Enligt dem som vill ha eldrivna fordon skadar dessa miljön minst och värmer också atmosfären minst. Men de räknar inte med alla steg och material när fordonen tillverkas och används, heller inte med hur mer koldioxid från förbrända bränslen gynnar växtlighet och grödor.
Detta redovisade Christian Stödberg utförligt i sin lysande text om hur svårt och dyrt det är att återvinna elfordons stora, tunga och dyra batterier. Jag kompletterar här med hur det går ut över dem som utvinner dessa material under svåra förhållanden i för det mesta fattiga länder eller områden.
Det gäller främst materialen kobolt resp. litium med den förment ”demokratiska republiken” Kongo (DRC) för kobolt samt den andiska platån, alltså en höghöjdsplatå i Anderna för litium främst i Argentina, Bolivia och Chile (ABC).
DRC svarar för runt två tredjedelar av världens kobolt. Därav utvinns runt en fjärdedel för hand i mindre, privata företag. Där arbetar inte bara män utan även kvinnor och barn.
De borde få skälig lön för försörjning och uppehälle, men genomsnittlig dagslön är nu enligt AI 3:28 USD (30-35 kronor) för män, 1:84 USD (knappt 20 kronor) för kvinnor och än lägre för barn.
Det är under gängse afrikanska löner för tungt arbete och även under flertalet länders avtalade lägsta lön. En studie av det brittiska Nottingham-universitetet visar att en dryg tredjedel kan klassas som rent tvångsarbete utan möjlighet att sluta. Nästan 10 procent var barnarbete. Bara 30 procent (tre av tio) hade andra möjligheter att försörja sig. Inga var fackligt anslutna, eftersom inga fackföreningar finns.
Mycket av arbetet är rent manuellt, t. ex. att gräva osäkra tunnlar och att plocka ut materialet ur jordmassor.
Större gruvbolag med internationella ägare har ofta ländernas stater som delägare. Där är arbetsförhållandena något bättre – men knappast mer. Mycket drivs av politiska krav på förment ”gröna” material, processer och metoder.
I klartext: ”gröna” batterifordon har kostat mycket i miljö, arbete och energi på sin väg fram till gator och vägar.
Kamp om vatten
Detsamma kan sägas om det litium som bär laddning mellan polerna i stora fordonsbatterier. Andra material går också, men litium ger fungerar bäst.
Mer än tre fjärdedelar av världens litium utvinns ur stora saltöknar på den andiska platån i Argentina, Bolivia och Chile på upp till 3.000 meters höjd. Stora ytor täcks mad vatten, som sedan avdunstar och lämnar kvar ett salt. Detta innehåller litium
Även om lokalbefolkningen kan få arbete med tämligen skälig lön, ( ca 1.000 USD per månad) konkurrerar det med jordbruk, boskapsskötsel och andra viktiga lokala näringar .
Den andiska platån hör till Jordens torraste områden. Dess lilla mängd vatten är livsviktig för det omgivande samhällets försörjning.
Att lägga stora ytor under vatten för att få fram litium hotar inte bara det lokala samhället utan även ländernas ekonomi och försörjning i stort. Det skulle kräva två tredjedelar av tillgängligt vatten. Svårt för oss att föreställa oss.
I berörda områden finns gott om händer men ont om pengar. En klassisk konflikt på många håll.
Internationella bolag med statliga delägare verkar på den andiska platån. Men berörda kommuner får knappast något. Sex större kommuner har erbjudits men ännu inte fått ersättning, bara en rännil av de 250 miljoner USD som försäljningen från deras ytor beräknas omsätta per år.
Flerfalt mer pengar omsätts årligen totalt i området, tre fjärdedelar av globalt 20-25 miljarder USD år 2025. Som med många andra råvaror kontrollerar Kina världsmarknaden till kund med runt 9 procent årlig tillväxt.
Ett tyskt bolag med Bolivia som partner skall investera 1,3 miljarder USD i fortsatt och utvecklad litiumutvinning. Liknande investeringar görs i grannländer.
Arbetet ute på saltfälten är i hög grad manuellt. Ångor från dunstande vatten är inte nyttiga. Arbetet kräver också mycket vatten. Det kan skada både luft och andra vatten. Kinesisk utvinning i Tibet läcker kemikalier i en angränsande flod.
För att utvinna ett ton litium behövs knappt 2 miljoner liter vatten. Bolivias saltplatå Salar de Uyuni mäter 10.500 km2 och står för hälften av världens kända litium-reserver – ännu föga utnyttjade.
Ändå beräknas världens kända reserver bara räcka mindre än ett halvår, om världens alla 1,7 miljarder vägfordon skall drivas elektriskt. Ännu drivs bara 5-7 procent av världens bilar elektriskt med ont om råvaror som begränsande faktor.
Bolagens jurister menar att batteridrivna fordon krävs för att minska påstått farligt värmande CO2-tillskott till atmosfären. Så blir förment klimathot en ursäkt för storskalig miljöpåverkan – även från vind- och solkraft, också med mycket av dessa råvaror.
Den som i dag köper och kör en batteridriven elbil har i bagaget med sig hela denna miljöskadliga och resurskrävande bakgrund redan innan bilen står på gatan. Sedan drar den el från också begränsad och i många länder miljökänslig elproduktion.
Källor: Främst AI, som samlar tillgängliga globala data..
+ + + +
Ungefärliga värden från olika källor med liknande data. Det viktiga är storleksordningarna. ”Bearbetas” hellre än ”utvinnas”.
Vägfordon = batteridrivna vägfordon.
Tege Tornvall
Bra sammanställning … det behövs inte någon Einstein för att förstå det orimliga i att driva världens transporter med elenergi lagrad i batterier … och man måste nog vara minst klimatminister för att man skall tro på att det går … med en energitäthet som är en bråkdel av den som lagras i våra organiska kolväten … så blir det så klart inte så mycket kapacitet över för att flytta någon payload … alltså nyttolast …
Den bästa miljöåtgärden är att låta litiumet ligga där det ligger …
Tack Tege för din genomlysning, som visar att elbilar genom batteriernas historik är obegripliga miljömarodörer, men detta förträngs av svenska och EU-media. I länken nedan finns ett illustrativt diagram, som visar att batteribilarna därutöver genom tillverkningen av batterierna (A till Ö) har ett bagage av CO2-utsläpp som gör att i ett valt exempel en VW ID4 inte blir bättre vad gäller utsläpp än exempelvis en VW Tiguan förrän efter ca 10000 mil. Den populära batteribilen Tesla Y, med long-range batteri (700 kgh+) blir inte bättre under hela sin uppskattade livslängd på 20000 mil
https://klimatupplysningen.se/elbilen-varldshistoriens-storsta-dubbelbluff/
Detta är verkligheten, men politikerna drivs av vanföreställningen att då batteribilarna inte har några avgasrör så räddar de klimatet. Genom sin högre vikt och sportbilsprestanda noll till 100 km/h förorsakar de dessutom avsevärt högre partikelutsläpp från däck, asfalt och bromsar jämfört med bränslebilar.
