Vulkaners påverkan på extremväder

vulkan utbrott

En ofta förbisedd del av klimatvetenskapen är vulkaners påverkan. Professor Wyss Yim från Hongkongs universitet har ägnat en hel del forskningsmöda på att koppla samman vulkanutbrott – inklusive de som sker på havsbotten – med extrema väderfenomen. Han menar att många av de extremväder som observerats direkt kan kopplas till vulkanutbrott.

 

Ett vulkanutbrott kan vara i flera månader, ibland t.o.m.  under flera år. Den rök och aska som kastas 10-tals kilometer upp i atmosfären kan orsaka skyfall på vissa håll och torka på andra. De stora vulkanutbrotten ovan jord har vi rätt bra koll på. Men det är svårare att mäta de många gånger fler utbrotten som ständigt försiggår på havsbottnarna runt om på globen. Wyss Yim menar dock att det finns tydliga korrelationer mellan vissa vulkanutbrott på havsbottnarna och skapandet av s.k. ”blobbs”, dvs varma eller kalla områden på havsytan. Dessa kan vara 100 mil i diameter och syns tydligt på temperaturkartorna från satellitmätningarna. Dessa påverkar vädret inte bara lokalt till havs utan även regionalt på landområdena. Exempelvis kan man se förändringar i havsisens utbredning som med all sannolikhet är orsakade av sådana här blobbar. Även de ganska oregelbundna och oförutsägbara perioderna av ENSO-fenomen kan kopplas till undervattenvulkanism, menar Wyss Yim.

Huruvida vulkanism också kan kopplas till globala klimatförändringar under 30-årsperioder är dock mer osäkert. Många extremväder som numera rutinmässigt påstås vara en effekt av den globala uppvärmningen (utan någon vetenskapligt belägg) bör nog snarare tillskrivas vulkaner.

Här är en pdf med overhead bilderna ICSF vulkanismpdf

Ingemar Nordin

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ann Löfving-Henriksson

    Tack för denna info!
    Den tål minsann att studera, den kan peta ner CO2 ytterligare från tronen som kontrollknapp för världens klimat, medan den kan ge den intressante provokatören och geologiprofessorn Ian Plimer lite erkännande. Plimer har länge hävdat att både ”heaven and earth” är ”missing”, saknas när det gäller ”vetenskapen” kring Global Warming.
    Tack även till Irish Science Climate Forum som sprider denna pdf!

  2. Torbjörn

    Joe Bastardi är inne på samma spår
    https://www.cfact.org/2022/11/01/more-on-the-volcanic-link/

  3. Bim

    Bra inlägg.
    Människor får nog finna sig i att vårt fina klot är en otrygg plats, sett i tidsperioder på tusentals år och i värsta fall hundratals år.
    Från att varit ett glödande klot till att bli en isboll
    har Jorden varit både en öde planet och en planet som kryllar av liv, så vi vet inte hur länge det varar.
    Det är alltid en fråga om tid.
    Ett riktigt stort och kraftigt vulkanutbrott kan ju ödelägga planeten ganska snabbt.
    Det är livsfarligt att födas för man kan ju dö.

  4. Lasse

    Tack för ett intressant inslag i debatten om klimatet.
    Men det går väl att diskutera!
    Att vulkaner på verkar luftrummet med sina utsläpp har synts i temperaturdata-de kyler under korta eller långa perioder.
    Men vatten har en helt annan tröghet och borde inte gå att påverka så lätt. Inlägget visade inte alls någon beräkning typ energi in och påverkansvolym ut.
    Lokalt kan säkert påverkan finnas-men blobben är större än så!
    Kommer ihåg en varm fläck söder om Svalbard på denna (https://earth.nullschool.net/#current/ocean/surface/currents/overlay=sea_surface_temp/orthographic=-347.97,69.72,1851/loc=12.563,76.497) för något år sen men kan inte finna den idag
    För en snickare med hammare borde även en skruv kunna slås in 😉

  5. Torbjörn #2,

    Tack för länken till Joe Bastardi. Den ger ett bra komplement till Wyss Yims föredrag och fördjupar även diskussionen kring kopplingen till ENSO.

    Lasse #4,
    ”Inlägget visade inte alls någon beräkning typ energi in och påverkansvolym ut.”

    Nej. Jag kan väldigt lite om vulkaners energimängder, men det vore naturligtvis intressant att ta reda på. Hur mycket havsvatten kan ett vulkanutbrott egentligen värma?

