Tänk dig att du står uppe i de norra Anderna någonstans och tittar västerut, ut över Stilla havet. Du ser långt, ända bort till Nya Guinea (bortåt 140:e longituden). Du ser också djupt ner i havet, ner till 500 meters djup. Synfältet är begränsat från 8 grader syd till 8 grader norr om ekvatorn.
Du ser också hur varmt vattnet är (se termometerskalan längst ned till vänster i bilden). Dessutom ser du hur högt vattnet står i havet och hur det skvalpar omkring månad efter månad.
Bilden visar situationen i november 2022, då vi ännu hade en stark La Niña. Den kännetecknas av kallt uppvällande vatten i öster (blå, grön och gul färg), samt en anhopning av varmvatten i väster, den så kallade tropiska varmvattenpoolen. Du ser gradienten på djupet som visar att det inte bara är varmt ytvatten som finns i poolen, utan varmt vatten ner till 3–400 meters djup.
Det finns också en höjdskillnad mellan det varma vattnet i poolen och det kalla vattnet i öster, längs Sydamerikas kust. Höjdskillnader N/S åstadkoms av var lågtrycksbanan i ITCZ är belägen.
Höjdskillnaden Ö/V åstadkoms av passadvindarna, som under La Niñan blåser det solvärmda ytvattnet västerut och bygger på vattnet i poolen på höjden. Det varma vattnet transporteras sedan vidare mot högre latituder. (Höjdskillnaderna är våldsamt överdrivna i bilden, det är i praktiken bara någon halvmeters skillnad.)
Den La Niña som har varat i snart tre år har nu tagit slut och övergått i ett neutralt stadium. Detta innebär att energitransporten kommer att minska. När en El Niño så småningom börjar, kanske i höst/vinter kommer varmvattnet i poolen att skvalpa över till östra sidan och en myckenhet energi frigöras. Detta kommer att avläsas som en temperaturhöjning.
Bilden är hämtad från en animering av hur skeendet ser ut i Stilla Havet. Här är länken till animeringen:
https://www.pmel.noaa.gov/cgi-tao/cover.cgi?P1=T_DYN&P2=big&P3=5yr&script=disdel/ani-drupal.csh
Man kan trycka på knapparna i animeringen för att stega framåt/bakåt eller se sekvensen för de senaste 5 åren.
Data är från Tao-bojarna, en lång rad bottenankrade bojar längs med ekvatorn. Var de ligger samt deras status kan du se här.
På måndag 10 april kommer en analys av ENSO.
Då antyder det vad James Hansen nyligen uttryckt, dvs en ny El Nino kan förväntas i slutet av 2023.
#1 Thorleif
Just nu tycks sannolikheten för en El Nino vara ca 60%. Man påpekar att denna tid på året är de modellerna man använder extra osäkra. Så allt ska tas med en nypa salt. Magkänslan kanske dock är att ”nu är det dags”.
https://www.climate.gov/news-features/blogs/march-2023-enso-update-no-more-la-ni%C3%B1a
En halvmeters höjning av havet, ska sätta i relation till buktigheten i jorden hav. Kan synliggöras i EGM.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Earth_Gravitational_Model
Det rör sig om en svacka i stilla havet på 10-tals meter.
Tack, Gabriel!
Blir spännande på måndag!
Smhi brukar tala om procentsatser i storleksklassen 8% i påverkan på globaltempvariansen från Enso och 46% trend på den samma från mänskligt co2 och då lustigt nog 46% från naturlig varians – låter som bekväma slutsatser kring procentsatserna tycker jag…dvs skulle vi få en dipp i uppvärmningen så kan man skylla på den naturliga variansen på 46% – medans om klotet brinner så skyller man på dom 46% antropogent…och dom 8% kan man ha lite halvt gömt i rockärmen.
Med sådana procentsatser är det ju helt omöjligt att kritisera klimathotsteorin – eftersom vi då alltid måste oro oss för det antropogena, oavsett temperaturutveckling..
Att Enso starkt påverkar det viktiga lågtryckscentrat vid Aleuterna tycks dock vara ganska fastslaget, om man får tro smhi – och då kan man ju undra om det inte borde samverka med vårat viktiga lågtryckscentra vid Island…kan verkligen geografi och topografi särskilja dessa två viktiga parametrar så fullständigt..
Själv undrar jag ofta över varför vi numera så sällan har nordliga och ostliga vindar här på västkusten under januari och februari – medans det tycks vara vanligare under våren…
För sa alltid gamlingarna att vi inte fick någon kyla här i västsverige innan nordan och ostan drog in från dom östliga högtrycken.. – undra om det finns ett vettigt arkiv över statistik på svenska förhållanden avseende vindriktning i ett historiskt perspektiv..?
Karl Eider
Läste att periodiciteten för El Nino genomsnittligt skulle ligga kring 6 år men det säger knappast något om styrkan i dessa?
Hur ska vi då tolka de forskare som menar att AMO/PDO nu antas (fortsätta) vända ner gemensamt (60-årscykler)? Jag tror J Curry tillhör dessa?
Om PDO försvagas innebär det då att kommande El Ninos försvagas i sin värmande effekt?
Magnus Blomgren
Rent statistiskt/erfarenhetsmässigt brukar divergens i temperatur/väder råda mellan Nordamerika och Europa. Vi själva i Norden brukar kunna se samma typ av kontrast med Island.
Kan det vara strömmar som står (eller bara bidrar) för dessa vind- och tryckförändringar i atmosfären?