Ai:
Viktjämförelser:Små och mellanstora bilar: Batteriet och annan elteknik adderar ofta ca 200–300 kg jämfört med en fossilbil. Större bilar och SUV:ar: Där är viktskillnaden ofta större, ibland upp emot 400–600 kg, beroende på hur lång räckvidd bilen är byggd för.
11 maj
Europas gamla ”Ishelgon”-period är, som väntat, precis runt hörnet. Mellan den 11 och 15 maj varnar folklore i hela Centraleuropa för att våren kan komma tillbaka med kalla nätter, sen frost och snö i bergen. MeteoSwiss påpekar att denna tradition går tillbaka århundraden, med ishelgonen som inföll mellan den 11 och 14 maj, och ”Cold Sophie” som avslutade serien den 15 maj. En period av vinterväder i början av maj i länder som Grekland och Turkiet, där temperaturerna sjönk kraftigt och nysnö föll igen i Antitaurusbergen. I Værnes i Norge, där mätningar har gjorts sedan 1946, har en 67 år gammal rekordlåg temperatur för maj just tangerats efter att minusgrader registrerats för tredje natten i rad. En sådan köldperiod på tre nätter i rad så sent på våren har bara inträffat två gånger tidigare vid denna väderstation: från 6 till 8 maj 1959 och från 6 till 8 maj 1974.
En våldsam snöstorm i maj begravde Noyabrsk i Yamalo-Nenets autonoma Okrug i nordvästra Sibirien under ett snötäcke.Det officiella snödjupet steg från 0 cm till 31 cm inom 12 timmar och nådde slutligen 37 cm tidigt på morgonen den 11 maj.
Frost observerades i Frankrike på tisdagen, med temperaturer på -1,7 °C uppmätta i Mourmelon-le-Grand. Modellprognoser indikerar att köldvågen kommer att sprida sig från Frankrike till Danmark, Beneluxländerna, Tyskland och Polen,
12 maj
I Norge sjönk temperaturen vid Røros flygplats till -7,8°C på tisdagsmorgonen. Endast två mätningar har varit kallare under denna sena vårperiod. I Trondheim-Voll uppmättes en temperatur på -0,7°C på tisdagsmorgonen. I mätningar sedan 1965 har det bara funnits ett år då en lägre temperatur uppmätts
Även på höjder under 700 m faller det fortfarande avsevärda mängder snö i Alperna för den här tiden på året. Den europeiska översikten från J2Ski den 13 maj visar att den totala snömängden under sju dagar i Alperna nådde 61 cm i Arosa Lenzerheide, 45 cm i Mayrhofen och 39 cm i Kaltenbach (för att bara nämna tre platser).
Den kroatiska skidorten Puntijarka fick ovanliga 7,6 cm snö den 13 maj. Den slovenska skidorten Kranjska Gora rapporterade 13 cm nysnö den 12 maj,
Stora delar av östra Ryssland är också drabbade. Enligt uppgifter från ”Pogoda i Klimat” uppmättes temperaturer på -5 °C i Tatarsk den 13 maj, vilket understeg det tidigare rekordlåga temperaturrekordet på -4,3 °C från 1951. Kazhydromet varnade också för ”negativa nattemperaturer” och snöfall i de norra, östra och centrala regionerna av grannlandet Kazakstan, med temperaturer så låga som -6 °C, och frost förväntas också i sydöstra.
15 maj
Cairngorm ovanför Aviemore drabbades av en snöstorm den 14 maj, med 40 cm snö. Arktisk luft tryckte söderut med en kall nordlig ström, vilket fick temperaturerna att sjunka över Skottland och snösäsongen i Cairngorms att vara mycket längre än vanligt, vilket försenade aktiviteterna under den varmare säsongen.På högre höjder kan snön naturligtvis ligga kvar långt in på våren. Men 40 cm nysnö i mitten av maj är en helt annan sak.
’I Les Saisies i de franska Alperna, till exempel, låg nysnö i byns centrum den 14 maj,
Den 15 maj registrerade Ax 3 Domaines i Ariège kraftigt snöfall på morgonen.
En snövarning gäller för de marockanska Atlasbergen under sensäsongen; upp till 25 cm snö förväntas i delar av Höga och Mellanatlasbergen från fredag till lördag.
På andra sidan kontinenten registrerade Sydafrika nyligen en mängd rekord för de lägsta maximala temperaturerna i maj under en plötslig köldknäpp. Aliwal North Plaatkop med 7,5 °C, vilket överträffar värdet på 8,1 °C från den 28 maj 1997 (rekord sedan 1989); Orania med 9,4 °C, vilket överträffar 9,5 °C från den 5 maj 2001 (rekord sedan 1994); och Lephalale med 13,3 °C, vilket överträffar 14,3 °C från den 30 maj 2004 (i rekord sedan 1982).
utdrag ur kälterapport 20 2026 från EIKE
Detta är ett område där jag värdesätter Teges sakkunskap. En god regel är alltid att ”stick to the knitting”
Inte minst landets så miljöpolitiskt aktiva borde läsa på och landets röstberättigade borde fundera lite extra vilka lappar de skall välja den 13 september. Och inte minst härvid de så känslosamma kvinnorna!
En sak det inte talas så mycket om är elektromagnetiska fält i elbilar. Om jag har fattat rätt ligger gränsvärdet på en arbetsplats på 6 mikrotesla. I en elbil är fältet 6-50 uT om man kör lugnt. Gasar man på blir det större. Vem står för vårdkostnaderna för de extra antalet cancerfall som det för med sig ? För att inte tala om det lidande som uppstår!
Är det någon som kan mer om detta än jag?
# 2. Mats har förstås rätt i sak. Men så länge vi jämför olika källors och verksamheters CO2-tillskott till atmosfären, spelar vi med i alarmisternas felaktiga syn på koldioxid som enda drivande faktor i den globala uppvärmningen sedan Lilla Istiden.
Den började ju redan från djupaste istid för 20.000 år sedan. Då levde Jordens 1-2 miljoner människor spritt som jägare-samlare i enkla boningar eller grottor med öppna eldar som enda energikälla. Här i norr levde inga alls. Värt att påpeka för historielösa alarmister.
# 3. iah redovisar förtjänstfullt EIKE:s köldrapporter från Jordens alla hörn som motvikt mot alla värmelarm. Inget för batteribilar!
Tack Tege
Det blir ju rätt tydligt här att för att ”rädda klimatet” förstör vi delar av planeten i stället. I många fall oerhört känsliga delar som ju faktiskt ingår i regleringen av klimatet. För att då inte tala om de människor som på köpet får sin natur och vattenförsörjning förstörd.
#5
Jag har hört att man kan få 100% Tesla i vissa bilar 😉
Tack Tege
Alltid svårt att förstå olikheter i människors arbetsvillkor.
Värdesätter man lika villkor är således batterier med inslag av metaller från Kongo ingen hit.
Sen en liten fundering: Du hänvisar till AI som källa! Kanske borde en murvel vara lite mer påläst. AI är en metodik som hämtar andra källor.
Kanske kan mina 100% i Tesla ovan bli en del av AIs kunskapsbas?
#6 Tege
Om vi tiger om CO2:s klimateffekt är det tvärtom att ge alarmisterna argument.
