39. johannes

    #38
    Det var ju en svinkall vår förra året, i alla fall på västkuten.

  40. johannes

    Ot
    Till midnatt säljs gasen i Rubel.

  41. Fredrik S

    Håkan Bergman #36

    Ja, svårt. Speciellt på mobilen.

    11’000’000’000 hade de skrivit i bankländerna Schweiz och Lichtenstein.

    Med ”decimal apostrophe”.

    De borde ju veta.

  42. # 36 och 37. Vilken uppståndelse det blev när jag uppenbarligen gjorde flera fel när jag skrev elva miljarder med siffror. Får väl skylla på min ålder. Fyller snart 73. Då är tyvärr inte hjärnan så spänstig längre. Men det gäller inte tty. Han visar inga ålderskrämpor.

  43. Fredrik S

    tty #38

    Tack för den historiska jämförelsen med dagsläget.

  44. Fredrik S

    Daniel Wiklund #42

    Du fick med en poäng om nollorna som sköter omställningen så så jag tycker det var bra.

  45. # 38 tty Tack för informationen om 1867. Då var min farfar 1 år och det var kvar is på träsket i juni i byn där han bodde. ( likadant 1866 )Två mil sydväst om Piteå. Trots den tuffa starten levde farfar till 1957.

  46. Håkan Bergman

    Ett alternativ är att skriva 11×10⁹, men då skriker väl alla windowsanvändare. Skaffa ett riktigt OS gratis, ubuntu 22.04 släpps om tre veckor 21/4.

  47. bubo

    Den här ”naturliga återhämtningen”, är det någon som känner till någon hypotes kring vilka fysikaliska mekanismer som den verkar via? Det är ju först om man har någon tanke kring det som man även kan mäta/verifiera den. Nu verkar den nästan vara ett mystiskt väsen som antas finnas men den är inte falsifierbar. Känns litet ovetenskapligt att införa en förklaringsfaktor som inte kan prövas.

  48. Thorsten Bergqvist

    OT:
    Så här första dagen i en ny månad har ett nytt hot mot mänskligheten upptäckts!

    Mp anser att böcker är miljöskadliga och vill avskaffa dem.
    Metoden som rekommenderas är att, för att minska trycksvärtans förödande inverkan på naturen, införa en textreducerade effekt i alla böcker även de redan publicerade.

    Det innebär att antalet sidor utökas med 30% blanka sidor.
    Redan publicerade böcker måste lämnas in och kompletteras även de med 30% blanka sidor.

  49. johannes

    #48
    Ja, i klimatets namn är det aprilskämt var dag.

  50. bubo #47,

    Här har framförts åtminstone två tänkbara förklaringar till den naturliga återhämtningen; solaktiviteten och havsströmmar, eller en kombination av båda. Alla långsiktiga på flera hundra år.

    Den linjära återhämtningen är ett empirisk faktum, inte en hypotes. Hur skulle den falsifieras menar du?

  51. Thorsten B #48

    🙂

  52. Lasse Forss

    Diagrammet som inleder den här artikeln visar månadsvärdena för atmosfärens innehåll av koldioxid. Som bekant så innehåller kallt vatten mer koldioxid än varmt vatten. I juli börjar haven värmas upp och då minskar havens förmåga att behålla all sin koldioxid. Överskottet överförs till atmosfären. Det här kallas för termisk avgasning. När haven börjar kylas ner i februari, gäller det omvända; havens förmåga att fånga in koldioxid från atmosfären ökar. Koldioxid överförs alltså från atmosfär till hav. Koldioxidhalten i atmosfären minskar alltså.
    Kurvan är synnerligen jämn och symmetrisk. Men var kommer de mänskliga utsläppen av koldioxid in? Skulle inte de mänskliga utsläppen deformera symmetrin i kurvan? Åtminstone lite grand? Naturligtvis. Men så är det inte. Alltså kan vi bara konstatera att de mänskliga utsläppen av koldioxid är så små att de inte påverkar MaunaLoa-kurvan det allra minsta. Det här innebär alltså att de mänskliga utsläppen av koldioxid är försumbara jämfört med överföringen från hav till atmosfär.
    Men varför stiger MaunaLoa-kurvan varje år? Jo, under lilla istiden, från omkring 1250 till 1750 kyldes haven ner och koldioxid överfördes därför från atmosfär till hav. Nu gäller alltså det omvända. Överföring från havsytan till och från atmosfären sker momentant. Men utjämningen från djupt till grunt vatten är betydligt trögare. Det kan ta några hundra år innan full utjämning skett. Den årliga ökningen av koldioxid i atmosfären kommer från utjämningen mellan djupt och grunt vatten. Den taggiga kurvan avspeglas i månadsvärdena.
    Det här visar att de pengar som kastas ut för att bekämpa mänskliga koldioxidutsläpp är som att kasta pengar i sjön. Varenda krona kan satsas på någonting annat. Eller sparas.

