Tege Tornvall

Missledande råd för klimatet

Nu utses ett ”medborgarråd” om 60 slumpvis utvalda personer som skall ge beslutsfattare en uppfattning om vad allmänheten vet och tycker i klimatfrågan. Till sin hjälp får de 24 i förväg utsedda ”experter” att rådfråga. Dessa kommer att leda rådets medlemmar vid örat mot i förväg fastställda ”klimatmål”. Målen definieras som högst 2 eller (helst)   →

Biologisk mångfald, är det ogräs och ohyra?

En välskött gräsmatta har varken maskrosor, tistlar, nässlor eller mossa. I sovrum och garderober vill vi inte ha kackerlackor, spindlar eller löss. I våra kök vill vi inte ha råttor, flugor eller mögelsvamp. Inte heller vill vi ha getingar eller myggor i våra bersåer – eller brännmaneter i vårt badvatten. Sådant kallar vi ogräs och   →

Inget guld för Goldmann

Ivrig förespråkare för Agenda 2030 är statsvetaren Mattias Goldmann. Kritiklöst troende att mer koldioxid kan farligt värma atmosfären har han länge verkat för allehanda förment klimatvänliga projekt och aktörer. Med välsmort munläder och flinka tangentfingrar har han förespråkat bl. a. svensk etanol och andra biobränslen, vindkraft samt batteribilar. Genom sitt företag Goldmann Green debatterar han flitigt   →

Klimatlarm bygger på datormodeller

Vi har visserligen skrivit om Clintels kritiska genomgång av IPCC AR6, här https://klimatupplysningen.se/clintel-pavisar-allvarliga-fel-i-ipccs-senaste-rapport/ och här https://klimatupplysningen.se/clintels-rapport-om-ipcc-ar6/ . Och av en av författarna här https://klimatupplysningen.se/klimatkonferens-pa-folketinget-klimatkrisen-ar-avlyst/ . Men det skadar kanske inte med ännu en recension. Denna gång av Tege Tornvall. Ingemar Nordin Det globala nätverket Clintel (Climate Intelligence) granskar klimatpanelen IPCC:s sjätte rapport (AR6) i boken   →

Elbilar brinner sällan – men med svåra följder

Elmotorer är med enkel konstruktion mycket driftsäkra. Men den elektronik som styr dem är mindre driftsäker. Flertalet tekniska problem i elbilar är elektroniska – och även i nya bensin- och dieselbilar. Elektronik kräver också elektricitet. Elbilars akilleshäl är deras litiumjon-batterier, där litiumjoner alstrar elektricitet genom att röra sig mellan polerna. Enligt flera källor innehåller ett   →

Verkligheten avslöjar elbilen

Den som tror – eller hoppas – att vi alla i framtiden kommer att köra elbil lär få tänka om. En bister verklighet visar obarmhärtigt elfordons praktiska, ekonomiska och miljömässiga brister. Dessa gäller inte bara elbilar utan alla eldrivna fordon: lastbilar, bussar, entreprenadmaskiner, traktorer – och även fartyg och flygplan. De skall gå dygnet runt,   →

Svårt sälja elbilar trots reklam

Dagligen översvämmas tidningar och TV med reklam för elbilar. Det ger intryck av en verklig köprusch. Men ingen råder. Slopad bonus för elbilar och högre räntor minskar den totala bilförsäljningen, även om andelen laddhybrider och elbilar ökar och nu är runt två tredjedelar. Men bara 5-6 procent av alla Sveriges 5 miljoner bilar i trafik   →

EU jagar medlemsländer med morot och piska

Med allt närmare till 2030 inser EU att uppsatta och utlovade klimat-, miljö- och energimål inte kan nås. Men i stället för att klart och öppet medge detta, skärper EU i stället 2030-målen under det stolta fältropet ”Fit for 55”. Därmed avses att fram till 2030 minska EU-ländernas CO2-tillskott till atmosfären med minst 55 procent.   →

Flera motortyper och bränslen – men räcker elektricitet och råvaror?

Att eldrift skulle vara framtiden för världens alla vägfordon är tveksamt. Vi lär få se flera motortyper och flera bränslen för olika bruk. Men få har råd att köpa och äga flera fordon. Avgörande är energi och råvaror till rimligt pris i konkurrens med andra, angelägna behov. Just användningen styr valet av fordonstyp i framtiden.   →

Ont om sakkunskap i vätgassatsning

För att undvika kolbaserad energi försöker stat, myndigheter och flera företag att föra in vätgas som energibärare och energilager. De förbiser att vätgas inte finns i naturen utan måste tillverkas (frigöras) i flera ytterst energikrävande steg – och sedan hanteras och lagras antingen under minst 200 bars tryck som gas eller vid 253  minusgrader som   →