Genom att visa på CO2-bagaget i batterierna desarmerar vi deras argument genom att visa att batteribilarna inte släpper ut mindre CO2, åtminstone upp till 10000 mil om de laddas med global/EU mix för elproduktion. I steg 2 visar vi sedan den försumbara klimateffekten av CO2 som bl.a. IPCC (TCR modellerna) och Lindzen-Happer har visat.
Vi pratar miljondelar av en °C. Och kom ihåg att fossil CO2:s klimateffekt från fordonsflottan är ett globalt och återigen ringa och försumbart problem. Batteribilar är idag max 4% av den globala fordonsflottan. Det är därför naivt att jaga ”lokalt” som EU föreskriver i sitt planekonomiska direktiv. Men EU och svenska politiker går all-in i jakten. Arma länder i EU.
Det är inte bara naturen som förgiftas någon annanstans.
Människor offras i gruvbrytningens och förädlingens namn. De offras i den gröna utopins namn. Kollapsande gruvhål, ras eller arbetare som blir offer svåra brännskador från smält metall eller omkommer från explosioner i smältugnar när smält metall slungas ut med våldsam kraft t.ex. zinkförädling i Indonesien.
Människor i närheten av gruvor eller längs transportvägar andas in damm från slagghögar eller från transport av mineraler och metaller till utskeppningshamnar. Detta ger skador på sikt och i värsta fall genetiska skador. Cancerfallen har ökat mångdubbelt.
Klarningsdammar med en bedräglig soppa med tungmetaller brister och förgiftar miljön för lång tid framöver. Ett exempel är Bolidens dotterbolag i spanska Andalusien Apirsa. Dammbrottet i Andalusien inträffade den 25 april 1998, då en damm brast vid gruvan Los Frailes i Aznalcóllar utanför Sevilla. Det svenskägda gruvbolaget Bolidens spanska dotterbolag Apirsa drev gruvan. Katastrofen: Omkring 7 miljoner kubikmeter giftigt gruvavfall och metallhaltigt vatten vällde ut i floderna Agrio och Guadiamar. Det förorenade stora landområden och gränsade till nationalparken Doñana, som är ett viktigt våtmarksområde. Efterspel och sanering: Olyckan räknas som en av Spaniens värsta miljökatastrofer. Det tog flera år att sanera de drabbade markerna och vattendragen.
Tre skrämmande dokumentärer.
Deutsche Welle: The dark side of green energy
https://youtu.be/pjIdJRWJQAA?si=uhb-5MXuT31G1cQC
Australiska 7 News Spotlight
The dirty secret powering Australia’s green future
https://youtu.be/NNrsExOOn80?si=XUi5QBZQ0DV0hFcK
China’s EV shame: the deadly reality behind the ‘clean, green’ electric vehicles
https://youtu.be/SNag4j0nmKU?si=FakAuzLHKWNv0o49
SkyNews
Clean energy’s dirty secret: the pond in China filled with toxic leftovers
https://youtu.be/bLFYChw5c0Y?si=NgZjV4iH1gIlqzPN
Varför gör inte Public Service sådana här grävande reportage? Varför hyllar man helt okritiskt denna utopi?
Jag kommer ihåg när jag för några klimatministrar sedan. Talade med närmaste medarbetare. ”Vi vågar inget annat” Fick jag som ärligaste svar.
I dag har de bättre koll men vågar inte öppet berätta det. Osv
Mvh
Alla siffror visar att batterifordon bara kan vara en parentes i fordonsutvecklingen. Elmotordriften är en annan faktor, där elkraften kan genereras av gas, bensin eller dieselmotorer i bilen. Vinsten med sådan drift är att de mekaniska transmissionsförlusterna elimineras. Men här finns det stora frågetecknet, vad skall i framtiden driva generatorerna? Förhoppningsvis täcker fortfarande jordens råoljereservoarer behovet under övergångstiden. Men glöm batterifordon! Ny teknik kommer!
#8
Förstörd vattenförsörjning kommer vi att få här också om Sveriges övertolkade vattenregleringsdirektiv från EU genomförs.
Det kommer att leda till bl.a sänkta grundvattennivåer.
Själv tror jag att batteribilar (dyra fordon) från början aldrig var menade åt ’kleti och pleti’. Dessa skulle/skall bo i 15 min.-städer med endast offentliga transportalternativ, inga enskilt ägda fordon, allra minst petroleumdrivna dylika. Batteribilar skulle förbehållas etablissemanget, dvs de besuttna som behöver resa innanför och utanför städerna för umgänge och beslut över huvudena på vanligt folk.
Denna inriktning blev obsolet och ’rädda planeten’-kollektivet med koldioxidfobi tog politiskt över, utan att förstå ett skvatt av vad en forcerad batteribilsutveckling skulle föra med sig i form av oåterkallelig miljöförstöring, som Tege T & signaturen Christian S så väl beskriver och exemplifierar. En av de f.n. värsta miljöskandalerna utspelas tror jag f.n. i just Indonesien, vad avser nickelbrytning & -anrikning, främst organiserat av kinesiska företag, åtminstone enligt tidigare förmedlad information.
Tack Tege T, bra jobbat.
I ljuset av detta återvänder jag till Daniel Wanligh och Lennart Bengtsson.
Daniel wanligh krävde en kvantifiering av alternativen till globala uppvärmningen relativt Koldioxidökningen.
Och då Lennart stöttade Wanligh så tänkte jag räkna ut och kvantifiera:
Då ser det ut så här för kvantifieringen av något annat än koldioxidhypotesen…
Solinstrålningen har ökat med 0,88W/ m2 per decennium 1984 – 2018.
Räknar vi då med 4:a decennier blir det 0,88 × 4= 3,52 W/m2.
3,52W/m2 ger med IPCC:s klimatkänslighet på 0,75 grader C per W/m2 ungefär 2,6 celsius.
Använder vi den samlade vetenskapen och matematiken så blir uppvärmningen globalt ca 1,5 grader till 2,5 grader med 3,52W/m2 extra instrålning.
Nu vet alla som läser här att jordklotet är svårt att värma pga havet och klimatsytemet.
Men som vi ser kan ungefär hela uppvärmningen sedan 1984 förklaras med solinstrålningsökningen..
3,52W/m2.
Så – då har det kvantifierats OCH då kan man fråga sig…ÄR DET DÄRFÖR SOM VI SKALL BYGGA ELBILAR?
Är det därför vi skall förstöra haven med vindkraft.
Är det därför vi skall utvinna giftiga jordartsmetaller?
Är det därför vi behöver Northvolt och Peter Carlsson?
Är det sådant våra skatter och pensioner skall gå till?
Skall vi stoppa solinstrålningökningen?
Nr 16…
Uppgifterna är från:
” Which are the main drivers of global dimming and brightening”
Peer Reviewed
2025.aug.
Den ”rena energins” smutsiga hemlighet ligger i kritisk mineralutvinning!
En färsk rapport från FN:s tankesmedja om vatten, United Nations University Institute for Water, Environment and Health (UNU-INWEH), visade att den växande efterfrågan på litium, kobolt och nickel som används i batterier och mikrochips tömmer vattenförsörjningen, urholkar jordbruket och utsätter samhällen för giftiga tungmetaller. Rapporten visade att även om elfordon kan minska utsläppen i västvärlden, drabbas samhällen i stora gruvregioner i Afrika och Latinamerika av miljö- och ohälsokostnader.
