Här är en uppföljning från mitt förra inlägg angående Norra Atlantens temperatur kring Island. Lennart Bengtsson brukar säga att Island är en av de sämsta platserna att mäta på om man vill mäta den ”globala temperaturen”. Och det blir väldigt tydligt om man tittar noggrannare på de långa mätserierna som finns från Island (data från vedur.is) eftersom temperaturen varierar upp och ned utan synlig koppling till koldioxidhalt. Nedan visas temperaturen för de fyra årstiderna för 2 av de längsta mätserierna från Island. Stykkisholmur ligger i västra änden av Island och Akureyri ligger mitt på norra norra kanten. Båda stationerna ligger i områden med lite bebyggelse.
Vinter
Vår
Sommar
Höst
Några av er som läste mitt förra inlägg kanske reagerade på att temperaturen hade stigit så kraftigt under 1920-talet på Island. Det kan man se i båda mätstationerna för alla årstiderna i mer eller mindre omfattning. Det ligger helt i linje med vad Hans H:son Ahlmann skrev 1938 i Svd: Den aktuella klimatförbättringen. Den här ”klimatförbättringen” hände långt innan några betydande utsläpp av koldioxid hade kommit igång.
Det finns därför väldigt lite korrelation till någon mer eller mindre konstant global uppvärmning i ovanstående grafer. Det lokala klimatet lever sitt eget liv, precis som det även gör i Sverige. Då kan man fråga sig var i världen den globala uppvärmningen har sådan stor påverkan att den skulle överträffa lokala variationer.
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
Intressant. Tycker inlägget pekar på en väldigt relevant fråga – storleksordningen på lokala naturliga variationer relativt en långsam förändring av ett globalt medelvärde.
Men, men…. Island ligger ju nära Arktis som värms 4 gånger snabbare än resten av världen…
”Då kan man fråga sig var i världen den globala uppvärmningen har sådan stor påverkan att den skulle överträffa lokala variationer.”
Ja det är Arktis som Staffan påpekar.
#3 jag själv
Nej, såklart. Den lokala variationen överträffar ju den globala i synnerhet på Arktis även om den globala är mest påtaglig där.
Så är det . Island är inte Arktis. Ta också fram en jordglob för att få lite perspektiv
Temperaturkurvorna för Island samvarierar med AMO-index (Atlantic Multidecadal Oscillation ) med nästan perfekt passning vilket också kan utläsas vad gäller isutbredningen i Arktis. Har som påpekats väldig lite att göra med de ökande utsläppen av fossil CO2. Verkligheten falsifierar Klimatkyrkans narrativ.
#1 Jonas W
Det blir svårt att se det som ”klimatförändring” eftersom de lokala variationerna (väder) är så mycket större än den globala trenden om typ +0,02°C per år.
Ingen människa kan märka en klimatförändring.
Jag tror Lennart sa det en gång att du kan inte dra upp rullgardinen på morgonen och konstatera att klimatet har förändrats.
Men, men. Koldioxiden sägs ju vara rätt jämt fördelad över jordklotet så uppenbarligen måste det då också finnas en ökande trend med CO2 ovanför Island. Om koldioxiden värmer lite där så måste det samtidigt finnas en förändring av naturliga faktorer (moln, havsströmmar t.ex.) som motverkar uppvärmningen så att det netto inte ger någon uppvärmning på Island.
Jonas W hade den absolut bästa kommentaren!
Det är oerhört svårt att urskilja trender i ett brus, gäller även havsnivåer.
Det krävs nog mer än 30 år för att hitta en riktig trend — t.o.m. om man tar ett ”beräknat medelvärde” över jorden.
#7 Mikael
Håller med, … men är det inte precis det som attributionsstudier påstår. Att de kan upptäcka ”klimatförändringar” i vädervariationer.
#8. Island har ju frekvent vulkanisk aktivitet och fortlöpande utsläpp ur sprickor och öppningar. Då blir där rimligen högre CO2-halt än på de flesta andra håll. Även om CO2-halten globalt jämnas ut, får den alltid lokala tillskott bl. a. på Island. Och blir av med CO2 över kalla hav, som ju tar upp den. Halten växlar också över dygns- och årstid. Var på Jorden finns en jämn CO2-halt 425-430 ppm utan andra växlingar än långsam ökning över tid – så länge den pågår?
