Utbrottet i Hunga Tonga blåste upp 150 miljoner ton havsvatten i form av vattenånga ända till stratosfären, mer än 12 km upp i luften. Det var en 15-20 procentig momentan ökning av vattenånga, som i år fortsätter att stöka till dynamiken i stratosfären och påverka vårt väder.
Vi har till att börja med ett ozonhål under bildande av sällan skådad storlek, se förra artikeln i serien här. Men inte bara det:
Vi har en märkligt låg havsistäckning i Antarktis, bild här.
Vi har extrema havstemperaturer, bild här.
Vi har en stor ökning i Jordens energiobalans, bild här.
I den här artikeln ska vi se närmare på vilka effekter allt detta havsvatten ger där uppe i stratosfären och om några av de nämnda vädereffekterna möjligen kan ha orsakats av utbrottet.
Luften i stratosfären är extremt torr, bara cirka 1 mg vattenånga per m3 vid 15 km höjd (ungefär 4 ppmv).[1] Anledningen är att det vatten som lyckas ta sig upp dit nerifrån troposfären ’frystorkas’ och kondenseras ut i tropopausen (gränsskiktet mellan troposfär och stratosfär). (Ordet ’sjöblött’ i rubriken får därför tas med en nypa (havs)salt.)
Den globala uppvärmningen gör att koncentrationen av vattenånga i stratosfären har ökat med 3–4 procent per decennium sedan 1980 (i absoluta tal någon enstaka ppmv). Fortsatt uppvärmning skulle enligt atmosfärmodeller ge fortsatt ökning av halten vattenånga.
Vattenångan ökade kraftigt trendmässigt i stratosfären mellan 1980 och 2000, vilket påskyndade den globala uppvärmningen med hela 30 procent.[2] Därefter skedde en 10-procentig minskning av vattenånga från 2000–2009, vilket fick till effekt att den globala ökningen av yttemperaturen saktades ned med hela 25 procent.[3] Men netto ligger vi på en väsentligt högre nivå idag, än för 40-50 år sedan.
Figur 1. Utvecklingen av mängden vattenånga i stratosfären, mätt som ppmv. Olika mätmetoder har använts, både radiosond/ballong vid Boulder Colorado för de äldre data, och satelliter. Källa: [3] figur 1A.
Detta trendskift för vattenånga i stratosfären ses som en viktig komponent i klimatskiftet mot ett något kallare klimat som påbörjades runt år 2000.[4] Skiftet för vattenångan hänger samman med ett motsvarande skift för ozonet, se figur 2.[5] Koldioxid och andra växthusgaser har ingen roll i klimatskiftet, eftersom de ökat monotont under hela perioden.
Den ökade nivån för vattenånga i stratosfären leder till en nettoförlust av ozon i denna interaktion. Även den ökande mängden av växthusgaser bidrar till att ozonnivåerna är lägre numera. Men det är den ökande mängden vattenånga i stratosfären som har den största värmande effekten.[2]
Ozon är en växthusgas och den mindre del av ozonet som finns nere i troposfären (<10 procent) har en värmande effekt. Men den större delen finns uppe i stratosfären (>90 procent), där det i stället har en kylande effekt (samma gäller för CO2). När ozonet skapas absorberar det inkommande UV-strålning och stoppar den från att nå längre ned i atmosfären. Denna effekt är större än att ozonet ökar den utgående långvågsstrålningen.
Figur 2. Miniminivåer för ozonet i ozonhålet över södra halvklotet (60-90S) mätt i Dobson Units. Ozonhål definieras som värden under 220 DU.
Varifrån kommer då vattenångan i stratosfären och varför har den ökat? Det finns två drivkrafter bakom ökningen av vattenånga i stratosfären. Den första är ökande utsläpp av metan, som omvandlas till vatten i stratosfären via fotokemiska reaktioner. Detta antas svara för ungefär en tredjedel av ökningen i vattenånga.
Därtill sker det en större vattentransport nerifrån troposfären, vilket beror på flera saker. Dels blir luften fuktigare i takt med den globala uppvärmningen, varmare luft innehåller mer vattenånga, så mer vatten finns alltså tillgängligt. Dels innebär den ökade hastigheten i Brewer-Dobson cirkulationen att mer vattenånga tar sig upp förbi tropopausen.
Vattenånga i stratosfären har en specifik profil både i höjdledd och i nordsydlig riktning, se figur 3. Över tropopausen (den streckade linjen i figuren) har vi stratosfären med sina mycket låga koncentrationer av vatten. Vi ser att luften är som torrast strax över tropopausen i tropikerna och att (den relativa) fuktigheten öker dels i höjdled, dels i riktning mot polartrakterna.