”Kritiska mineraler håller snabbt på att bli 2000-talets olja”, säger Kaveh Madani, chef för UNU-INWEH. ”Det vi säljer som en lösning för hållbarhet skadar aktivt människor någon annanstans i världen. Hur kan vi då kalla omställningen grön eller ren?”
Rapporten visade att produktionen av sällsynta jordartsmetaller år 2024 skapade cirka 700 miljoner ton avfall. I Demokratiska republiken Kongo, en av världens största koboltproducenter, har utvinningen lett till omfattande föroreningar av floder som används för dricksvatten, fiske och bevattning i det sydöstra gruvbältet i Lualaba-provinsen. Kvinnor som arbetar inom sektorn har rapporterat reproduktiva hälsoproblem. Samtidigt, trots att gruvsektorn bidrar mer till ekonomin, hade cirka 64 procent av människorna i Demokratiska republiken Kongo fortfarande inte grundläggande tillgång till vatten år 2024.
Mvh,
Några påpekanden. Litium kan utvinnas även på annat sätt än ur saltsjöar. Vissa pegmatitgångar innehåller brytvärda halter och avlagringar från gamla kratersjöar kan också vara brytvärda. Den första typen finns troligen även i Sverige, fast man knappast prospekterat efter litium här. Fyndigheterna i saltsjöar har ju urlakats ur främst vulkaniska bergarter i omgivningen – så just i Anderna som ju är ett intensivt vulkaniskt område.
Aluminiumfyndigheterna är i praktiken outtömliga. Att de anges vara så små beror just på att aluminium är ett så vanligt mineral i jordskorpan. Därför har nästan ingen någonsin funnit det värt att bryta andra aluminiummalmer än bauxit som är nästan ren aluminiumoxid (liksom ingen bryter annat än nästan ren järnoxid). Bauxit uppstår genom att lermineral vittrar i många miljoner år i ett fuktigt och (oftast) varmt klimat tills nästan allt utom just aluminiumoxiden har lakats ur. Det är f ö därför fyndigheterna främst finns i tropikerna.
Det går dock mycket väl att utvinna aluminium ur andra orenare aluminiummineral, men det blir givetvis dyrare. Jag vet att man tillverkade aluminium från nefelin i Sovjet, men jag vet inte om det fortfarande sker.
#19 Aluminium är en bra metall men det krävs el för att utvinna ur bauxit:
”För att producera 1 ton primäraluminium ur råvaran bauxit krävs ungefär 4 ton bauxit och cirka 15 000 till 17 000 kWh el. Denna process är mycket elintensiv och elen står för merparten av energibehovet i smältelektrolysen.”
Gissar att förekomsten av Bauxit OCH överskott av el är en av förutsättningarna för lönsamhet.
Kanske är det ett bra sätt att flytta elöverskott?
Nr 19 tty
Om litium och pegmatit:
Jodå, på våran gamla släktgård, mellan vänern och uddevalla skall ett företag borra efter litium.
Det området har gott om en mängd mineraler – några kilometer bort ligger Skuleboda – gruvorna, sveriges näst mesta mineralförekomst…tror att det är runt 130 olika mineraler i samma fyndighet.
Bl a bröts där en massa glimmer till tyska krigsindustrin…
När vi var barn plockade vi en massa topas, amasonit o dyl…i slaghögarna.
Något större med litium..tror jag dock inte…att det blir..
#21
Det är lång väg från provborrning till färdig gruva. I genomsnitt tar det mellan 16-20 år innan man har en färdig gruva. När väl luften har gått ur denna gröna utopi kan man mycket väl sitta där med en miljardutbyggnad och finna sig själva strandsatt med miljarder som spenderas på efterfrågan av överproduktion.
Det räcker med att ta en tur upp till Bergslagen och se spåren efter alla nedlagda järnmalmsgruvor som inte klarade globaliseringen under krisåren på 1960- och 1970-talen vilka i en del fall bara hade en enda kund, närmaste hytta t.ex. Tuna-Hästberg. 1950-talets brittsommar övergick snabbt till atomvinter.
Tänk också på att många vill använda batterier i kombination med vindkraft.
Ett batterilager, som ersätter ett hyfsat stort kärnkraftverk på 1200 MW under en vecka, måste då ha en lagringskapacitet av ca 200 GWh och kräver en investeringskostnad av ca 250 Gkr (miljarder kronor).
Ett sådant lager kommer att uppta en yta av 250 till 400 hektar. Årsproduktionen av litiumjonbatterier i världen var 2500 GWh år 2025.
Jag gör inga utsvävningar, för denna länk borde tala för sig själv!
Tillnycktringens tid kommer förhoppningsvis även innebära att elbilarna faller tillbaka.
Kom igen övriga, och kasta flaggan vars skrift säger. Växthuseffekten är vår fiende.Men tyvärr! Utan CO2 så blir det stora problem (Livets gas) utan grönska.
https://www.nyatider.nu/tyskland-och-dess-klimatmal-den-smartsamma-verkligheten/
Jag tror ingen skall oro sig för att det blir för lite koldioxid i atmosfären. Den undre gränsen är relativt väl bestämd och bör inte gå under 150 ppm kanske inte ens under 250 ppm.
Var den övre gränsen ligger vet ingen med säkerhet, kanske vid 1000 ppm. Det bör nog inte överstiga 2000 ppm för då befinner vi oss på osäker mark.
Problemet är om ändringarna sker för snabbt för då får biosfären svårt för att anpassa sig. Härtill kommer att anpassningen måste ske med så där 10 miljarder människor.
På grund av svårigheten att hitta fungerande alternativ till den fossila energin är det nog klokt att folk får vänja sig vid värden på säg 600 – 900 ppm. Jämfört med nu blir det svårt att undvika en temperaturökning på 2°C jämfört med nu. Det kan mycket väl inträffa under de kommande 100 åren
#25
Biosfären har ju klarat betydligt större och snabbare temperatursvängningar än 2 grader på 100 år många gånger i det förflutna. Vartenda Dansgaard-Oeschger event och Heinrich event till exempel.
Sedan har dessa våldsamma svängningar förvisso inneburit stora påfrestningar. Ju mer DNA-data som kommer fram, ju flera mänskliga populationer som försvunnit utan att efterlämna spår bland nutida människor hittar man. De första Homo sapiens i mellan/nordeuropa, LRJ-kulturen, t ex.
Och det har hänt i historisk tid också. Nordborna på Grönland klarade ju inte lilla istidens första minimum på 1400-talet, och eskimåerna på Östgrönland inte den sista dippen i mitten av 1800-talet.
#25
”Den undre gränsen är relativt väl bestämd och bör inte gå under 150 ppm kanske inte ens under 250 ppm.”
Det är onekligen slående att då koldioxidhalten passerade ca 250 ppm uppfanns jordbruk självständigt i minst fyra områden på bara något eller några årtusenden (”den bördiga halvmånen”, södra Kina, östra högländerna på Nya Guinra och Mexiko).
Och i alla utom Mexiko hade det då bott Homo sapiens i typ 30 000-50 000 åt.
