Nedan visas årsmedel-temperaturen på Island vid en mätstation som ligger vid Stykkisholmur i västra delen på Island.
Datat kommer från Islands motsvarighet till SMHI (länk: vedur.is)
Man kan tydligt se den kraftiga uppvärmningen på 1920-30-talen, avkylningen till 1960-talet och sedan en kraftig uppvärmning. Det här är kopplat till AMO (Atlantic Multidecadal Oscillation), även om den är definierad till hela Atlanten norr om ekvatorn. Men det som är intressant är att det förefaller som att temperaturen är på väg ner igen. 2024 var faktiskt det kallaste året på 25 år. Om denna avkylning fortsätter kan det framförallt leda till kraftig is-tillväxt i norra Atlanten inklusive Grönland.
Om vi tittar på data från ERA5, för ett större område i norra Atlanten kring Island, får man en liknande bild även om sista året (2024) inte är lika kall:
I det här fallet finns data från 1940 och framåt och därför syns inte värmeperioden under 1920-30-40-talen lika tydligt. Om Atlanten går in i en kall fas skulle det för Sveriges del kunna innebära kallare vintrar och vi skulle kanske till och med kunna få se en påverkan på klimatpolitiken.
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
Arktis vinteris hade den lägsta utbredningen någonsin 2025.
https://polarportal.dk/en/sea-ice-and-icebergs/sea-ice-extent0/
Tack, Magnus – du är lika fantastisk som vanligt!
Det är värt att titta på ERA5 och deras kurva – som visar hur lite det handlar om koldioxid för våran del.
Kurvan från Atlanten sticker som en raket på 80 – talet och planar sedan ut redan till år 2000 och sedan tar den nu ett rejält kliv ner – man behöver inte hänvisa till Einstein eller barn för se sambanden – OCH storheterna i sammanhanget!
Havet påverkar sedan atmosfären.
Ser man till den äldre kurvan för norra Atlanten så syns dessa kraftiga svängningar i temperatur från början på 1800 – talet, dom kan vara olika långa men är oftast mycket dramatiska till sin karaktär.
Tittar man I naturens facit så syns dessa svängningar tydligt, även I 1000 års perspektivet.
Fördröjningen mellan full effekt från havstemperaturen till land brukar ligga runt 10 år – särskilt sett till glaciärpåverkan.
Sedan måste jag ge ett tips – läs om hur otroligt noggrant temperaturdokumentationen började redan på 1800 – talet i isländska vatten – stora umbäranden från vetgiriga vetenskapsmän – allt för vetenskapen!
Islänningarna har länge känt till dessa pulser i havet, dom stora variationerna och dess effekter – folk som lever nära och av naturen är mycket observanta på återkommande förändringar.
Vikingarna kom att få uppleva oerhört dramatiska klimatförändringar – tänk om aftonbladet och den moderna klimatvetenskapen funnits på den tiden – då – hade vi verkligen fått höra om jordens undergång!
Man kan spekulera kring hur djup och långvarig denna temperaturnedgång blir denna gång – MEN DET VET BARA HAVET.
Men som jag sa till Lennart igår – Det är viktigt att hela den globala havsvolymen anges till ca 3,5 grader – eftersom den är en enorm fysikaliska storhet i ekvationen- och dessutom rör sig denna storhet hela tiden I form av havsströmmar.
Det har varit många förvånade forskare dom senaste åren men Alla är inte förvånade….
Det har varit kraftiga kallutbrott vid Kanade och vid Sydafrika dom senaste 2 åren.
Vetenskapligt hade vi ju själva möjligheten för ca 10 år sedan att studera vad som händer med atmosfärscirkulationen i våran närhet – när Labradorhavets kyla plötsligt välde in I Irmingerhavet.
Som jag skrev om förra sommaren- den mycket plötsliga värmevågen i havet på 1980 – talet noterades tydligt av våra egna fiskekaptener på västkusten – och dom berättade hur deras föräldrar fick uppleva precis samma på 1920/30 talet.
Under den efterföljande värmevågen på 30/40 – talet smälte toppglaciären på kebnekaise nordtopp bort – ingen sörjde den – eftersom man såg stora fördelar med den värmeuppgången.
Nu har vi det lite varmare än på 1930/40 talet – men inte särskilt mycket – jämför vi vårat eget klimat I 100 årsperspektivet istället för 50 årsperspektivet – så ser vi hur otroligt Stabilt vårat klimat ÄR..Man häpnar faktiskt.
Visst kan man sakna våra stora ädellövträdsskogar och olika växter som Älskade värmeperioden på medeltiden – men numera har vi god nytta av våra granskogar, dom tål kylan och vi själva har lärt oss att bygga välisolerade hus och vi har Centralvärme – MOT KÖLDEN SOM HÄRJAR OSS.
Tack Magnus för denna text.
Din förhoppning om påverkan på politiken med fakta och data delas men med viss skeptisism.
Molnen över Arktis ger kall is, kallare än normalt på större area än där det smälter.
Teorin om solen som smältande och UPPVÄRMANDE faktor där uppe är svår att ta in:
https://polarportal.dk/en/sea-ice-and-icebergs/sea-ice-temperature/
Med en årsvis variation på +-0,5 grader är temperaturen för 2024 inte speciellt osannolik. Det är bara att titta på samma dataserie bakåt i tiden då hittar man många sådana år där årsmedeltemperaturen fluktuerar rejält år till år.
Man kan inte dra några långtgående slutsatser om trender på enstaka års mätresultat.
Det man kan konstatera är att årsmedeltemperaturen har med en frekvens aldrig tidigare skådad varit över +5 grader, och det var längesedan den var under +3 grader. Uppvärmningen är ett faktum även på Island.
Lite OT, men ändå.
Den thermohalina cirkulationen (som AMOc är en del av) innebär att djupvatten kommer upp till ytan.
Temperatur på uppvällande djupvatten, ca 3-4 C. Det som sjunker ned (vid polerna) är typ -1C.
Känns som att det borde innebära att atmosfären tillförs väldigt mycket energi från thermohalina cirkulationen? Eller …??
#1 Kent
”Arktis vinteris hade den lägsta utbredningen någonsin 2025.”
Du är medveten om att såväl vatten som is har inbyggd tröghet, samt att det finns djuphavsströmmar som matar på värme. Luft ändrar sig betydligt snabbare.
”Man kan inte dra några långtgående slutsatser om trender på enstaka års mätresultat.” Kan man inte? Varför görs det då när det gäller värme? Så fort de riskerar bli 20 grader eller mer här i Sverige är det krigsrubriker i MSM och att det är bevis för uppvärmningen.
