Nu rör vi oss nordväst från mitt förra inlägg om Island (Även på Island dominerar lokala variationer över ”global uppvärmning”) till Grönland. Jag hittade en intressant rapport från Danmarks meteorologiska institut, med titeln ”Greenland – DMI Historical Climate Data Collection 1784-2020”. Rapporten, som är mycket läsvärd, innehåller en stor mängd data om klimatets variation på Grönland. Jag kommer i mitt inlägg här att bara ge några exempel på hur temperaturen har varierat på Grönland. Därför har jag har valt tre olika mätserier från tre olika platser där mätningar har skett under lång tid, nämligen dessa:
Nedan visas den årliga temperaturmedelvärden för dessa tre stationer. Alla figurer kommer från DMI-rapporten.
Upernavik (1873-2020)
Nuuk (1784-2020)
Tasiilaq (1895-2020)
Precis som i datat från Island kan man se den kraftiga uppvärmningen som skedde kring 1920-talet, avkylningen på 1960-talet, och uppvärmningen på 1990-talet. Det är alltså stora variationer man kan se och dessa variationer förefaller vara helt utan relation till koldioxidutsläpp. Därför kan man alltså dra slutsatsen att det är lokala variationer som dominerar och att temperaturen både skulle kunna gå ner eller upp framöver. Detsamma måste då även gälla den grönländska inlandsisen.
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
Tack Magnus för ditt utmärkta inlägg som med önskvärd tydlighet visar att fossil CO2 inte är drivande i den pågående uppvärmningen. Samma värmning 1925-1945 då fossil CO2 ännu inte ”kommit in på kartan”. Däremot variationen i AMO och NAO. Utmärkt utrett i Gabriel Oxenstiernas inlägg i länken nedan. Ett av flera.
https://klimatupplysningen.se/amocs-kallblobb-har-forsvunnit/
Såvitt jag har förstått (kanske inte förstått VARFÖR dock) så finns det pendlings- eller sinusrörelser i hart när allt i världen.
Allt tycks svänga, pulsera, fjädra… …fram och åter.
Tack Magnus, bra jobbat!
Tidningar och media har dom senaste veckorna fyllts av larmreportage om Amoc:s kollaps.
Nu – tror/tycker/känner en massa forskare att denna kollaps/variation kommer att ge kallt väder här I norr, inom kort.
Tittar man på Grönland och Arktis så är det väl känt att klimatet går i cykler.. och nu har det varit varmare några decennier..så nu är risken stor att den naturliga variationen vänder neråt – Ett tåg som många forskare vill hoppa på!
Vad vore ” klimatforskningen ” värd – om dom inte kunde säga..” vad var det vi sa..det blir varmare och det blir kallare”….
Detta skådespel och dessa makthavare vill naturligtvis fortsätta att styra Klimatskutan…oavsett väder eller klimat.
Att det nu kan bli kallare på norra hemisfären och att det skulle leda till katastrof…känns lite magstarkt efter alla larm om att vi dör av värmen.
#3 Magnus blomgren
The Guardian är på hugget.
”Collapse of critical Atlantic current is no longer low-likelihood, study finds.”
”Climate models recently indicated that a collapse before 2100 was unlikely but the new analysis examined models that were run for longer, to 2300 and 2500. These show the tipping point that makes an Amoc shutdown inevitable is likely to be passed within a few decades, but that the collapse itself may not happen until 50 to 100 years later.”
https://www.theguardian.com/environment/2025/aug/28/collapse-critical-atlantic-current-amoc-no-longer-low-likelihood-study
Rockström hade förslag på en ”tipping point” för ett tag sedan.
Risken för AMOC tipping point är försumbar.
tty skrev 240219 i en kommentar på KU på temat:
”För att få till en ”tipping point” för AMOC måste man tillföra drygt 0,5 Svedrup sötvattan (=500.000 kubikmeter per sekund) till Nordatlanten. Det motsvarar det totala flödet av de flödesmässigt 12 största floderna i världen. Dessa avvattnar tillsammans ungefär en femtedel av allt land på jorden. Allt detta måste alltså ut i Nordatlanten. Och måste pågå i typ 2000 år”
Tack Magnus
Långa mätserier som uppvisar dessa periodiska svägningar är värdefulla.