Relaterat till tty, #27,
de som hävdar koldioxidkatastrofen-runt-hörnet framhåller alltid hur mycket mer näring som koldioxidsvultna växter innehåller.
Nr 25 L B
Turligt nog bestämmer solen inte koldioxiden temperaturen i sverige, det kan skilja 40 grader i medeltemperatur mellan sommar och vinter.
Årstiderna och solenergin driver klimatsystemet – och havet ser till att utjämna variationerna.
Vi kan lugnt invänta nästa temperaturnedgång – men då är det dags att oroa sig.
Klimatet har skiftat upp och ned dom senaste 1000 åren – problemen har Alltid varit nedgångarna, spörer, dalton, mauder…med sjukdomar och missväxt.
Du kan lugnt släppa funderingarna över teorierna – och förlita dig på verkligheten och facit.
Allt är lugnt, så länge temperaturen inte sjunker.
foliehatt #28
Det kanske funkar på låga latituder , men man kanske måste gå ner till en skörd per växtsäsong, så det kan nog bli lite knapert.
Lennart B #25,
”600 – 900 ppm. Jämfört med nu blir det svårt att undvika en temperaturökning på 2°C jämfört med nu”
Jag har för mig att Happer och Weingaard räknar på en fördubbling fr.o.m. idag till 800 ppm och kommer fram till en dryg grads global uppvärmning då jämfört med idag. I Sverige och andra nordliga länder så kan vi utan vidare välkomna en sådan höjning: Något mildare och kortare vintrar bara.
Med en ökad molnighet och nederbörd så blir temphöjningen förmodligen lägre. Jag vet inte varför vi skulle vilja undvika en sådan temperaturhöjning.
Det är lååångt till 800 ppm. Och nu har man dessutom skippat scenarier ICP8.5 (mer om det i morgon). Sanningen är väl snarast att vi verkligen får ligga i om vi skall lyckas höga koldioxidhalten så mycket?
#25 Lennart Bengtsson
Ökningen av atmosfärshalten av CO2 under 2025 var 2,23 ppm. Det är något lägre än snittet 2010-2020 som var ca 2,5 ppm. Totala halten i april 2026 var ca 430 ppm. Se länk:
https://gml.noaa.gov/ccgg/trends/gr.html.
Låt oss anta en ökningstakt på 2,5 ppm/år. Då tar det 430/2,5 = ca 170 år innan fördubblad halt, 860 ppm nås. Det betyder gott om tid för anpassning för kommande generationer. Och oljan räcker ca 50 år och kolet kanske 100 år så utsläppstakten kommer ju tvångsmässigt innan dess också att minska.
Notera dock att den ekvivalenta koldioxidkoncentration , dvs summan av samtliga väderoberoende växthusgaser, se ( https://gml.noaa.gov/aggi/index.html) för en detaljerad sammanställning, uppgick 2024 till 539 ppm och ökade 5 ppm mellan 2023 och 2024. Jag förstår inte varför övriga växthusgaser genomgående utelämnas i inlägg och kommentarer. Referensen som jag angivit ger en detaljerad sammanställning.
Om någon har andra uppgifter vore jag tacksam för en referens.
Nr 33 L B
Skall vi införa ekvivalent koldioxidkoncentration i atmosfären – så blir det ju än värre haltande i hypotesen om koldioxidens effekt.
Moln + sol + koldioxid = förändring i temperatur.
Moln + Sol = 1
Moln + Sol + koldioxid = 1
Om man utgår från att mer solljus faktiskt når marken, sedan 1980 – talet.
Som Wanligh skulle ha uttryckt det:
” Det är uppmätt.”
# 33. Varav vi drar slutsatsen att koldioxid svarar för 80 procent och övriga växthusgaser för 20 procent av växthuseffekten. Lätt att räkna.
Jag fick lära mig att samma fysikaliska lagar verkar förvisso hela tiden men eftersom systemets tillstånd är ständigt föränderligt får lagarna andra utfall.
Magnus Blomgren [29]; ”Klimatet har skiftat upp och ned dom senaste 1000 åren – problemen har Alltid varit nedgångarna, spörer, dalton, mauder…med sjukdomar och missväxt”. Visst är det så! Det är risk att vi på nytt är på väg mot ett ny kallperiod liknande de som du nämner. Dalton var ju den senaste mellan ca 1790-1830. Solaktiviteten under denna tid med sina SC5-6, var låg, något lägre än vår tids SC24-25, som vi inte ännu har sett den fulla vidden av dess konsekvenser. Kanske har vår antropogena CO2 någon mildrande verkan.
https://www.swpc.noaa.gov/products/solar-cycle-progression
Nr 37 Björn
Det mest extrema i klimatväg, dom senaste 50 åren, var att uppvärmningen i troposfären ( enl UAH) gjorde en paus i Uppvärmningen från början på 2000 – till 2015.
Otroligt nog – sammanföll det med att solaktiviten 2008 – 2019 var den lägsta på ca 100 år.
Skulle vi då haft den närmast otroligt låga solaktivitet som under Mauder (ca 1650 – 1715..)varade under den långa tiden och frös ihop klimatet – så kan vi där se att vi redan från början av 2000 – talet var påväg mot en eventuell köldperiod.
Dom sambanden är närmast skrämmande.
Risken är nu stor för något liknande 2030 – 2060 eller längre.
Det kan absolut bli kallare – om man bara använder facit!
Magnus Blomgren [38]; Jag konstaterar här i efterhand att NOAA i sin länk har tagit bort solaktiviteten under Maunder minimum. Sådana data verkar mer och mer bli besvärande för klimatforskningen. Man vill naturligtvis så länge som möjligt fördröja avslöjandet om undanhållande av fakta.
Nr 39 Björn
Ja – det där är klimatnarrativsmagi!
Men normalt brukade antalet solfläckar under Mauder anges till bara något 50 – tal, mot normalt kanske runt 40 000 solfläckar för dylikt tidsintervall…
Uppvärmningspausen på 2000 – talet var intressant, förutom den låga aktiviteten minskade också vattenångehalten med 10% i stratosfären – det är stora och snabba skeenden – tur att havet jämnar ut.
Som alternativ till rena elbilar (BEV) borde man mycket väl kunna se hybridbilar (HEV), sådana som man inte laddar med sladd. En HEV har ett batteri på 1 – 2 kWh, medan batteriet i en BEV rymmer 50 – 100 kWh. Om vi antar att behovet av olika metaller i ett hybrid- eller elbilsbatteri är proportionellt mot kapaciteten, så kan man producera c:a 50 HEV-batterier med samma metallinnehåll som ett BEV-batteri.
Idag produceras drygt 10 miljoner BEV-batterier i världen per år. Råvaruinnehållet skulle då (teoretiskt sett) räcka till ung. 500 miljoner HEV-batterier.
Eftersom det tillverkas totalt c:a 90 miljoner bilar (av alla slag) i världen per år, skulle c:a 1/5 av dagens mineralbehov till BEV-batterier räcka till en världsproduktion av bilar enbart bestående av HEV-bilar.
En HEV-bil drar 20 – 50 % mindre bensin än en motsvarande ren bensinbil, beroende på körförhållandena. Om hela världen körde HEV-bilar skulle vi alltså spara ansenliga mängder drivmedel, och därmed minska utsläppen med motsvarande andel. Samtidigt skulle efterfrågan av kritiska råvaror sjunka drastiskt.
