Det blir mycket om vindkraft nu när vår blågröna regering beslutat att godkänna flera havsbaserade vindkraftparker utanför Västkusten. Deras entusiasm står inte den mest inbitne vindkraftsförespråkare inom MP eller C efter.
Nationalekonomen Christian Sandström med flera har publicerat en omtalad artikel i tidskriften Kvartal https://kvartal.se/artiklar/vindkraft-en-gron-bubbla-eller-ett-svart-hal/ . De har undersökt ett stort antal nybyggda vindsnurror mellan 2017-2021 i Sverige. Över 1000 stycken.
De konstaterar att samtliga har gått med förlust och att flera hotas med konkurs. Skulle de dessutom bära sina egna kostnader med inkoppling på nätet, miljöförstöring och nedgradering av vårt övergripande elnät så ser bilden än mörkare ut.
”Enbart under åren 2017–2021 uppskattar vi att Sverige investerade åtminstone 40 miljarder kronor i vindkraft i Sverige. ”
De spår en nära förestående konkursvåg de närmaste åren. Det handlar i stor utsträckning om våra pensionspengar och EU-bidrag.
Om det inte går att läsa artikeln i Kvartal, som oftast låses in bakom en betalvägg så kan jag rekommendera denna youtube med en intervju med Christer Sandström:
Intervjun lyfter fram det väsentligaste ur artikeln. Lyssna och fundera på hur Sveriges energipolitik har skadat vårt samhälle och vart vi är på väg.
Kommentar om det aktuella läget från Second Opinion (Svenolof Karlsson): https://second-opinion.se/svk-vadjar-om-regleringsbud-fran-vindkraft/ .
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Även Jan Blomgren intervjuades i ämnet i senaste ”Hotspot”. Pedagogiskt och bra!
https://youtu.be/vkldUdc09zc
På Pingstdagen får man väl be för att journalistanden ska vakna och ta sig ur flaskan. Ett scoop av den här digniteten borde vara ett tillräckligt frestande bete.
Om de fortfarande hävdar oberoende och granskande i sin yrkesroll och inte alls begränsade och instoppade i flaskan – ja då får vi säga att det är hög tid att få ändan ur vagnen.
Om allmänheten i ännu större omfattning fick veta hur lurade vi är måste det väl gå att få stopp på galenskapen?
Vindkraftens vansinne visas verkligen vid veckans verklighet.
Vad visas:
https://www.nordpoolgroup.com/en/Market-data1/Dayahead/Area-Prices/ALL1/Hourly/?view=table
Vinsten verkar vara volatil 🙂
Att ge tillstånd är en sak. En annan är att bygga. Det intressanta är vilka ekonomiska förutsättningar som ges. Se exempelvis anslutningsavgift.
Vi vet vilken kritik det varit om de inte gett tillstånd. Kritiken var massiv när vindkraften ska betala avgiften. Så ser det ut i media idag.
För att slippa anklagelser om mobbing av vindkraften, så ge istället ersättning till vattenkraft och kärnkraft för att de stabiliserar elproduktionen.
Jag lägger in den här igen. Siffrorna är väl ungefär desamma.
https://www.facebook.com/thomas.gur.5/posts/pfbid02bu3CLg7nHRg2GDie8vkWLoMRm84JKkCdi9Azx1cunMSQgzSRiBTdtqSGFprGyPx9l
Enda sättet att få ordning på siffrorna är att öka intäkterna= höjda priser på el.
Staten lär inte subventionera vindmöllorna i evighet.
Ju mer man försöker sätta sig in i hur Sverige fungerar så blir man varse hur underminerat hela landet är. Det är som att vi lever i en enorm Schweizerost vars regnbågsskimrande hål vi genom bedrägligt självskadebeteende gräver ut mer makt miljörörelsen alla kategorier får.
Vid Net Zero ska målet vara nått, hela samhällsbygget rasar samman och landet sätts under någon form av tvångsuppfostran.
Tack för informerande inlägg!
Skulle tippa att utländska moderbolag har gett svenska dotterbolag stora ” lån ” som måste återbetalas med hög ränta.
Moderbolagen gör säkert stora vinster på de svenska dotterbolagen samtidigt som vi svenskar/staten förlorar stora skatteinkomster p.g.a. de stora förlusterna utlandsägd vindkraft gör.
