Det finns vissa som längtar mer efter våren än andra just nu. Jag tänker på de 38 polarfararna som är ombord på isbrytaren Oden utanför östra Grönland på ännu en expedition mot Norra ishavet och kanske ända till Nordpolen. Men det går inte så bra för dem. Odens krafter är för svaga för att ta sig fram norrut i packisen och för närvarande driver expeditionen omkring med isen på 80 breddgraden. Riktningen är snarare sydlig än nordlig. I bilden ovan ser man deras färdväg plottad, det ser ut som piruetter i en isdans. Uppdatering av bilden finns här.
Expeditionen kallas för ARTofMELT (Atmospheric rivers and the onset of sea ice melt) och dess syfte är att beforska hur övergången mellan vinter och sommar ser ut i Arktis. Oden ska positioneras mellan nordöstra Grönland, nordvästra Svalbard och Nordpolen i jakt på ”kraftfulla, sydliga inflöden av varm och fuktig luft som förväntas trigga smältsäsongens start i Norra ishavet”.
För närvarande är de ungefär 110 mil från Nordpolen. Expeditionen avlöpte 7 maj från Svalbard och ska pågå i 6 veckor. Väderprognosen pekar på fortsatt ihärdig nordanvind och stark Framexport. Isläget i centrala Arktis är lika svårt som på 1980-talet. Hinner våren ens komma innan det är dags att återvända?
Stämningen ombord verkar lite uppbragt. Så här skriver de i sin bloggbok: ”Isen är tuff, svårnavigerad, och full av vallar och ryggar som inte ens starka Oden rår på. Oden stuffar sig framåt, men så snart vi stannar driver vi tillbaka och det går väldigt långsamt norrut. Ispressen är hård och vid isrekognosering med helikoptern kan det se ut som om det finns navigerbara rutter framåt, men väl tillbaka på Oden får man tillbaka perspektivet och inser vilka krafter det finns i isen. /…/ Även den mycket kapabla isbrytaren Oden har tufft under de här förutsättningarna och vi pratar mycket på bryggan om vilka önskade egenskaper ett nytt forskningsfartyg med hög isbrytarkapacitet bör ha för att svensk polarforskning fortsatt ska vara världsledande. Vill man fortsatt kunna genomföra strategisk forskning behöver man ha en ännu starkare och tyngre fartyg utformat och anpassat för forskning som kan ta sig till positioner utifrån forskningens behov.”
Hittills ser det mer ut som att Arktis spottar ut hela expeditionen tillsammans med Framexporten, än att de ska lyckas nå de högre breddgrader närmare Nordpolen där den sökta sunnanvinden lyckas smälta isen. Se animeringen här. Kanske får projektet döpas om till ARTofICE i stället.
Bakgrund om expeditionen
Under årets Arktisexpedition med isbrytaren Oden vill forskarna dokumentera övergången mellan vinter och sommar. Det innebär en flexibel planering och att med utgångspunkt från väderprognoser kunna förflytta Oden till platser där varm luft kommer in över Arktis.
En grundtanke med ARTofMELT är att expeditionen inte skall vara på en särskild geografisk plats. Med hjälp av väderprognoser kommer man kunna se var man behöver vara med fem till sju dagars förvarning och då försöker man flytta sig dit. Däremellan ligger man stilla och väntar. När Oden befinner sig i ett område med varm luft kommer många olika observationer att göras samtidigt i en så kallad kolumn ‒ från den översta delen av havet, upp genom isen och genom hela atmosfären.
Den lägsta atmosfären kommer studeras med hjälp av en fjättrad ballong, drönare och instrument som hängs under en helikopter men också med olika typer av så kallad fjärranalys: radar, laser och mikrovågor.
‒ Helikopter och drönare använder vi för att kunna se vad atmosfären ”har för sig” över en större yta. Samtidigt kommer en mini-ubåt användas för att underifrån studera hur atmosfären i sin tur påverkar isen , säger Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet som leder expeditionen.
Att på måfå flyttas runt i isen måste bli en tung merit i professor Tjernströms CV!
En ”starkare och tyngre” isbrytare blir med nödvändighet också dyrare. Den kommer på skattsedeln.
I och för sig kan forskning på plats behövas i Arktis. Men per isbrytare?
Ska man tolka det så som att dessa klimatalarmister som är ombord, uppbackade av alarmistiskt kapital, har gjort en lite missräkning? Isen smälter inte, den har börjat öka igen…
kanske de kan ha tur/otur och bli uppätna av en isbjörn som är utrotningshotad, men tycks bli fler och fler.
Jag gillar när dessa charlataner får uppleva verkligheten och kanske kanske lära sig att deras modeller är FEL.
Al Gore sa ju att isen skulle vara borta nu ?!?!
https://www.youtube.com/watch?v=MsioIw4bvzI
Jag tvivlar på att klimathotsalarmisterna tar lärdom av verkligheten som inte uppför sig som klimatmodellerna.