  53. bubo

    #50
    Tackar för svar. Tänkbara förklaringar= hypoteser.

    När man använder ordet ”återhämtning” antyder ju det att något tillfälligt rubbats ur ett och att det finns någon negativ återkoppling i systemet som gör att det kommer tillbaka till ursprungsläget.

    Rimligen bör man ju då ha en mekanism som förklarar denna återgång (ex med havsstömmar som du tar upp, vad gjorde att en massa värme plötsligt gick ner i havet för några hundra år sedan och vad gör att den under de senaste 70-80 åren plötsligt kommer upp igen) och att förekomsten av denna återkopplingsmekanism går av verifiera, både att den finns och att dess storlek är sådan att den har ett så stort förklaringsvärde som man anger i studien.

    Annars skulle ju det kunna vara något annat som gör att vi observerar en uppåtgående trend än denna naturliga återhämtning.

  54. Lasse Forss #52
    det mesta av haven finns på södra halvklotet och värms från september tii mars — inte under vårt sommarhalvår

  55. Kjell Wållberg

    Sten Kaijser #54
    Men det mesta av planetens vegetation finns på norra halvklotet. Den brukar vakna till så här års och sannolikt förbruka CO2 med förnyad aptit. Hur ser det ut globalt med hänsyn till uppskattade tidskonstanter?

  56. Akasofu kvalar lika lite som Johan Rockström för benämningen ”välkänd klimatforskare.” Båda har vetenskapliga kvaliteter, men på andra områden.

    Den senaste skriften innehåller ”Figure 4” som visas i inlägget här. Så här skriver Akasofu & Tanaka: ”Bryant (1997) showed statistically that the rise of temperature from about 1850 to 2000 is, as a first approximation, linear with a high confidence level; Figure 4” Anmärkningsvärt att redan 1997 yttra sig om temperaturen år 2000! Titta sedan på figuren. Kurvan sträcker sig bara till 1992, ett ovanligt kallt år som man kan se på figur 1 alldeles intill. Drar man en rät linje från 1840 till 2012 i figur 1 ser man hur galen figur 4 är. En rät linje passar mycket dåligt.

    Dom skriver: ”the near-linear rise between 1850 and 1946 can tentatively be considered to be the ‘recovery’ from the LIA.” Titta på figur 1, hur kan dom komma till att en rät linje 1850-1946 passar och har lutningen 0,3 grader per århundrade??

    Vidare: ”Thus, it is important to subtract the amount 0.3ºC/100 years in estimating effects of the greenhouse effects in the future.” (baserat på attdetta godtyckliga värde, 0.3ºC/100 år skall gälla oförändrat)

    Akasofu har 2010 publicerat en artikel på samma tema https://pielkeclimatesci.wordpress.com/2010/12/27/guest-post-the-continuing-recovery-from-the-little-ice-age-by-syun-ichi-akasofu/ där han visar att den linjära trenden plus den periodiska variationen ger en temperatur år 2021 av 0,42 grader över nivån 1950-1970. Nu vet vi svaret, 0,9 grader! I samma figur finns ”IPCC prediction” och den ”råkar” vara 0,9 grader år 2021. Att sedan IPCCs kurva slutar på 2,9 grader år 2100 beror på att Akasofu valt scenariet RCP8.5 som IPCC numera betraktar som osannolikt: Att inga som helst åtgärder skulle vidtas för att minska CO2-utsläpp så att världens bilar skulle drivas med syntetisk bensin framställd ur kol för att oljan tagit slut, osv. Notera att alla IPCC-scenarier i AR5 sammanfaller från 2005 till 2020.

