Lite negativa må vi tillåtas vara. Ett talesätt är att läkare de begraver sina misstag, arkitekternas blir monument över deras misslyckande. Det är sannolikhet gränsande till visshet att storslagna projekt, som de gröna bubblorna som skapas av bidragsentreprenörerna med subventioner, lånegarantier och investeringar från pensionsfonder också blir monument över misslyckanden. Stegra har en framskjuten plats i kön längs den vägen.
https://www.sverigesradio.se/artikel/stegra-tredubblade-forlusten-forra-aret-kanns-naturligt
Stegra gör miljardförlust – investerar en halv miljard per vecka
Ståltillverkaren Stegra rapporterar stora förluster men ser det som ett tecken på framsteg i Bodenprojektet.
Citat, Ny Teknik 250722
”Industribolaget Stegra, som tidigare hette H2 Green Steel, redovisar en rörelseförlust på drygt 2 miljarder kronor för 2024, upp från 657 miljoner kronor året före. Vd Henrik Henriksson ser förlusten som en positiv indikation på att det kapitalslukande jätteprojektet i Boden går enligt plan. Det skriver Dagens industri.
Stegra bygger just nu en stor anläggning i Boden. Projektet har hittills kostat närmare 30 miljarder kronor, med totalbudget på 75 miljarder. Under 2024 spenderades cirka 10 miljarder kronor på anläggningskostnader och bolaget investerar för närvarande runt 500 miljoner kronor per vecka.
Även personalkostnaderna har stigit kraftigt efter omfattande nyrekryteringar. Över 1 000 personer arbetar nu i bolaget, inklusive konsulter.
Finansieringen backas av privata investerare, lån och offentligt stöd. Under 2024 tillfördes omkring 8 miljarder kronor från investerare, lika mycket i lån samt 1,2 miljarder kronor i statligt stöd via Industriklivet. Dock nekades bolaget 1,65 miljarder kronor i stöd från Naturvårdsverket.
Produktionen i Boden väntas starta under andra halvan av 2026 och nå full kapacitet 2028 med 2,5 miljoner ton stål årligen och 600 000 ton järnsvamp i överskott till försäljning.”
Ovanstående ger omedelbart en känsla av ”deja vu”. Varifrån? Northvolt förstås. Väl inövade floskler från VD Henrik Henriksson, som försöker mörka att ingenting går bra. Enda området där man ligger i framkant är hastigheten i att bränna kapital, rakt ner i ett svart slukhål med gröna kanter som make up.
https://www.nyteknik.se/industri/stegra-lar-av-northvolts-misstag-ett-projekt/4369274
Våra högst personliga funderingar om Stegras affärssituation
Stegra förutsätter att de skall få premiumpris (minst +30%) från kunderna baserat på att det är grönt stål de kommer att producera och att marknadens efterfrågan på det gröna stålet är stor.
- Samtidigt läggs allt fler projekt baserat på grön vätgas ner. Exemplifierat av att ArcelorMittals europachef säger: ”Vi kommer inte att kunna använda vätgas eftersom vi då kommer att skjuta ut oss från marknaden som från en katapult.” Trenden är snarast minskande efterfrågan på grönt stål generellt från marknaden – slutkunder.
- Tillverkningen av grön vätgas skall ske i 37 elektrolysörer, var och en i dimensionen 40×5 meter. Kraven på vattenråvarans renhet och låg konduktivitet. är extrema. Att köra igång och störningsfritt driva denna del av anläggningen i kontinuerlig drift är en formidabel utmaning större än alla andra i projektet. Stegra planerar att köra utan mellanlager för färdig vätgas. Det är en dumdristighet utan motstycke att satsa så på oprövad teknik.
- De kunder som Stegra nämner och som bokat volymer är bl.a. BMW, Mercedes Benz, Scania och ZF. Stegra har till dem från början uppgett att leveranserna skall börja 2025 och framåt.
I nuläget anger Stegra att produktionen med en avsevärd försening skall komma igång om ett år, alltså slutet år 2026. Att de skulle lyckas med det verkar dock helt osannolikt baserat på en helhetsbedömning av det underlag vi redovisat. Kundernas intresse kan inte vara grundat på annat än att de förutsätter, att även slutkunderna är beredda att betala premiumpris för grönt bandstål.Men lönsamhetsproblemen inom EU:s bilindustri är stora. Hårt trängda av EU:s ”utsläppsböter” om respektive biltillverkare inte möter extremt stränga krav på minimerade utsläpp. Gäller förstås även Stegras kontrakterade kunder vars avtal är en förutsättning för Stegras finansiering.Den låga försäljningen av elbilar bidrar till det problemet. Därmed har med säkerhet suget från marknaden på grönt stål svalnat, om inte helt så avsevärt. EU reducerar ju inte några utsläppsböter bara för att grönt bandstål används i tillverkningen av bilarna.2025-07-27 meddelades att EU och USA är överens om 15 % tull på bilar från EU och det minskar inte pressen på bilindustrin.
- Stegras marknadsandel är i utgångsläget 0%. Varje ton som skall säljas in på marknaden av deras produktion måste då tas från en konkurrent. Ingen konkurrent kommer att vika ner sig utan en strid på kniven, vilket kommer att pressa marginaler och lönsamhet.
- Den värsta blundern Stegras ledning står för är dock att de gravt underskattar tidsutdräkten med: a/ Få igång hela tillverkningskedjan synkat i alla led och med godkänd kvalitet och högt utbyte och b/ Få godkännande av slutkunderna på att Stegras stål fungerar till 100 % i kundernas tillverkningsprocesser. a/ och b/ kommer att vara helt ödesavgörande för Stegra. Oddsen är infinitesimala för att de skall lyckas. Likheten med Northvolts motsvarande problem är slående.
Stegra gapar över mer än de kan svälja
När optimism och djärvhet passerar en viss gräns övergår det i överoptimism och dumdristighet. Hur realistiskt är det att Stegra har kunnande på alla de områden de behöver behärska för att projektet ska nå framgång?
Projektet var dödfött från början. Varför välja Boden för etablering av en industri med tunga transporter. Både av insatsmaterialet malm och utskeppning av produkterna till marknaden. Logistiken saknas både avseende järnväg och hamn i närheten. Både Stegra och Hybrit förutsätter i sina kalkyler EU:s höga pris på utsläppsrätter. Högsta i världen. Ska det gå i lås måste världens stålindustri följa pionjärerna, som är pygméer i stålbranschen utom för specialstål. Det kommer inte att ske. Hittills tydligast förklarat av ArcelorMittals europachef.