Både Grönland och Island är omflutet av vatten där strömmar påverkar klimatet.
Periodiciteten borde finnas i dessa strömmar.
Detta har Gabriel O beskrivit här på den sansade sidan i ref som finns ovan.
Jag undrar om du Magnus har samarbete med Notrix?
Dagens inlägg: https://notrickszone.com/2025/09/05/new-study-co2-does-not-precede-temperature-nor-does-it-control-temperature/
Periodicitet är temat.
Möjligen kan väder vara slumpmässigt men klimat tycks vara periodiskt regelbundet 😉
BG #4
De kör nog med helgardering numera när de skall spå klimatet ” 1 x 2 ”, då missar de ingenting om det blir varmare, kallare eller som vanligt.
#2 Lars Strömberg
Många fenomen i naturen svänger eller pendlar eftersom system strävar mot jämvikt. När något rubbas uppstår en återställande kraft som likt en pendel för systemet mot balans – men som ofta går för långt, vilket sätter igång en ny motriktad rörelse. Därför är svängningar så vanliga. Detta speglar en universell princip: Naturen undviker både kaos och total stillhet. Utan svängningar skulle världen antingen stelna i orörlighet eller upplösas i slumpmässighet. Genom rytmer och cykler med olika tidskonstanter skapas istället en dynamisk ordning som håller allt i rörelse – själva grunden för allt liv.
#7 pekke
Och så alla dessa modeller till hjälp. Plus en, verkar det, outsinlig ström av pengar, så att ”forskarna” kan hålla igång.
Spekulationer, men jag tänker mig att ”Klimathots-spåret” INTE bottnar i att politiker vill bestämma styra och ställa, eller att det finns några hemliga grupperingar som vill få världsherravälde, eller vad det nu förekommer för allsköns förklaringar till det hela.
Jag tror på att flockmentaliteten är den dominerande orsaken till slagsidan i synen på frågan. Inte mer spännande än så.
Angående kollapsen så är det alltså propagandisterna på Potsdam som sprider skit igen. Frågan är hur länge folk tror på detta trams?
Apropå Potsdam och varningar för kollaps av golfströmmen (eller AMO, som det heter nu) så är det antagligen en uppstart av valrörelsen. Det brukar komma sådana artiklar om golfströmmens kollaps, om avsmältningen av Grönland som alltid är större än vad forskare anat – [Det är oroande (2018), det är alarmerande (2022), det är skrämmande på riktigt (EU-valet 2024)]. Det är media som helt enkelt vill skrämma människor att rösta på Miljöpartiet.
Tack för en för ett antal gånger redovisning av långsiktiga, väsentliga och naturliga temperatursvariationer! Såväl Island som Grönland har i allt väsentligt variationer, orsakade av olika varierande ’egenskapseffekter’ i solens elektromagnetiska strålning. Främst varierar de refererade temperaturutvecklingarna på Island och Grönland till variationer i AMO. Framlidne Nils-Axel Mörner kunde i sin forskning relatera AMO-variationer till cykliska förändringar i långsiktig solvindseffekt.
I det refererade inlägget i #1 Mats Kälvemark framgår att AMO och NOA inte företer en sådan lik samvariation, som skulle kunna indikera samma kausala orsak. Detta är logiskt anser jag. NOA har enligt statistiskt signifikant korrelation främst variationer sammanhängande med specifika positioner i solens över tid varierande noll- och maxpunkter, vad avser påverkande angulärt rörelsemoment i samband med solens rotation relativt solsystemets barycenter, enligt tidiga studier av T. Landscheidt. I detta hänseende varierar NOA mer i samklang med PDO-variationer, dock med en annan tidsskala.