Nr 6 finns ingen klimatkris
Låt Kent fortsätta med sin ovetskap och historielöshet.
Dom där – klarar bara att navelskåda dom 2 senaste klimatperioderna – lika bra att låta dom stanna där.
Dom – kommer aldrig att förstå vad som hände eller än mindre acceptera havets rörelser och påverkan på vårat klimat…ens I 100 års perspektivet.
Det fanns ingen medeltida värmeperiod, ingen Lilla Istid – Dom – tror t o m att våra glaciärer är en rest från förra istiden!
Låt – dom – stanna i sin villfarelse – en diskussion med dessa individer är helt Meningslöst.
Det fina i Magnus Cederlöfs graf från Stykkisholmurs långa serie är att nyttigheten i havets värmeperiod från början av 1800 – talet – syns och att vi kan dra ett streck mellan temperaturen 1820 – tal till 2020 – tal – utan att någon behöver lyfta på ögonbrynen.
Det är Det fantastiska – det var snarlika förhållanden under hela 1700 – talet, variationen är likadan – och påverkar oss rejält – när det gäller vädret.
Fiskeindustrin lärde sig dessa mönster i havets skiftningar – och accepterade och anpassade sig efter hur bl a grönlandstorsken ändrade utbredning i förhållande till temperatur upp och nedgångarna.
Fiskeindustrierna flyttade helt sonika sina industrier efter dessa
skiften.
Nordens klimat har rört sig kraftigt upp och ned sedan mätningarna startade i Stockholm 1722.
Det är inga som helst nya temperaturspann vi ser idag.
Vädret/ klimatet har gått upp & ned i vågor sedan 1700 – talet…liksom alla århundranden dessförinnan.
Perioderna är alltid olika långa i dessa upp & nedgångar – och när vi säger Medeltida värmeperioden och Lilla Istiden – så är det under dessa perioder inte bara varmt eller kallt – utan det är utslagna värden över århundranden.
DET ÄR FÖRST MED DEN MODERNA MÄTTEKNIKEN OCH DEN MODERNA KLIMATVETENSKAPEN – som galenskapen med 30 årsperioder och 50 årsperioder började kallas Klimat.
Som SMHI Säger det är inte ett bra mått på klimat att använda 30 årsperioder – utan det är en anpassning för att kunna mäta förändringar och göra jämförelser under ett mänskligt liv.
Vi har blivit mer korkade – helt enkelt…Det som vissa kallar hybris.
I denna hybris – kan folk skrämmas och fördummas, vilket vi på denna blogg kan finna tröttsamt – men deras synsätt är svårt att ändra.
Nu – har ju klimatfabulerarna tagit makten över stat och samhälle och betalmedel..och blivit en stor fara för hela samhällsbygget och våran trygghet.
Det är djupt olyckligt att WMO införde dessa 30 år perioder och alltid bara vill jämföra dom 2 senaste perioderna – men vi ser ut att sitta fast där tillsvidare.
Temperaturen på Island, för tidsskalor kortare än så där 50 år, är praktiskt taget negativt korrelerad med den globala nederbörden. År 2024 på Island var det kallaste året under hela 2000-talet. Med andra ord om man endast har tillgång till en enda termometer och är intresserad av atmosfärens medeltemperatur då skall man inte mäta temperaturen på Island. Detta har länge varit känt.
Klimatsystemet är komplext och därför rekommenderar jag såväl alla klimataktivister, som dess vedersakare, att ägna tid åt att empiriskt studera jordens klimat innan de pratar rätt ut i luften. Liljequists Klimat är en mycket bra start liksom Ångströms bok om Sveriges klimat. Man skulle därvid slippa många dumheter.
För de som också vi lära sig lite grundligt om atmosfärfysik och inte bara på planeten Jordens så är Atmospheric Evolution on Inhabited and Lifeless Worlds av Catling and Kasting nog det bästa som finns på området, men det kräver en hel del av såväl grå celler som mental energi av sina läsare
9# Lennart Bengtsson:
Det är ingen här som har hävdat att temperaturen på Island speglar den globala temperaturen. Däremot speglar Islands temperatur bra det omgivande havets temperatur och detta gäller speciellt Stykkisholmur som ligger på en udde mot havet i väster. Och skulle havet gå in i en kallare fas kommer det att ha påverkan på temperaturen i norra Europa.
#1 Kent
Att nu Arktis vinteris i mars 2025 nådde sin lägsta utbredning i mätseriens historia kan väl upplevas om allvarligt, men det är inte en händelse som kan förstås i vakuum, och det bör definitivt inte användas som ett slagträ i klimatdebatten utan djupare analys. För bakom denna extrema observation finns ett komplext samspel mellan naturliga klimatcykler, som sällan ges utrymme i debatten.
Det är alltså fullt möjligt att den extrema isminskningen 2025 är ett uttryck för intern klimatvariabilitet, där AMO och NAO samverkar över olika tidsskalor. Ändå hörs nästan uteslutande förklaringar där ökade växthusgasutsläpp får hela skulden. Att bortse från den naturliga variationen i klimatet är inte bara vetenskapligt ohederligt – det är riskabelt. Det leder till förenklade lösningar och ett politiserat klimatnarrativ där varje extremvärde tas som intäkt för katastrof, oavsett orsak.
Två av de mest inflytelserika faktorerna i norra halvklotets klimat är NAO (North Atlantic Oscillation) och AMO (Atlantic Multidecadal Oscillation). NAO styr vintervädret i Europa genom att variera tryckskillnaden mellan Island och Azorerna. När NAO är negativ, som under vintern 2024–2025, förskjuts jetströmmen söderut och västvindarna försvagas. Detta mönster är inte ovanligt vid låg isutbredning i Arktis, särskilt i Barents–Karaområdet – något som klimatmodeller tydligt visar.
AMO å sin sida är en långsam svängning i Nordatlantens ytvattentemperaturer, med en period på 60–80 år. Flera studier visar en negativ korrelation mellan AMO och NAO med cirka 15–20 års fördröjning. När AMO är i en varm fas – som nu – tenderar NAO att bli mer negativ två decennier senare. Det är just där vi befinner oss 2025.
Stationen i Stykkishólmur på Island, med tryckmätningar sedan 1800-talet, visar tydligt hur NAO varierat över tid. Dessa naturliga tryckcykler speglar den typ av storskalig atmosfär–hav–koppling som dagens debatt nästan helt ignorerar.