Grönt stål förutsätter grön vätgas som förutsätter grön el. Ingen liten munsbit att svälja. Relevanta frågor som kräver sin lösning fanns med från start. Henrik Henrikssons ljuset i tunneln i form av att förlusterna ökar som planerat är snarare ett mötande tåg när finansiärernas tålamod är slut.
Evert Andersson / Mats Kälvemark
Stegra är ett projekt som framstår som snudd på absurt. Hur kan detta få pågå?
VD:s uttalande påminner om hur det lät i början på 2000-talet med IT-boomen. Det viktiga nyckeltalet var ”Burn rate” – dvs förmågan att göra av med pengar..
Appropå priset:
”förutsätter att de ska få +30% premium” – Stegra borde väl kunna tala om vilket pris de får i de kontrakt de redan har.
Förmodligen inser (nästan) alla att det här är en död häst, men ingen kan (törs) stoppa det hela.
Tack Evert/Mats.
Er uppräkning av alla de faktorer och förhållanden som talar emot projektet, allt från idé till ledning, blir till en lång och avskräckande lista. Troligen hade projektet, likt Dronten, aldrig flugit om inte det allmänna, genom politik, både spenderat pengar på dem och garanterat ännu mer av samma vara. Det verkar vara så att de som har fått förtroendet att förvalta skatte/pensionsmedel gör detta utan att koppla på den ansvarskänsla som ska komma med anställningen – eller väljarstöd för den delen. Jag anser att de syltryggar som ordföranden för AP-fonderna 1-4 uppvisade inför MP/S krav på att fonderna skulle stödja Northvolt ligger i gränslandet för ”Trolöshet mot huvudman”. Hur som helst så behövs inte de fantasilöner som de uppbär då dessa tydligen inte var någon garant för att individerna som rekryterades till dessa poster hade någon som helst professionell integritet.
Liten kommentar – Oddsen för Stegras framgång är inte infinitesimala, de är gigantiska.
Ytterligare ett problem för hybris-drömmen…att få malmen dit och ifrån…
https://www.sverigesradio.se/artikel/svenska-hamnar-kan-stangas-efter-isbrytarbrist
https://www.tn.se/naringsliv/43797/sa-allvarligt-ar-kaoset-pa-malmbanan-lkabs-miljardsmall-bara-borjan/
Men Boden-bob kanske kan få något bidrag…
Tackar!
Det är oändligt viktigt att belysa dessa overkliga projekt – och här utmärker sig verkligen denna blogg!
Det är enormt svårt både att få inblick i dessa projekt och att få det granskat av media, inklusive SVT.
Mängden pengar som nu ligger i given för den gröna omställningen och från våra pensionsfonder – ger djupa rysningar längs ryggraden.
Den redan kontrakterade volymen från stegra – är från kunder som lider under gröna europeiska regeringar – det är helt styrt av krav på att delta – annars hamnar dessa företag i iskylan.
Dom lägger ordrar – för att dom måste.
Stegras etablering i Boden var helt baserad på eltillförseln.
Det säger en hel del om projektet.
De som vill se dem lyckas har samtidigt svårt att inse att deras lycka bygger på ny kärnkraft.
Projekt som Stegra har ju bara några ”små” problem. Som för lite råvara, el, anställda och kunder. Ja, det enda som projektet inte har brist på är nog kostnader.
#3 Berra
Boden-Bob, mycket bra!
Att Stegra kommer att misslyckas på samma grunder som Northvolt kan nog betraktas som givet. Tills vidare har man kunnat låna hej vilt utan egentliga säkerheter men det kommer att ta slut när rustningarna kommer att kräva sina 5%. Då blir det även bistra tider för såväl SID som diverse onyttiga myndigheter och olika slag av gröna drömmar.
Sverige är INTE ett rikt land och fattigare kommer det att bli
Tillverkas inte redan eko-stål i Brasilien? Till exempel av Aço Verde Brasil (AVB) och ArcelorMittal? Stålet görs med förnybar energi och biomassa (träkol från snabbväxande skog). Det Brasilianska gröna stålet är tydligen bara 3–5 % dyrare än traditionellt stål. Stegra vill ju ha 30% högre pris! Brasilien har väl goda förutsättningar att konkurrera tack vare tillgång till billig förnybar el (främst vattenkraft) och högkvalitativ järnmalm. Kineserna kunde producera bilbatterier bättre än Northvolt och Brasilien gör grönt stål bättre är Stegra. Vart ska det sluta?
#9 Lars Thorén:
Artikeln är två år gammal…hur många miljarder har plöjts ned i hybris sedan dess?
https://www.atl.nu/brasilien-har-redan-fossilfritt-stal
Nr 9&10
Jo – det är beklämmande att dessa svenska projekt säljs in – som först i världen.. Och utifrån det avklädes vi miljarder I skattemedel och pensionsfonderat kapital.
DET – låter misstänkt likt – det där om stabilt historiskt klimat, aldrig så varmt, aldrig så fort…
Det mesta kring dessa påfrestande nymodigheter…har samma ursprung. .. Alarmism.
#2 Foliehatt
Oddsen för Stegras framgång är inte infinitesimala, de är gigantiska. Rätt. Det vi menade är att chanserna att lyckas är infinitesimala.
Lars Thoren #9
ArcelorMittal
https://www.reuters.com/sustainability/climate-energy/arcelormittal-drops-plans-green-steel-germany-due-high-energy-costs-2025-06-19/
Hybrit, Northvolt och Stegra påminner om min gamla trimmade VW-bubbla 1963. Den gick bara bättre och bättre med allt mindre motstånd, tills den plötsligt skar. En dyr läxa!