Från bloggen…: ” Häromdagen hade vi ett fint björnmöte där en hanne dök upp 5 minuter efter att alla kommit ombord efter dagens isarbete. Björnen gick och nosade på alla instrument som står monterade på isen, rullade sig i våra fotspår, tuggade på lite röda flaggor och funderade på att ta sig en tur med snöskotern.” Åsa LINDGREN… De utrotningshotade äger er med andra ord… Välkomna till verkligheten! Apropå missräkning ville inte den förra S-MP-regeringen ha en katträkning…?? 😉
Verkligheten, alltid denna förbannade verklighet.
Börjar fundera på att göra en t-shirt av det där.
Framför allt visar Odens problematik att det inte går att navigera efter satellitmodeller.
Redan 2018 beskrev ju Odens dåvarande kapten att han aldrig sett så mycket is däruppe och han meddelade också att det inte gick att isnavigera efter satellit.
Sanningen om mätningar av Arktis havsis och temperatur är höljt i veteskapligt dunkel – dom enda med någorlunda mätningar från fasta stationer över viss tid i Arktis är ryssarna..och deras data är hemlig.
Satellitmätningar över isens utbredning och volym modelleras och används på labbnivå – men verkligheten är ytterligt annorlunda.
Det är bl a bara några år sedan dom erkände att satellitmätningarna hade svårigheter att mäta om det var vatten ovanpå isen.
Och vem minns inte när Polar Portal ganska nyss kom med sin nya volymberäkningsmodell av havsisen – några hade påtalat att isvolymen var stabil trots att isutbredningen minskade.
Det blev lite osämja om detta men när den nya volymmodellen kom visade den plötsligt att volymen minnsann också minskat kraftigt.
Numera visar volymmodellen att isvolymen är rekordlåg…medans utbredningen är hög.
Mängder av modellerade värden staplas idag på hög i nya modeller som tillsammans ger oss en bild av – ingenting.
Oändliga mängder av professorer står till dagligt förfogande i berättelsen om att samtliga isländska glaciärer smälter i en ständigt ökande takt, vilket inte är sant.
Man kan läsa om mängder med alarmism från universitet och institutioner, som med modellerade värden, hävdar att katastrofen är här.
MEN var finns den kritiska och problematiserade metoden för utvärderingen av mätmetoder, värden och modeller?
Svaret är att förnekarepitet nu är så starkt etablerat att forskning, resultat och utvärdering sker via koncensus och bekräftelse.
Om det inte vore för att samhällsbyggnaden nu sker utifrån denna hopplösa alarmism och koncensus så kunde jag inte brytt mig mindre – men dessa modeller och deras brister och deras historilösa slutsatser har redan kastat oss in i ett samhälleligt förfall av historiska mått…
Isens egenskaper tolkas idag av mängder av forskare som aldrig undersökt riktiga isar och deras naturliga egenskaper – isen beskrivs idag av forskare som växt upp med datamodeller, algoritmer och därtill skolats i koncensus och beskrivningar av förnekare.
Jag brukar tjata om att man måste förstå egenskaperna hos mätobjektet innan man kan dra en vettig slutsats om dom framtagna mätvärdena.
Varför ska svensk forskning vara ”världsledande” inom polarforskning som artikeln framför som ett önskemål från ”forskarna”?
”Syndiga inflöden” ?
Uttrycker de sig på riktigt så?
Vad objektivt..
I artikeln framförs att det vore önskvärt att svensk polarforskning ska ”fortsatt vara världsledande”.
Varför det?
Det man i förståelse av havsis och annan is vanligtvis också missar i forskarsammanhang är att – i områden med vanligtvis stark kyla kan ökande inslag av tillfälliga mildväder leda till kraftigt ökad isbildning.
När snö smälter och återfryser på is kan istillväxten öka kraftigt – likadant påverkar vind och nederbörd.
Detta är något vi ser även i vissa områden i sverige där mer varierat vinterväder leder till rejält tjocka isar och där förlängning på isborren krävs.
Isbildning och avsmältning är inte så linjär i förhållande till temperatur som det ibland framställs.
Isbildning till havs är ju även riktigt intressant i förhållande till salthalt och andra egenskaper, hos oss på västkusten är det intressant att se hur oerhört fort isen kan växa på havet när vi väl får isvintrar.
Runt 2010 hade vi exempelvis 60cm havsis i åbyfjorden i april och havsöringspremiären skedde med isborr och rejält tungborrad havsis.
Öringarna fanns där men det var inte lätt att leda upp dom i det långsmala hålet.
Det är väl nu dom längtar efter Klimatkatastrof hettan . Jag förstår nu varför det varit så tyst om expeditionen på Klotet . Verkligheten är jobbig . Men vattenfallet hade saktat ner 30% ,det här kallvattnet som sjunker och går söder ut . Hur man nu ska tolka det , är det så att isen inte smälter eller ? Någon som kan förklara .