Vore intressant att se hur den närmaste omgivningen ser ut på Island….Kanske inte lika ”industrialiserad” som en del av SMHI:s stationer….
Denna period vi lever i är bedräglig för de flesta, eftersom den är en period av korrektioner, sannolikt sedan 1600-talet eller tidigare, som beter sig just så här. Naturliga variationer som ger naturliga mönster, sidledes eller snett upp, med olika delfaser med lite olika karaktär. Korrektiva rörelser ser slumpartade och oförutsägbara ut för alla som inte har mätverktyg gjorda för att förstå dessa rörelser. Det kommer att bli uppenbart när korrektiva mönster övergår till impulsiva/trendande rörelser, i nästa fas av den naturliga utvecklingen, vilket ev redan startat, och med tiden kommer dessa rörelser att accelerera och bli än tydligare. Neråt. Då är det slut med gissningar och censur, men dessvärre kommer detta inte att förstås förrän möjligheter till förebyggande åtgärder och anpassning är över. Men det visste ju en del redan så jag skall inte tjata om mera nu.
Jag tycker de flesta grafer ovan liknar det man tidigare sagt om globala temperaturen. Kallt i slutet på 1800-talet. Uppvärmning i början av 1900-talet. Gradvis kallare igen i mitten av århundradet. Vändning uppåt igen med början på 70-talet.
Sammantagna trenden varmare sen 1800-talet och fram till 40-talet går det inte att skylla på CO2 från fossila bränslen.
Så då berodde det på något helt annat. Någon som enligt många helt saknat påverkan sedan mitten av 1900-talet.
Vilken var den pusselbiten?
#10 Jonas W
Jo det kan så vara, men återigen så är det simuleringar och de kan näppeligen producera tillräckligt tillförlitliga resultat eftersom de måste parametrisera moln, måste vara frustrerande med tanke på deras stora inverkan på resultatet kan jag tänka. Alla attributionsstudier bygger på klimatmodeller med parametriseringar och antaganden.
Kallast i Sverige den första augustinatten 2025:
Eriksmåla TRV +5,5
Hagshult SMHI +6,1
Skellefteå fpl SMHI 0,0 C UTAN RISK ”DISCARDED” TROTS INGEN ASTERISK… SKYLL PÅ AI eller…
Tack Magnus!
Ja – det blir mycket tydligt – att klimat förstås Mycket bättre via observationer än beräkningar.
Observationer är mer som facit.
Dessutom kan vi själva se samma här I sverige – dom senaste 3 klimatperioderna.
Somrarna är ungefär likadana i temperatur, dessa 3 senaste klimatperioder.
Inte ens om man jämför den kalla perioden 1961 – 1990 med 1991 – 2020 för somrarna är avvikelsen generellt för sverige större än 0 – 1,0 för sommaren – trots alla larm i media och SVT och SR.
Till och med vintrarna har varit oväntat stabila dessa 3 senaste klimatperioder i sverige, ca 1 grad varmare på alla dessa år.
MEN – så har vi Våren – där ser vi tydligt en kraftigt ökad solinstrålning och därmed ( naturligtvis ) en kraftigt höjd medeltemperatur.
I sverige och sannolikt många andra platser i denna värld – syns ökad solinstrålning som förklaring till stigande temperatur – sveriges, dryga 10% – iga solinstrålningsökning är anmärkningsvärd – OCH det är märkligt att kombinationen av en kraftigt ökad koldioxidmängd Inte gett kraftigt ökad temperatur under dessa 3 senaste klimatperioder.
Tittar man dessutom på den Snabba temperaturuppgången på 1920/30 – tal – så sammanfaller ju även den ganska exakt med den uppmätta solinstrålningsökningen för Stockholm, vid samma tid.
Inte heller där syns således koldioxiden vara orsaken.
Sedan föreligger ju dessutom observerad temperatursänkning av rejäla dimensioner under Lilla Istiden ( orsak omtvistad, vulkaner, solfläckar, havsströmmar – brukar beskyllas ).
ATT – vi sålunda efter Lilla Istidens köld fick någon grad högre temperatur – måste väl anses som helt förväntad utveckling…?