Tittar man på Harald Mix ”entreprenörskap” så har allt han påbörjat med andras pengar blivit till sand. På vägen flyttar han alltid ut kapital till sina egna privata bolag på oetiska men lagliga sätt. Alla inblandade i hans svindlerier borde fällas i domstol och sättas bakom lås och bom där deras tillgångar beslagtas och återbördas till staten. Det är uppenbarligen kriminell verksamhet. Vanliga svenssons som gör sånt blir direkt skönstaxerade eller blir av med sina bankkonton för misstanke om olaglig verksamhet samt lagförda.
oavsett om stegra är ett gigantiskt misstag eller ej så är det förlamande att staten ger sig in i finansieringen supportad av skurkaktig finansiering från våra pensionsfonder, fonder som dessutom inte kan skilja på rättmätig förvaltning av våra pensionsmedel utan som numera skurkaktig förvaltning. vi har inte norges oljefonder, vi missade det redan på 60-talet. det är dags att polisen ger sig in i leken.
”Boden-Bob” kommer säkert att bli nominerad till Årets Svensk!
Stegra har meddelat att de kommer att inleda produktionen med att smälta skrot fram till att vätgasproduktionen fungerar. Smält skrot kan omöjligen ge grönt stål. I så fall finns många stålverk som smälter skrot med el från vattenkraft eller vindkraft.
Första steget är helt känd och etablerad teknik men med många konkurrenter. För andra steget krävs att man lyckas få vätgasproduktionen att fungera, el-försörjning till rimligt pris, malm-försörjningen klar och ett rejält premiumpris på produkterna. Undrar om bookmakers har några odds på lyckosamt utfall på allt?
Går det inte med polisen så kan det komma att sluta med hötjugor
#19 Lennart Bengtsson
Du menar som med Trotskij?
Nej svensken sitter alltid still i båten.
#19 Lennart Bengtsson
Jag tror ”entreprenörerna” kör efter principen ”bättre en tia i handen än en tjuga i foten”.
#lb 19
nej polisen var snarare ett hån än en förhoppning om en realitet. utsugning av våra pensionsfonder går tydligen alldeles utmärkt bara man bildar nya bolag, önskemål om att folket skulle göra det uppror som aldrig genomfördes av varken engelbrekt eller dacke eller om man nu vill ådalen 31 är idag inte ens en förhoppning. eftersom ingen vågar göra något och juridiken står idag på ”brottslingarnas” sida så får vi nog acceptera att bli bestulna.
Boden ännu en av dessa Norrlandskommuner som försöker växa genom närmast desperata politiska infall och låter sig luras av de ”gröna” kapitalisternas locktoner. Boden lär väl snart passera Skellefteå i galna projekt som kommer att ruinera invånarna? Det är helt omöjligt att alla kommuner i Sverige kan växa befolkningsmässigt även om det kommer ca 100.000 nya varje år så är utflyttningen från Sverige samtidigt ganska stor och de flesta nya hamnar i ghetton i de större städerna.
Följande är ett citat ur DI förra veckan:
”Miljarder i förlust är en positiv signal”
Kostnaderna ökar för Harald Mix stålutmanare Stegra, visar ett färskt bokslut som Di tagit del av.
Förlusten på drygt 2 miljarder kronor är ett tecken på att satsningen går enligt plan enligt vd:n Henrik Henriksson.
”Om vi hade haft 3 miljarder i förluster hade det varit en positiv signal”, säger han.”
Jag tyckte att det låter inte friskt och bad AI kommentera med referens till det enda som framstår som rationellt om man vill förstå, nämligen att det handlar om ett sekteristiskt beteende. Här slutsatsen av det som AI resonerade sig fram till:
”Att kalla miljardförluster en positiv signal är ekonomiskt absurt – om man inte befinner sig i en miljö där verkligheten omtolkas till stöd för en idé snarare än utvärderar den. Stegra och Henriksson låter här mer som ett klimat-tech-kultliknande projekt än ett företag med fungerande ekonomisk styrning.
Det är inte ovanligt i ”gröna industrisatsningar”, men det blir farligt när självbedrägeri upphöjs till strategi.”
#18 Karl Erik R
”In 2023, Electric Arc Furnace (EAF) steel production accounted for roughly 28% of global steel output, totaling around 550 million tonnes”.
Ja, det kryllar av stålverk som smälter skrot med el (från kolkraft/kärnkraft och vattenkraft). Stegra är ett helt vanligt stålverk.
Stegra ska tillverka 2.5 miljoner ton i fas 1. De ska alltså in på en hårt konkurrensutsatt markand där de försöker ta 0.45% av världsmarknaden. Huvuddelen av Ljusbågsugnarna ligger i Asien.
Lärde mig nån gång att man alltid ska fråga sig vad man har för någon konkurrensfördel. I Stegras fall är det väldigt oklart tycker jag.
#26 Jonas W
Stegra skulle kunna få viss konkurrensfördel om:
– Man får köpa pellets från närbelägna LKAB Malmberget
– Man får långtidskontrakt på stora volymer el till gynnsamma priser
– Priset på utsläppsrätter stabiliseras kring all-time-high
– Det gröna stålet går att sälja med tillräckligt hög pris-premium, i tillräckligt volym
– Processen för att reducera järnmalm med vätgas fungerar väl
-Logistiken via järnväg och Luleå hamn fungerar
– Kvalificerad personal för drift och underhåll kan rekryteras till Boden
Några ”om” kan säkert övervinnas, men alla??
Ja den som äter palsternackor…han går inte av för hackor,…annat var det med Trotskij!
(Han gick av för hackor)
Karl Erik R,
en anglicism – ”what could possibly go wrong?”
Min prognos om Stegra (och i viss mån SSAB):
Det kommer för Stegra att sluta i en konkurs på samma sätt som i Skellefteå, fast konsekvenserna för Bodens Kommun kommer att bli mycket värre.
* Stegra kommer inte att få ordning på storskalig vätgaselektrolys, särskilt inte i kallt klimat.
* Stegra kommer inte att få ordning på storskalig reduktion av järnmalmspellets till järnsvamp i reduktionstorn, med vätgas, i kallt klimat. (Med naturgas, metan CH4, är det väl beprövat i varmare klimat, jorden runt)
* Stegra saknar också trovärdig leverans av järnmalmspellets, med rätt kvalitet.
