Jag har några gånger tittat på olika väderdata från Climate Explorer. Där finns till exempel data för temperaturer och nederbörd.
Men vindar då? Vindar är också en del av väder och klimat. En viktig del, eftersom vindar transporterar till exempel energi och vattenånga, vilket i sin tur påverkar temperaturer och nederbörd.
Climate Explorer har en rad data också för vindar från olika sammanställningar. Bland annat dessa:
Jag har räknat ut årsmedelvärden från månadsmedlen, för att diagrammen inte ska bli så plottriga. I samtliga diagram ovan och nedanför har jag valt de data som finns under ”2m/10m”.
Som synes börjar två av dem ungefär 1950 och en 1980. De är oense om trender, men de två som börjar omkring 1950 anser i alla fall att medelvindarna ökade fram till tidigt 2000-tal. Därefter är alla tre överens om att medelvindarna inte har ökat.
De tre är oense om hur stora medelvindarna har varit. Kanske täcker de olika delar av jordytan? Även om jag har valt longitud- och latitudgränser som täcker hela jordytan, kanske de olika dataserierna inte har data för hela.
För ERA5 och NASA MERRA-2 anger Climate Explorer att det handlar om vertikala vindhastigheter, alltså vindhastigheter i höjdled, medan vindtypen inte specificeras för NCEP/NCAR. Antagligen är det också där vertikal hastighet.
Om vi tittar på en viss region då? Exempelvis nära ekvatorn, som tar emot mest solstrålning?
Fortfarande är de tre oense om mycket.
Borde det finnas någon trend då? Ja, varmare jordyta och atmosfär borde ge lite kraftigare konvektion, vilket i sin tur borde märkas som lite högre vindhastigheter.
Vindhastighet är en vektor. Den har inte bara storlek, utan också en riktning. Storlek och riktning kan ges som tre koordinater i ett koordinatsystem. Med vertikalt som en av riktningarna, finns de andra två riktningarna längs jordytan, exempelvis som meridionalt (nord-sydligt, även kallad v) och zonal (öst-västligt, även kallad u). Climate Explorer har data också för detta:
Södra halvklotet:
Norra halvklotet:
Här är det vettigt att titta på de två hemisfärerna separat. Medelvindarna borde vara olika på de två, bland annat för vindarna i meridional riktning borde blåsa från ekvatorn mot respektive pol.
Skillnader mellan de tre dataserierna verkar mindre för dessa två vindhastighetsriktningarna än för vertikal vindhastighet.
Vi kan se att de genomsnittsvindarna är åt olika väderstreck på de två hemisfärerna. Vilket är förväntat. Dessutom är det stor skillnad på medelvind i öst-västlig riktning mellan de två hemisfärerna. Kan det ha något att göra med de olika fördelningarna av land och hav?
Finns det då några trender som går ihop med temperaturförändringar?
Dessutom kan vi än en gång se att det är osäkert vad som har hänt tidigare, och till och med osäkert hur stora viktiga parametrar är. Hur ska det då gå till att göra modeller över klimatet?
Om vinden inte har någon trend så kanske trenden återfinns i molnen?
I USA är orkaner ett gissel som noga följs med ett index som beskriver dess styrka, ACE index:
https://ourworldindata.org/grapher/ace-north-atlantic-hurricanes
Trenden är tydligt obefintlig 😉
på klimatvett.fi finns en bra artikel om IPCC.
Tack Lars,
intressant att försöka förstå trenden mot ökande vindhastighet fram till klimatskiftet runt år 2000.
I teorin ska det drivas av temperaturgradienten mellan tropikerna och Arktis, resp. Antarktis.
Med globala uppvärmningen minskar denna gradient på norra halvklotet, eftersom uppvärmningen där mest märks i Arktis, medan tropikerna är stabila. Men i den långa tidsserien i dina första två figurer ser vi en väldigt tydlig positiv trend.
Jag kollade specifikt på Arktis och även där har vi den positiva trenden (ERA5). Dessutom fortsätter den även efter år 2000.
Om det blåser eller inte har ju på senare år blivit en allt mera viktig fråga. Kanske var det mera tur än skicklighet att vi undvek någon större kollaps i viktiga samhällsfunktioner under den gångna köldperioden. Tänk om den fortsatt ett par veckor till!
Till stora delar p.g.a. det självskadebeteende vi haft i energifrågor på senare tid svindlar det nästan vid tanken på hur otroligt sårbara vi har gjort oss själva! (Bra läge för vissa militärbefäl att visa att de har massor av is i hatten!)