8 Engstrand Roger
Ja, var för ska Sverige ha ledartröjan bla bla… vara världsledande bla bla ….. Talesättet ”Mycket snack i liten klimatverkstad….” OM Lettland slår Kanada nästan 3-1 nyss nu 2-2….så är det en annan issmocka…..
Nr 12
Om dom med vattenfallet menar att den sydgående kallströmmen minskat med 30% så är ju frågan 30% av vadå – det lär vara både minimal historik och svåra mättekniska problem involverade i den slutsatsen.
Annars kan man nog, som du, anta att den sena våren och låga avsmältningen ligger bakom den ev avtagande volymen.
Forskarna letar febrilt efter statistik och slutsatser kring ev förändringar i Arktis – men deras nuvarande metoder och modeller saknar historik.
Det man ist kanske kunde göra ( och i viss mån görs) vore att utgå från gamla uppgifter ex från jakt, fiskeverksamheter och gamla foton…men det är nog svårt att släppa modellandet och algoritmerna tills vidare..
Hvorfor en kraftigere isbryter? Det skal noe til å kjempe mot disse kreftene. Gjør som Fridtjof Nansen, få konstruert et skip som blir skrudd OPP på isen, og ligg der til de varme vindene kommer!😁
Hela projektet verkar bisarrt. ”Atmospheric Rivers” är betydligt mindre vanliga i Atlanten än i Stilla Havet, och de som inträffar gör det oftast på hösten och drabbar kustområden med kraftig relief, typ Norge.
Chansen att få ”träff” i Framsundet i maj-juni ett enskilt år torde vara usel.
Och ja, det går mycket trögt med issmältningen i Framsundet i år:
https://noaadata.apps.nsidc.org/NOAA/G02186/plots/4km/r07_Greenland_Sea_ts_4km.png
Jag kan ju föreslå en kärnkraftsdriven isbrytare, det skulle vara något att visa upp för Miljöpartister.
Frej 12
Magnus 13
Man menar förmodligen AMOC. Men den har inte minskat utan förefaller helt stabil enligt senaste data, det röda strecket i bilden:
https://rapid.ac.uk/rapidmoc/rapid_data/data/standard_rapid_tseries_200404_20201215.jpg
Vi ser vissa variationer men ingen trend:
https://os.copernicus.org/articles/17/285/2021/
Tja, eftersom ”Science is Settled” så kan det ju inte vara fel på klimatmodellerna … då återstår bara det obestridliga faktum att det måste vara fel på verkligheten … 🤔.
Kanske till och med en fråga för riksdag och EU-kommissionen att fatta beslut om.
Det låter väldigt märkligt. Vilka observationer av atmosfären kan dom göra som inte kan göras av och från Station Nord, Grönland och från Svalbard, Ska forskaren smaka på isen???? Men det blir väl så småningom en temakväll på tv med Erika som dirigent.
”…för att svensk polarforskning fortsatt ska vara världsledande”
Storhetsvansinne. Svensk polarforskning har varit världsledande en enda gång, och det var under ”Nordenskjölderan” ca 1860-1885. Numera är vi småttingar jämfört med USA, Kanada, Ryssland och föralldel även Norge och t o m Danmark. Men det är klart vi är ju en (miljö)moralisk stormakt.
#7
Jag håller med om det mesta, men här är du litet orättvis:
”Det är bl a bara några år sedan dom erkände att satellitmätningarna hade svårigheter att mäta om det var vatten ovanpå isen.”
Cryosat som är den enda satellit som faktiskt mäter istjockleken (om också med stor osäkerhet) har alltid varit helt öppna med att det inte går att mäta alls under smältsäsongen.
Odin-expeditionen borde förresten ha tagit en titt på Cryosat-data innan den gav sig iväg. De visar nämligen att isen är extremt besvärlig i Framsundet i år med en tjocklek på upp till 4 meter. Skall man gå upp mot Nordpolen i år får det nog ske öster om Svalbard, fast det vore ju att medge att man gjort bort sig.
http://www.cpom.ucl.ac.uk/csopr/sidata/thk_28.png?ver=1.0
Forskarna får väl köpa en atom-isbrytare av Ryssland. De ska visst sjösätta nya och större.
De äldsta kanske blir till salu.
Nr 23 tty
Kanske något orättvis – men med tanke på deras mätosäkerhet kommer dom undan alldeles för lätt i sina uttalanden om tillståndet i Arktis, eller kanske tolkas dom för mycket av medier och politiker med agendor…som sedan serveras oss på bästa sändningstid.
#18
Ja, och som döpes till ”Verkligheten”
Tjernström verkade rätt OK för 15 år sedan, men är på Greta-nivå idag
Nu styr (??) Oden rakt söderut, men var det inte till Nordpolen de skulle??
Odins resa påminner mig om det klassiska problem om fylleristen väg. Han startar i punkt A och rör sig 10 m i en godtycklig riktig sedan byter han slumpvis riktning och fortsätter 10 m osv. Hur långt från punkten A befinner han sig ( statistiskt sett) efter att gått totalt 10 km dvs ändrat riktning slumpvis 1000 gånger.