  6. Roland Salomonsson

    Att vulkanutbrott påverkar mänskligheten är känt sedan gammalt, men inte klimatvetenskapligt tillräckligt erkänt. De stora förändringarna för mänskligheten sker under inverkan av jättelika vulkanutbrott.

    Mt Tuba ca 74000 fkr. Mänsklighetens fortsatta expansion österut längs Indiska Oceanen avbryts för 10000-tals år. 1 m dödligt giftig aska i södra 2/3 av Indiska halvön. De människor (Aboriguinéer) som hunnit förbi Sumatra (Sundaland vid tiden) befolkar dock Australien/Nya Guinea ca 70000 fkr och har nått delstaten Piaiu (Brasilien) 45000-55000 fkr.
    ”Riktiga Vesuvius – Neapelbukten – går i luften: 1 – flera meter aska mellan Italien och Uralbergen: Neanderthalarna (även Sapiens Sapiens utrotas norr Medelhavet-Caucasus) når nära utrotningsnivån ca 39000 fkr

    Utdöendet 13000-11000 fkr. Något händer som ger ett istidsbakslag och hela Megafaunan dör ut. Neanderthalarnas utdöende beseglas liksom Sapiens Sapiens norr om Medelhavet-Caucasus-Pamir. Nya Sapiens invandrar från främst M.Ö. Sannolikt överlever några Neanderthalare som mixat sig med Sapiens i västra Europas kustområden (idag översvämmade). Mixen är Sollutreanfolket ca 35000 fkr till ca 13000 fkr.

    Stort utbrott Ostasien 535. Effekter (somrarna utan sol) 535-38, samt missväxter fram till ca 600 då Justianska pesten följer.

    Betänk att vi inte har haft några riktigt allvarliga vulkanutbrott sedan 538. Tambora gav ”bara” 1 års sommar utan sol.

    Det känns ganska fjuttigt när klimatbedragarna kör sitt race i stället för att fokusera på de verkliga farorna för mänskligheten, d v s nedslag av en jättelik himlakropp, Någon av de 13 vulkaniska hotspots går i luften igen. Inte ens ett fullskaligt kärnvapenkrig skulle orsaka skador i närheten av ett vulkanutbrott typ Mt Tuba.

  7. jensen

    Typiskt att alarmister knappast räknar med vulkanism och moln som betydande. För att egentligen begripa klimat måste man ha mycket långt perspektiv. Egentligen 500 eller 1 000 år.
    Tänk på LALIA

    https://en.wikipedia.org/wiki/Late_Antique_Little_Ice_Age

  8. jensen

    Ett viktigt ämne som man även borde ta hänsyn till inom klimatologin är :
    Folkvandring som orsak till Romarrikets förfall, eller bakomliggande förändringar . Klimatförändringar? Energibrist?

    https://en.wikipedia.org/wiki/Migration_Period

  9. Lasse

    #5 Ingemar
    Gör ett försök till uppskattning:
    VEI index sätts i förhållande till utbrottets storlek.(Km3)
    Pinatubo hade VEI 6 år 1991
    VEI 6 gav ett utbrott av ca 10 km3 ”tephra volume-Any type and size of rock fragment that is forcibly ejected from the volcano”
    Massan är väl typ 2-4 ton per m3 så 20-40 *10^9 ton och har en temperatur kring 1000 grader.

    Jordens vattenvolym är ca 1400 miljoner km3 .
    10 jämfört med 1400 000 000-äh det är omöjligt!
    Svårt tro annat än att vulkaner påverkar som små punktkällor i denna volym.

  10. tty

    Jag tvivlar starkt på att undervattensvulkanism i nutid har någon effekt annat än rent lokalt, vatten har helt enkelt för stor specifik värme.

    Det ställer sig litet annorlunda när det gäller s k LIP (Large Igneous Provinces) på havsbottnen, som t ex Ontong Javaplatån, som ursprungligen täckte 1 % av jordens yta och omfattar 22 miljoner kubikkilometer lava som kom till på ca 1 miljon år under Krittiden för ca 125 miljoner år sedan. Det var mycket troligt anledningen till Ocean Anoxic Event 1A (Selli event).

    Men hade det inträffat på land hade resultatet nog istället blivit ett ännu mer extremt utdöende än det i slutet av Perm.

  11. UWB

    #6 – Roland

    En teori gällande 11 000 f Kr är att ett jättelikt ishav i norra nordamerika kollapsade och gick ut i nuvarande Atlanten, kylde ner den och därmed stoppade upp smältningen ett par tusen år.