    Under rubriken: ”Combined results of the two natural components” är bland annat: ”It can be seen that the rate of the observed temperature rise (0.5°C/25 years) between 1975 and 2000 has not been continued (see the dash line) , in spite of the fact that the amount of CO2 is still rising rapidly. The rise of the temperature between 2000 to 2018 is at most 0.1°C” Det är figur 7, UAH från 2018 enligt Akasofus & Tanakas skrift från augusti 2021. Originalet finns här: http://www.drroyspencer.com/2019/01/uah-global-temperature-update-for-december-2018-0-25-deg-c/ Det ser snarare ut som att temperaturen ökat med 0,3 grader. Roy spencer skriver: ”The linear temperature trend of the global average lower tropospheric temperature anomalies from January 1979 through December 2018 remains at +0.13 C/decade.”

    I en skrift inlämnad augusti 2021 vore det rimligt att ha med data till och med 2020: https://www.drroyspencer.com/2021/01/uah-global-temperature-update-for-december-2020-0-27-deg-c/ Där skriver Spencer: ”The linear warming trend since January, 1979 remains at +0.14”

    Att skeptiker gillar följande påstående är ju självklart: ”We can show also here that the effects of the greenhouse gases are only one fifth of the IPCC assumption on the basis of the observed CO2. Based on Figure 7, it can be estimated that the rate of temperature rise by the greenhouse gases between 1975 and 2000 is a little more than 0.2°C/ 100 ppm, instead of 1.0°C/ 100 ppm” men att påstå att det är vetenskapligt underbyggt är fel.

    I grunden pekar Akafuso & Tanaka på ett reellt problem: Vad skall vi tro hade blivit utvecklingen om människan inte hittat på industrialismen? IPCC utgår från att lilla istidens klimat skulle fortsatt. Det finns mycket goda skäl att ifrågasätta det. Att på mycket lös grund hävda IPCC har fel med en faktor 5 är dålig vetenskap. Nätpublikationen ”Physics & Astronomy International Journal” borde se över hur dom väljer forskare för peer-review. Så här skriver dom: ”Peer review is the checking and scrutinizing process by which an article, content or a manuscript submitted by an Author is checked by the members of MedCrave who are specialist in that field of study.” Det är en grannlaga uppgift för publikationens redaktörer att välja seriösa forskare inom området. I det här fallet har det gått fel.

  57. Leif Å #56,

    När du jämför med UAHs temperaturmätningar så blandar du ihop detta med Akafusos beräknade *underliggande* trend. Till denna kommer alltså PDO och AMO. Dessa har en cyklicitet på 40-60 år. Man behöver en period på över 150 år för att få fram den underliggande trenden för återhämtningen från LIA, och då räcker det inte med 1979-2021. Så jag tror att din bedömning av detta är fel.

  58. bubo

    #56 #57

    Problemet är ju att det är enkelt att ta varje uppmätt kurva och se den som en superposition (addering) av exempelvis en periodisk (sinusformad kurva) och en linjär kurva. Har man flera periodiska kurvor blir det ännu enklare och har man riktigt många kan man återskapa vad man vill (fourierserie).

    Möjligt att jag är skeptiskt i överkant men att addera några periodiska variationer vars amplitud tillåts anpassas och lägga till en linjär trend som man inte har någon fysikalisk förklaring på utan bara kallar ”återhämtning” och vars värde tillåts anpassas och få det att stämma med en uppmätt kurva imponerar ju inte. De skulle ju kunna få det att passa till en teckning av en elefant.

  59. #58 bubo, instämmer!

  60. Bubo,

    Det är möjligt att man kan anpassa rent teoretiskt. Men både PDO och AMO är empiriskt fastslagna inte godtyckligt valda.

  61. TorbjörnR

    #58 bubo

    Intressant med fouriertransform.

    Några forskare gjorde en fouriertransform på uppmätt global temperatur.
    Man såg då ingen DC-komponent i resultatet. Borde inte det bevisa att co2 inte kan vara en orsak till temperaturökningen?
    Ökningen av co2 borde väl vara nära en DC-komponent?

    Däremot så såg man flera toppar motsvarande olika cykliska förlopp säkert de som Ingemar nämner. Tror det fanns toppar vid ca 65 och 240 år tex! Någon kanske vet vilka förlopp som har ca 65 och 240 års cykel?
    Har tyvärr ingen länk till denna rapport😢

  62. #57 Ingemar Nordin

    Skriften 2021 av Akasofu & Tanaka är undermålig och en referee av normal kvalitet skulle ha skickat tillbaka den för korrigering.