Fast att helsvensk vindkraft kan gå rejält dåligt vet vi skattebetalare i Karlstad/Hammarö, vi får hoppas de lärde sig nåt av den affären, fast det tror jag inte tyvärr.
#3 Lasse
Ser ut som om det bara kan ge lite överskott någon timme/dygn sista veckorna.
Svårt att få vinst vid 0 kr
Fler snurror gör det än mer svårare, är de idioter?
Några andra idioter är alla solpanels religiösa. Speciellt de som köper batterier. Samma fenomen väntar dem när de blir fler.
Från kl 11 och några timmar framåt så är elpriset negativt med mer än 10 öre/kWh.
Jag passar på att ladda elbilen och tvätta en del.
Att det blir så stora svängningar i elpriset beror på att det finns så mycket prissäkringsavtal. Kostanden för negativa elpriser hamnar hos de som har avtalade elpriser d v s de som har fasta priser.
”Jag passar på att ladda elbilen och tvätta en del.”
Hur blir det med bilåkandet och hygienen under en längre period med vindstilla?
Det är rätt intressant att titta på ”Kontrollrummet” just nu. Allt utom vindkraft är neddraget till minimum och totalproduktionen är bara ca 12000 MW och exporten är bara drygt 1000 MW.
Ändå negativa priser, t o m i eo 4. För det blåser även i alla andra områden det svenska nätet är anslutna till. Man kan undra om inte en jättestor doppvärmare i någon lämplig sjö vore bättre. Då blir det åtminstone badvatten för pengarna.
PS
Sossarnas alternativbudget där allt väljargodis förväntas betalas av elproducenternas övervinstskatter ter sig inte övertygande.
#9 Sigge
”Att det blir så stora svängningar i elpriset beror på att det finns så mycket prissäkringsavtal. Kostanden för negativa elpriser hamnar hos de som har avtalade elpriser d v s de som har fasta priser.”
Det förstår jag inte alls-förklara gärna hur du tänker.
Att det blir stora variationer kan bero på att större delen handlas till fasta priser .
Det är väl just de som saknar fasta avtal som kan handla elen på en spotmarknad!
Sen kan du glömma gratis el-du betalar alltid överföringsavgifterna!
Man tycks ha nått och passerat gränsen för vad vårt elnät pallar. Svenska kraftnät vädjar: ”mindre med vindkraft tack”.
https://second-opinion.se/svk-vadjar-om-regleringsbud-fran-vindkraft/
#8 Johannes
Jag håller med dig. Ju fler vindkraftverk desto fler tillfällen med negativa priser Och ju fler solpaneler desto fler tillfällen när elpriset blir negativt, vilket sänker hela kalkylen för solpanelsinstallationen, man skulle ju sälja överskottsel och från den intäkten sen köpa el när solen inte lyser.
Dessutom förstör negativa elpriser lönsamheten för framför allt kärnkraften. Ägare av kärnkraftverk är inga filantroper, Uniper t.ex. vill tjäna pengar.
Att batterier gör en solpanelsanläggning mycket dyrare och att batterierna har en begränsad livslängd är självklart.
Men förutom det ekonomiska, vad är det som talar mot lösningen solpaneler + batterier + ett litet dieselelverk kombinerat med uppsägning av elnätsavtalet? Dvs egen ö-drift. Är det tillåtet? Kan EPo (elpolisen) kontrollera att du inte använder el när du inte har ett elavtal?
Jag vet att en större cirkus som reste runt i Sverige hade med sig ett eget elverk, detta beroende på krångel och kostnad för att på varje spelplats få en tillfällig elanslutning.
Är det där vi hamnar med dagens ”energipolitik”, att var och en får ansvara för sin egen elförsörjning?
Svenska kraftnät har idag ca 900 anställda. En fördubbling på några få år. Men man ska bli många fler, 1700 inom två år. Dessutom ska konsulterna kastas ut.
Allt detta, eftersom man står inför en enorm utmaning att ställa om och bygga ut kraftnätet. Mycket beroende på vindkraften. Den kompetens som efterfrågas är nog inte så lätt att finna.