* Stegra kan försöka att smälta skrot i elektrostålverk, och valsa tiil plåt, men de kommer att möta enorma svårigheter och under tiden helt sakna kassaflöde:
* De kommer att frå brist på skrot, och det blir dyrt
* Intrimning av ljusbågsugnar och valsverk kommer att ta flera år
* De kommer inte att kunna tillverka stål av hög kvalitet med enbart skrot som råvara
* De kommer att misslyckas med att bli certifierad leverantör till bl..a bilindustrin
* Stålverk som smälter och valsar skrot finns det gott om i Norden och hela världen – ingen prispremie
Jag bergriper inte heller hur det ska kunna startas tre (3) nya stora stålverk baserade på skrot i Sverige.
SSAB Oxelösund är först ut att lägga ned sina två masugnar, i närtid. När kommer det vätgas-järnsvamp från Hybrit/LKAB Gällivare? Kommer den alls? Har de helgarderat med att kunna fortsäta med masugnar på obestämd tid?
SSAB Luleå. Här finns en (1) stor masugn. Om den släcks, blir hela Luleå stad utan fjärrvärme.
När kommer järnsvampen från LKAB-Gällivare?
Har SSAB Luleå en reservplan att producera egen järnsvamp på egen site, att döma av den enorma eleffekt de efterfrågat från Vattenfall Eldistribution?
SSAB Luleå har en stor fördel; De kan fortsätta köra befintlig masugn och stålverk och ha kassaflöde under hela sin omställning. Valsverket i Borlänge läggs ned om SSAB Luleå lyckas bygga ett ny mini-mill.
Time will tell.
Ja den där hemska koldioxiden – ger varmare nätter säger dom.
Och det verkar sant 1961 – 1990 hade observstorielunden 0,4 tropiska nätter i snitt – 1991 – 2020 hade samma station 1,2 nätter.
Rätt skrämmande hur fort klimatet ändrar sig…
Nu måste vi väl förstå…säger Dom.
#26 Karl Erik R
Absolut. Håller med dig. Om alla dessa OM inträffar så är nog Stegra en lysande affär.
Sannolikheten för dessa OM borde ha diskuteras innan projektet startades, eller ..?
Om detta är en ”frisk” affär så borde det finnas ett dokument där man gått igenom dessa OM och bedömt sannolikheten för framgång.
Tvivlar starkt på att det dokumentet finns. Däremot finns det säkert drivor med Power Points som innehåller alla buzz-word man kan önska.
#30 Magnus
Antalet tropiska nätter har alltså ökat med 200%. Man kan då med rätta säga att det blivit tre gånger varmare. Hujedamej.
Den globala marknaden för grönt stål uppskattades till 718,30 miljarder USD år 2024 och förväntas nå 766,76 miljarder USD år 2030, med en genomsnittlig årlig tillväxttakt (CAGR) på 6,0 % från 2025 till 2030.
Green Steel Market Size, Share & Trends Analysis Report By Production Technology (EAF, Hydrogen-based DR), By End-use (Construction, Automotive), By Region, And Segment Foreportcasts, 2025 – 2030
https://www.grandviewresearch.com/industry-analysis/green-steel-market-report
En annan rapport förutspår att marknaden kommer att växa från 7,4 miljarder USD år 2024 till 19,4 miljarder USD år 2029, med en årlig tillväxttakt (CAGR) på 21,4 %. Denna tillväxt drivs av regulatoriska påtryckningar, kommersiella krav från företag som är engagerade i minskade koldioxidutsläpp och stigande sociala förväntningar på hållbar produktion.
Paving the way to net zero: The future of green steel
Decarbonizing the steel industry through hydrogen & sustainable practices
https://www.adlittle.com/en/insights/viewpoints/paving-way-net-zero-future-green-steel
Mvh,
Stegras årsredovisning: Ett bolag i fritt fall
Årsredovisningen för Vargasbolaget Stegra i Boden visar upp ett bolag i mer eller mindre fritt fall. Även om det går att läsa ut mycket så ligger ändå det mesta dolt med hänvisning till bolagssekretess. En bolagssekretess som bolaget, och huvudägaren Vargas kan nyttja till sin fördel då Stegra inte är börsnoterat. En börsnotering kräver annars avsevärt mycket mer transparens än vad bolaget och ägaren vill presentera.
Ledarsidorna.se 31/7
#34. Börsnotering ingår väl i ”affärsplanen” för att blåsa upp värdet och kamma hem oförtjänt värdestegring nan de säljer – enligt känt mönster.
Angående namnet Stegra!
Nu har USA fått ett dokument om klimatet som kan få debatten att stegra!https://wattsupwiththat.com/2025/07/30/judith-currys-take-new-climate-assessment-report-from-us-doe/
Ett antal respekterade forskare har anlitats för att belysa klimatfrågan.
Dessa är välkända och även kända för att misstro alarmen.
Spännande !
Här får media tillgång till en mer hoppfull syn på verkligheten.
”Energy Secretary Chris Wright has commissioned a new climate assessment report:
A Critical Review of Impacts of Greenhouse Gas Emissions on the U.S. Climate ”
Hoppas ryttaren får kontroll på den stegrande hästen efter detta hinder 🙂
Här en reaktion från en av ryttarna Mann:
https://wattsupwiththat.com/2025/07/30/mann-on-the-does-a-critical-review-of-impacts-of-greenhouse-gas-emissions-on-the-u-s-climate/
Hans försök till kontroll innefattar caps look!
Den dag när Obama såg till att döma CO2 som pollution i EPA (2009) inleddes västs förfall och jakten på skeptiker. Västs mörka tid. Stegra och det kraschade korthuset med vindkraften är exempel på de lätt synliga tecknen.
Igår kom äntligen energibefrielsens dag, dagen när Trumps EPA-chef lyfte denna skam och gav även väst och de fattigaste av de fattiga länderna möjlighet att utvecklas med vad ”Drill, baby drill” bjuder på – de fossila bränslena.
Alla om och men, spekulationer och önskningar är ju totalt onödiga eftersom produkten a) inte behövs och b) inte fungerar. Precis som med Northvolt kan det förutsägas åratals i förväg. Stackars Boden! Men (S) räknar ju alltid sysselsättning (röster) främst och utgår från utlovade jobb. Rent önsketänkande.
”THE REPORT’S CLAIMS ABOUT SEA LEVEL RISE AND ITS IMPACTS ON COASTAL COMMUNITIES ARE PARTICULARLY INFURIATING. IT DOWNPLAYS THE ACCELERATING RISE THAT THREATENS MILLIONS OF LIVES WORLDWIDE, CALLING IT “NO OBVIOUS ACCELERATION.”