    Figur 7 är kurvan från UAH fram till november 2018. I kurvan finns en horisontell rät linje inritad från 2005 till 2018. (Kurvan kommer från referens 10, Humlum O. Climate4you update. 2018.) Med hänvisning till denna kurva skriver dom: ”The rise of the temperature between 2000 to 2018 is at most 0.1°C” Har du tittat på figur 7 och bedömt om påståendet är rimligt? Skulle man anpassa en rät linje till data i figuren skulle resultatet snarare bli en ökning på 0,1 grad med en osäkerhet på åtminstone +/- 0,1 grad.

    En referee, som alltså skall vara en person med fackkunskap, måste känna till att det varit en del problem med satellitdata. Att i en skrift från 2021 hänvisa till så gamla data kan vara problematiskt och bör kontrolleras. Det är därför jag jämför med vad UAH har arkiverat fram till och med 2018. Data stämmer ju inte med Akafusos figur 7!! En referee med för klimatforskare normal kännedom om temperaturmätningar känner självklart till problemen och skulle ha föreslagit Akafuso att byta ut kurvan mot en modernare. Därför hänvisar jag också till UAH januari 2021 som bör ha varit tillgänglig när en referee granskade. Det skulle ha ändrat en del slutsatser i skriften. Kanske skulle en referee föreslagit HadCrut5 och/eller Berkely i stället.

    Akafusos ”beräknade” *underliggande* trend 0.3ºC/100 år är helt gripen ur luften. Figur 4 visar en linjär trend på 0.4ºC/100 men den är baserad på data 1855-1992. Figur 1, alldeles bredvid, med data 1850-2010 visar att en rät linje inte alls stämmer över det längre intervallet. Hur kan man undgå att se det?

    När det gäller periodiska variationer hänvisar Akafuso till sin ref 6, Wu, Z et al. Där hittar man denna kurva: https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.0701020104#F3 Här har perioden 1856-2003 analyserats. Linjär trend blir då 0.45ºC/100 år men ”overall adaptive trend” är en kurva som skulle kunna beskrivas som en linjär trend 0.25ºC/100 år plus en ny linjär trend som startar ungefär 1950 med lutningen 0.35ºC/100 år. Lutningen år 2000 blir då 0.6ºC/100 år. Till det kommer den periodiska variationen. En tolkning man skulle ha kunnat göra år 2004 vore att den exponentiella ökningen av CO2 bidrar med en linjär temperaturökning av 0.35ºC/100 år medan återhämtningen efter lilla istiden bidrar med en linjär temperaturökning av 0.25ºC/100 år. Därtill kommer den periodiska variationen. Plus naturligtvis den kaotiska inre variabiliteten.

    Nu har det ju gått nästan 20 år vilket en referee borde observerat. Om man extrapolerar slutsatsen som varit möjlig år 2004 till i dag så finner man att temperaturen skulle ökat med 0,25+0,35-0,15 = 0,55ºC/100 år. Alltså 0,11 grader i perioden 2000-2020. Det är fel med drygt en faktor två. Att Akafuso hämtat data från Wu utan att kontrollera rimligheten är graverande. Att en referee inte ser och kritiserar det är uppseendeväckande enligt min mening.

    Det finns andra saker att påpeka: Figur 2 visar GISP2 med felaktigt inlagd fortsättning till nutid. Slarvigt men oviktigt.

    Akafuso skulle kunna genomföra sin studie utgående från moderna data. Resultatet skulle bli helt annorlunda. Som du skriver: ”Man behöver en period på över 150 år för att få fram den underliggande trenden för återhämtningen från LIA” Det räcker inte. Akafuso hänvisar ju till data från 1850 till 2000 (ungefär.) Det är 150 år och hans resultat stämmer uppenbarligen dåligt med observationer de senaste 20 åren.

    Möjligen har temperaturen börjat sjunka sedan 2020, men personligen tror jag att det vi nu ser, -0,25 grader sedan mars 2021 (glidande 13-månaders medelvärde) är hänförbart till den normala kaotiska variationen. Det kommer att ta åtskilliga år innan vi kan se om den långsiktiga linjära trenden har ändrats. Såvida inte en dramatisk sänkning kommer att inträffa. Det är inte troligt. Maunderminimum verkar inte komma nu: https://www.swpc.noaa.gov/products/solar-cycle-progression Solfläckstal mars 2022 är 78,5 medan prognosen för innevarande cykel är 34 för mars. Det är mindre än hälften av observerat värde.