Så här långt – tycks således inte koldioxiden vara den stora boven i klimatdramat.
Själv anser jag dock att koldioxiden borde ha en viss inverkan, eftersom det är en konstaterad växthusgas – omfattningen av påverkan syns dock extremt svår att påvisa – om vi tar hänsyn till solinstrålningsökning och uttåget ur Lilla Istiden.
Arktis uppvärmning får också tas med en stor nypa salt – det är Augusti nu – och fortfarande svårt 2025 att ta sig igenom Nordvästpassagen…som Amundsen lyckades med för över 100 år sedan.
Tittar man på vikingarnas handelsplatser med inuiterna – så finner man enorma mängder lämningar på Ellesmere och liknande, mycket nordliga öar.
Vikingarnas båtar var inga isbrytare – och förmodligen gjorde det då behagliga klimatet också denna handel mycket bekvämare.
Inte heller tyder särskilt mycket på att somrarna över den Arktiska havsisen blivit särskilt mycket varmare – den ismassan täcks fortfarande av dimma och 0 – 5 grader under sommaren.
Polarexpeditioner visar också att havsisens smältsäsongen även på 2020 talet kan starta sent på året, så inte mycket nytt där.
Även våran svenska isbrytare Oden har på senare år visat att det är mycket svårt att mäta både temperatur 2m över isen – och inte minst istjocklek.
Arktis och dess utveckling fortsätter att vara svår att uttala sig om.
Göteborgs universitet har dock gott om krut i alarmismbössan – och har så sent som förra året skrivit och publicerat att havsisen I Arktis kan vara borta redan 2027…SÅ UTLÅTANDEN – om Arktis tillstånd finns det gott om..
#16 Stefan Lindström:
Temperaturen där måste ha fallit snabbt eftersom senaste mätningen var 21,8º vid 23 igår kväll…efter det har bara vind och sikt mätts, alltså inte temperatur eller lufttryck…
Gissar på fel på stationen…borde definitivt varit en (*) på det värdet…
https://www.smhi.se/vader/observationer/observationer#ws=wpt-a,proxy=wpt-a,type=weather,display=data,stationid=151380,tab=vader,param=t
Angående om island kan sägas vara lokalt isolerat i klimatsystemet kan man fundera på..
Det viktiga lågtrycksområdet vid Island samverkar ju ganska rejält med Azorernas högtrycksområde.
OCH lågtrycksområdet vid Island utformas och förstärks och försvagas beroende på ismängden till havs längs grönlands/Islands området…därav kanske man kan se Islands lokala klimat som en viktig funktion också för större områden, åtminstone som atlanten.
Hur Island lokala klimat påverkar eller samverkar med dom viktiga ryska högtrycken – minns jag inte..men om dom påverkar varandra kan man sannolikt även se en ordentlig betydelse även österut..
Vi har ju haft några klassiska högtryckssomrar längst uppe hos oss dom senaste åren + att vintern 2023/24 gav många köldrekord i dryga 100 års perspektivet.
Som ni kanske sett denna sommar i norr så jämförs denna sommarens ihärdighet – med somrarna på 1910 – talet.
Skulle vi få tillbaka dom klassiska högtrycken över Ryssland och norra Skandinavien – även vintertid – så kan vi återigen drabbas av vintrar i 100 års klass….Inte heller där skulle koldioxidökningen förmå ändra på utvecklingen.
Vi är fortfarande helt i händerna på vädret som rått över flera klimatperioder ( fler än dom 2 senaste ).
Så – Islands lågtrycksområde påverkar säker rejält stora områden på norra halvklotet – men det innebär inte att det behöver bli kallare överallt – snarare tvärt om – får vi exempelvis mer vinterhögtryck…så får förmodligen södra Europa mer lågtryck och nederbörd på vintern…
Gällande detta med molnighetens variation i norra Atlanten och annorstädes – så tror jag att havstempersturen kan spela in – för våran del tycks både 1920 – talets värmevåg i havet och 1980 – talets likaledes ha gett färre moln – åtminstone hos oss där vi mät detta…
Så – om det är So2 hypotesen eller havsströmmarna som påverkar molnigheten, återstår att se….själv kan tro en del på havsströmmarna…
Havet – molnen – instrålningen?