Ett citat från Manns utbrott.
Check: https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=9414290
Pegelmätning i San Francisco som visar att det saknas tydlig koppling till CO2 på trenden!
Look no trend!
Viktiga länder och företag, förutom Sverige och svenska företag, inom grön stålproduktion
Flera länder och företag ligger i framkant när det gäller produktion av grönt stål:
Brasilien:
– Brasilianska stålproducenter gör framsteg genom att ersätta kol med hållbart träkol. Aço Verde do Brasil (AVB) har uppnått koldioxidneutral stålproduktion, certifierad av Société Générale de Surveillance, med utsläpp så låga som 60–100 kg CO2 per ton stål. AVB använder 100 % biokol och har 50 000 hektar planterad eukalyptus för hållbar träkolsproduktion.
– Gerdau , en annan brasiliansk tillverkare, använder också träkol som bioreducerare och är världens största träkolsproducent.
Spanien:
– Hydnum Steel utvecklar det första gröna stålverket på Iberiska halvön, med målet att starta produktion av nära noll stål senast 2027. Deras process kommer att kombinera 100 % förnybar energi, grönt väte, återvunnet skrot och H2-baserad direkt reduktion av järn.
Australien:
– Green Steel of Western Australia (GSWA) utvecklar en återvinningsanläggning för grönt stål i Collie med en kapacitet på 450 000 ton/år, som beräknas tas i bruk år 2026. Denna EAF-baserade anläggning kommer att använda el för att återvinna skrotstål. GSWA utvecklar också en anläggning för direktreducerat naturgas-/vätejärn med en kapacitet på 2,5 miljoner ton/år för export av grönt järn.
Förenade Arabemiraten (UAE):
– Emirates Steel Arkan har inlett ett samarbete med Masdar för att utveckla Mellanösterns och Nordafrikas första gröna vätgasbaserade projekt för att avkarbonisera Förenade Arabemiratens stålsektor. De har implementerat koldioxidavskiljning från sin direktreduktionsanläggning, och deras gröna stålprodukter har uppskattade utsläpp på 300–400 kg CO2/ton råstål.
Tyskland:
– Tyskland har infört en standard för låga utsläpp av stål som kallas ”Less” för att harmonisera insatser för grön stålproduktion och ge en konkurrensfördel. Företag som Salzgitter AG (med sitt SALCOS-program) och ArcelorMittal har fått betydande subventioner för nya H2-DRI-anläggningar och ljusbågsugnar.
Indien:
– Indien är den näst största stålproducenten globalt. Indiens stålmyndighet (SAIL) och JSW Steel har gått med i LeadIT, vilket visar sitt engagemang för minskade koldioxidutsläpp. Indien och Sverige har också etablerat ett partnerskap för industriomställning (ITP) för att driva på minskade koldioxidutsläpp inom stål och cement. Tata Motors, en global biltillverkare, har också anslutit sig till LeadIT, vilket indikerar en efterfrågan på grönt stål inom bilsektorn.
Kina:
Som världens största stålproducent, stod för 54 % av den globala stålproduktionen år 2023. Kinas ansträngningar är avgörande. Den kinesiska regeringen satte upp ett mål att öka andelen EAF-stål till 15 % av den totala råstålsproduktionen senast år 2025, med målet att övergå från koldioxidintensiva BF-BOF-rutter. Framstegen har dock varit långsamma, med en EAF-produktion som legat runt 10 %.Trots detta siktar Kinas SteelZero-initiativ på 100 % nettonoll stålproduktion år 2050.
Mvh,
För att klara omställningen till grön stålproduktion är tillgången på insatsvaror en avgörande faktor.
Det finns nog utmaningar för att få tillräcklig tillgång på DR-pellets och gröna vätgas för att möta de prognostiserade behoven för grön stålproduktion. Även om det finns tillräckligt med järnmalm av hög kvalitet globalt krävs det massiva investeringar i nya pelletsanläggningar för att förädla malmen till DR-pellets. Samtidigt måste produktionen av gröna vätgas skalas upp exponentiellt, vilket i sin tur kräver en enorm utbyggnad av förnybar elproduktion och vätgasinfrastruktur.
Om investeringarna i dessa områden inte sker i en snabb takt, kan tillgången på insatsvaror bli en flaskhals som fördröjer omställningen till grön stålproduktion. Det krävs samordnade insatser från industri, regeringar och forskningsinstitutioner för att övervinna dessa utmaningar och försäkra sig om en hållbar försörjning av insatsvaror för en grön stålindustri.
Mvh,
Nr 41 Claes – Erik S
Då – är det värt att komma ihåg att väderberoende/förnybar elproduktion – är värdelös som produktkomponent för tillverkning av vätgas..pga instabilitet.
Sedan skall den Lilla ( minsta ) molekylen transporteras i systemet och lagras….
Kvar blir…
Nr 36 & 39 Lasse.
Tack det där – blir mycket intressant!
Inte minst havsnivån – wow, vad jag längtar efter dessa insikter om havet och glaciäravsmältningen och havsströmmarna.
DET – är mycket intressant – hur lite vi förstått av klimatets processer och vad nya rön och tongångar kommer att förändra klimatvetenskapen dom närmaste 100 åren.
Osökt kom jag via dina länkar att tänka på den ” gröna kvinnan ” vid bryggan på västkustpärlan kärringön förra julen.. hon hade en lång och mycket upprörd föreläsning för alla som väntade på färjan…om hennes hatobjekt Nr 1, Trump och hans otroliga ” drill, baby drill” – hon var så uppeldad över detta att hon helt glömde att hålla koll på sina småbarn – som lekte längre bort i viken, vid dom branta, hala klipporna…
En uppfriskad, vetenskaplig, scen vore underbart.
claes #17
”Boden-Bob” det gjorde min dag 😀 Så får han heta i fortsättningen.
Magnus Henrekson dömde ut Stegra(då ännu H2GS) på att dom inte fick malm av LKAB för drygt 3 år sedan
https://www.affarsvarlden.se/artikel/professorn-om-inte-h2gs-kommer-nara-malmen-ar-projektet-dodfott
– när den närheten försvann borde projektet avslutats
– men när det gäller att spendera andras pengar så finns ingen spärr
”Politicians are throwing money they do not have
at a problem that does not exist in order to
finance solutions that make no difference.”