Och likväl får vi naturliga svängningar helt styrda av solen från grunden. Liksom istider, stora eller mindre. Det är lätt att tänka fel. Det är inte El Nino och andra fenomen som styr klimatet utan solen och globalstrålningen som styr El Nino och allt annat. Sannolikt.
Magnus blomgren #3
Citat: ”Själv undrar jag ofta över varför vi numera så sällan har nordliga och ostliga vindar här på västkusten under januari och februari – medans det tycks vara vanligare under våren…”
Jag håller med.
För mig verkar det som att vinterkylan kommer några veckor senare idag än då jag var barn eller ung 1960-70. Då blev snön som föll i december kvar och jag minns att det var -20 när jag cyklade till skolan i januari. Idag körde jag i veckogammal snö i Roslagen.
Min gamla forskarinstinkt har frågat om min observation har någon betydelse.
När meteorologer råkat ut för något liknande har de kallat till konferens för att de kanske hittat en ny ”teleconnection”
Men det kan vara vädrets stora variationsbredd som faktiskt är slumpmässig och omöjlig att förutse på alla tidsskalor, som vetenskapen fastslagit.
Länk:
https://www.climate.gov/news-features/blogs/what-are-teleconnections-connecting-earths-climate-patterns-global-information#:~:text=Teleconnections%20are%20significant%20relationships%20or,that%20span%20thousands%20of%20miles.
Nr 7 Gunnar S
Vilken kalaslänk – fantastiskt pedagogiskt om ett komplex fenomen som tycks fylla en väldigt viktig funktion.
Temperaturen i havsströmmarna och omgivande landmassa samvarierar och interagerar med alla dessa ensokrafter och liknande parametrar för att sedan svinga runt med jetströmmarna – och där surfar då rossbyvågorna fram och snackar ihop sig med helheten och väver så ett mönster av väderkommunikation över enorma ytor… och kanske då bildar nya mönster över kort och lång tid…
Detta blir ju riktigt spännande att läsa mer om och fundera vidare över.
Själv har jag haft förmånen att ha fått tillbringa ett långt liv nära naturen och att få ägnat tid åt att observera mönster i både det korta och långa perspektivet.
Och där kommit att fascineras av hur samverkan mellan miljö, art och klimat avtecknar sig som en bok som skrivs av naturen själv.
Det lilla man får skrapa på ytan av naturens egen bok leder till en stark längtan efter mer kunskap..vanligtvis måste dock tankarna snurra runt länge i tombolan innan man förhoppningsvis får en kort glimt av insikt och förståelse – och där är hela klimattombolan som ett evigt kaos och ett eget universum…
Får man dock hålla på länge med ngt så kan hjärnan börja snudda vid en intuitiv förståelse av fenomenen och då kan mönster framträda…kanske även i kaos..
Karl Eider
Tack för länkarna.
Noterar att NOAA anger att PDO är en konsekvens av atmosfären än tvärtom till skillnad från ENSOn. PDOn har mest lokal påverkan och anses påverkad av ENSO och alltså inte tvärtom (som var min fråga).
https://www.climate.gov/news-features/blogs/enso/going-out-ice-cream-first-date-pacific-decadal-oscillation
Här vad som sades för ca 10 år sedan då man förväntade en kall fas av både AMO och PDO inledas just nu!
https://notalotofpeopleknowthat.wordpress.com/2013/10/21/amo-pdo-cycles/
Här utvecklingen av ENSO 1850-2009
http://appinsys.com/globalwarming/SixtyYearCycle.htm
Nr 10 Thorleif.
Intressant om samverkan mellan systemen – och – ” It was originally described in 1997 in the context of salmon produktion”.
Jag måste säga att inget är som forskning med ekonomiska incitament utan politik, så som när norska oljesällskapet, för flera år sedan påtalade den escalerande isutbredningen söderut i arktis – dom har haft rätt i flera år, särskilt detta år…dom skippade pk-narrativet och tittade på verkliga observationer.
Om atlanten och stilla havet – ” things get particularly interesting though, when you put the two cycles together.”
Just så, dagens utveckling tog sin början i fasutvecklingen redan runt 1985 vid dom nordliga atlantströmnarna och 10 år senare sögs glaciärutvecklingen in i cykel och atmosfären. .
Båda i varmfas, samtidigt, under 10 år från mitten av 1990.
OCH – ” but by the mid 2020 we are likely to see both great ocean patterns stuck together in their cold phases well into the 2030.”
Finns naturligtvis inga garantier – men jag kan lova att alarmisterna har bråttom av många orsaker.. tyvärr har vi ju idag nått så långt in i klimatmisären att temperaturutvecklningen är underordnad alarm, pk och hela narrativet.
Men tack till laxforskare och laxodlare och norska oljesällskapet – keep up the good work.
Magnus blomgren #3
Citat: ”Själv undrar jag ofta över varför vi numera så sällan har nordliga och ostliga vindar här på västkusten under januari och februari – medans det tycks vara vanligare under våren…”
Det jag har lärt mig är att när Bottenviken och Bottenhavet frusit till, blir det mer kontinentalklimat över nordöstra Sverige och västra Finland. Detta gör att ett ”permanent” köldhögtryck bildas på vår-vintern och stannar ofta kvar till isen försvinner. Då blir vindriktningen söder om högtrycket NO – O.
Ju senare isen lägger sig desto senare kommer högtrycket till stånd.
Nr 12 Göran S
Låter som ett rimligt scenario, östersjö is eller ej borde kunna påverka.
Bondepraktikan brukar skriva att är februari mild och regnig blir det många frostnätter på våren..stämde i år iaf.