Figur 3. Bild från en animering av hur vattenångan i atmosfären förändras månad för månad. Skalan till vänster är höjd över marken i km. Skalan till höger är antal ppmv. Den streckade linjen markerar tropopausen, som är högre upp över tropikerna och närmare marken över polarområdena. Källa: NASA Langley
Vattenånga som konvekteras upp i stratosfären förlorar sin energi när den kyls ned i tropopausen. Den bidrar därmed till att kyla de lägre luftlagrena. Detta kan man se i satellitbilder av kraftiga åskväder i tropikerna, där vattenånga konvekteras ända upp över tropopausen och kyls till de låga temperaturer som råder där, temperatur under -80 C registreras regelmässigt, se figur 4.
Men mängden vattenånga som når stratosfären nerifrån är för liten för att värma den. Temperaturen i stratosfären bestäms i stället av de fotokemiska processerna när ozon skapas av UV-strålningen från solen, se artikeln här.
Figur 4. Satellitbild av större åskväder 3 augusti 2023. Konvektionen når ända upp i tropopausen och temperatur på under -80 °C (de lila fälten nära centrum).
Vattenångans effekter i stratosfären har studerats av olika forskare. De har funnit att den dels har en stor klimateffekt, dels att den är en ledande faktor. Den långsiktigt ökande nivån av vattenånga i stratosfären anses ha lett till stora förändringar i den atmosfäriska cirkulationen:
– Det har skett en förskjutning av jetströmmen på södra halvklotet i riktning mot Sydpolen.[11]
– Brewer-Dobson cirkulationen har intensifierats i stratosfären med cirka 30 procent, med betydande konsekvenser för ytklimatet.[6]
– Man ser också tydliga effekter med den ökande vattenångan på norra halvklotet i form av att den arktiska förstärkningen blivit starkare.[7][11]
När vi nu tack vare Hunga Tonga fått en momentan ökning av vattenånga i stratosfären på cirka 15 procent, leder detta till olika vädereffekter både nu, och de kommande åren. Det är väl etablerat att det kommer att ta ett antal år för vattenångan från Hunga Tonga att ta sig tillbaka ned i troposfären.[8]
Vi ser väsentligen två temperatureffekter av det stora tillskottet av vattenånga från Hunga Tonga i stratosfären:
- Den absorberar värmestrålning från solen, vilket värmer stratosfären.
Denna värmeeffekt dominerar i tropikerna. - Den emitterar värmestrålning, vilket kyler stratosfären.
Denna kyleffekt dominerar utanför tropikerna.
Totalt sett dominerar kyleffekten av vatten i stratosfären — medan vi netto har en värmande effekt i troposfären. När vattenångan från Hunga Tonga nu förs från tropikerna mot polartrakterna och efter hand sjunker nedåt mot tropopausen, ser vi en förskjutning från den värmande effekten (1) till den kylande effekten (2) i stratosfären. Detta framgår av figur 5.
Figur 5. Temperaturanomali enligt satellitmätning (NASA:s MLS) i °K för hela 2022, angivet som anomali jämfört med genomsnittet för hela perioden 2004–2021. Y-axeln är höjdnivå med hPa på vänster skala och km på höger skala. Anomalin var mer än 10 grader i stora delar av stratosfären över södra halvklotet. På norra halvklotet fanns ingen nämnvärd anomali. Kryssmarkeringar anger under mätperioden aldrig tidigare skådad anomali. Källa: [8] fig.2A
Ökningen i vattenånga sänker temperaturen och gör att ozonet minskar i stratosfären. Detta ökar energiobalansen i klimatsystemet, ceteris paribus (Earth Energy Imbalance, EEI).[9] Det senaste året har EEI blivit allt större, se figur 6. Tentativt kan även detta hänföras till effekten av Hunga Tonga.
Figur 6. Den globala energiobalansen har ökat kraftigt sedan utbrottet på Hunga Tonga, mätt i W/m2. Data från CERES EBAF TOA All-sky.
Temperatureffekter vid jordytan. En avkylning i stratosfären är normalt sett relaterad till att vi får en uppvärmning i troposfären. Vi kan därför anta att de höga temperaturer som uppmätts över havet vid Antarktis under 2023 är länkade till Hunga Tonga. Ökande mängd vattenånga i stratosfären har gjort klimatet varmare vid markytan, medan den minskande mängden ozon gjort det något kallare.