– Michael Hart, astrophysicist, researcher, author
EU: Inför CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) – som i praktiken tvingar all europeisk stålindustri att ställa om, annars blir den utkonkurrerad eller beskattad.
Sverige: Staten går in med miljardstöd till t.ex. HYBRIT och Stegra.
Tyskland: Förbundsregeringen lägger 50 miljarder euro till 2030 på klimatomställning av industrin – trots att skatterna höjs och budgeten redan är pressad.
Man tar sig för pannan…
#41
Pelletsverk som idag tillverkar masugnspellets kan enkelt börja göra DR-pellets. Krävs bara ändrade tillsatser till den malda malmen och justeringar i processer. Kräver inga stora om- eller tillbyggnader.
Fråga till ChatGPT:
hur stor var världens samlade produktion av grönt stål mätt i USD 2024?
Svar:
Värdet av den globala produktionen av **grönt stål** uppskattas till cirka **4–5 miljarder USD år 2024**.
### 📊 Uppskattningar från olika rapporter:
* **Emergen Research** anger ett globalt marknadsvärde på ungefär **4,16 miljarder USD** år 2024 ([Emergen Research][1]).
* **Research Nester** rapporterar ett värde på **ca 3,81 miljarder USD** för 2024 ([researchnester.com][2]).
* **Market Research Future** bedömer marknadsvärdet till **2,91 miljarder USD** år 2024 ([marketresearchfuture.com][3]).
—
### 🔍 Vad innebär detta värde?
* Det speglar **värdet på produktion av stål med mycket låga koldioxidutsläpp** — exempelvis stål framställt med grön vätgas eller eldrivna bålfurnacer (EAF), ofta kombinerat med förnybar energi.
* Marknaden för grönt stål är fortfarande i ett tidigt skede, med produktion i smärre volymer eller pilotskala, men förväntas växa kraftigt under decenniet.
—
### 📈 Jämförelse och prognos:
| Källa | Värde (2024) | CAGR prognos |
| ———————- | ———— | —————————————————————– |
| Emergen Research | 4,16 md USD | 48,8 % |
| Research Nester | 3,81 md USD | 55,7 % |
| Market Research Future | 2,91 md USD | \~29,5 % ([marketresearchfuture.com][3], [researchnester.com][2]) |
* Emellertid finns också rapporter som erbjuder mycket högre siffror (t.ex. order av hundratals miljarder upp till biljoner USD år 2030+), men dessa baseras på bredare definitioner av “green steel” eller inkluderar framtida prognoser snarare än faktisk produktion år 2024([sphericalinsights.com][4], [grandviewresearch.com][5], [precedenceresearch.com][6]).
—
### ✅ Slutsats:
* Den globala **ombedömda faktiska produktionen av grönt stål 2024** har ett marknadsvärde i spannet **ca 3,8–4,2 miljarder USD**.
* Uppskattningar i flera rapporter ligger alltså tydligt under **5 miljarder USD**.
* Större rapporters prognoser gäller framtiden, inte faktisk produktion under 2024.
Vill du veta mer om hur produktionen fördelar sig per region, teknik (EAF vs vätgas) eller företag som leder utvecklingen?
Jag har fått radera ett antal länkar i svaret,vill minnas att bloggen har ett tak för hur många länkar man kan ha i ett inlägg.
Tyskland, Kina, Korea och USA bygger nu egna gröna stålprojekt, varför köpa från Stegra?
test
Värdet av den globala produktionen av **grönt stål** uppskattas till cirka **4–5 miljarder USD år 2024**.
### 📊 Uppskattningar från olika rapporter:
* **Emergen Research** anger ett globalt marknadsvärde på ungefär **4,16 miljarder USD** år 2024 ([Emergen Research][1]).
* **Research Nester** rapporterar ett värde på **ca 3,81 miljarder USD** för 2024 ([researchnester.com][2]).
* **Market Research Future** bedömer marknadsvärdet till **2,91 miljarder USD** år 2024 ([marketresearchfuture.com][3]).
—
### 🔍 Vad innebär detta värde?
* Det speglar **värdet på produktion av stål med mycket låga koldioxidutsläpp** — exempelvis stål framställt med grön vätgas eller eldrivna bålfurnacer (EAF), ofta kombinerat med förnybar energi.
* Marknaden för grönt stål är fortfarande i ett tidigt skede, med produktion i smärre volymer eller pilotskala, men förväntas växa kraftigt under decenniet.
—
### 📈 Jämförelse och prognos:
| Källa | Värde (2024) | CAGR prognos |
| ———————- | ———— | —————————————————————– |
| Emergen Research | 4,16 md USD | 48,8 % |
| Research Nester | 3,81 md USD | 55,7 % |
| Market Research Future | 2,91 md USD | \~29,5 % ([marketresearchfuture.com][3], [researchnester.com][2]) |
* Emellertid finns också rapporter som erbjuder mycket högre siffror (t.ex. order av hundratals miljarder upp till biljoner USD år 2030+), men dessa baseras på bredare definitioner av “green steel” eller inkluderar framtida prognoser snarare än faktisk produktion år 2024([sphericalinsights.com][4], [grandviewresearch.com][5], [precedenceresearch.com][6]).
—
### ✅ Slutsats:
* Den globala **ombedömda faktiska produktionen av grönt stål 2024** har ett marknadsvärde i spannet **ca 3,8–4,2 miljarder USD**.
* Uppskattningar i flera rapporter ligger alltså tydligt under **5 miljarder USD**.
* Större rapporters prognoser gäller framtiden, inte faktisk produktion under 2024.
Vill du veta mer om hur produktionen fördelar sig per region, teknik (EAF vs vätgas) eller företag som leder utvecklingen?