#11 Adepten
Jag angav Arktis isläge som en kommentar på Cederlöfs spekulation om att den temperatursänkning han refererar till skulle leda till mer is i Arktis. Det stämmer inte. Men du kanske inte läste hans text?
Nr 12 Kent
Det är du som inte läst Magnus text.
Han skriver – om nedgången fortsätter kan det leda till mer is…
Ta dig istället en titt på den långa temperaturgrafen från – 1820 – talet.
Får du någon känsla för att det kan variera?
Får du någon känsla av att det syns ett samband med våra och andras långa temperaturserier?
10
Det tråkiga är att alla dessa hypoteser om cykler helt saknar prognostiskt värde. De kan bara användas i efterhand när man redan känner resultatet.
Om NAO var negativ under vintern 2024- 2025 borde ju Sverige haft en kall vinter vid denna tid. Det var knappast fallet då den var snarare mildare än normalt
Det mest kännetecknande för det svenska klimatet under de senaste 30+ åren är frånvaron av verkligt kalla vintrar. Jag har själv ingen rimlig förklaring annat än slumpartade processer eftersom de också är helt oförutsägbara. En bidragande orsak kan vara allmänt högre havstemperaturer men det är inte tillräckligt.
Synpunkter?
Nr 14
Synpunkter?
Av just den orsaken Behövs långa klimatbetraktelser.
Det jobbiga med dessa återkommande ” cykler ” varmt, sedan kallt, osv – ÄR ATT DOM INTE GÅR ATT BERÄKNA!
LIKVÄL ÄR KLIMATBETRAKTELSER FACIT.
ATT beräkna klimat och klimatförändringar innehåller så många okända parametrar, från solaktivitet och rymdväder- till djupa havsströmmar.
Teoretiska beräkningar av mer eller mindre koldioxid I atmosfären är ju enkelt att beräkna – om man utesluter alla andra klimatparametrar.
Senast vi hade extremkalla vintrar var på 2010 – talet.
Vintern 23/24 var kallare än nästan varannan vinter under perioden 1860 – 1900…vilket i mina ögon gör även den mycket kall, dessutom inföll ovanligt många köldrekord under vintern 2023/24.
Att vi åter skulle hamna i en längre period av kalla vintrar – kan sålunda inte uteslutas.
#10 Magnus C
Det är möjligt att landtemp på Island avspeglar temperaturen i havet väster om Island. Det vet jag inte. Men att döma av den figur som finns på denna sida en bit ner ”temperature distribution in 2024” så verkar inte temperaturanomalin i havet väster om Island vara särskilt representativ (vilket tidigare kommentatorer varit inne på) för havets temperatur i stort och det verkar inte finnas någon tendens av att havstemperaturen är på väg mot någon kallare fas.
Risken är att det förvillar den vetgiriga och nyfikna läsekretsen här på klimatupplysningen som är ute efter att lära sig mer i klimatfrågan, att lyfta fram just det, åtminstone utan att nämna att kontexten.
https://berkeleyearth.org/global-temperature-report-for-2024/
Den omfattande minskningen av havsis i Arktis och främst i den Atlantiska sektorn har varit avsevärd de senast 50 åren. Det har påverkat temperaturen på Svalbard som under januari har stigit med + 10°C ( i linjär trend) under denna tid. Frånvaron av mycket kalla vintrar i Skandinavien kan sannolikt vara en följd av de högre temperaturerna i Norska havet och minskningen av havsis norr därom eftersom advektion av luft från detta område är vanlig.
#15
”Att vi åter skulle hamna i en längre period av kalla vintrar – kan sålunda inte uteslutas.”
Rätt men fel.
Vi vet med säkerhet att vi kommer att hamna i kalla vintrar, men också att vi kommer att hamna i kalla somrar, och kalla år, decennier osv.
För så sker naturliga variationer i verkligheten. Inte genom betraktelser av utvecklingar sedan 1979.
Det förvånar mig att så många intelligenta personer får för sig slika missuppfattningar och lyssnar på propagandan istf att studera historiska skeenden och rytmer.
10
Detta är förvisso sant. Men om den är okorrelerad så är det väl knappast en meningsfull prediktor av det framtida klimatet i andra områden?
Klimatet är förvisso långsiktigt. Men kallare nordiskt badvatten de senaste åren är upplevd verklighet och motsäger påstått varmare ytvatten.
#14 Lennart Bengtsson:
Det finns en klar korrelation mellan vintertemperaturen på Island och NAO index under vintern. Men frågan är vad som är hönan och ägget. Är det temperaturen som ändrar sannolikheten för ett visst låg/hög-trycksläge, eller är det låg/högtryckslägena som driver temperaturen?
Nr 17 Lennart B
Precis samma var utvecklingen för isen och Svalbard från förra skiftet 1920/30.
Isen tokminskade och svalbardstempen rusade i höjden – inget nytt där – på dom senaste 100 åren.
smhi:s ”klimatkartor” prickar verkligen in de katastrofala skärseldstemperaturerna i Sverige denna månad…
https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/kartor-avvikelse-hittills/avvikelsekartor/hittills-denna-manad/temperatur/
Nr 19 Lennart B
Dom enda jag vet som brukar hävda att dom kan förutsäga det framtida klimatet – är dom som beräknar koldioxidens påverkan på klimatet – dom brukar göra modeller som visar mellan 1 – 5 grader högre global medeltemperatur framöver.
Med det synsättet kan man säga något om vad man Tror – men det är ingen vidare precision eller något att planera samhället utifrån.
Använder man däremot facit från betraktelser av tidigare inträffade klimatförändringar, från Skandinavien, nord &Sydamerika, Asien och Arktis och Afrika och dom flesta andra världsdelar – så kan man dra 2 slutsatser:
1. Det kommer att bli snabba kast mellan varma och kalla perioder och mellan mycket och lite nederbörd, under dom kommande århundrandena.
2. Det har blivit kallare sedan värmeoptimat för 6000 år sedan och sannolikheten för en ny, framtida istid är mycket hög.
Samhället behöver därför anpassa sig utifrån klimatförändringar som kommer.
Att det bara kommer att bli varmare eller att klimatet globalt eller lokalt plötsligt skulle bli stabilt – får ses som högst osannolikt.
Klimatpolitik borde därför titta både i facit och lyssna till försöken till beräkningar av ett kaosklimat – om hundra år vet vi lite mer..Men som det ser ut idag är inte beräkningarna och modellerna facit.
Nr 21 Magnus C
Jag har, för längesedan, läst lite om påverkan på ” icelandic low ” – och där påtalades att isläget i havet vid Island/Grönland hade stor betydelse för lågtrycksområdets utveckling.