Jetström och polarvirvel påverkas starkt på olika nivåer på södra halvklotet av den ökande mängden vattenånga i stratosfären.[11] Jetström och polarvirvel har skiftats i riktning utåt från Sydpolen efter Hunga Tonga.[8]
Vi får som resultat en påverkan på ytvädret.[10] Södra oceanen påverkas vad gäller vindstress, yttemperaturer och isutbredning. Därmed påverkas yttemperaturerna och havsströmmarna.[11] Det är därför högst sannolikt att årets märkligt låga havsistäckning i Antarktis är en effekt av utbrottet, se figur 7.
Figur 7. Anomali för havsisen runt Antarktis, miljoner kvadratkilometer.
I början av artikeln nämndes olika exempel på märkligt väder i år. Vad beror dessa fem klimat-/väderhändelser på?
- Ett ozonhål under bildande av unik storlek, se förra artikeln i serien här.
- Unikt låga temperaturer i stratosfären över södra halvklotet, se figur 5.
- En unikt låg havsistäckning i Antarktis, se figur 7.
- Extrema havstemperaturer, bild här.
- En stor ökning i Jordens energiobalans, se figur 6.
Varje sådan händelse måste i detalj förstås och förklaras på en fysikalisk nivå för att kunna attribueras. Vi har sammanfattningsvis sett att det är troligt att Hunga Tonga påverkat ozonet (1) och temperaturerna i stratosfären (2) vilket leder till effekter på dynamiken i atmosfären. Hypotesen är att detta i sin tur även leder till (3), (4) och (5).
En alternativ förklaring är att dessa väderhändelser skulle bero på ökningen i CO2. Men ökningen i CO2 är dels mycket långsam och jämn, dels är den monoton. Det är en tung bevisbörda för de som försöker påstå att årets märkliga väderhändelser skulle bero på våra utsläpp av CO2.
De fysikaliska sambanden måste påvisas på ett övertygande sätt. Det duger inte som förklaring att hänvisa till ökande CO2 och en påstådd klimatkris eller påhittade ’tipping points’ om man inte kan visa hur de fysikaliska mekanismerna för dessa klimat-/väderhändelser ser ut.
Referenser
[1] Origin and Distribution of the Polyatomic Molecules in the Atmosphere, Dobson 1956, https://doi.org/10.1098/rspa.1956.0127
[2] Shindell, D.T. 2001. Climate and ozone response to increased stratospheric water vapor. Geophys. Res. Lett. 28, 1551-1554.
[3] Contributions of Stratospheric Water Vapor to Decadal Changes in the Rate of Global Warming, Solomon och 6 medförfattare, Science 2010, https://doi.org/10.1126/science.1182488
[4] Climate of the Past, Present and Future — A Scientific Debate, Javier Vinos, 2022, ISBN
9788412586701
[5] Decreases in stratospheric water vapor after 2001: Links to changes in the tropical tropopause and the Brewer-Dobson circulation, Randel och 4 medförfattare, 2006, https://doi.org/10.1029/2005JD006744
[6] Global perturbation of stratospheric water and aerosol burden by Hunga eruption, Khaykin och 30 medförfattare, Nature 2022, https://doi.org/10.1038/s43247-022-00652-x
[7] Stratospheric water vapor feedback and its climate impacts in the coupled atmosphere–ocean Goddard Earth Observing System Chemistry‑Climate Model, Li och Newman, 2020, https://doi.org/10.1007/s00382-020-05348-6
[8] Stratospheric climate anomalies and ozone loss caused by Hunga-Tonga volcanic eruption, Wang och 12 medförfattare, Science 2023, (i peer review), https://d197for5662m48.cloudfront.net/documents/publicationstatus/121208/preprint_pdf/8502b14ddb87390d19e24e9a5a154420.pdf
[9] Heat stored in the Earth system 1960–2020: where does the energy go?, von Schuckmann och cirka 60 medförfattare, 2023, https://doi.org/10.5194/essd-15-1675-2023
[10] The circulation response to idealized changes in stratospheric water vapor, Maycock och 3 medförfattare, 2013, https://doi.org/10.1175/JCLI-D-12-00155.1
[11] Stratospheric water vapor affecting atmospheric circulation, Charlesworth och 18 medförfattare, Nature 2023, https://doi.org/10.1038/s41467-023-39559-2
Detta är den tredje artikeln i en serie om vulkanutbrottet på Hunga Tonga.
Den första artikeln finns här.