#41 GK
Exakt det resonemanget hade Toyota tills alldeles nyligen. ”Vi kan bygga många fler hybridbilar än rena elbilar med samma mängd kritiska batterimineraler”.
Kanske blev konkurrenstrycket från andra biltillverkare till slut för stort och man fick överge sin policy.
# 41 GK
Rätt tänkt.
Det finns mer fördelar med HEV, förlustvärmen från motorn värmer bilen.
Bilen kan även användas som elverk och sälja ström en kall vindstilla dag och förlustvärmen används till att värma sitt eget hus.
#42 SatSapiente
Jo, Toyota och även andra japanska bilföretag förfäktar hybridtekniken. Huruvida denna policy är övergiven kan väl diskuteras. Såväl Toyota som övriga japaner tillverkar och säljer både BEV, HEV och PHEV (hybrider med sladd) samt rena bensinbilar. Vilken teknik som går vinnande ur striden så småningom vet ingen. Däremot har alla dessa företag valt att inte lägga alla ägg i samma korg, vilket säkert är mycket klokt.
Att jag personligen anser att HEV är ett fantastiskt bra steg mot framtiden har föga betydelse i sammanhanget.
#43 Bo Nordebo
Jo, förlustvärmen nyttiggörs till kupévärme i en HEV, precis som i en bensin- eller dieselbil.
Däremot kan man inte ta ut någon elenergi från batteriet i en HEV eftersom den saknar såväl elkontakt som laddsladd. Detta är å andra sidan en fördel, såtillvida att en HEV inte belastar elnätet och inte heller kräver en laddbox. En värld bestående av HEV kräver ingen som helst förstärkning av elnätet för att fungera.
# 45 GK
Jag förespråkar Dieselelektrisk med batteri så att man har alla möjligheter, både ta energi från nätet och leverera. Tänk vad bra att ta el från bilen till en sommarstuga så att man slipper den fasta avgiften till nätägaren.
Toyotas system är optimalt i statstrafik men drar mer energi vid landsvägsfart.
Batterierna är nu för dyra men i framtiden……..
En elbilsåkare jag känner som är mer insatt hävdar att det är bara en tidsfråga innan batteriet i dagens bilar fattar eld. Varje cell har inbyggt elektronik som förhindrar överladdning. Förr eller senare kommer elektroniken i en cell att fallera och det blir fyrverkeri av alla.
#47
Varje cell har åtminstone åtta potentiella felkällor.
1. Litiumplättering eller dendrittillväxt.
2. Nedbrytning av det fasta elektrolytskiktet eller gasgenerering inne i batteriet. Det är verkligen ett problem när det fasta elektrolytskiktet börjar sönderfalla termiskt för vips är det ett Tjernobyl i miniatyr och hamnar på nyheterna.
3. Tillverkningsfel. Ingen tillverkningsprocess är 100% fri från föroreningar, att det hamnar små föroreningar i cellerna.
4. Intern kortslutning som kan höja temperaturen drastiskt och kan leda till att elektrolyten torkar ut vilket är lite av en dj*vla katastrof.
5. Mekanisk utmattning pga stötar och vibrationer.
6. Termisk rusning vilket orsakas av en rad underliggande kedjereaktioner.
7. Lödpunkterna vid batteriflikarna på cellens vardera ände kan drabbas av utmattning pga stora temperaturväxlingar samt att det skickas en herrans massa ström in och ut hela tiden.
8. Galvanisk korrosion. Två olika metallflikar sitter ihoplödda med varandra vilket kan försvaga materialet.
Ta detta multiplicerat med antalet battericeller. Der är inte frågan om och utan när.
På modulnivå kan sensorer lägga p.g.a ålder. Det i sin tur kan skicka fel signaler eller inga signaler alls till BMS.
Kylkanaler kan täppas igen helt eller delvis av utfällningar eller andra föroreningar. Vad händer med batteriet om delar blir mycket varmare än andra?
Detta kommer att ske i takt med att batterribilarna åldras.
# 47 Christian S
Tack!
Kan du kommentera de nya natriumbatteriet.
Är det lika illa ?
En familj. två vuxna och tre barn med bagage, väger 400-450 kg. Innan de ens satt sig i en batteribil, släpar den med sig lika mycket bara i batterier. I en tio tons lastbil väger batterierna 2-3 ton innan minsta pappkartong har lastats. Vi betalar mer för mindre.
#48
Natriumbatterier:
Större och tyngre
Lägre energidensitet
Kortare livslängd
Färre antal laddcyckler
Kan inte snabbladdas som samma vis som litiumbatterier.
Grafitanoder kan inte användas.
Högre internt motstånd
Lägre operativ spänning
Fungerar inget vidare i kyla
Det finns en risk att de självurladdar snabbare.
Och om elektrolyten läcker ut blir det lika illa som litiumbatterier.
#28 foliehatt
Du skriver: ”de som hävdar koldioxidkatastrofen-runt-hörnet framhåller alltid hur mycket mer näring som koldioxidsvultna växter innehåller.”
Detta har jag funderat lite på. Tomater odlas ju gärna i växthus med extra koldioxid. Min fundering är ifall jag skulle äta samtliga tomater från en planta från ett växthus med extra CO₂ jämfört om jag skulle äta samtliga tomater från en planta utan extra CO₂. Med extra CO₂ får jag äta mycket mer tomat, min gissning är att jag får mer näring trots en lägre näringshalt. Risken är väl att jag får för många kalorier och blir fet…
Är det någon som vet? Med ökad CO₂-halt blir det mindre näring per kilo tomat, men jag tror det blir mer näring per planta. Förmodligen för att mer CO₂ gör att plantan kräver mer gödsel och lätt får näringsbrist när CO₂-brist inte begränsar tillväxten.
#5 Staffan Wohrne
Du skriver: ”En sak det inte talas så mycket om är elektromagnetiska fält i elbilar. Om jag har fattat rätt ligger gränsvärdet på en arbetsplats på 6 mikrotesla. I en elbil är fältet 6-50 uT om man kör lugnt. Gasar man på blir det större. Vem står för vårdkostnaderna för de extra antalet cancerfall som det för med sig ? För att inte tala om det lidande som uppstår!
Det har gjorts forskning på cancerrisker på grund av magnetiska växelfält. Man har konstaterat en viss ökning av cancer (barn tror jag) som bott nära en kraftledning och konstaterat en viss ökad cancerrisk. Nu tror jag att resultatet är feltolkat. Problemet är inte magnetfälten utan den kemi som uppstår då t.ex. snöflingor laddas up genom ett gnistöverslag när dom kommer nära en högspänningsledning. Jag har själv tillverkat konstiga molekyler med hjälp av gnisturladdningar för att studera spektrum från saker som difluorotriacetylen. En mycket lång linjär molekyl. Gnisturladdning under lågt tryck gör att temperaturen sjunker tillräckligt snabbt för att molekyler som bildas i plasmat inte skall hinna reagera till stabilare former. Ett problem med metoden var att man måste vara försiktig, fick man med lite luft bildades gärna dioxiner och annat obehagligt enligt den kemist som lärde mig tekniken.