Man undrar hur detta ska gå, samtidigt som man brottas med alla andra utmaningar man redan har.
https://www.svk.se/press-och-nyheter/press/500-nya-tjanster-tillsatts-for-att-klara-utbyggnaden-av-transmissionsnatet-och-omstallningen-av-energisystemet—3321829/
SatSapiente #15
Har för mig att du fick inte producera egen el utan att betala nån form av produktionsskatt, mindre bränsledrivna elverk gick bra, men större eller nån form av vatten/vindturbin beskattades.
Det finns risker med allt för många småproducenter i elnätet som inte går att styra och lägger de stora producenterna ner så riskerar hela elnätet att kollapsa.
#17 pekke
Nu var mitt hypotetiska förslag att helt koppla bort sig från det publika elnätet och producera all el själv. Men jag delar din farhåga att om de stora elproducenterna inte tjänar några pengar, så kommer de på sikt att lägga ner. Är inte elproduktion lika viktigt som polis och försvar? Ska den kanske skötas av staten?
Jag har inte kollat vindkraftsbolagens årsredovisningar från tidpunkten då de fått sina ev EU-bidrag. Kan man tänka sig att en del plockar ut bidragen dag 1 till moderbolagen utomlands?
Vinstutdelning funkar inte utan fria vinstmedel och kapital behövs vid byggande som bidragen bestrider.
Om moderbolagen också ger lån för investeringen kan bidragen återbetalas som amortering redan före starten genom att erbjuda nya ”hugade spekulanter” en chans! Är bidragen skattepliktiga? Sannolikt, de brukar vara det men inte alltid. Å andra sidan brukar de första åren inte ge vinst (men så lät det inte under hypen?) och den utländske ägaren kan också belasta produktionsbolaget i Sverige med initialt stora kostnader, t.ex management-fees etc. Istället för att minska risken kan moderbolaget debitera höga räntor på egna lån.
Det kan också vara så att bidragen räkenskapsmässigt får/måste aktiveras direkt som anskaffningsvärde för investeringen (istället för över resultaträkningen). Är investeringen 100 och bidraget säg 20. På skuldsidan aktiekapitalet säg 50 (Kina-bolag), lån moderbolag 20 (för att få banklån?) externt banklån i Sverige 30. Exkl rörelsekapital-behov är kassan i ex noll före driftstart. Säg att en majoritetsägaren i t.ex Kina som före en nyemission äger 100% av aktierna erbjuder nya aktieägare inför investeringen satsa 30 till en dubbelt högre kurs av befintliga aktier (= de nya ägarnas högre kurs motiveras av vinstutsikter, färdig bankfinansiering och men också bidraget). Nyemissions-likviden återbetalar majoritetsägarens lån med 20 och ger en nettokassa om 10 som rörelsekapital. Av moderbolagets totala tillskott om 70 återstår 50 av ett bolag vars totala tillgångar är 110 med ett eget kapital om 80. Hög soliditet mao.
Ägandet minskades från 100% till knappt 77% (nytecknade 15 st, dvs 65 totalt 50/65*100=76,9%).
Moderbolaget kan genom nyemissionen och bidraget direkt få tillbaka sitt lån (=28% av sin satsning dag 1 medan ägandet/risken minskat med (100./.76,9%=22,1%).
Av eget kapital om 80 äger man (80*0,769) 61,52 av satsade 50 medan de nya delägarna av satsade 30 bara värderas till 6,62 dvs mindre än 1/4-del. Är det rimligt? Beror på vinstutsikterna. Säg att man i prospekten en gång i början pratat om 20% på satsat kapital vilket ger vinst på 16 år 1 eller p/e på under 5 [(80/65)/(16/65)=1,23/0,25=4,92].
För Minoritetsaktieägarna som betalat 30 för 15 aktier ser det annorlunda ut förstås; [80/((15/65)+15)= 5,25]/ 0,25 = p/e om 21.
Huvudägaren utlovar naturligtvis börsnotering om investeringen utvecklas bra de första 3 åren.
Minns att man under den första hypen pratade om pay-off tider på 5 år på snurrorna! Som detta ex visar men det bidde en tumme för många och särskilt lite senare.
Jag har f.ö ingen aning om kapitalstrukturerna i vindkraftbolagen eller EUs och andras bidrag. 20% i bidrag är kanske på tok för mycket. Kanske ger detta inläggs artikel-författare en del uppgifter också om dagens soliditet i bolagen.