Dock blir man inte klokare på om temperatur och isläget till havs förändras pga av ändrat tryck i området – men man vet åtminstone att isläget är viktigt för lågtrycksområdet.
Det finns också mycket forskning på hur aleuternas lågtrycksområde kan påverka lågtrycksområdet vid Island- och aleuternas lågtrycksområde tycks sin tur bero på havsytans temperatur i östra stilla havet.
Lite intressant är att det på senare tid varit en längre period av lägre ytvettentemperaturer vid aleuterna ( Alaska).
Sedan bestäms ju vårat väder av förhållandet mellan högtrycksområdet vid Azorerna och det isländska lågtrycksområdet – så…Det är komplext…och att bara räkna koldioxidmolekyler räcker sålunda inte…därför är Observationer i hav och på land viktiga.
Klimatpusslet är i sin linda – vad gäller mänsklighetens förståelse – och att förutsäga framtiden eller ens att förstå vad som är hönan och ägget – är fortsatt knepigt, svårt, hopplöst..
21, 25
Bara ei liten anmärkning. IPCC har mig veterligen aldrig hävdat att NAO påverkas av klimatändringar som är följd av ändringar i atmosfärens grad av växthusgaser. Om de skulle ha sagt så finns det ingen vetenskaplig grund för ett sådant påstående.
För övrigt är NAO ett atmosfäriskt fenomen som föga påverkas av havstemperaturen mellan Grönland och Island och är helt enkelt ett mått på den allmänna cirkulationen i atmosfären. Även modellberäkningar utan återkoppling med havstemperaturen uppvisar NAO.
#17
Det är förvisso riktigt att havsisen har minskat de senaste 50 (ellar kanske snarare 45) åren, men den minskningen upphörde faktiskt 2007. Sedan dess har mängden is pendlat en del från år till år, men någon trendmässig minskning har inte skett.
https://www.cpom.ucl.ac.uk/csopr/seaice.php?show_cell_thk_ts_large=1&ts_area_or_point=all&basin_selected=0&show_basin_thickness=0&thk_period=0&select_thk_vol=select_vol&year=2011&imonth=12&season=Autumn
Jag vill här hävda av alla argument, att vi kan aldrig förstå alla meteorologiska förändringar om vi så konsekvent utelämnar den dominerande solfaktorn, som både omfattar irradians och spektrala förändringar. Motorn i systemet är solen som därför alltid borde finnas med i diskussionen. Svartkroppsstrålning är sekundär strålning som inte fanns utan den primära instrålningen från solen. Alla fenomen som NAO, El Nino etc har sitt ursprung i någon aspekt av solens variabla utstrålning. Alla händelser i tiden har alltså sin koppling till solens utstrålning, där vi kan förstå att markant reduktion i irradians och spektrala förändringar får konsekvenser. Lilla istiden är en sådan konsekvens.
Har just sett ett världsrekord av Mondo på Stockholms stadion . ( hans mormorsmor är från Moskosel i Norrbotten) Och ett Europa rekord av Andreas Almgren. Vädret kunde inte ha varit bättre. Ibland är det bra med koldioxid.
Tack Magnus för ditt professionella analysarbete.
Mätningar går alltid före modeller
#28 Björn
Mycket bra sammanfattning.
#17 Lennart B
En betraktelse som påminner om den som Hans W Ahlmann gjorde för 100 år sen.
Det har blivit varmare vinter på Svalbard och glaciärer smälter raskt.
(+8 grader mätte han)
Han tyckte det var goda nyheter, vad tycker du?
32
Om Du läst/läser min bok så har Du svaret. Och det är : JA
28 Björn
Dessvärre finns inga tillförlitliga observationer som stöder din hypotes. Inte heller tycks de behövas. NAO och El Nino t ex klarar jordsystemet av på egen hand alldeles utmärkt.
24 Blomberg
IPCC: s uppskattning av klimatkänslighet är baserat på enkla jämviktsberäkningar. Eftersom realistiska jämviktsberäkningar inte är genomförbara de skulle kräva tusentals år av tid för att verifieras får vi hålla oss till så kallade transienta verifikationer. Dessa stämmer faktiskt hyggligt bra med den uppvärmning som hittills inträffat. Det skall dock inte tas som ett bevis utan endast som en trolig möjlighet
#33 LB
”Dessa stämmer faktiskt hyggligt bra med den uppvärmning som hittills inträffat.”
Klimatkänsligheten är central i IPCCs hypotes om växthusgasers påverkan. Som du skriver saknas bevis även om svartkropps-strålning bevisligen är delaktig i någon grad. Men det handlar ju om modell-korrelationer som fått bilda basen för IPCCs förutsägelser att ”mänsklig koldioxid måste utgöra den huvudsakliga orsaken till uppvärmningen sedan förindustriell tid”. Synd att inte detta faktum återkopplas i mediadebatten tillräckligt ofta?
Nr 32 Lennart B
Istället för att bara räkna – kan det löna sig att titta på dom långa temperaturmätningsserier som faktiskt finns.
Uppsalaserien, fr 1722 – visar att första halvan av 1700 – talet hade liknande temperatur som senaste 30 årsvärdet 1991 – 2020.
Stockholmserien från 1756 – visar att inga förändringar skett för månaderna februari och för juni – september i Stockholm från 1756 – 2010, alltså drygt 250 år, enligt en rapport från statistiska institutionen, Stockholms universitet..
Vad vi lär oss av uppsalaserien, stockholmsserien och dom andra långa serierna ( bl a UK ) – OCH nu Magnus långa mätserie från Stykkisholm – är att dom visar samma trender, det varierar från varmt till kallt till varmt igen.
Jämför vi dessa mätserier från 1700 – 2000 – talet med vad vi vet om extremkylan på 1600 – talet – Såå, lär vi oss 1 sak till – skiften mellan mycket varmt och mycket kallt går ofta fort!
Vi lär oss även att dessa snabba klimatskiften sker utan inblandning av antropogen koldioxid.
ATT Stykkisholm visar att årsmedeltemperaturen kan vara densamma i 200 år – alltså fram till 2024 – visar också att inga nya temperaturer eller temperaturspann tillkommit..Det varierar bara, som det gjort några 100 år tillbaka.
Det finns ett stabilt mönster att avläsa inom klimatet mellan 1600 – talet och 2020 – talet..normalvariationen.