  12. tty

    Man kan räkna på ungefär hur stor uppvärmningseffekt ett undervattensutbrott kan ha. Basaltlava har ungefär en täthet av 3 och en specifik värme som är ca 20% av vattnets. Det innebär att en volym lava kan höja ungefär 3 x 0,2 = 0,6 volymenheter vatten en grad när den själv kyls en grad. Basaltisk lava har en temperatur av ca 1000-1200 grader (basaltlavor hör till de hetare). Det innebär att en kubikmeter lava kan värma storleksordning 500 kubikmeter vatten en grad.

    Om vi räknar med ett utbrott om 1 kubikkilometer lava (vilket är ett stort utbrott) över en yta av 10 km2 på ett djup av 5 km (medeldjup i oceanen) skulle den alltså teoretiskt kunna höja vattentemperaturen över eruptionsområdet 10 grader. Men då måste man tänka på att det mycket snabbt bildas ett isolerande ”skal” runt lava som rinner ut på havsbottnen (”kuddlava”), så uppvärmningen kommer att spridas ut över en längre tid, typ flera månader till år. Men någon grad bör vara möjligt, så små ”hotspots” och ”uppvällningsområden” över stora utbrott är kanske möjligt. Ett problem är dock att djuphavet är extremt kallt och har hög salthalt så det måste till en rejäl uppvärmning för att en plym skall orka upp till ytan. Paradoxalt nog är det lättare i arktiska områden där de vertikala temperaturskillnaderna är mindre, och i delar av Norra Ishavet är djupvattnet t o m varmare än ytvattnet (men fortfarande tätare p g a större salthalt).

  13. tty

    #11

    Inte ett hav utan en isdämd sjö (lake Agassiz eller kanske i nuvarande Hudson Bay, det finns flera bud, och det kanske har skett flera gånger).

    Och det är inte avkylningen som är viktig utan att ytvattnet sötas ut och därmed inte sjunker när det kyls av, så den termohalina cirkulationen stoppas och den avkylda golfströmmen flyter tillbaka söderut längs den europeiska kusten istället för att sjunka i Norska havet.

    Det är alltså inte så att Golfströmmen ”stoppas” som det sägs i media. Snarare tvärtom

  14. Mikael Andersson

    #6 Roland
    Onekligen intressant inlägg Roland!
    Finns verkligen inte denna kunskap inom IPCC? Eller ska inte heller den (eftersom den inte är antropogen) räknas med?

  15. Rossmore

    12 tty (eller annan frivillig)

    Innebär inte vulkanisk aktivitet i havet även att stora mängder gaser (CO2 och andra) släpps ut? Fastnar de eller kommer de upp till ytan? Har det någon betydelse?

    Tänker att vulkaner under havsytan kanske också påverkar CO2-halten i atmosfären (i en omfattning som kanske inte riktigt är känd).

  16. Intressant att mätperioden börjar precis efter det stora vulkanutbrottet på Pintatubo 1991, som sänkte den globala medeltemperaturen med en halv grad.
    Ännu ett exempel på ”tillrättalagda” påståenden i media.

  17. leg

    Intressant att mätperioden börjar precis efter vulkanutbrottet på Pintatubo 1991, som sänkte den globala medeltemperaturen med en halv grad.
    Ännu ett av tillrättalagda påståenden i media.

  18. leg

    Inlägget avser SVT nya klimatinlägg.

  19. tty

    #14

    Vid utbrott på grunt vatten kommer koldioxiden upp. Inte annars. Koldioxid löser sig mycket bra i vatten. Det är säkert så att en del av koldioxiden i uppvällande djupvatten har vulkaniskt ursprung även om huvuddelen är av organiskt ursprung.

    En hel del av koldioxiden ”äts upp” tämligen direkt, men den blir ju naturligtvis till sist koldioxid igen:

    https://en.wikipedia.org/wiki/Hydrothermal_vent_microbial_communities

  20. Daniel Wiklund

    Lite Roger Moore. När Yellowstone park får utbrott kommer vi att få annat att prata om.

  21. Tack för beräkningsförslag på hur mycket energi som släpps ut och hur mycket havsvatten som kan värmas upp. Troligen kan det vara ansenliga mängder vid stora utbrott i havet.

    Inte alla vulkaner börjar ju nere på botten i djuphavet utan de växer över århundradena och dyker ibland upp som öar ovan ytan och bildar vulkanöar.

    Men jag tror att Yims data och teorier om bildandet av varma blobbar kan vara riktig. När en sådan kommer i närheten av kuster så låter det rimligt att de kan ställa till med ett eller annat ovanligt extremväder.