Den andra artikeln finns här.
Jag tackar för artikelserien om Hunga Tonga. Man får passa på att njuta av en gedigen vetenskaplig presentation där förklaring och ifrågasättande går hand i hand innan den klassas som desinformation.
Tack Gabriel.
Kan inte säga att jag hänger med men jag förstår att det är komplext.
Ang Arktis isförlust så har Tony Heller anmärkt på den forskare som påstår att det är ett 7,5 miljoners händelse (baserat på 40 års observationer). Snarast en händelse som återkommer vart tionde år!
https://www.youtube.com/watch?v=2b4FaDpQPyQ
Som av en händelse så kommer klotet att handla om hur vi kommunicerar klimathotet på ett bättre sätt.
https://sverigesradio.se/artikel/klimatkommunikationen-maste-forbattras
Enligt John Nairn, a senior extreme heat advisor at the UN’s World Meteorological Organization (WMO) är koldioxiden orsaken till förändringarna. Lösningen på problemen är enkel:
”We need to electrify everything… and stop burning fossil fuels. It’s not harder than that.”
https://picks.my/contentsDetail.php?idx=6370&utm_source=global&utm_medium=app&utm_campaign=6370
I P1 i dag var det någon ”professor i klimatretorik” som menade att sambandet mellan våra utsläpp och extremväder måste kommuniceras bättre.
Klotet i P1 ska prata mer om det.
Tackar – makalöst snyggt och pedagogiskt om komplicerade processer!
Det första som slår mig är hur mycket alarmisterna har att lära om klotets normalvariation gällande temperatur – en stor mängd parametrar från jordens egna förehavanden och vidare utifrån rymden skickar temperaturen upp och ned över enstaka år till 1000- tals år och mer. Min åsikt är att klimatvariationen är mycket större än den offentliga debatten vill ge sken av – havet och atmosfärscirkulationen har ett utomordentligt cykliskt förehavande över lång tid som får alldelles för lite uppmärksamhet.
Det andra som jag förvånats över är hur ofta grönlands högplatå i år markerats som varmare än normalt, jämfört med dom senaste årens nästan konstanta markering som kallare – kanske en effekt, eller också är det bara läget på hög och lågtryck och jetström…
Det fina och intressanta med väder och klimat är ju dess variation och dess komplexitet – man får alltid lära sig hur lite vi faktiskt förstår…och det är rätt trevligt…
Alarmisterna tycker nog att klimat är trist och skrämmande, eftersom dom fastnat på 1 parameter, så lite synd är det allt om dom.
3 BG
Så enkelt…. I beg to differ….
BG 3
Staffan 6
Det är därför jag skriver som jag gör i avslutningen, om de påstår att det är våra CO2-utsläpp som orsakar dessa olika väderhändelser måste de fysikaliska sambanden påvisas på ett övertygande sätt. Det har jag hittills inte sett någon göra och det går inte heller, i alla fall när det gäller att förklara årets förändringar i ozon och temperatur i stratosfären.
Kan omöjligt ha något att göra med en i stort sett konstant halt CO2.
Tack Gabriel, imponerande arbetsinsats.
”Vetenskapsmännen” som hänvisar till klimatförändringarna som orsak till sommarens väder förstår inte bättre än kyrkans företrädare som förnekade att Jorden snurrar runt Solen. Är man troende biter inga argument. Följ Gretas råd och lita på vetenskapsmännen som studerar verkliga processer i naturen eller som Einstein skapade teoretiska modeller som efterhand har verifierats.
Gabriel Oxenstierna #7 skrev:
”Det är därför jag skriver som jag gör i avslutningen, om de påstår att det är våra CO2-utsläpp som orsakar dessa olika väderhändelser måste de fysikaliska sambanden påvisas på ett övertygande sätt. Det har jag hittills inte sett någon göra och det går inte heller, i alla fall när det gäller att förklara årets förändringar i ozon och temperatur i stratosfären.
Kan omöjligt ha något att göra med en i stort sett konstant halt CO2.”
Du kan lita på att våra klimatexperter på SVT och DN kommer tolka denna värmechock som beviset på att vi nu bevittnar ”The tipping point” som Rockströmmarna talat sig varma om.
Extrema havstemperaturer hävdas.
Kollade upp dessa utgående från Bottenvikens temperaturmätningar och Finska mätningar:
https://www.ostersjon.fi/sv-FI/Ostersjon_nu/Vattenkvalitet/Temperatur
Det är svårt finna dessa extremer i de mätningar som finns!