So2 – molnen – instrålningen?
Koldioxidens påverkan lämnar jag helt till dom som begriper bättre.
bra sammanfattning av läget. men alla partier och tidningar i den industrialiserade världen, vare sig till höger eller vänster, kommer att anamma teorin om global uppvärmning av koldioxid.
Detta är en unik möjlighet att på olika sätt beskatta luften vi andas. Eftersom de påstått räddar världen från värmedöd enligt FN kommer politikerna till och med att få applåder. Inget parti kommer att motstå denna frestelse.”
#20 iAh
SD är det enda riksdagspartiet som inte vill kalla situationen för en “klimatkris” .
De vill skrota delar av EU:s klimatpolitik, inklusive “Fit for 55”-paket, och vill begränsa EU:s klimatpolitiska mandat.
SD motsätter sig skatter och avgifter som är avsedda att reducera utsläpp – t.ex. vill de avskaffa flygskatten, trots att det förväntas öka utsläppen.
Så…visst finns det möjligheter, handlar om prioriteringar.
#12
”Vore intressant att se hur den närmaste omgivningen ser ut på Island….Kanske inte lika ”industrialiserad” som en del av SMHI:s stationer….”
Just Stykkisholmur är intressant eftersom det är något så sällsynt som en gammal station där omgivningen inte har förändrats alls.
De våldsamma svängningarna (speciellt enstaka extremt kalla år) beror på havsisen. Vissa år når den ned till Island och ligger kvar länge på våren. Sådana ”is-år” har alltid varit fruktade då de innebar nöd och svält.
#19
”Angående om island kan sägas vara lokalt isolerat i klimatsystemet kan man fundera på.”
Isolerat är det definitivt inte. Tvärtom har det visat sig att åtminstone sommartemperaturerna från Stykkisholmur korrelerar bra med resultaten från grönländska iskärnor:
https://nbi.ku.dk/english/theses/phd-theses/bo-moellesoee-vinther/PhD_Afhandling_Bo_Vinther_ny.pdf
En sista privat fundering. Jag reste runt på Island en sommar i slutet av 1970-talet och kom sedan inte tillbaka förrän 2016.
Det har skett en enorm landskapsförändring, Vegetationen är mycket frodigare, Där det tidigare växte buskar är det nu björkskog, kala fjällhedar har blivit buskmarker.
Om det beror på högre temperaturer eller mera koldioxid, eller bådadera vet jag inte. Jag gissar dock bådadera,
#17
”Göteborgs universitet har dock gott om krut i alarmismbössan – och har så sent som förra året skrivit och publicerat att havsisen I Arktis kan vara borta redan 2027…SÅ UTLÅTANDEN – om Arktis tillstånd finns det gott om..”
Datum då havsisen skall ha försvunnit är ungefär som färdigdatum för Ostlänken. Det har konstant legat ungefär lika långt bort de senaste 20 åren.
Sommaren 2018, som var en av de varmaste någonsin i Sverige, var en av de kallaste någonsin på Island.
https://www.dn.se/nyheter/varlden/island-har-samsta-sommarvadret-pa-over-100-ar/
Låst artikel men rubriken räcker.
#11 Tege Tornvall
Nu har jag skummat igenom din bok. Den fanns som fjärrlån på biblioteket i Göteborg.
Boken är faktaspäcktad men samtidigt en rå skeptisk inställning til klimatpolitiken.
Den klargör mycket, på ett enkelt sätt, med många bilder, diagram och tabeller🤩
Med anledning av dagens inlägg om Island fastnade jag mentalt vid diagram fig 82 ,sid 90. ”I efterhand manipulerade temperaturer i Reykjavik 1900-2013”.