    Vi får väl tipsa Erika B om den möjligheten så att hon kan variera skivan på grammofonen. 🙂

  22. TorbjörnR

    Du är en kul kille du Ingemar😄
    Är du musiker också?

  23. Robert Norling

    Skrev till DMI för ett halvår sedan och ställde frågan till dem varför graferna för ”Arktiske Temperaturer
    Daglig middeltemperatur nord for 80 grader Nord” inte uppdaterats sedan 2020.
    Hade gett upp hoppet om ett svar men idag damp ett svar upp i mejlen.

    Hej Robert

    For et halvt år siden spurgte du til updateringer af anomali-graferne for vores +80N data.

    Vi har nu (langt om længe) lavet et udkast til updateret og moderniseret grafik:

    https://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n_draft.php
    https://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n_anomaly_draft.php

    Disse sider vil blive offentlige om ca 1 uge.

    vh
    gorm

  24. TBL

    Tycker denna länk är intressant

    http://www.plateclimatology.com/

  25. Lägg er alla genast ner på knä och tillbe vulkanerna!
    Endast dom och inget annat är orsaken till att vi lever.

    Vulkaner är det ända objekt som kämpar mot livets dödsdans med att återföra petrifierad livsviktig CO2, förutom moderna människan som i de flesta fall i oförstånd inte begriper att fossila bränslen är gammal förlorad livsviktig CO2.

    Håller med TTY, känns som vatten i sådana volymer är mycket trögt i att värma upp. Dessutom strömmar det bort.

  26. Roland Salomonsson

    #14
    Klart att de borde ha. Men nu handlar det om politisk propaganda och Lysenkovetenskap. Givetvis nämns inget som kan rubba deras agenda.

  27. Roland Salomonsson

    #15
    Ang CO2 utsläpp ur jordens innandöme!

    Jorden kan i stort jämföras med en hopsydd fotboll. Ett stort antal plattor är hopfogade via gravitationskrafter. I sprickzonerna mellan plattorna – både längs havsbottnarna och på land (vanligen längs bergskedjor) – finns sprickzoner där kontakt råder med jordens glödande innandöme.

    Längs sprickzonerna längs havsbottnarna kan man se hur det ur ”skorstenar” bubblar ut hetvatten resp heta gaser. Skorstenarna är f ö uppbyggda av utfällt material från bubblandet. Det kan bubbla 200 liter per skorsten och dygn. En hel del av gaserna är CO2. Skorstenarna står med 30-100 m mellanrum. Räknar man bara den spricka som går från längst i söder till längst i norr genom Stilla Havet, så handlar det om mer än miljoner. 200 liter per dygn, utan avbrott. Det blir en h-es massa CO2. Men detta har IPCC plottrat bort.
    Även sprickor på land avger sådana gaser mm, men där syns de inte lika påtagligt.

    I jämförelse med mänskliga CO2-utsläpp, så förstår alla normalt tänkande (och dit hör inte politikerna inom IPCC) att sprickzonernas utsläpp står för absoluta merparten av CO2-utsläppen.

    Lägg till att Ryska provborrningar ned till under 12000 m visar att petroleum bildas i jordens inre under extrem hetta och extremt tryck, m a o bevisat, medan teorin om att petroleum är omvandlade organisk material ännu inte är bevisat. Petroleum är således att betrakta som en förnybar resurs.

  28. #27
    ”Det kan bubbla 200 liter per skorsten och dygn”

    Låter väldigt lite, om volymen anges vid NTP. Dock på 4000 m djup blir det betydligt mer massa.
    (200 l CO2 är vad en drickaburk full med kalksten avger vid uppvärmning)

  29. Roland Salomonsson

    #11 och #13

    Det finns många teorier om vad som orsakade händelsekedjorna när Yngre Dryas slog till. Ingen av dem har hittills accepterats av samlade vetenskapen.

    Vad gäller kollaps av smältvattenhav, så har detta skett ett flertal gånger, varvid en drog genom Alaska, 3-4 stycken har dragit söderut mot Mexikanska Gulfen. Man ”tror” att åtminstone 1 har tömt ”Hudson Bay” åt NÖ mot atlanten, men bevisen finns eg inte. Alla övriga kan spåras i Geologiska formationer.