Snarast är årets värme lägre än tidigare toppar och knappas anmärkningsvärda!
Variationen är stor där uppe.
Nån som ser 25 grader någonstans någon gång i dessa värden?
(mörkrött i Bottenviken )
https://climatereanalyzer.org/wx/todays-weather/?var_id=sstanom&ortho=3&wt=1
Nr 10 Lasse.
Visst är dessa värden obegripliga – enl satellitmätningarna är västkusten generellt 1 – 2 grader varmare än normalt och även dom rödamarkerade men i verkligheten ligger temperaturerna 1 – 2 grader Under det normala!
Jag är rätt knäckt över det där – för något är förbaskat fel med satellitmätningarna på västkusten – verkligheten är inte längre ledstjärnan.
Sprang just en tur i regn och kyla 12,5 grader söder om trollhättan – och ovanligt varmt havsvatten på västkusten, med flera grader..satelliterna mäter något annat än verkligheten.
Upprörande, jag är besviken.
Tack Gabriel för dessa inlägg om Hunga Tonga, Jag håller helt med dig om att plötsliga väderfenomen inte har med den stadigt ökande koldioxiden att göra. Det finns ingen rimlig fysikalisk förklaring för dessa.
Däremot är jag lite tveksam till att den plötsliga ökningen av temperaturen i Nordatlanten kan förklaras av Hunga Tonga. Tiden sedan utbrottet verkar i kortaste laget, liksom att det skulle unna ge en så stor effekt på havet.
Då tror jag mer på Currys metrologiska förklaring i termer av stillastående låg- och högtryck
https://klimatupplysningen.se/varmt-vatten-i-nordatlanten-skapade-klimatpanik/
#11 Magnus B
Finska mätningarna innehåller en hel del data som tydligt visar att årets sommar inte givit varma vatten alls.
Hittar inget liknande detaljerat på västkusten.
Men denna kan vara informativ:
https://www.havstemperatur.se/europa/danmark/laeso/
där 2023 inte sticker ut alls.
Men Medelhavet kanske är extremare?
https://www.havstemperatur.se/europa/mallorca/illa-de-cabrera/
Nej 2023 har inte varit anmärkningsvärt varmt i havet utanför Mallorca. Där skall det vara 3 – 4 grader varmare än normalt.
#10 och 11
Är det inte så att Climate reanalyzer har mycket klimatmodeller i sig förutom riktiga mätningar?
Jag har aldrig förstått riktigt hur det fungerar 😊
Tack igen Gabriel
”bara cirka 1 mg vattenånga per m3 vid 15 km höjd (ungefär 4 ppmv”
Vad blir partiella ångtrycket där uppe?
Skall bli intressant att höra alarmisterna när Hungatongas effekter är över och vi återgår till business as usual om ett par år.
#11
Vi har inte haft över 19 gr i havet inuti Hakefjorden (vid källsnäs badplats, långgrunt) i år. Kallaste jag minns.
Lasse nr 13
Jag länkar aldrig.. – men vill du se mer om världshavens temperatur så rekommenderar jag bloggens eminente tty:s länk i UAH juni kommentar 37…earth. nullschool. net…utmärkt och enkel satellitbeskrivning av temp.
Ska bli intressant att följa utvecklingen av forskningen å detta fenomen. Finns det f.ö några historiska jämförelser i ämnet. Antar att antalet vulkaniska utbrott ”fortfarande” har viss korrelation med solen (förändrat magnetfält). Dessutom är antalet undervattensvulkaner mångfalt högre än de ovanjord. Ifråga om större utbrott är det dock sannolikt omvänt? Eller vet vi det säkert?
Isutbredningen vid Antarktis 23-08-24 var 15 182 000 km2 vilket är rekordlågt.
Men 14-08-24 var den 19 137 000 km2 vilket är rekord sedan satellitmätningarna började 1979 då den var 18 229 000 km2 79-08-24.
Hur skulle en långsam ökning av koldioxiden kunna förklara dessa variationer?
”En unikt låg havsistäckning i Antarktis” och #18
Den var lika låg 1966:
https://ntrs.nasa.gov/api/citations/20140010704/downloads/20140010704.pdf
Men två år tidigare, 1964, var den större än den någonsin varit sedan 1979.
Så tvära kast är inget nytt.
Ingemar 12
Jag håller med ang. Atlanten.
Men i artikeln nämner jag inte Atlanten specifikt, utan bara de extrema yttemperaturer som nu råder i hela oceanen, se t ex denna bild:
https://ic.pics.livejournal.com/evil_gryphon/11301853/31509/31509_600.jpg
Den bilden är väldigt talande.