Vill man häpna över Något i klimatutvecklingen – så är det väl annars Den Stora Mängden Nya Köldrekord som Skandinavien fick vintern 2023/24 – i 100 – 200 års perspektivet – Det är anmärkningsvärt.
Tittar jag på Stykkisholm och övriga långa, europeiska, mätserier – så skulle jag tänka – ” fasen också, tänk om det blir kallare igen!”
Men, som sagt – jag Vet ingenting om klimat – men jag vet lite om våran historia – den är ganska väldokumenterad, inte minst av min vädertokiga släkt i norra bohuslän.
Lennart Bengtsson [33]; Vi har ju tidigare konstaterat att klimatsystemet är inte ett perpetuum mobile. Systemet måste tillföras energi, annars avklingar det.
Kent
Isutbredningen på de Arktiska ishaven är som minst i mitten av september.
Se DMI-OSISAF.
Ingen minskning sedan 2005.
Är det därför man försöker skifta fokus ?
#37 Jan-Åke
”Ingen minskning sedan 2005.”
Källa till detta påstående? Havsisens minsta utbredning har minskat med 25% i area och 50% i volym sedan 2005.
Der här dök upp:
Climate-obsessives’ Infantile Reading of Polar Ice
”Whenever “experts are shocked” they usually have marginalized or ignored altogether factors wrongly assumed to have no influence over their hypotheses, theories or beliefs.
Nowhere is this more evident than in climate science where changes in geophysical phenomenon continue to defy assumptions and forecasts presented by some of the most highly paid and influential scientists on the planet.”
https://cornwallalliance.org/climate-obsessives-infantile-reading-of-polar-ice/
Kent #39
Vad har du fått dina siffror ifrån? Om man jämför sea ice extent 2005 vs 2024 blir det 16,5 procent i minskning. Om man jämför 2005 med tex 2021 blir det drygt 4 procent om jag ser rätt på mobilen.
Han skulle skrivit 2007 istället.
https://osisaf-hl.met.no/archive/osisaf/sea-ice-index/v2p2/nh/en/osisaf_nh_sie_monthly-all.png
https://osisaf-hl.met.no/archive/osisaf/sea-ice-index/v2p2/nh/en/osisaf_nh_sie_monthly-09.png
Nr 38 39 & 40…
Om klimatförändringar.
EGENTLIGEN – önskar man bara att det vore några fina, varma semesterveckor – med sol och bad – Så som det var när man var barn för 50 år sedan, men här på västkusten har vi haft regn å kyla på senare år i Juli.
FOLKET – reser till Medelhavet istället, där finns oftast sol och värme och sköna bad.
Om någon vecka vänder det mot mörkare tider igen – och innan man vet ordet av härjar augustimörkret och folket och naturen tvingas blicka mot höst.
Det är direkt obehagligt hur kort den svenska sommaren är – och att någon hotar oss med mördarvärme och stekande sol – Känns bara som ett jäkla påhopp.
Sverige och norröver har Inget klimathot från Värme – vårat hot har Alltid bestått i kyla och mörker och växande isar.
Våran forskningsisbrytare Oden har gång efter gång rapporterat om att Isutbredningen är fel från instituten som redovisar denna.
Som Odens kapten rapporterade 2018…” mest is någonsin, på mina 15 år”.
Oden kunde inte navigera efter satellitbilderna, dom var så grovt missvisande att dom istället vände sig till telefonen och byarna och stationerna i detta område.
Ett par år senare rapporterade Oden att satellittemperaturerna 2m över isen visade flera grader högre, från satelliterna, än deras egna uppmätta
Värden och att isen var betydligt tjockare än satellitvärdena.
Det är svårt att få reda på den verkliga utvecklingen däruppe, I Arktis.
Men – vi får glädjas åt att valrossarna tokökat i antal dom senaste 30 åren och att isbjörnarna frodas.
Fiskekvoterna har höjts i Arktis Grönland under dom senaste decennierna, eftersom fiskbestånden varit mycket starka.
Sedan vi människor slutade att klubba 10 000- tals sälkutar i Arktis blev det mesta bättre i ekosystemet, liksom jaktregleringen på isbjörn och valross.
Denna missriktade klimatångest över förhållandena i Arktis och Skandinavien – är totalt hål i huvet.
När isarna börjar växa igen, så kan det gå väldigt fort – och Det lär också skyllas på koldioxiden – Och – då handlar ångesten och Paniken om livsutrymmet här I norr.
Ärkebiskopar och miljöpartister har sedan länge krokat arm – hot, hot och ännu mera hot – det är en mycket låg och illvillig strategi – men den har fungerat sedan tidernas begynnelse..
#41 Magnus blomgren
Den svenska sommaren har gjort, att hustrun & jag har tillbringat huvuddelen av våra semestrar i hyrda hus på landsbygden en bra bit söder om Göteborg under mer än 35 år. En och annan avstickare till Florida har det även blivit.
Det var några år i Madrid som gav oss blodad tand.
36
Det är inte solenergin per som skapar energi utan det är exergin ellr den tillgängliga potentiella energin. Det är av denna anledning som stormar är mer intensiva under vinterhalvåret då de drivs av temperaturskillnader. Det är alltså termodynamikens andra huvudsats som bäst förklarar hur användbar energi skapas . Bäst att jämföra med en ångmaskin eller ännu bättre med en sterlingmotor.
Havsis
För jorden som helhet spelar havsisen en mindre roll. Det totala området mellan 60°N och 90°N samt 60°S och 90°S utgör tillsammans endast ca 13% av jordens totala yta. Den dominerande rollen spelar av inte minst havens yttemperatur i tropiska och extratropiska områden
Sluta att titta på Mercatorprojektioner och skaffa i stället en ordentlig jordglob för placering i vardagsrummet.
Nr 42 BG
Jo söderut är ofta rätt – vi har släkt som bor i Frankrike – Och ljumma sensommarkvällar därnere, med fantastisk matkultur och dito vinkultur är som magi – för en frusen nordbo.
Varmt klimat och högkulturella länder går ofta hand i hand.
Nr 43 Lennart B
Om havsis.
Du vet förmodligen åtskilligt om atmosfärsbetydelsen och därpå följande tryckområdes förändringar i Arktis – och dess betydelse för isdriftens utveckling?
Det är således inte bara temperatur som bestämmer isläget I Arktis – utan tryckområden och isdrift kan ha Mycket stor påverkan.