Jag saknade då en mer förklarande text hur det kom sig. Men det blev ändå tydligt hur man kan manipulera data för att uppnå ett visst syfte som går ut på att visa att perioden 1930–1960 ser kallare ut än i tidigare versioner av serien
#28
Prof. em. Wibjörn Karlén hade flera grova avslöjande iaktagelser, precis som ett dussin andra klimatkunniga forskare som bevakat förfalskningarna. Dagens s.k. vetenskap tål inte sanningens ljus. Och det avslöjandet ficka han och många andra sota för under återstoden av sina liv. Alla längre okorrigerade diagram liknar i stora drag SMHI`s från 1860 och ingen, inte någon, okorrigerad kurva liknar de som presenteras i modeller och media. SMHI tror eller påstår att de och Sverige är unika men så ser inte verkligheten ut. Vilket falsifierar alla växthusgasteorier. Också. Ett vetenskapligt haveri utan like, vilket riskerar att kosta oss alla ännu mycket mera än alla billioner penningar. Huvva!
https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/det-teoretiskt-om%C3%B6jliga
#28
”Jag saknade då en mer förklarande text hur det kom sig. Men det blev ändå tydligt hur man kan manipulera data för att uppnå ett visst syfte som går ut på att visa att perioden 1930–1960 ser kallare ut än i tidigare versioner av serien”
Den kom av en metod som används rätt flitigt inom klimatvetenskap, nämligen att jämföra närliggande stationer och stryka ”utliggare” såsom felaktiga. I detta fall vill jag minnas att man använde Thorshavn på Färöarna som ”närliggande”. Klimatet där är helt annorlunda, hypermaritimt med mycket små mellanårsvariationer, så den isländska kurvan med de tvära kasten beroende på issituationen ”homogeniserades” till oigenkännlighet.
Det kan vara värt att notera hur mycket högre och jämnare sommartemperaturerna är i Akureyri, vilket kan verka konstigt eftersom staden ligger på nordkusten. Det är ett exempel på hur viktig topografin är för klimatet.
Lågtrycken på Island kommer normalt från söder eller sydväst, och den mesta nederbörden fastnar i bergen på sydsidan (där också jöklarna finns). Nordkusten ligger däremot i regnskugga bakom bergen och får betydligt mera sol sommartid, och litet föhn-effekt är det troligen också.
Det är inte en slump att Islands botaniska trädgård ligger i Akureyri:
https://www.google.com/maps/@65.6756134,-18.0929967,3a,90y,352.81h,95.26t/data=!3m8!1e1!3m6!1sCIHM0ogKEICAgICM0sP5swE!2e10!3e11!6shttps:%2F%2Flh3.googleusercontent.com%2Fgpms-cs-s%2FAB8u6HYZh8NJVRapJmVBCrgaFKSVfZ2KofqVUq5h3krVvAWhmmToQrKmVaWSqYLXJHZ4TpatRUJKoXfpCkh6a0Mvg6EJ4T-f_vfe2HiNtHxOFJJ7bVDa-0LGeDbnnmzjE37-WN0yTzugTg%3Dw900-h600-k-no-pi-5.262862606725363-ya2.8138779665054017-ro0-fo100!7i6912!8i3456?entry=ttu&g_ep=EgoyMDI1MDcyOS4wIKXMDSoASAFQAw%3D%3D
Hår finns litet att läsa om klimatet på Island från äldre tider
https://en.vedur.is/climatology/articles/nr/1138
Isländska vädertjänsten hemsida är läsvärd och inkluderar också aktuella uppgifter om vulkanutbrott och jordbävningar
PS Notera den extremt kalla våren i Akureyri i slutet av 1970-talel Det berodde på att den arktiska drivisen blev liggande mot den isländska nordkusten. Det hände att även isbjörnar vandrade över. Jag samarbetade vid denna tid med din isländska meteorologen Pall Bergthorsson och var väl insatt i situationen. Pall Bergthorsson gick nyligen bort i den respektabla åldern av 101 år
Nr 32 Lennart Bengtsson
Isbjörnar må ha drivit och simmat till island på 1970 – talet – men också så sent som förra året( 2024 ), då en välnärd isbjörn fick skjutas på island.
Dessförinnan var det isbjörnar också 2016 – då 2 stycken fick avlivas.
Förra årets( 2024 ) sköts i september – och då beskrevs att det var kraftigt med drivis vid island.
33
Intressant!
#11 Tege Tornvall
” Island har ju frekvent vulkanisk aktivitet och fortlöpande utsläpp ur sprickor och öppningar. Då blir där rimligen högre CO2-halt än på de flesta andra håll. Även om CO2-halten globalt jämnas ut, får den alltid lokala tillskott bl. a. på Island.”