Den visar nämligen att vi nu får en andra säsongstopp i augusti som är högre än den första toppen.i mars. Så har det i stort sett aldrig varit förut. Något är konstigt med det som pågår i år med havens yttemperatur och min hypotes är att svarat stavas Hunga Tonga.
OT
Vad får de allt ifrån? Tydligen har världens soligast plats utsetts i Sydamerika – ”samma solstyrka som på Venus” (som har en tjock atmosfär).
Gabriel O #20,
Jo, det är konstigt. Om Curry et.al. hypotes stämmer med låsta högtryck som innebär extra mycket sol över Norra Atlanten så behöver ju den lösningen kanske förklaras. Kan ett vulkanutbrott på södra halvklotet förklara den låsningen?
Annars så har ju CO2-alarmisterna föreslagit att CO2 ökar den globala temperaturen, vilket i sin tur orsakar en mindre temperaturskillnader mellan tropikerna och polerna (vilket verkar rimligt), som i sin tur skulle orsaka mer låsta lägen för vädersystemen. Men hur de nått den slutsatsen är mycket oklart. Och varför skulle detta fenomen uppstå just nu? Globen har ju successivt värmts upp i snart hundra år och då måste väl en ev. låsningseffekt ha kunnat påvisats för länge sedan?
#19 tty
Patric Frank håller med och hänvisar till olika stora störningar av jordens klimat som skett i historisk tid.
En lång sågning av klimatmodeller och temperatur mätningar.
https://wattsupwiththat.com/2023/08/24/patrick-frank-nobody-understands-climate-tom-nelson-pod-139/
Han nämner Hunga-Tonga i slutet av intervjun- skall bli intressant att studera framöver.
# Gabriel
Intressant artikel, men jag är böjd att hålla med Willis E. Om Hunga Tonga påverkade strålningsbalansen borde det ha märkts tidigare ??
Kan vulkanutbrottet påverkat havsströmmar/vattentemperatur ?
Elektrifiera allt – lösningen?
En liten lustighet om har kommit till min kännedom. Arenor som Friends Arena, Tele2 Arena eller Avicii Arena (Globen) är avsedda att hålla konserter.
Stora konserter drar mycket ström. Men, dessa arenor har inte ett elsystem om är dimensionerat för stora konserter. Så de som ansvarar för tekniken vid konserterna ansluter ett antal dieselgeneratorer.
Sedan kan artisterna stå på scen och propagera för klimatkrisbluffen medan de åker land och rike runt och spyr ut koldioxid.
Är det inte dags att lägga ned Melodifestivalen med hänsyn till klimatet? Det kunde vara en markerande gest av SVT.
Gabriel, du skriver
”Vi har en stor ökning i Jordens energiobalans, bild här.”
och en länk till CERES.
Jag har tidigare här på bloggen försökt förklara att de använder Total Solar Irradiance TSI som startvärde när de beräknar jordens energiobalans EEI.
Men TSI är endast giltigt för en planet utan atmosfär, eftersom atmosfären fungerar som en menisk lins som bryter strålningen mot jordens centrum. Därför underskattar de hur mycket strålning som når jorden, och därmed överskattar andra faktorer och obalansen är sannolikt mindre.
När det gäller de höga temperaturerna i haven kan ni ju fundera ett tag på hur NOAA:s nya version fungerar.
ERSST V5 är designad att hitta värme, så jag förstår inte varför alla är så förvånande.
Detsamma gäller för övrigt alla temperaturserier som produceras med olika versioner där redan uppmätta/beräknade temperaturer får nya värden. Vi har förmodligen INGEN temperaturserie som använt samma version i mer än 5år, och då ska vi försöka avgöra om temperaturen sjunker eller stiger. Ett omöjligt uppdrag om man hela tiden ska göra annorlunda
Bevisbörda sa Bill, science is settled sa Bull. 😁
Nr 26 Torbjörn.
Jo det ser märkligt ut med dessa rekordtemperaturer i ytvattnet, som mest mäter väder så som låg vindenergi, sol och långvarigt höga lufttemperaturer – inget av detta har förelegat över Storbritannien, skandinavien eller Island under juli och augusti – ändå rekordhöga yttemperaturer?
Badtemperaturer från storbritannien, tyskland,nederländerna, skandinavien visar heller inga tendenser till rekordhöjder, svenska västkusten snarare ovanligt kallt.