Jag ringde Maria Feychting som varit ansvarig för en studie i Sverige och föreslog att man skulle använda deras matrial till att se ifall det spelade roll hur de som fått cancer bodde i förhållande till förhärskande vindriktning. Förekomsten av eventuella cancerogena substanser borde vara starkt beroende av det. Hon svarade att det inte var aktuellt, hennes professor var inte intresserad av kemi utan av hälsoeffekterna av icke joniserande strålning.
Personligen är jag övertygad om att det inte finns några hälsoeffekter alls av måttligt starka elektromagnetiska växelfält. Jag kan inte se någon möjlig verkansmekanism. Höggradigt ostabila (reaktiva) molekyler som bildas i plasmat när en regndroppe eller snöflinga kommer nära en högspänningsledning är en uppenbar risk enligt min mening. Lyssna under en högspänningsledning en vindstilla vinterdag med lätt snöfall. Man hör ett frasande ljud från alla små blixturladdningar. Så länge det bara är ren luft i plasmakanalen lär inget cancerogent bildas, men finns det några kolhaltiga ämnen så bildas giftiga substanser.
Strålsäkerhetsmyndigheten skriver: ”Trots att forskning pågått i över 30 år går det inte att ge ett säkert svar om magnetfält kan orsaka cancer. Forskare har i flera oberoende studier observerat att en större andel barn insjuknat i barnleukemi då barnen i sin bostad varit exponerade för förhöjda magnetfältsnivåer från kraftledningar. Sambandet mellan magnetfält och barnleukemi kvarstår när man tagit hänsyn till flera andra tänkbara riskfaktorer. Världshälsoorganisationen (WHO) har därför bedömt magnetfält som möjligen cancerframkallande, vilket är den svagaste misstankegraden. Forskare har däremot inte funnit någon biologisk mekanism som kan förklara hur exponering för magnetfält skulle kunna orsaka leukemi.”
# 51 Leif Åsbrink
Angående CO2 för växter.
En Svensk björk får sin näring från CO2 i luften och mineralerna i marken.
Träden ”pumpar” ner CO2 i marken för att lösa upp mineraler den behöver som den den sedan suger upp via vattnet.
Det är därför grundvattnet är surt och fräter på kopparrören.
En tät oröjd skog gödslar sig själv med CO2, i en gles skog blåser CO2 bort.
Är det någon som har räknat på hur mycket CO2 som försvinner i marken ?
Bästa sättet att suga ut CO2 från luften är att plantera träd.
Vet ingenting om tomatodling, tror de växer i en näringslösning utan jord.
Akilleshälen för alla utom Kina är produktionen av batterier till el-bilarna.
Kina dominerar fullständigt den globala marknaden för batterier till elfordon, med 70 % av världens batteriproduktionskapacitet!
Denna siffra kan som referens jämföras med USA som har 20 procent av produktionen av olja, följt av Saudiarabien och Ryssland med respektive 12 % av världsproduktionen. Vår västra granne Norge står sedan för hela 2 %.
Se vidare detta av Bertrand Théaud,
https://www.youtube.com/watch?v=tS_fJJxMjn4
Vill man, kan det hoppas till ca 7:30, notera sedan 13:58.
USA har redan satt ned foten mot Kina, men EU ?
Måste tysk och europeisk industri haverera helt först ?
#52 Leif Åsbrink
Den springande frågan kring ’millimeterstrålning’ är huruvida seriöst orienterad forskning förekommer/har förekommit för att försöka fastställa sannolika kausala samband med leukemi, gliom mm? Om sådan forskning undertryckts eller drivits med inverkan från ’jäviga parter’ ex. telefon/nätföretag, finns objektiva data inte tillgängliga. Det blir som Du antyder, men med mina egna ord, ’att forskningen inte kunnat fastställa (kausala) samband’. ’Det som inte undersökts ordentligt existerar inte’, påstod någon klok(?) person. Dock kvarstår av Dig refererade farhågor uttryckta via WHO.
Min fråga till Dig: vilken är Din inställning? Förespråkar Du den försiktighetsprincip, som Du ofta vad gäller användning av fossila bränslen relativt koldioxidutsläpp och möjlig temperaturpåverkan, att gälla också vad gäller exponering för elektromagnetiska fält i allmänhet?
Det finns förutom av Dig refererade tänkbara ’leukemifall avseende barn’ även andra ’cancertänkbara’ samband i ’epidemiologiska data’; t.ex.
• en stark ökning av hjärngliom parallellt med expansion av mobiltelefonanvändning i England;
• en kvardröjande ’forskningsmässigt’ icke-verifierad ökning av hjärntumörer hos lokförare av elektriskt driva lok;
En parallell fråga är om Strålsäkerhetsmyndigheten är opåverkad av industriella intressen? Den oberoende Strålsäkerhetsstiftelsen har en helt annorlunda beskrivning av elektromagnetiska fälts påverkan. Vad ska medborgare i allmänhet förlita sig till?
Att Du själv inte kommit på någon mekanism för påverkan utifrån Din profession, om jag får tolka Ditt inlägg, betyder inget som ’facit’ för mig själv.
# 54, Även i Kina gäller fysikens lagar. Även där står vindkraftverk stilla när det inte blåser, och solpaneler levererar inget i mörker. Knepigt hur de resonerar. Om de faktiskt vill skada andra länders ekonomi, mister de ju marknad. Men kanske får makt.
#55 Göran Åkesson
Att hjärngliom ökat parallellt med expansion av mobiltelefonanvändning i England är ett gammalt resultat som senare forskning visat var fel: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38458118/https://www.ceu.ox.ac.uk/news/mobile-phone-users-do-not-have-an-increased-risk-of-brain-tumours
”När man i vissa äldre register såg en ökning av hjärntumörer (specifikt glioblastom) under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet i England, bedömer forskare att detta främst berodde på förbättrade diagnostiska metoder. När man i vissa äldre register såg en ökning av hjärntumörer (specifikt glioblastom) under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet i England, bedömer forskare att detta främst berodde på förbättrade diagnostiska metoder.”
Beträffande lokförare, spårvagnsförare, svetsare och andra yrkesgrupper som utsätts för magnetiska växelfält finns vissa statistiska samband. Personligen tror jag att andra miljöfaktorer är orsaken – och det är mycket svårt att undersöka och jag känner inte till att några studier gjorts.
Värt att betänka är att jordmagnetfältet är ungefär 50 μT. En skridskoprinsessa som roterar utsätter sig för ett växelmagnetfält med amplituden 50 μT toppvärde, 35 μT effektivvärde. Värre är det för människor som har magnetiska smycken. Då är det starka magneter som när dom rör sig ger upphov till starka magnetiska växelfält.
Vanliga småmagneter, kylskåpsmagneter t.ex är typiskt 1 till 10 mT (1000 till 10000 μT). Starka magneter är över 1T, 1000000 μT
Magnetröntgen är som standard 1,5T men på universitetssjukhus finns även forskningskameror på 7 T för extremt detaljerade hjärnavbildningar.