Effekten av CO2 på strålnngasbalansen beror på koncentrationen högt upp i troposfären; typ 5 km och högre. Marknära utsläpp har ingen eller obetydlig inverkan på strålningsbalansen.
Lokala termometerdata lämpar sig inte för analys av klimatet. Mycket bättre är att betrakta naturen. Glaciärer smälter numera i rask takt. Detta är en tydlig signal om en klimatförändring. De arkeologiska fynd man gör i Norge visar att det inte var så länge sedan glaciärerna senast var borta. Klimatet förändras – just nu åt det varmare hållet.
Personligen är jag helt övertygad om att ökad halt av växthusgaser bidrar, strålningsfysiken är synnerligen välkänd. Hur mycket växthusgaserna bidrar med till temperaturen har jag ingen bestämd uppfattning om. Man kan tänka sig väldigt många återkopplingsfenomen, komplicerade saker…
#25 tty pekar på andra saker man kan observera i naturen. Klimatförändringar som naturen visar kan ju bero på annat än temperaturen. Nederbörd, ökad växtlighet pga ökad CO2-halt och andra faktorer.
Ändå tycker jag naturen är ett viktigt facit när det gäller klimatet. Ändrad markanvändning kan vara en mycket viktigare faktor än antropogena utsläpp, åtminstone lokalt/regionalt.
Jag noterade att Islands klimat är jämnare än norra Sveriges trots att båda ligger nära polcirkeln eftersom det påverkas mycket mer av hav och havsströmmar än av landklimat.
I siffror innebär detta att Reykjavík ofta har vintermedeltemperaturer kring 0 °C och somrar kring 10–12 °C, medan Kiruna kan ha –15 °C i januari och +15 °C i juli – en skillnad på 30 grader över året.
Frågan är vilken klimatmodell som kan visa dessa skillnader
#35 Åsbrink
”Lokala termometerdata lämpar sig inte för analys av klimatet. Mycket bättre är att betrakta naturen. Glaciärer smälter numera i rask takt. Detta är en tydlig signal om en klimatförändring. De arkeologiska fynd man gör i Norge visar att det inte var så länge sedan glaciärerna senast var borta. Klimatet förändras – just nu åt det varmare hållet.”
Nigrardsbreen på Vestlander i Norge borde inte vara obekant:
https://en.wikipedia.org/wiki/Nigardsbreen
”During the first half of the 18th century, the glacier expanded due to cold weather. Then, the winters of 1741-1744 were extremely cold. Apples and pears did not ripen during the summer and the bee populations perished. Between 1700 and 1748, the glacier moved forward about 4 kilometres (2.5 mi) completely covering and crushing nine farms (Danish: Ni gårde) (hence the name of the glacier). By 1748, the Nigardsbreen covered about 48 square kilometres (19 sq mi). From 1930 until 1939, the glacier retracted again.”
Kanske bara en förändring i det lokala klimatet?
”Lokala termometerdata lämpar sig inte för analys av klimatet.”
Finns det ett (1) globalt klimat?
#37 BD-Nille
Finns det ett (1) globalt klimat?
Det kan man på sätt och vis säga, Det finns en global medeltemperaturanomali. Den är ett mått på hela jordklotets energibalans. Ändras den med 1,4 grader, som den har gjort sedan 1850 så har lokala klimat i ytviktat medelvärde blivit 1,4 grader varmare.
I Sverige 2 grader, vid ekvatorn cirka 1 grad om jag minns rätt. Att kalla detta ”globalt klimat” är på sätt och vis vilseledande, men det är ändå en faktor som kan förväntas påverka alla olika lokala klimat i en varmare riktning. (även om det nog kan finnas ett fåtal områden där temperaturen gått åt motsatt håll.)
Klimatet är ett långtidsmedelvärde av vädret. Vi skiljer på tropiskt klimat och arktiskt klimat och en massa däremellan. Ökenklimat kan vara både varma och kalla så det är inte bara temperaturen som är avgörande.
Det egentliga svaret på din fråga är: Det finns inte ett (1) globalt klimat. även om man kan säga att klimatet på jorden skiljer sig från klimaten på Venus och Mars…