Ytvattenförhöjningar är normalt kortlivade pga avdunstning.
Ändå visar satellitbilder höga temperaturer – det är svårt att förstå för en badkruka och lekman.
Det är nog många badentusiaster och naturintresserade som skulle önska sig en förklaring, det skaver.
Det är alltid irriterande att tvivla på offentliga temperaturer – men har någon av bloggens läsare sett till några höga eller rekordaktiga temperaturer längs våra kuster?
Pålandsvinden har ju varit påtaglig längs västkusten dom senaste månaderna men vart är värmen i vattnet från detta heta hav?
Snarare har ju temperaturerna varit låga jämfört med vad jag är van vid under mina 50+ år – men jag har nog blivit knäpp, eller…ve å fasa, är detta förnekarens straff – att frysa?
OT: aftonblaskan varnar i rubriken för ”Vädervarningen: Intensivt ösregn – nästan överallt”
Sedan i rubriken heter det ”Blöt helg – nästan överallt”
…och i texten så avser det större delen av Svealand och sydligaste Norrland
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/mQwlQ1/vader-prognosen-sager-regn-och-oversvamning
Jag killgissar på att allting utom sydligaste Norrland och större delen av Svealand är en betydligt mindre yta än ”nästan överallt”…men jag är ju å andra sidan varken klimatforskare eller meteorolog…..
#28 Magnus blomgren
”men har någon av bloggens läsare sett till några höga eller rekordaktiga temperaturer längs våra kuster?”
Trots mycket solsken under maj och juni kom aldrig badtemperaturerna i havet upp över +20 i norra Roslagen.
Har en brygga ut i en grund vik och där kanske det kravlade sig över +20 men i övrigt var det nog aldrig över +18 ute på fjärden där jag bor.
Orsaken var nordanvindar och alla kalla nätter med temperaturer ner till endast +3 som svalast.
Juli och Augusti har ju varit bedrövliga så allt båtliv har i princip uteblivit bland de närmare 100 båtarna som ligger i vår hamn.
Med andra ord en ”skitsommar” för alla semesterfirare och skollediga barn och ungdomar.
29 Berra
AB en minst femfaldig parodi på sig själv….
Under översvämningsvarningen: ”Gör INTE det här…BETALAVÄGG…(För att undvika översvämning…)
Nästa rad : ”7 faktorer som kan få din penis att krympa” med till-läggstexten: ”If you don’t use it, you’ll lose it”… Givet den ultravetenskapliga rapporteringen i detta ämne så förvånar det föga att en ABkrönikör tror att kärnkraft kan leda till 3-hövdade foster…vi kan kalla henne Fanny…
#26 Torbjörn
”När det gäller de höga temperaturerna i haven kan ni ju fundera ett tag på hur NOAA:s nya version fungerar.
ERSST V5 är designad att hitta värme, så jag förstår inte varför alla är så förvånande.”
Tänkte göra en analys av hur illa de behandlar ytvattentemperaturen baserat på Finska mätserierna.
Bottenviken är ju rätt lokal och där visar de upp en uppvärmning på 3-4 grader, något som knappast stöd av de data som finns här:
https://www.ostersjon.fi/sv-FI/Ostersjon_nu/Vattenkvalitet/Temperatur
Men utveckla gärna vad du vet om ERSST V5!
En alarmist påstår på fullt allvar att älgarna i södra Sverige håller på att svälta ihjäl och dö ut för att vintrarna blivit mildare??!! Undrar hur älgarna som lever på sydligare breddgrader i världen kunnat överleva det betydligt mildare klimatet där? Ofta blir alarmismen till stor komik och det som gör det extra komiskt är avsaknaden av insikt över tokigheterna de yrar om! Och givetvis korkade reportrar som inte ställer motfrågor…
Hörde någon alarmist på lokalradion som påstod att älgkalvarna vägde mindre i år pga värmen. Jag skulle vilja se statistik på det, hur ofta väger man nyfödda älgar och var? Här uppe i Västerbotten brukar älgar föda i mitten av Maj. I år var våren väldigt sen snötäcket låg kvar i skogen till ca 20 maj. Om älgarna blivit mindre så borde det nog bro på brist på bete hellre än värme.
Jag undrar hur blir man forskare verkar som ett lätt extra knäck för en pensionär.
Det finns en Bergmanns regel, som säger att djur i kallt klimat generellt är större än djur i varmt klimat. Så när det gäller storlek på älgkalvar kanske klimatalarmisterna inte är lika fel ute som de brukar vara.