En magnetkamera har en radiosändare med en uteffekt mellan 10 och 30 kW. Den arbetar med korta pulser och växelmagnetfälten blir då extremt starka. Den genomsnittliga strålningseffekten som patientens kropp faktiskt absorberar (kallad SAR – Specific Absorption Rate) ligger i regel mellan 0,4 och 4 Watt per kilo kroppsvikt beroende på undersökning. Detta motsvarar en total kroppsabsorbering på mellan cirka 30 och 250 Watt.
Som jämförelse: ”Alla mobiltelefoner som säljs inom EU har ett SAR-värde som ska vara lägre än gränsvärdet för radioexponering. Det gäller om du använder telefonen på det sätt som beskrivs i manualen. Gränsvärdet är satt till en nivå långt under de nivåer där det finns säkerställda hälsorisker. För mobiltelefoner är gränsvärdet 2 watt per kilogram kroppsvävnad (W/kg).”
Beträffande kraftledningar och betydelsen av kemiska förändringar av luften pga urladdningar finns en modern studie som visar att det inte är en förklaring. Däremot har man funnit att cancerrisken inte är större invid kraftledningar: ”Previous studies by the researchers have demonstrated that on average there is no increased risk of leukemia among children born near power lines in recent decades. However, prior to the 1980s, the same research confirmed an increased risk of childhood leukemia, which is still to be explained.” https://www.oncology-central.com/theory-linking-power-lines-air-pollution-and-childhood-leukemia-called-into-question/
Att jag själv inte kommit på mekanism för påverkan saknar givetvis betydelse för alla andra. Men såvitt jag vet har ingen annan kommit på någon mekanism heller – men det innebär naturligtvis inte att ingen mekanism kan existera.
Här finns ett exempel på hur cancerceller hämmas av ett svagt växelmagnetfält vid 20Hz och 5000 μT https://www.nature.com/articles/s41598-023-34144-5 Dom skriver: ”Low-frequency magnetic fields exert noninvasive, nonionizing, and nonthermal effects on cells and tissues. They enhance the cellular oxidative stress response and regulate the apoptotic signaling pathway, changing the intracellular Ca2+ concentration to induce apoptosis1,2,3. They are widely used to treat tumors and neuropsychiatric and bone diseases.”
Området är nytt. Så här skriver NIH: ”While the preclinical data and early pilot studies are highly encouraging, LFMF cancer therapy is still an emerging science. Most of the evidence comes from in vitro (cell) and animal studies, and extensive human clinical trials are required to establish standardized protocols.” Fälten är dock starka jämfört med gällande gränsvärden:
1) Allmänheten (Strålsäkerhetsmyndigheten/ICNIRP): Det officiella referensvärdet för maximal exponering är 100 μT
2) Försiktighetsprincipen (Svenska kraftnät): Vid planering av nya bostäder och skolor används 0,4 μT
3) Arbetsplatser (Arbetsmiljöverket): För yrkesexponering ligger gränsvärdet avsevärt högre, vanligtvis på 1000 μT
Forskning om mekanismer pågår, men epidemiologiska studier skulle för länge sedan ha visat ifall magnetiska växelfält är en faktor av betydelse för utvecklingen av cancer.
https://www.kuriren.nu/nyheter/lulea/artikel/llt-far-nya-elbussar-gamla-skickade-till-estland/l78m135j
Låst artikel men innebörden framgår.
Vad är det man brukar säga, höjden av dumhet är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett annat resultat…och snart är också den billiga fjärrvärmen i Luleå ett minne blott om jag förstått saken rätt.
#57 Leif Åsbrink
Tack för kompetteringar! Jag har ännu inte läst den länkade studien kring gliobastome, men ger ett par noteringar kring Din kommentar;
1. Mobiltelefoner på, säg 1990-talet, nyttjade äldre antenndesigner och högre uteffekter för att nå basstationer än mobiltelefoner på 2020-talet. Detta ökade lokal absorption nära telefonens antenn. Tidig användning av mobiltelefoner skedde oftare än nu med telefoner intill örat. Kontinuerlig på verkan ackumulerar troligen negativ påverkan.
2. Du anger: ’Området är nytt’ vad gäller terapi med LFMF. Det är inte korrekt. Den svenska läkaren och kirurgen Sven-Ivar Nordenström var pionjär inom området på 1980-talet med elektro-kemisk behandling av cancer, s.k. ECT behandling. Nordenström använde svag likström med elektrodplattor på såväl hud- som tumörnära. Ur magnetfältssynpukt är det medelvärdesrelaterat jämförbart med terapier med växelström. Den teoretiska grunden är likvärdig: profilering, apoptos och migration-påverkande tumörtillväxt. Nordenström var främst verksam i Kina, eftersom det svenska etablissemanget närmast hånade hans arbeten inkl. hans dotorsavhandling kring ’kroppens interna elektriska system’. Många fall av tumörregression & symptomlindring finns såvitt mig bekant (enligt information för lång tid sedan, ej aktualiserad) dokumenterade särskilt i Kina, där hans metod(er) fann stort välkomnande.
#59 Göran Åkesson
1.) Jag minns en studie där man frågat personer som fått cancer vid ett öra vilket öra dom brukat använda när dom talat i telefonen. En anmärkningsvärd iakttagelse var att cancerfrekvensen i det öra dom uppgav att dom inte brukade använda var lägre än hos kontrollgruppen som inte använde mobiltelefoner alls. (Det var länge sedan.)
Slutsatsen att cancerfrekvensen var högre på det öra som man brukade använda visades därigenom vara fel. Den totala förekomsten av cancer hos mobilanvändare var såvitt jag minns inte högre än i kontrollgruppen som inte använde mobiltelefoner alls.
2.) Självklart kan likström tänkas påverka cellerna. ECT beskrivs så här:
Steg 1: Patienten ges en låg dos cellgift (oftast Bleomycin) antingen intravenöst eller direkt in i tumören. Cellgiftet är mycket effektivt men har normalt svårt att tränga igenom cancercellernas täta membran.
Steg 2: Läkaren applicerar korta, kraftiga elektriska pulser (elektroporation) över tumörområdet med hjälp av nålelektroder.
Steg 3: Det elektriska fältet skapar tillfälliga mikroskopiska porer i cancercellernas membran. Detta gör att cellgiftet kan slinka in i tumörcellerna upp till flera hundra gånger mer effektivt än vanligt.
Alltså ECT är korta, kraftiga elektriska pulser (elektroporation)
”Cancerterapi med växelström är en kliniskt bevisad metod som kallas TTFields (Tumor Treating Fields). Det är en bärbar, non-invasiv behandling som använder svaga, alternerande elektriska fält (växelström) för att specifikt störa cancercellers celldelning (mitos) och få dem att dö.”
Jag diskuterar svaga lågfrekventa magnetiska fält. De associerade elektriska fältet vid 20Hz och 5000 μT, proportionellt mot derivatan av magnetfältet är mycket litet. Storleksordningen 1V/m. Löjligt lite jämfört de elektriska fält man får genom att sända in ström.
Det är alltså National Institutes of Health (NIH), a part of the US Department of Health and Human Services som skriver ”While the preclinical data and early pilot studies are highly encouraging, LFMF cancer therapy is still an emerging science. Most of the evidence comes from in vitro (cell) and animal studies, and extensive human clinical trials are required to establish standardized protocols.” Det är inte jag som hittat på att området är nytt!