(
[1]: https://www.emergenresearch.com/industry-report/green-steel-market/market-size?utm_source=chatgpt.com ”Green Steel Market Size: Comprehensive Overview and Forecast (2024-2033)”
[2]: https://www.researchnester.com/reports/green-steel-market/7909?utm_source=chatgpt.com ”Green Steel Market Size & Share | Growth Forecast 2025-2034”
[3]: https://www.marketresearchfuture.com/reports/green-steel-market-11286?utm_source=chatgpt.com ”Green Steel Market Size & Share | Industry Report 2035”
[4]: https://www.sphericalinsights.com/our-insights/green-steel-market?utm_source=chatgpt.com ”Green Steel Market Size, Share, Trends, Growth, Forecast 2033”
[5]: https://www.grandviewresearch.com/industry-analysis/green-steel-market-report?utm_source=chatgpt.com ”Green Steel Market Size And Share | Industry Report, 2030”
[6]: https://www.precedenceresearch.com/green-steel-market?utm_source=chatgpt.com ”Green Steel Market Size to Hit USD 318.18 Billion by 2034”
)
Okey det går inte att komma runt problemet med för många länkar, ni får själva gå till
https://chatgpt.com/ och ställa samma fråga om ni vill ha det kompletta svaret.
Jag gillar hur ChatGPT formaterar sina svar annars man kan klistra in dom som dom är, bortsett från svar med för många länkar alltså.
OT:
Från Affärsvälden idag:
”Ännu en flaskhals relaterad till marknadens villkor är att västerländska företag främst fokuserar på brytning av sällsynta jordartsmetaller. Nästa steg, förädlingen, är mer miljöfarlig och mindre lönsam. Den utgör dessutom 75% av kostnaden för att framställa de magneter som sedan används i tillverkningen av högteknologiska produkter. Kina kontrollerar i dag närmare 70% av utvinningen, men över 90% av förädlingen.”
”I Europa finns i dag inte en enda gruva som utvinner eller förädlar sällsynta jordartsmetaller.”
”Om Europa och Sverige inte lägger dogmatiken om att marknaden löser alla problem vid sidan, så spelar det ingen roll hur snabbt det går att öppna en gruva för sällsynta jordartsmetaller i Norrland. Utan omfattande subventioner kommer den ändå inte bli lönsam, och därmed tvingas stänga ned.”
Diagrammet säger en hel del…
https://www.affarsvarlden.se/kronika/jojje-olsson-sa-skyddas-kinas-monopol-over-kritiska-mineraler
#46 Karl Erik R
Att anpassa kulsinterverk som idag producerar masugnspellets (BF-pellets) för att istället producera DR-pellets (Direct Reduction-grade pellets) innebär flera tekniska och processmässiga justeringar. Huvudsyftet är att uppnå de högre kvalitetskrav som ställs på DR-pellets, särskilt gällande järnhalt, reduktionsegenskaper och mekanisk styrka.
– DR-pellets kräver en betydligt högre järnhalt, typiskt 67% eller mer, jämfört med BF-pellets som kan ha en järnhalt på 65% eller lägre.
– Halten av oönskade föroreningar som kisel (SiO₂), aluminium (Al₂O₃), fosfor (P) och svavel (S) måste minimeras.
– Specifika tillsatser kan behövas för att förbättra pelletens reduktionsegenskaper och smältegenskaper i den efterföljande ljusbågsugnen (EAF) vid användning av H-DRI (Hydrogen Direct Reduced Iron). Detta kan inkludera bindemedel och flussmedel som optimerar pelletens porösitet och termiska stabilitet under reduktionsprocessen
– Koncentratet kan behöva malas till en finare partikelstorlek för att uppnå optimala ytegenskaper för agglomerering och för att underlätta reduktionen.
–
– Härdningsprocessen i ugnen är kritisk. DR-pellets kräver ofta specifika temperaturprofiler och atmosfärer för att uppnå den nödvändiga mekaniska styrkan och reduktionsförmågan. Detta kan innebära justeringar av ugnstemperaturen, uppehållstiden och luftflödet. För att producera fossilfria DR-pellets, som i HYBRIT-projektet, kan det även innebära att man måste anpassa uppvärmningsmetoden för att eliminera fossila bränslen
– I takt med att stålindustrin strävar efter att minska sina koldioxidutsläpp, blir produktionen av fossilfria DR-pellets allt viktigare. LKAB:s HYBRIT-projekt är ett exempel på detta, där man genom processjusteringar siktar på att producera fossilfria DR-pellets som en del av en fossilfri värdekedja för järn och stål. Detta kan innebära att man ser över energikällor för uppvärmning och användning av alternativa bindemedel.
Mvh,
En väldigt ot fråga men blev fundersam .Läste i Aftonbladet att alexandrea hotas av stigande hav.
Vill minnas att den sjunker.
Christer E. #53
Sjunker gör väl i stort sett alla städer byggda på floddeltan, dels på grund av ökat grundvattenuttag av en växande befolkning och dels på grund av att floderna inte längre för med sig tillräckligt med slam som kan bygga på deltat. Det senare beror mest på att man byggt dammar som minskar mängden slam som når deltat.
#53. Assuandammen minskar mängden nytt material till deltat. Upptill i Mekongfloden bygger Kina dammar med samma effekt. Men de bryr sig väl knappast.
#53
Alexandria dömdes i praktiken när höga dammen byggdes. Mycket litet sediment tillförs numera nildeltat och det är i praktiken bara en tidsfråga när havet bryter igenom dynbarriären och börjar dränka deltat.
Såvitt jag vet finns det inte en enda GPS-station i Egypten men jag kan ändå med stor säkerhet säga att marken där Alexandria ligger sjunker. Sådana här stora deltaavlagringar är oerhört tunga och pressar ned berggrunden under sig. I Mississippideltat är det t ex 20 kilometer till urberg. Om nya sediment inte tillförs sjunker deltat därför.
https://www.researchgate.net/profile/Chantelle-Roelofse-2/publication/336343599/figure/fig2/AS:826559615229957@1574078577950/Regional-seismic-line-through-the-northern-Gulf-of-Mexico-The-red-box-indicates-the.png
Inget delta klarar sig i längden utan sedimenttillförsel, å andra sida om sediment tillförs så kommer deltaplanet i princip att följa havsnivån.
Bangladesh kommer att gå samma väg om kineserna gör verklighet av sina planer att bygga dammar i övre Brahmaputra.
Det kanske bör tilläggas att det tydligen numera inte görs några havsnivåmätningar heller i Egypten.
Det har dock tidigare funnits mareografer i Port Said (i östra deltat) 1923-46 och i Alexandria 1945-2006. De visar på en rätt konstant relativ havsnivåhöjning på 3-4 mm per år det senaste århundradet.