#9 Sigge
”Kostnaden för negativa elpriser hamnar hos de som har avtalade elpriser d v s de som har fasta priser”
Vad menar du? Har man fast pris så har man samma pris helatiden. Jag ser ingen extra kostnad i mitt fasta avtal.
Är det orimligt att tänka sig att för att få bygga en vindkraftspark så måste man kunna garantera el till nätet 24/7 årets alla dagar, alltså bygga den backup produktion som behövs för att uppfylla detta krav, alternativt köpa upp den på elmarknaden?
Som det är nu vegeterar dessa producenter på befintlig infrastruktur och på övriga elproducenter utan att betala för sig, man behöver inte garantera el alla dagar året runt utan man ger en glädjekalkyl där endast årsproduktion anges, och dagar utan produktion räknar man med att övriga producenter hoppar in utan ersättning.
En redan ganska dålig affär skulle bli väldigt mycket sämre om ett så enkelt krav skulle ställas som att kunden ska ha el 24/7 garanterad av producenten.
UffeH #20,
Den nya principen är väl att varje energislag skall bära sina egna kostnader – precis som vatten- och kärnkraften gör. Så då är det väl självklart att vind och sol även får bära kostnaderna av alla avbrott – vare sig de beror på väder, jordens rotation eller tekniska problem.
#21
Men har denna nya princip börjat gälla? Jag vet att det är ett förslag från Tidöavtalet men är det något som har börjat implementeras? Om det hade börjat gälla varför planerar fortfarande SVK för kablar i havet och anslutningspunkter enligt tidigare regeringsbeslut och varför ser vi fortfarande vindkraftsbolag som vill bygga till havs, är de drömmare som tror att reglerna om stora subventioner återigen ska börja delas ut trots Tidöavtalet.
Det är fina ord att varje kraftslag ska bära sina kostnader men har vi sett några beslut som tyder på att detta blir något för framtidens elproduktion? En resa till Bryssel och ett samtal med Ursula där gjorde att Ebba Busch bytte fot och började promota vindkraft, kan vi vara säkra på att ytterligare en sån resa och vi konsumenter får stå för fiolerna när vindkraften till havs ska kopplas in.
Så här skriver Vattenfall och några andra parter i GP debatt för ett par dagar sedan
I en tid med stigande leverantörskostnader och räntor behöver förutsättningarna för elnätsanslutningen för de mogna havsbaserade vindkraftparkerna tydliggöras, för att tidplanerna ska kunna hållas.
Det som står att om inte Staten betalar för anslutningen blir det nog ingen vindpark.
Samma sak har Ørsted sagt om Skånes havsvindpark och Iberdrola (Spaniens Vattenfall) som är villiga att satsa upp emot 300 miljarder kronor om någon betalar för anslutningarna.
TenneT, Nederländernas SvK, har tagit in anbud på anslutningarna. Det visar sig att 1 GW kostar cirka 1 miljard EUR. Om då parken kostar 2 miljarder EUR ser man att det blir svårt att få det att gå runt.
En Olkiluoto 3 på 1.6 GW kräver minst 3.2 GW havsvind som.kostar 3.2*(1+2)=9.6 miljarder EUR. Så det finns inget skäl att inte bygga kärnkraft.
https://www.dailyrecord.co.uk/news/scottish-news/dozens-scottish-power-wind-turbines-29135763 Lite roligt är det ju .
#23
SvK behöver hantera strömmen när den kommer iland, så någon form av planering behöver de göra. Hela vägen ut till parkerna ska inte ingå längre, men jag tror följande
Ungefär 2026 behöver de nya parkerna ta investeringsbeslut. Inför valet kommer de att säga att det blir ingen park om inte kostnaden betalas av staten. Så vilka säger nej och vilka säger ja?
Det är propaganda att kalla dem för vindkraftsPARKER. De är vindINDUSTRIOMRÅDEN, helt enkelt!
Vindkraften är en garanterad förlustaffär, som aldrig kan dra in intäkter som täcker kostnaderna.
När det inte blåser, blir det inga intäkter.
När det blåser, producerar massor av vindkraftverk och ägarna måste sänka priserna för att bli av med elen. De kanske till och med måste betala för att bli av med elen.
Visst blir elen billig när det blåser, men på det hela taget ökar vindkraftsutbyggnad kostnaderna för elen. Det visar statistiken för sambandet mellan elpriser och utbyggd effekt av vindkraft.