    Men Tvivlarna samlas kring en teori innebärande att en himlakropp slår ned i isarna och kastar ett ismoln upp i atmosfären, vilket avskärmar solinstrålningen starkt. Detta skulle drabba främst Norra Halvklotet – men även megafaunan i Sydamerika dör ut tillsammans med den i Norra Halvklotet. Beträffande himlakroppen så antas den ha delat sig och slagit ned längs storcirkeln från Hudson Bay i riktning mot Sibirien. I så fall kan det vara rester av samma himlakropp som slog ned Nordsjön/Kögebukten/Rigabukten/NÖ Estland, Moskva/Ural ca 7000 f kr och som anses ha orsakat den stora förkastningen i Lappland.

    När istidsbakslaget sker är Istiden i stort slut och isarna har retirerat långt norrut. Istillväxten under bakslaget har dock en närmast ”raketfart” och kylan blir värst under hela istiden.

    Med YD så dör alla människor från Pamir-Caucasus-Medelhavet och norr om ut. Ett fåtal familjegrupper av en mix Neanderthal/Sapiens överlever vid Atlantkusten då de hade utvecklat en högkultur (Sollutrean) som är en exakt föregångare till senare Inuit-kulturen. Allt är detsamma – vattentät söm, skinnberedning, kajaker, Umiak, verktyg, Medan Neanderthal inte har något fredat område att återta expansion från, så har sapiens flera sådana områden, typ M.Ö. resp S Kina. Sydamerikas Aboriguinéer överlevde av egen kraft (men 20-40 milj dog ut 1500-1600 av Européiska ”barnsjukdomar).

  30. Torbjörn

    Här är ytterligare forskning kring undervattensvulkaner.
    Tonga beräknas ha frigjort mer energi än Tsar-bomben, det borde värma en det av vattnet runtomkring

    https://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-11386277/Tonga-underwater-volcanic-eruption-produced-highest-plume-RECORD-study-reveals.html

    Här är länken direkt till Science
    https://www.science.org/doi/10.1126/science.abo4076

  31. tty

    #13

    58 Megaton = 2,4 x 10^17 Joule

    Det räcker att värma 57 kubikkilometer vatten en grad. Helt försumbart.

  32. tty

    #29

    ”Med YD så dör alla människor från Pamir-Caucasus-Medelhavet och norr om ut. ”

    Du tar då verkligen i. Ahrensburgien-kulturen i Sydengland-Nederländerna-Nordtyskland-Polen var den nordligaste under YD. Det är en bra bit norr om Medelhavet. Längre söderut i Europa fanns även Azilien och sen Epigravettien.

    Det var värre under istidsmaximum. Då fanns nästan inga människor norr om Massif Central-Alperna-Karpaterna.

  33. Torbjörn

    #31 tty
    Varför tycker du att det är försumbart?
    jämför med något, t.ex. Sveriges energiförbrukning på ett år

  34. JonasW

    #19

    Ja, om utbrottet sker djupare än ett par hundra meter. Annars kommer koldioxiden att lösa sig i vattnet men omedelbart därefter kommer den att avgasas till atmosfären.
    Havets förmåga att absorbera ett tillskott av koldioxid är begränsad (p.g.a. Revellefaktorn). Det gäller även vid ett submarint vulkanutbrott.

  35. JonasW

    #19

    Jag skulle säga att det säkert är så att det lösta kolet i djuphaven har sitt ursprung i vulkanism men framförallt i upplösning av kalciumkarbonat.

    Om man tittar på mängden kalcium i havet så inser man att stora mängder kol tillförts genom upplösning av kalciumkarbonat. Källan är inte organisk.

  36. Michael E

    Är det någon som vet var man kan hitta tillförlitlig information om vulkanutbrott som funktion av tiden. Smithsonian, https://volcano.si.edu/faq/index.cfm?question=historicalactivity publicerar en sådan graf men med varningen ”Readers are strongly cautioned against mistaking the record for the reality.” inte minst då grafen så väl korrelerar med befolkningsökningen. Judith Curry nämner att vulkanaktivbiteten sedan 1850 varit osedvaligt låg, https://judithcurry.com/2022/11/02/the-climate-crisis-isnt-what-it-used-to-be/#more-29307, var hämtar hon informationen för detta påstående?

  37. Kent

    #27 Roland:
    ” Skorstenarna står med 30-100 m mellanrum. Räknar man bara den spricka som går från längst i söder till längst i norr genom Stilla Havet, så handlar det om mer än miljoner. 200 liter per dygn, utan avbrott. Det blir en h-es massa CO2. Men detta har IPCC plottrat bort.”

    Hur mycket CO2 blir det då? Kan du ge en siffra?