Om en snabb atmosfärsförändring ändrar tryck och isdrift, kan isläget också snabbt ändras – så kan exempelvis mer is bildas i havet norr om sverige och vid Island- vilket kan ge oss i Skandinavien vintrar med extremkyla, igen…
Även i denna ngt uppvärmda värld skulle vi med, även en mindre atmosfärcirkulationsändring, kunna få ett rätt kraftigt förändrat ” klimat ” på kort tid – här I norra Europa?
Det man funnit i borrkärnor från Grönland är just sådana atmosfärcirkulationsändringar – som längre tillbaka i tiden gett långvariga sydliga system över Grönland- som syns som avlagringar med sand och partiklar från Sahara.
Dessa olika perioder av cirkulationsändringar har en stark förmåga att påverka klimatet på kort tid – men över långa perioder… Där finns således en väldigt stark klimatologisk konkurrent till mer eller mindre koldioxid I atmosfären – eftersom en cirkulationsändring drar med sig en mängd olika följdmekanismer som ex mer is norr om Skandinavien, mer snö och is som reflekterar bort solinstrålningen och påföljande hsvsströmsändringar…?
Snabba förändringar, nedåt i temperatur, skulle alltså kunna ske även med mer koldioxid I atmosfären liksom uppgångar..?
Finns det någon beräkningsbarhet i nuvarande och framtida cirkulationsändringar, korta som långa?
Lennart Bengtsson [43]; Men jag vill ändå hävda att det interna systemet är beroende av det externa, vilket tillför energi och driver det interna. Den interna potentiella energin och dess dynamik, kommer att avklinga utan den den ständiga tillförseln av extern energi, alltså solenergi.
Jag räknar med att den totala solstrålningen förblir approximativt oförändrad de närmaste 300- 500 åren ungefär vad som varit fallet de senaste åren av över ungefär samma tid. Jag kan naturligtvis inte hävda det med säkerhet det vore ovetenskapligt men jag bedömer det som mest troligt
Om nu det externa systemet dvs den totala solemission skulle ändras markant så är detta något på tidsskalor av tiotusentals år, och då blir effekterna på klimatet drastiskt som till exempel nedisningar. Om vi skulle oka koldioxiden i atmosfären till 5-10 gånger mer än vad vi nu har skulle säkert också klimatet på Jorden ändras radikalt.
Det är det dock meningslöst att planera för något sådant utan vi får överlåta den saken till filmindustrin.
Mig veterligen har inga av dagens modell experiment producerat tipping points. Dylikt är snarare matematiska egenheter hos icke linjära system betydligt enklare än realistiska klimatexperiment. Inte eller kan jag uttala mig mer säkert utan det är mer en allmän bedömning av alla närmast otaligae experiment som jag undersöktt sedan jag började studera frågan på allvar för 60 år sedan.
Men de är nästan lika spännande som spökhistorier och omtyckta bland dagens alla Rockströmmare
Lennart B #48,
Inte bara att modeller ger noll resultat. Om jag minns rätt från IPCCs stora rapport GWI så går de igenom fenomen efter fenomen (översvämningar, nederbörd, havsnivå, etc) utan att hitta de abrupta icke reversibla fenomen som tipping points teorin förutspår.
Så, tyvärr alla alarmistnasare i våra media; Nej, ingen klimatologisk tipping point i sikte! Det blir bara den gamla vanliga variationen av vädret.
#Magnus Blomgren 44#
Som du vet bor jag i Normandie. I år har vi haft två skönt varma nätter, men inte tropiska; den första ganska tidigt och den andra förra veckan. Jag brukar fira de här nätterna, kanske ett halvt dussin per år, med att flytta ut ett litet bord och en stol på gräsmattan under tornugglebolådan. Just innan läggdags sätter jag mig där klädd i pyamas och med ett glas kallt vitt eller rosévin samt en stor klase bananer.
Alltmedan jag sippar på vinet flockas mina vilda tama kaniner runt mig och tigger banan. Har jag riktig tur hoppar någon av kaninerna upp i mitt knä och vill bli kelad med. Tornugglorna skriker missnöjt ovan, liksom minervaugglorna som just nu har ungar i carporten.
”På landet händer inget ! Livet där är dötråkigt !”
Nr 51 Lars Mellblom
Jodå, visst lever Landsbygden! Min far var en sällsynt klok och mild man – han noterade att ” i skogen – händer det alltid något!”
Jag tänkte på dig häromdagen, när jag och sambon drack kaffe bredvid garaget och min vedhög – en svarthättehane slog sig ner, bara 1m från sambon, på min vedhög, och hoppade upp och ner vilt tjattrandes och budskapet var tydligt ” akta, akta jag har ungar här”….
Nästan dagligen får jag anledning att tänka på min fars kloka utlåtande- för i naturen händer alltid något.
Just svarthättorna har varit ett lite nytt inslag i våran trädgård dom senaste åren, och framåt augusti brukar hela familjen med svarthättor invadera våran trädgård och festa på insekter – en ovanligt trevlig fågel.
Samma kaffepaus i trädgården visade att grannens svartvita flugsnappare häckar i år igen och att det ser ut att finnas ett par rödstjärtar även i år.
Annars är det påfallande hur otroligt kraftigt nattskärrorna ökat i antal på senare år hos oss, vid nattfiskena efter öring i skärgården så kurrar denna mystiska fågel på snart sagt varje holme – en veritabel invasion från en art vi sällan såg eller hörde förr…Ibland går det således åt rätt håll…
Lennart Bengtsson [47]; Ja, de planetära rörelserna ger bara på sikt långsamma förändringar, men solen har ett ess i rockärmen, vilket är UV som finns under ljusvåglängderna. Fakta är, att det är UV som värmer stratosfären vid bildandet av ozon O3, vilket också säger oss, att om intensiteten i UV avtar, sjunker följdenligt temperaturen i detta atmosfärslager. En sådan temperaturförändring sker alltid vid solfläcksminimum. Men som vi vet, är för båda solcyklerna 24-25, den totala intensiteten lägre, härav borde också följa, att UV-energin totalt har varit lägre under dessa cykler, vilket knappast kan ske utan konsekvenser. De lägre solaktiviteterna under Lilla istiden och Dalton minimum, gav konsekvenser. Alltså externa enegiförluster medför konsekvenser. Vi får inte i sammanhanget glömma att stratosfären har en direkt förbindele mellan ekvator och poler.
Nr 48,49 & 52
På ” skolbok.se geografi” talas det om klimatets alla tvära kast under bronsålder, järnålder, vikingatid och perioder kring dessa.
Dom konstaterar att det mest sannolika till större, tvära, kast i klimatet är förändringar i havsströmmarna.
