Gabriel Oxenstierna

Hunga Tongas klimateffekter, del 1: Utbrottet, och årets märkliga klimathändelser

Undervattensvulkanen Hunga Tonga-Hunga Ha’apai i södra Stilla havet fick sitt stora utbrott den 15 januari 2022. Detta initierade inte bara en tsunami, utan även en ljudbang som var så stark att den gick två varv runt jordklotet. Många tidigare stora vulkanutbrott, som Pinatubo, St Helens och Krakatoa, ledde till en avkylande effekt på Jordens väder.   →

ENSO-cykeln, del 2: Får vi en stark eller en svag El Niño?

ENSO-variationen är ett komplext väderfenomen i samspel mellan hav och atmosfär i Stilla havets ekvatorområde. ENSO skiftar mellan La Niña, La Nada (neutralt) och El Niño. Det är notoriskt svårt att förutspå ENSO och träffsäkerheten är låg över längre perioder än några få månader. Samtidigt har ENSO stor påverkan på det globala klimatet. Massmedia skriver   →

Sorry, men domedagen är inställd

Thwaites-glaciären på västra Antarktis innehåller enorma mängder is. Den kallas ofta för domedagsglaciären. Om den helt smälter genom att kollapsa och rutscha ut i havet skulle den nämligen kunna höja havsnivån globalt med cirka 2/3 meter. Figur 1. Thwaites glaciär, grundningslinje (brunt) och shelfis till vänster om grundningslinjen. Det röda strecket i iskanten avser en   →

Dagens klimatbild: Kallaste majmånaden i mannaminne i Arktis

Danska meteorologiska institutet började redovisa temperaturmätningar i centrala Arktis 1958. I år blev det en överraskning, vi fick den kallaste majmånaden i mannaminne, se det inringade området i figuren. Detta uppmärksammades av meteorologen Joe Bastardi den 12 juni. Man kan följa Bastardis Twitter här, där han ofta kommenterar intressanta väderhändelser. Vi har tidigare beskrivit Odens   →

Arktisk förstärkning, 3: Albedoeffekten

Det har varit en avsevärd uppvärmning i Arktis sedan 1979, långt mer än på andra breddgrader.[1] Detta kallas för den ”arktiska förstärkningen”. Samtidigt har istäcket minskat trendmässigt, särskilt sommartid. Hur kan man förklara dessa förändringar? Vilka krafter driver dem? En standardförklaring är att ett minskat albedo lokalt i Arktis skulle vara orsaken. Ren snö och   →

Arktisk förstärkning, 2: Körsbärsplockning i Arktis

Ständigt matas vi med påståenden om att isen i Arktis är på väg att smälta bort, och att detta kommer att vara ödesdigert för hela det globala klimatet. Många prominenta alarmister har siat om det isfria Arktis, som ska inträffa än det ena året, än det andra. Men ingen har haft rätt. Isen i Arktis   →

Dagens klimatbild: Issmocka mot vårforskarna

Det finns vissa som längtar mer efter våren än andra just nu. Jag tänker på de 38 polarfararna som är ombord på isbrytaren Oden utanför östra Grönland på ännu en expedition mot Norra ishavet och kanske ända till Nordpolen. Men det går inte så bra för dem. Odens krafter är för svaga för att ta   →

Arktisk förstärkning, del 1: Det var varmare förr i Arktis

Den så kallade ’globala’ uppvärmningen är mycket ojämnt fördelad. Tropikerna och södra halvklotet inklusive Antarktis påverkas ganska lite. Norra halvklotet värms snabbare. Allra mest ser vi uppvärmningen i Arktis, där temperaturen har ökat mer än någon annan stans på Jorden. Detta kallas för den arktiska förstärkningen (Arctic Amplification, AA). AA utmålas som en fruktad ’tipping   →

Kallvår och Framexport

Det klagades bitterligen vid valborgsbrasorna över den kalla våren. Vädergudarna har hela våren varit på fientligt humör mot alla klimatskrymtare i landet och lagade så mars, april och början av maj blev kallare än vanligt. Figur 1. Lufttryck vid jordytan mätt som ett medelvärde för perioden 2022-12-01 till 2023-03-17. Källa: NCEP/NCAR reanalys. Vad är det   →

Dagens klimatbild: Isen i Arktis

Det har varit en kall vår med många järnnätter. Uppe i Arktis har vi ännu mycket is. Klicka på bilden så visas en animering av isens rörelser i Arktis från 15 april – 8 maj. Vi ser bland annat hur is pressas mot Svalbard och ner i Framsundet, mellan Grönland och Svalbard. Vi ser också   →