Allt politiskt korrekt svammel om global uppvärmning, växthusgaseffekter, koldioxidhalter och mänsklig påverkan på klimatet har ingen som helst bäring på de i inlägget redovisade temperaturvariationerna, enligt min uppfattning.
Intressant. Uppenbarligen finns det ett antal områden på jorden (norra halvklotet?) där 30-talet hade ungefär samma temperatur som nu.
Riktigt hur HadCrut m.fl får till den där monotont växande Globala MedelTemperaturen tycker jag är oklart. Misstänker UHI.
#10 Lars Strömberg
Att hänföra klimatfrågans slagsida enbart till flockmentalitet är en tilltalande förklaring – enkel, tydlig och psykologiskt rimlig. Men precis som själva klimatet är frågan långt mer komplex än så.
Flockmentalitet förklarar en viktig del av dynamiken, men den verkar alltid i samspel med andra drivkrafter: institutionella strukturer, politiska incitament, medielogik, ekonomiska intressen och den mänskliga benägenheten att söka mening i moraliskt laddade berättelser. Att reducera allt till flockmentalitet är lite som att säga att klimatförändringar beror på ”bara antropogent CO2” – man missar havens, molnens, solens och atmosfärens inbördes spel.
Klimatfrågan är därför inte bara vetenskapligt komplex, utan också socialt och psykologiskt flerbottnad. Förenklade förklaringar riskerar att dölja just den rika väv av mekanismer som gör att frågan fått så starkt genomslag i vår tid.
Adepten: Mja, jag tänker mig att flockstyrning är den främsta orsaken, inte alls den enda.
Jag grundar det på min iakttagelse av hur flockstyrda flertalet människor är oavsett vad det gäller.
#15 #16
För många, som har kunskap om frågan, handlar det om vetenskaplig argumentation kring ett mycket komplext system där många parametrar samverkar. Eftersom systemet är kaotiskt så räcker det dock inte med smarta argument för att en, eller ett fåtal parameter styr och är viktigast. Man måste kunna följa kaos där alla parametrar samverkar och vad som blir följden på alla andra parametrar av varje enskild parameters variation. Man menar att just detta klarar klimatmodellerna av men det är inte sant. Tvärtom utgör de ett bra exempel på kvasivetenskap.
De flesta människor har dock inte vetenskaplig kunskap och för dem som tycker frågan är viktig skulle jag säga att det på den mest grundläggande psykiska nivån handlar om behovet av att tro på något, vilket i sin tur emanerar från behovet av att hantera sin (ofta omedvetna) egna skuld och skam som hör samman med bristande självkännedom. Det i sin tur leder till behovet att utöva psykisk projektion på ett yttre objekt. Den som inte klarar av att ”rädda sig själv” (genom självkännedom) är så att säga dömd att rädda världen i dess yttre form i stället. Och då blir det också passande att finna objekt för att projicera den egna inre (omedvetna) ondskan på de hemska klimatförnekarna.
Svar 16,
För mig är människorna som driver detta som är problemet. Att ”folk” inte ifrågasätter är ju för att vetenskapen är det nya religiösa prästerskapet. Åtminstone inom klimatfrågan. Folk blir mobbade om man ifrågasätter ”vetenskapen”.
Men de som driver detta är människohatande personer med extrema kontrollbehov. Ett helt gäng på möte i Kina nu. Men det är denna människotyp som är problemet. Och de jobbar med diverse ideologier och idéer för att få utlopp för sina neuroser. De mår dåligt av andra människors frihet. Istället för att bara gå till en bra psykolog härjar de med normala människor.
#15-18
Bad AI resonera kring begreppet ”groupthink” och klimatdebatten och fick ett neutralt svar där det finns två perspektiv etc.
Kompletterade med att be om hänsyn till att modeller avviker från verkligheten och fick då detta svar:
”Bra, då blir groupthink-perspektivet särskilt intressant. Om vi fokuserar på att många klimatlarm bygger på klimatmodeller – alltså beräkningar och scenarier snarare än direkta observationer – kan grupptänk få följande inverkan:
1. Överskattning av modeller som ”sanningar”
Inom forskarsamhället kan det uppstå en stark norm kring att modeller är det bästa verktyget för att förstå framtida klimatutveckling.