Ett ytterligare tillägg. Det finns ”fossila deltan” från floder som inte finns längre. De ligger numera regelmässigt en god bit under havsytan vilket visar vad som händer när sedimenttillförseln upphör innan jämvikt uppnås:
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/B9780443133046000107
https://www.earthdoc.org/content/journals/10.1046/j.1365-2117.2001.00151.x
Är det inte så att de order STEGRA hänvisar till gäller under liknande förutsättningar som i fallet NV, dvs att kundorderna är villkorliga. Priset är då en faktor som baseras på någon slags formel mht inte minst vanligt icke-grönt stål (premium-pålägg). Priset kommer då sannolikt sist i kravspecifikationerna där kvalité och volym har störst betydelse i det lite kortare perspektivet. Klarar inte STEGRA att leva upp till kraven faller givetvis orderna till noll om så önskas från beställarna.
Norska Stegra-utmanaren avslöjar ägarlistan – uppges leta köpare
”I finska Ingå, utanför Helsingfors, planerar norska Blastr Green Steel för att fossilfritt stålverk.”
https://www.affarsvarlden.se/artikel/norska-stegra-utmanaren-avslojar-agarlistan-uppges-leta-kopare
Mvh,
@ C-E Simonsbacka
Vad är ditt syfte med att återkommande bara publicera texter som du hittat på nätet och översatt via Google-translate eller annan tjänst? Din kommentar #52 misstänker jag dessutom vara AI-genererad.
Det vore bättre att dela med dig av dina egna analyser och åsikter om artikeln och ämnet i fråga.
Det har ändå av dina kommentarer över tid framskymtat att du uppenbarligen är ansluten till religionen om Klimatkris. Så, argumentera då för detta.
Här aktuell artikel handlar om Stegras projekt i Boden. Vad är din egen analys och ståndpunkt kring detta?
#52
Jag känner bara till LKABs process. Skillnaden mellan DR och masugnspelltets är i stort sett bara att i DR-pellets (för reduktion med naturgas) tillsätter man dolomit och i masugnspelltets tillsätter man olivin. Givetvis mindre ändringar i hur man kör processen men inget som kräver ombyggnationer. Båda pelletstyperna kan produceras i kampanjer i samma pelletsverk.
Men givetvis, en producent som gör pellets med låg järnhalt idag kanske måste förbättra sin process avsevärt för att göra bra DR-pellets. Den förbättringen görs dock till största delen i anrikningsverket, inte i pelletsverket.
#62 Karl Erik R
Har under min yrkesverksamma tid medverkat i kulsinterverksprojekt, i Sverige, Liberia och Argentina omfattande kulsinterprocesser av typerna: great-kiln, bandugnsverk och schaktugnar.
Senast som LKAB:s driftsättningsledare för Pelletsverk 2 (KK2) i Kiruna.
Mvh,
#63
Processer utvecklas och förbättras. Efter KK2 kom KK3 (1995) och därefter KK4 (2008).
Upprepar mitt påstående att övergång till DR-pellets kräver förändringar främst i anrikningsverket. T ex finare malning som ger möjlighet till högre järnhalt och lägre halt av andra ämnen i skogen som går till pelletsverket.
Återigen har Affärsvärlden en artikel som sågar stegras drömmar…
https://www.affarsvarlden.se/artikel/sveriges-miljardsatsning-doms-ut-kalkylen-gar-inte-ihop
Nr 65 Berra
Därav det nya gröna, ekonomiska ordspråket – ” Det måste gå.”.
#64, Karl Erik R
Rättelse
Ingick i LKAB:s projektorganisation för KP 79 beträffande KK2 och ansvarade senast som LKAB:s driftsättningsledare för Pelletsverk 3 (KK3). Anlitades som konsult för KK4.
Beklagar misstaget, ett bevis för att man börjar blir gammal!
Mvh,
Varför denna satsning på bulkvaror det finns i parti och överflöd? Lärde vi oss ingenting av konjunkturnedgången under senare delen av 1960-talet när allt fler mellansvenska gruvor fick klappa igen då de inte klarade konkurrensen utifrån? Har man helt glömt bort stålkrisen på 1970-talet?
Bättre hade varit att lägga pengarna på AI, mikroprocessorer dvs hela den digitala världen. Det är där den nya revolutionen ligger. EU är hopplöst efter USA, Japan och Sydkorea. Kina är inte riktigt där även om man vill ge sken av det. EU gräver sin egen grav i fanatisk övertygelse om netto noll. Storbritannien, Tyskland och några andra länder till håller på att avindustrialiseras för att man inte klarar sin elförsörjning.
Lever dessa herrar kvar i en brukspatronanda när järn och stål byggde Sverige efter 2:a världskriget? Eller är det bara ”manligt” med stora maskiner?
LKAB må vara en stor aktör i Europa men globalt är man en pygmé. Om mot all förmodan dessa två ”gröna” stålverk i norr kommer igång med sin produktion, hur små kommer de vara då? Vem ska betala för det dyrare stålet? I slutändan handlar det alltid om plånboken. Har man inte pengar så köper man inte svensk oxfilé för 300kr/kg när man kan köpa brasiliansk för 150kr/kg. Djurhållning och sådant är ett annat kapitel.
Avsiktsförklaringar må vara en sak men det är långt till färdig produkt. Se hur många kontrakt Northvolt skrev med en uppsjö fordonstillverkare och i slutändan blev det noll och dyra avskrivningar.
”Jag begriper inte heller hur det ska kunna startas tre (3) nya stora stålverk baserade på skrot i Sverige.
BD-Nille #29
SSAB Oxelösund är först ut att lägga ned sina två masugnar, i närtid. När kommer det vätgas-järnsvamp från Hybrit/LKAB Gällivare? Kommer den alls? Har de helgarderat med att kunna fortsäta med masugnar på obestämd tid?
SSAB Luleå. Här finns en (1) stor masugn. Om den släcks, blir hela Luleå stad utan fjärrvärme.”
Är ju pga planekonomiska beslut av EU. Det är ingen slump att stålbolag i EU helt plötsligt drar igång eller låtsas dra igång vätgasprojekt, investerar i ljusbågsugnar och håller på. EU sätter pistolen mot stålbranschens huvud och dikterar villkoren. Sen så är det bara att låtsat allt är en bra idé och börja implementera centralkommitténs beslut.