#19 Bidrag till vindkraft
Kommer någon ihåg tiden kring 2014/15 när hypen kring vindkraft handlade om potentialen att investeringarna skulle betala sig på 5 år? Några EU-bidrag fanns nog inte (kan de s.k investeringsbidragen för bl.a vindkraft inom jordbruks-sektorn rört sig om EU-pengar?).
Men med elcertifikat för 200 kr per Mwh blev det klirr i kassan. En snurra på 3 MW bör därför genomsnittligt intjäna (30% verklig effekt) 180 kr/tim vid en produktion på 900 kW/timme. Per år blir det 8766*180= knappt 1,5 milj kr/snurra. Eller räknar jag helt fel?
Nu när ekonomen Sandström et al misstänker att hugade finansmän utnyttjar kreditgarantier från EU vid vindkrafts-investeringar (havsbaserad främst) via räntesnurror och ev hävstänger genom börsintroduktioner kan de tjäna stora pengar (på staters och ev minoritetsaktieägares bekostnad)
När jag lyssnar på Jan Blomgren ang detta (hotspot ovan) funderar jag på hur/om ett land som Schweiz (bolag där) verkligen kan få sådana garantier då de ej är EU-medlemmar? EU borde givetvis se till att insynen i juridiska personer etablerade inom EU (Luxemburg) liksom Schweiz (bilaterala avtal) möjliggörs så att vi kan se deras företags-redovisningar. Särskilt om de omfattas av kreditgarantier!
Kan inte en förklaring till den dåliga lönsamheten för vindkraft vara att Christer Sandströms undersökning bara omfattar vindkraftsbolagens tre första verksamhetsår?
Vad jag läst har vindkraftsbolagen rätt att i sina deklarationer skriva av investeringsskostnaden på fem år, trots att den ekonomiska livslängden är mycket längre (minst 12 år?) Den korta avskrivningstiden innebär att vindkraftsbolag under sina första fem år redovisar ett sämre resultat och åren därefter redovisar ett – i motsvarande grad – bättre resultat. Detta bättre resultat missas dock Sandström när undersökningen begränsas till en så kort period som 2017-2020
Detta är bara en undran – jag vet inte själv. Men kanske finns det bland Klimatupplysningens många kunniga bloggare någon som vet?
Olof #29,
Sandström säger att de studerat avkastningen på vindkraftsparker som grundats 2017-2021. En del är alltså under de fem åren yngre än fem år och en del lika med fem år. Siffrorna ser dystra ut hela vägen. Hade de gått med vinst nu, eller år 2022, så hade vi säkert fått höra om det i Aktuellt eller Rapport. Istället så har flera vindkraftsparker sålts med förluster.
Olof #29
Vad jag förstår av intervjun i blogspot så skriver många av investeringskostnader på 20-25 år vilket är högst oseriöst.
Att ägarnas aktieägarkapital många gånger är endast 50000 är ju också uppseendeväckande.
Intervjun: (ca 0:45 pratar de om avskrivningar
https://youtu.be/vkldUdc09zc
Nå skåningarna får en rejäl förstärkning av elproduktionen till vintern, förnuftet har segrat.
https://www.dn.se/ekonomi/elkris-ska-dampas-oresundsverket-aterstartas/
Marknaden är underrättad!
https://umm.nordpoolgroup.com/#/messages?publicationDate=all&eventDate=nextweek&areas=10Y1001A1001A47J&fuelTypes=fossilgas
Man kan undra över varför kronan har stärkts mot andra valutor under förmiddan, det är ju inte nåt som händer varje dag precis. Öresundseffekten? SE4 är viktigt för svensk ekonomi.
#29,30
Som ”vanligt” är det väl alla kommunalpampars vindkraftbolag som förlorat mest då de helt saknar teknik-och ekonomikunskaper liksom affärskänsla/erfarenhet. Hur många är de inte! Lägg till ”other peoples money”.
#31 Torbjörn
Tack för länken till en mycket bra och klargörande intervju. Jan Blomberg är verkligen fantastiskt bra!
Hans förklaringar låter mycket trovärdiga, dvs att förlusterna i de undersökta vindkraftsbolagen förmodligen beror på överetablering av vindel pga elcertifikaten samt på räntesnurror som överför ev vinster till lågskatteländer som Luxemburg och Schweiz och till Kina.