Risken finns att alternativa metoder (t.ex. paleoklimatdata, lokala observationer, eller andra typer av systemanalyser) undervärderas, eftersom det går emot det etablerade synsättet.
Groupthink kan alltså leda till att modeller upphöjs till ”fakta”, trots att de i grunden bygger på antaganden, parametriseringar och förenklingar.
2. Självcensur bland forskare och experter
En forskare som uttrycker för mycket skepsis mot modellernas tillförlitlighet kan uppfattas som klimatförnekare, vilket kan ge sociala eller professionella konsekvenser.
Detta kan tysta nyanserade diskussioner om modellernas begränsningar, osäkerheter och möjliga felkällor.
3. Polarisering i samhällsdebatten
När varningar och prognoser kommuniceras som mer säkra än de egentligen är, kan det skapa misstro.
Kritiker pekar då på att modeller inte är observationer, vilket kan förstärka splittringen: den ena sidan försvarar modellerna oreserverat (groupthink inom det ”alarmistiska” lägret), den andra avfärdar dem helt (groupthink inom det ”skeptiska” lägret).
Resultatet blir att en mer nyanserad och konstruktiv diskussion om riskhantering uteblir.
4. Politisk och medial dynamik
Politiker kan luta sig mot de mest dramatiska modellscenarierna för att motivera åtgärder, eftersom det ger legitimitet och handlingskraft.
Media förstärker gärna de mest alarmerande tolkningarna för att skapa rubriker. Även här kan grupptänk spela in: att avvika från den gällande ”katastrofnarrativen” kan ses som oansvarigt.
5. Möjliga konsekvenser
Överreaktion: Samhällen kan lägga resurser på åtgärder som inte står i proportion till den faktiska risken.
Underreaktion: Om varningarna senare visar sig överdrivna, kan förtroendet för klimatforskningen undermineras – och nödvändiga åtgärder riskerar att försenas.
👉 Ur ett groupthink-perspektiv är alltså kärnproblemet inte att modeller används, utan att den kollektiva konformiteten kan göra att deras osäkerheter tonas ner, medan avvikande röster marginaliseras.”
Det sammanfattar väl ganska väl vad som sker och pågår.
Ovanstående är ett svar genererat av ChatGPT 5 som man kan prenumerera på för $20/mån. Jag tycker att det är värt det.
Ulf, #18,
fast just dessa kontrollfreaks i Kina visar ju i handling väldigt klart att de inte tror ett dugg på klimatreligionen
Angående modeller så verkar det finnas mycket de missar. När glaciärer smälter, tundra tinar och Arktis grönskar, vaknar en osynlig men avgörande aktör till liv: mikroberna. Dessa mikroskopiska organismer är motorn bakom många av jordens biogeokemiska kretslopp – och deras roll i klimatförändringarna är både dramatisk och dubbelsidig.
I dagens klimatmodeller fokuseras det främst på mikrobernas negativa återkopplingar: att de frigör växthusgaser som metan och koldioxid från tinande permafrost. Men det är bara halva bilden.
Vad modellerna ofta missar är att samma mikrober också kan binda kol – genom att omvandla organiskt material till stabilt jordkol och genom att stödja växtlighet som i sin tur binder koldioxid via fotosyntesen. När is försvinner och mark blottas i norr, exploderar mikrobiella populationer och skapar förutsättningar för nya ekosystem. Detta kan innebära kraftigt ökad kolbindning i vissa områden.
Problemet är att dessa positiva effekter är svårare att mäta och modellera. De sker lokalt, är beroende av många faktorer, och har ofta långsiktig verkan. Resultatet blir att dagens klimatprognoser riskerar att överbetona mikrobernas skadliga effekter och underskatta deras potentiella klimathjälp.