  63. Leif Å #62,

    Jag har svårt att se vad din slutsats är av allt detta? Du påpekar att den kurva han använder för sin uppskattning av de senaste 20 åren är baserade på gamla data, och att således hans slutsats att den linjära trenden verkar ha brutits är fel. Men även om detta är korrekt så ser jag inte riktigt vad det betyder för hans övergripande teori. Den verkar ju stämma rätt bra för åtminstone hela 1900-talet?

  64. #63 Ingemar Nordin

    Som du skriver ovan finner Akafuso: ”uppskattas bidraget från växthusgaser för samma period till högst 0,1°C, inte 0,5°C.” Jag tycker att jag tydligt visat att slutsatsen inte alls blivit sådan om hänsyn till de senaste 20 åren hade tagits i hans studie.

    Hans ”conclusions” är ju: ”If this trend would continue until 2100, the temperature rise from 2000 to 2100 will be at most 0.9°C (= ‘recovery’ from LIA + greenhouse gases + MDO), 0.3°C + 0.4°C ± 0.2°, namely between 0.7°C and 1.1°, including the effects of the greenhouse gases by assuming that the present increasing rate of the greenhouses gases is maintained.” Om han hade inkluderat data fram till och med 2020 hade denna slutsats absolut inte kunnat dras.

    Med detta vill jag inte påstå att ”projektioner” från IPCC fram till 2100 är pålitliga. Det påstår inte IPCC heller. Betrakta osäkerhetsmarginalerna IPCC anger. Till det kommer den osäkerhet som kommer av att IPCC förutsätter att LIA hade fortsatt oförändrad fram till 2100 ifall industrialiseringen inte inträffat. Självklart kan det inte vara 100% korrekt – felet är okänt, men kan inte härledas ur temperaturdata fram till år 2000 som Akafuso försöker göra.

    Däremot vill jag hävda att IPCCs projektioner är pålitliga åtminstone ett decennium framöver. Därmed menar jag inte att dom är korrekta i fysikalisk mening – men dom är parametriserade så att felen tar ut varandra fram till nutid och därför kommer felen att fortsätta att ta ut varandra en bit in i framtiden. T.ex. det uppenbara fel som visas i figur 8A (tropisk medelhög troposfär blir alldeles för hög i modellerna när CO2 ökar) Där finns något annat fel som balanserar detta – annars skulle historiska data inte stämma.

    Jag kan lika bra påstå: ”IPCC visar att upmätta temperaturer vuxit rätlinjigt i 30 år. Med en linjal kan vem som helst extrapolera den räta linjen 10 år framåt i tiden.” Så länge ingen drastisk förändring sker av utsläppsnivåer, vulkanism, solaktivitet etc kommer extrapolationen att stämma. På lång sikt är extrapolationer självklart osäkra – eller mycket osäkra.

    Om nu scenariet SSP2-4.5 visar sig stämma vad gäller växthusgasutsläpp och övriga antropogena faktorer kan det mycket väl visa sig att projektionerna i IPCC AR6 är väldigt felaktiga. Fel som tagit ut varandra kanske slutar att göra det. Personligen finner jag det mycket troligt.

  65. Mats Växjö

    Hej Ingemar
    Tack för en intressant artikel och kommentarer.
    Du säger;
    ”Historiska data visar enligt denna beräkning att den s.k. klimatkänsligheten är extremt låg.”

    Min egen käpphäst är vad IPCC själva
    skriver längst ned på sid 29 i SPM5 (WG1);
    Fotnot 16; ” Ingen bästa skattning av klimatkänsligheten kan ges nu på grund av bristande överensstämmelse kring
    utvärderade bevislinjer och studier”

    Kan man tolka det på annat sätt än att
    ”verklighet och teori” stämmer så dåligt överens att AGW-hysterin inte är mer än just detta – hysteri?

    Med vänlig hälsning, Mats

  66. petergrfstrm

    Ingemar Nordin antyder att han i detta fall lyssnar på forskningen. Men
    Physics and Astronomy International Journal …
    är en så kallad predatory journal. Det vill säga de publicerar i princip vad som helst bara författaren betalar.

    Dan Reichart, professor i Physics and Astronomy vid University of North Carolina gjorde ett test och fick en ren nonsensartikel (astrologi) publicerad: https://www.danreichart.com/medcrave
    citerat från
    https://mathsnilsson.se/2022/04/04/snarigt-att-lyssna-pa-forskarna/
    Jag vill också påpeka att Maths tidigare har sagt att vad man ska vidta för åtgärder med anledning av klimatforskningens rön är en omdömesfråga