Det var så det ofta lät för också – men till det kan man utan vidare och utan att vara ovetenskaplig även nämna solaktivitet – som dom nämner men tillmäter havsströmsförändringar som mest sannolikt.
Så – upp och ner går det dom senaste 1000 – tals åren och dom senaste hundratals åren – ingen stabilitet i sikte.
T o m vi moderna människor har fått se klimatet gå upp och ned dom senaste 150 åren…intet nytt, under solen…
DET – riktigt konstiga i både den moderna klimatvetenskapen och den offentliga debatten – är – att vi numera tycks odla idén om Det Icke Varierande Klimatet.
Vad jag kan se – så har det varierat hela tiden, sedan förra istiden – 2 grader upp och ned här I norr är vardagsmat, när det gäller klimatet – och själv lutar jag åt att det rätt som det är dyker ner igen…atlantens variation kan skicka oss upp och ned med ett par grader hit och dit – har vi riktig tur så stabiliserar mer koldioxid I atmosfären – men tyvärr, känns det som att Solen och Havet håller i taktpinnen – vi kan bara anpassa oss.
Och – vi har anpassat oss – vi har byggt flygplan, som snabbt tar oss till den goa värmen vid Medelhavet.
#45 Magnus Blomgren
Precis, att vintrarna blivit mildare betyder inte att kalla perioder är uteslutna. Tvärtom visar klimatarkiv från Grönland att snabba förändringar i atmosfärens cirkulation, som jetströmsförskjutningar och NAO-liknande skiften, historiskt lett till snabb och varaktig nedkylning, ibland mitt under pågående global uppvärmning i norra Europa. Dessa skiften kan ske på bara några få år och har ibland inträffat samtidigt som koldioxidhalterna ökat.
Trots att klimatdebatten ofta domineras av långsamma och linjära processer som stigande koldioxidhalter, är det i själva verket atmosfärens dynamiska instabilitet, inte minst i form av abrupta cirkulationsändringar, som styr vädret vi faktiskt upplever.
Exempelvis kan en plötslig stratosfärisk uppvärmning (SSW) på bara dagar kollapsa polarvirveln, försvaga västvindarna och leda till kalla utbrott långt ner i Europa. Detta har inte med CO₂ att göra, utan orsakas av vågrörelser från blockeringar i troposfären.
SSW är nära kopplad till negativ fas av den arktiska oscillationen (AO) och hänger ofta ihop med negativ NAO, särskilt om havsisens utbredning i Barents/Kara är låg.
AO, som mäter tryckskillnaden mellan Arktis och mellanbreddgrader, är nyckeln till det nordliga vintervädret, men påverkas i sin tur av tropiska fenomen som ENSO, av havsytetemperaturer (AMO), snötäcke i Sibirien och solens UV-utstrålning. Just UV-strålningen varierar med upp till 100 % över solfläckscykeln, vilket påverkar stratosfärisk ozonbildning och därmed cirkulationsmönster på flera nivåer, något som TSI och koldioxidmodeller helt förbiser.
Att klimatmodeller ofta ignorerar dessa kopplingar försvagar deras förklaringsvärde att det finns någon beräkningsbarhet i nuvarande eller framtida cirkulationsändringar, korta som långa.
Vi får ta den atmosfäriska kaosdynamiken på allvar och inte bara långsamma uppvärmningstrender.
Nr 54 Adepten
Jodå! Medans hela Kollektivet sitter och oroar sig för trender på hundradelar och tiondelar – så är det värt att minnas våra snabba och stora klimatkast på hela grader – som vi har haft hela tiden, dom senaste 10 000 åren, dom senaste 1000 åren och dom senaste århundrandena.
Det är förbaskat olustigt att hela västvärlden tycks ha svalt lockbetet MED – Det Stabila Klimatet.
DET – finns inget stabilt klimat och har aldrig funnits.
Frågan är nu – borde det ha blivit varmare efter Lilla Istiden?
Svaret – är – ja!
Vi har uppmätt en starkt ökande solinstrålning, både till mitten av 1900 – talet och nu senast den kraftiga instrålningsökningen sedan satelliteran började mäta.
En av få saker alla kan enas om – är att lyser solen mer, så blir det snabbt varmare – ingenting märkligt med det.
Den andra frågan är om också koldioxiden värmt vårat klot…och ja, något bidrag borde det bli – men ställer man upp en ekvation med ökad solinstrålning -……ja, då blir det inte mycket kvar som antropogen koldioxid bidrar med….
Tittar man på en sådan subtil solvariation som våran 11 – års cykel innebär – så brukar vetenskapen säga att det kan utgöra en skillnad på upp till 0,2 Celsius.
Hade vi istället för den subtila 11 års variationen drämt till med en snabb ökning på hela 10 – 15% ( !!!!! ) – ja- då borde det handla om 1 hel grad eller mer…
ATT vi lämnat Lilla Istiden bakom oss, på kort tid, skulle därför högst sannolikt kunna tillskrivas mer sol och fler solfläckar.
#55 Magnus Blomgren
Att reducera klimatförändringar till enbart CO2 är vetenskapligt otillräckligt. Plötsliga stratosfäriska uppvärmningar (SSW), som ofta föregås av förändringar i troposfärisk vågaktivitet, kan helt förändra vintervädret i Europa på dagar (Baldwin & Dunkerton, 2001). Samtidigt varierar solens UV-utstrålning kraftigt över solfläckscykeln, vilket påverkar ozonhalten i stratosfären och därmed jetströmmens position (Gray et al., 2010). Dessa processer är kopplade till både AO och NAO, och de har betydande effekter på klimatet – oberoende av växthusgaser. Att förbise dessa naturliga drivkrafter snedvrider förståelsen av klimatets dynamik.
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1029/2009RG000282
#56 Adepten
Apropå okända fenomen i jordens atmosfär orsakade av förändringar på solen, se här:
https://www.youtube.com/watch?v=EEKXzWs0IHw&t=1764s
Länken går till 29:24 i videon. Där visas en figur med extremt stark korrelation mellan radiostrålningen från solen (antagligen 2,8 GHz) och förekomsen av ”superbolts” – extremt kraftiga blixtar, upp till 1000 gånger kraftigare än vanliga blixtar. Radiostrålningen är ett mycket bra mått på solaktiviteten och korrelerar fint med solfläckstalet.
Jag kan tänka mig att superbolts hänger ihop med jonosfären som ju blir en bra elektrisk ledare när solen sänder ut mycket röntgenstrålning.. Huruvida starka utbrott av röntgenstrålning har några andra konsekvenser för väderhändelser på jorden har jag ingen aning om, men superblixtar har ju med väder att göra. Solfläckscykeln har ringa påverkan på den globala temperaturanomalin, men kanske något mer väderfenomen än superbolts korrelerar starkt ?
