Hunga Tongas klimateffekter, 3: Sjöblött i stratosfären
Utbrottet i Hunga Tonga blåste upp 150 miljoner ton havsvatten i form av vattenånga ända till stratosfären, mer än 12 km upp i luften. Det var en 15-20 procentig momentan ökning av vattenånga, som i år fortsätter att stöka till dynamiken i stratosfären och påverka vårt väder. Vi har till att börja med ett ozonhål →
Hunga Tongas klimateffekter, 2: Jättehål i ozonet!
Klimateffekterna av utbrottet på Hunga Tonga märks än så länge mest uppe i stratosfären, 10–50 kilometer över våra huvuden. Där uppe finns all den extra vattenångan från vulkanen: utbrottet ledde till en momentan ökning med 15-20 procent av mängden vatten. Men i stratosfären finns också det för livet på Jorden livsviktiga ozonet. Ozonet är ett →
Klimatfrågan går i moln, del 2:
Molnens strålningseffekt varierar över tiden
Detta är den andra delen i en serie artiklar om moln och deras effekt på klimatet. I den första delen såg vi att molnens strålningseffekt (CRE) är kraftigt negativ. Hur utvecklas molneffekten över tid? Detta är en viktig fråga i ett klimat som är i ständiga anpassningsprocesser mot en jämvikt som aldrig kan inträffa (på →
Fysikaliska processer kopplar solcykeln till ENSO-omslag
I artiklar 19/6 och 20/6 här på KU tog jag upp den pågående La Niña, samt nya forskningsresultat som visar på en koppling mellan solcykeln och ENSO:s övergång till La Niña-fas. Hur kan man förklara länken mellan solfläckcykelns omslag och ENSO:s omslag till La Niña, alltså kopplingen från solcykeln ner till förändringar i luft och →