Här blir det ju dessutom dubbelfel!
Ja. de decennielånga variationerna i Tasiilaq, Nuuk och Upernavik kan förklaras av havsströmmar och naturliga atmosfäriska oscillationer som NAO, PDO och variationer i AMOC, snarare än av CO2-utsläpp. Fiskbestånden förändrades också under dessa perioder.
Det kan säkert Magnus Blomgren intyga med en målande beskrivning som omväxling till all AI genererad textmassa här😁
Nr 22 Adepten
Jodå – visst syns dessa klimatvariationer och ” cykler ” i fiskbestånden – sedan 100 – tals år tillbaka…
MEN – dom flesta brukar vara mer intresserade av isens avsmältning och tillväxt däruppe…och – det är ändå genuint märkligt…Att tillväxtsäsongen fortfarande börjar i september…När Solen Dalar på himlen.
Där – hjälper ingen koldioxidökning.
Likadant med smältsäsongens början, fortfarande samma årstid…dom flesta minns väl senare års expeditioner för att utröna smälsäsongens början….oj – vad sent den börjar ( ! )…kan rapporterna tala om.
Det är som med djurlivet däruppe, vi läser om umbäranden och katastrofer – men djurlivet frodas jämfört med för 100 år sedan, sälklubbningen har upphört..och tiotusentals sälungar får istället möta livet, jakt på valross och isbjörn och det mesta däruppe – har kraftigt begränsats under dom senaste 50 åren.
Arktis isar och djurliv tycks må utmärkt, liksom Grönlands isar – så sent som förra årets avsmältning gav där bara 0,2mm i tillskott på havsnivåhöjningen!
Om man tänker att klimatoroliga och forskare skulle bli som mest lugnade och nöjda – så skulle den grönländska avsmältningen ge 0,0mm i havsnivåhöjning per år…då skulle alla bli lugna.
Förra årets 0,2mm – är väldigt nära 0,0…..ändå skrivs det att det går fortare och fortare..varje år.
Sedan 1980 – talet har Grönlands avsmältning gett 15,9mm i havsnivåhöjning.
Sett i ett historiskt perspektiv är det sålunda ett väldigt stabilt klimatläge på Grönland – det fortsätter att gå lite uppåt och nedåt, men ingen panik eller rusning någonstans.
Hur WWF, FN, EU och den samlade klimatvärlden fått både djurlivskatastrofen och avsmältningskatastrofen att blomma ut som Farlig och Enorm…är en stor gåta..När det gäller Grönland.
Människan drivs gärna av hybris, hot och skräck – särskilt av det vi inte riktigt kan se…bortanför vårat synfält eller fattningsförmåga.
Klimathotet – återfinns oftast bortom vårat synfält och våran fattningsförmåga.
Grönland..- långt borta.
Högre nattemperaturer.. – när vi sover.
Det är oerhört påfallande hur klimathotet måste påtvingas människan- eftersom vi inte kan uppleva eller förstå det.
UPPLEVD temperatur.. är ett nytt, meteorologiskt begrepp.
20 grader kan upplevas..som 25 om någon sitter i solen en vindstilla dag – med hög luftfuktighet…
MARKTEMPERATUR är ett annat nytt försäljningssätt – marken är 35 grader, fast väggtermometern bara visar 22 grader i skuggan..
Vi lever i en komplex klimatdiktatur, med statsTV och Radio – i renaste Göbbelanda.
Men – Grönland mår utmärkt…isen börjar nu sin tillväxt..med koldioxidökning och utan..pga Solens bana.
Tack Magnus Cederlöf för intressant inlägg!
#23. Just det. Inte marktemperatur, men väl den marknära atmosfärens temperatur, vindar och nederbörd över längre tid. Det och inget annat är klimatet – som vi upplever fysiskt och mätbart.
#18. De som möts i Kina är väl knappast klimattroende. Snarare motsatsen. Men de utnyttjar påstått klimathot för att klå oss på pengar. Det tycks få av våra folkvalda politiker fatta,