Det är ju solfläcksmaximum nu. Kraftiga geomagnetiska stormar har det varit. Enligt Stefan Burns leder det till starkt ökad frekvens av jordbävningar. Förefaller rätt självklart tycker jag. När det är en geomagnetisk storm kan man se hur nålen vrider sig på en vanlig kompass. Det blir rimligen enorma krqfter på magnetiska bergarter och det borde kunna trigga jordbävningar.
Jag kan även tänka mig att elektriska fält mellan jordytan och jonosfären kan ge stora krafter som kan trigga jordbävningar. Det borde i så fall komma strax före en geomagnetisk storm, men behöver inte följas av någon sådan. Partikelstrålningen kanske inte träffar jorden, den är riktad, medan röntgenstrålning sprids åt alla håll.
# 57 Leif Åsbrink
Intressant koppling mellan solens radiostrålning eller flux density (F10.7, ~2,8 GHz) och förekomsten av så kallade superbolts eller extremt kraftiga blixtar. Att F10.7-strålningen är ett precist mått på solaktivitet och korrelerar med solfläckscykeln är välkänt, men sambandet med extremväder på jorden är ännu dåligt utforskat. Att jonosfären blir starkt ledande vid ökad solaktivitet gör hypotesen om elektriska kopplingar mellan solen och jordens väderlogik fullt rimlig, liksom möjligheten att geomagnetiska stormar påverkar både atmosfär och seismisk aktivitet. Det tyder på att solaktivitet är en nödvändig men inte tillräcklig orsak, lokala väder-, geografiska- och jordmagnetiska-förhållanden behövs också.
Samtidigt ignoreras en annan möjlig drivkraft för klimatvariationer dvs de långsamma men regelbundna förflyttningarna av solens position kring solsystemets masscentrum eller barycentrum som drivs av framför allt Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.
Dessa planetära konfigurationer bildar cykler (exempelvis Jupiter–Saturnus-konjunktioner vart 20:e år och den 179-åriga Josecykeln) som tycks återkomma i både solaktivitet och klimatarkiv. Gravitationella och tidvattenrelaterade effekter på solens inre kan påverka magnetdynamiken och därmed fluktuationer i solvind, UV och kosmisk strålning – faktorer som i sin tur påverkar jordens atmosfär och elektriska system.
Att varken dessa korrelationer med solaktivitet, superbolts eller de planetära drivkrafterna bakom solvariationer behandlas inom det klimatvetenskapliga etablissemanget, trots observationer i både data och fysik, är märkligt.
Som okunnig har jag fått för mig att det råder inte bara ett (statistiskt) samband (korrelation) mellan solfläcksaktivitet (låg dvs negativt) och jordbävningsaktivitet utan också ett positivt samband med kallare klimat och ökande vulkanutbrott. Åtminstone finns det en del solforskare som anser att det finns teoretiska underlag som stöder sådana hypoteser. Vulkanutbrott är väl en form av ventil när det gäller förändringar i jordens inre inkl skorpan?
#59 Thorleif
Ja, det du har ”fått för dig” är faktiskt en hypotes som har stöd i både observationsdata och i vissa teoretiska resonemang, även om den ännu inte accepteras som konsensus inom geovetenskap eller klimatforskning.
Men historiska data visar att låg solaktivitet ofta sammanfaller med kallare klimat, fler jordbävningar och ökad vulkanisk aktivitet. Under Maunder- och Daltonminima på 1600- och 1800-talet frös floder i Europa, vintrarna blev ovanligt hårda och flera stora vulkaner fick utbrott. Att den låga solaktivitet leder till ett kallare klimat beror på en kombination av lägre solinstrålning som ger en minskad UV-värmning av stratosfären, ökad kosmisk strålning som kan öka molnbildningen, samt förändrade jetströmmar och atmosfäriska tryck- och vind- mönster.
Men hur kan händelser på Solen påverka något så djupt som jordens skorpa?
En viktig ledtråd finns i samspelet mellan solvinden och Jordens magnetosfär, det skyddande magnetiska hölje som omger planeten. När Solen är aktiv blåser solvinden starkt och trycker ihop magnetosfären, vilket ger ett effektivt skydd mot inkommande kosmisk strålning. Vid låg solaktivitet blir solvinden svagare, magnetosfären mer utsträckt, och mer högenergetiska partiklar kan tränga in i atmosfären och påverka laddningsfördelningar, jonisering och möjligen även elektriska strömmar i jordskorpan. Samtidigt kan geomagnetiska stormar, kopplade till variationer i Solens aktivitet, inducera spänningar i berggrunden, särskilt i redan känsliga zoner. Vulkaner kan då fungera som en slags ventil för uppdämd energi.
Och sen den kosmiska strålningen som består av extremt högenergetiska partiklar som främst kommer från supernovor och andra explosiva astrofysiska händelser utanför solsystemet. De kan påverka atmosfärens jonisering och därmed molnbildning, samt elektriska kretsar/komponenter och strömmar, både i atmosfären och, enligt vissa forskare, även i jordens berggrund. Detta har lett till hypoteser om att variationer i solaktiviteten indirekt kan påverka magnetiska bergarter och utlösa jordbävningar eller vulkanutbrott i mekaniskt spänningsutsatta regioner.
Samtidigt tyder vissa observationer på att Solens aktivitet inte är helt slumpmässig. Flera forskare menar att planeternas rörelser, särskilt konjunktioner mellan Jupiter, Saturnus och andra yttre planeter, påverkar Solens rörelse runt solsystemets masscentrum, det så kallade barycentrum. Denna långsamma wobbling i Solens bana tycks följa cykler som sammanfaller med både solfläckscykler och klimatvariationer. Det antyder att vår planet är inbäddad i ett större kosmiskt system där både Solens och planeternas dragningskrafter spelar roll.
Sen har vi också Månens gravitation som påverkar haven och jordskorpan genom tidvattenkrafter som i vissa fall kan trigga jordbävningar eller vulkanutbrott, särskilt om andra stressfaktorer redan finns.
Trots dessa sammanhang saknas detta helhetsperspektiv ofta i dagens klimatdebatt. Forskningen fokuserar nästan uteslutande på mänskliga utsläpp, medan naturliga faktorer som solvariationer, kosmisk strålning och jordens elektromagnetiska miljö får begränsad uppmärksamhet.