Johannes 15
Ja, det blir mycket intressant att följa avvecklingen av vattenångan i stratosfären. Det kommer att hända om bara 3-5 år beroende på hur snabb Brewer-Dobson är. Till slut har de extra 15-20 procenten vattenånga i stratosfären hunnit cirkulera bort och det är då vi får se en intressant situation utspela sig. Vi kanske får se en omvändning av de olika varianter av extremväder som jag nämner i artikeln:
1. Ozonhålet MINSKAR i stället i storlek
2. INGA unikt låga temperaturer i stratosfären över södra halvklotet
3. Havsistäckningen i Antarktis är plötsligt tillbaka på sina normala värden
4. INGA extrema globala yttemperaturer i oceanen,
5. En stor MINSKning i Jordens energiobalans
Om det blir så (vilket jag tror), då har vi lärt oss att CO2 inte betydde ett dyft för dessa extremväderssituationer och att inget av detta handlar om att några tipping points har triggats.
Sedan, ang. din fråga om partialtrycket av vattenånga i stratosfären, så kan jag bara bidra med en liten input, att ångtrycket däruppe är cirka 1 hPa, alltså 100 Pa.
Lars, det är så att ett större djur har lättare att bibehålla en konstant kroppstemperatur i kalla klimat så det är orsaken men även att jakttrycket i söder som varit större på älgstammen! Stora älghanar har skjutits av och rent genetiskt gjort att mindre hannar fått sprida sina gener!
Tropiska skogar närmar sig kritisk temperaturtröskel. (AFP)
”Global warming is driving leafy tropical canopies close to temperatures where they can no longer transform sunlight and CO2 into energy, threatening total collapse if the thermometer keeps climbing, according to a study Thursday … ”
https://picks.my/contentsDetail.php?idx=6372&utm_source=global&utm_medium=app&utm_campaign=6372
#38
Man undrar hur regnskogen överlevde under eocen då det var 10-12 grader varmare än nu, och det växte regnskog från pol till pol.
#39 tty
Ja, här är studien och conclusionen avslutas dock med att orsaken kan vara lokal avskogning och fragmenterade skogsområden. Inverkan från förändrad UV strålning tas dock inte upp.
https://www.nature.com/articles/s41586-023-06391-z.epdf?sharing_token=gGoWLZo9MuX1waGx07NRqdRgN0jAjWel9jnR3ZoTv0OR_zEZwElrvmCEYP2XHfk9DMpTOVDbnsEQRIoc2VLhvxsDPI8nf0wHckHUNq0pXHku4xpLa7v92tz_sON2fLFLQj4wKAU8II08la1NMdTEaERVDsHfgHNCtLGy-4yJE-F0kAWggF-LoeNT_En9l5P8YbYxLmxMsuAy2Nrv8LZi8iiIDwszO2Dmo96Qu9UqEMjLAcIdBiE_bwKuEAqC_9ivWkg6SxPZODkMtl0KtnfnHIpB75IbFZPwojP9QTwHBR_wDx2MuJ_peFeDqrFQUm35OW4FsNbbj5Kxe72pQjovQw%3D%3D&tracking_referrer=www.scientificamerican.com
Adepten, #40.
Författarna använder RCP8.5 för att beräkna när denna värmeinducerade död av växter ska breda ut sig.
Det är nästan så att man misstänker att de med sin studie mest av allt ville komma fram till något riktigt skrämmande.
Kanske vore den svår att publicera om man hade gjort på annat sätt.
SISU gäller som alltid. Skit In –> Skit Ut
#41 foliehatt
Ja, jag noterade också det.
Kan tilläggas att träd, växtlighet liksom människan är utsatt för patogener som virus, bakterier, svampar och en hel del annat som kan orsaka minskad närings och vattentransport till ”kronan”😊
Frågan är om dessa forskare har kollat allt detta innan man kan föra fram att temperaturen och CO2 är orsaken.
Tack Oxenstjierna.
Jag är lekman, som bäst.
Vill bara veta hur vattenånga i stratosfären inte gör en SSW möjlig. Känns ihopkopplad. Då detta skedde i NH under marsh månad. Har inte verkligen släppt taget och bara sugit åt sig mer troposfärisk värme i NH. Där ’gummibandet’ så händer i konjunktur med skandinavien i detta fallet. Från norr till söder, allt har varit kallt, regnigt och fuktigt.
Vill bara poängtera att vad ni gör är väl ment och i min bok bra. Fortsätt med att söka sanningen.