Morgonens viktigste räddningsoperation här hos mig – en stor och vackert rödbrun fjäril som förirrat sig in i vinterträdgården lyckligt ut i solskenet!
Vindarna, isynnerhet västvindarna måste vara mycket starkare på södra halvklotet där lågtryck och högtryck evigt snurrar runt, runt Jorden över Södra Ishavet.
https://earth.nullschool.net/#current/wind/surface/level/orthographic=-347.89,-98.85,416
Jag kommer ihåg en gång då någon frågade en lokal guide vid Laguna Escarchados i södra Patagonien (ett mycket blåsigt ställe) hur ofta det var vindstilla där, ”senast var det för 40 miljoner år sedan” svarade han. Det är litet överdrivet, men inte särskilt mycket.
Jordklotets medeltemperatur har gått upp med cirka 1 grad sedan 1880, gissar vi.
Man har övergripande konstaterat att temperaturen ökat med cirka 2 grader på jordklotets kalla halva och varit närmast oförändrad på jordklotets varma halva.
Detta om något borde ha en ganska stor utjämnande effekt vad gäller förflyttningshastighet och massa rörande luft/vind.
Jag ser mycket brus i figurerna – men signal?
Om diagramens skala startade på noll m/s och gick till säg 20 blir kurvan bara lite krusig.
OT Då var det dags igen. Text-tv skriver ” 2023 varmaste året hittills. Varmaste året som uppmätts på jorden. Rekordet slaget med 0,17 grader”. Motsvarar väl att Mondo skulle sätta världsrekord med 0, 09 mm. Igår på vetenskapens värld om polardinosaurierna fick man ju veta att jorden var varmare för 70000000 år sedan. Kan inte EU-s klimsttjänst ( vad f-n det nu är) Copernicus hålls på nåt vettigare. Annars lägg ner.
#8
Varmast någonsin-även i Kongo.
Tony Heller tycker det saknas bevis:
https://www.youtube.com/watch?v=Wq5YUhpmnPc
NASA leker med data utan en tanke på konsekvenserna.
På radion nu om hur vi luras av spellistor från spotify,
Då börjar det på allvar bli skrämmande 🙂
Det påstås ständigt i medierna och i olika sammanhang att vi har en ”klimatkris”. Det som man syftar på verkar vara olika väderhändelser. Då ska det väl kallas ”väderkris”.
Men i påståendet ligger att vädret skulle ha blivit mer extremt. Och som skulle bero på att det blivit varmare sedan Lilla istiden. Fast enligt statistiken har nog vädret blivit mindre extremt, vilket också det bör bli eftersom temperaturskillnaderna mellan pol och ekvator minskat.
Med prated om en kris följer också uppmaning till åtgärder där man felaktigt fokuserar på minskning av användning av fossila bränslen.
Extrema väderhändelser skyddar man sig mot genom att förbättra infrastrukturen.
#10
Nu vevas Copernicus rapport i nyheterna. Den bör läsas mycket noga. https://climate.copernicus.eu/copernicus-2023-hottest-year-record
Ekot säger att det beror på växthusgaser som aldrig varit så höga samt på El Nino.
I Copernicus rapport i ingressen står följande: ”…the main drivers behind them, such as greenhouse gas concentrations, El Niño and other natural variations.
Vidare står: 2023 saw a transition to El Niño. In spring 2023, La Niña came to an end and El Niño conditions began to develop, with the WMO declaring the onset of El Niño in early July.
Men ytvattenuppvärmningen i Atlanten började redan i april: https://climatereanalyzer.org/clim/sst_daily/
Slutligen ser man att i Copernicus rapporten under rubriken Greenhouse gases i två figurer att ökningen av uppmätta växthusgaser, särskilt metan ser ut att plana ut under senaste året.
Därav följer att något inte riktigt stämmer.
EU har löst problemet med varierande vind.
https://www.cbs.nl/en-gb/news/2023/22/renewable-energy-share-rose-to-15-percent-in-2022/wind-energy–gross-production—normalised
OT:
Ställde en fråga till AI-roboten Bard:
” What would be different if there was no climate crisis?”
Svaret visar med all tydlighet vad som är inprogrammerat i diverse AI-robotar:
” The world would be a very different place if there was no climate crisis. Here are some of the things that would be different:
Extreme weather events would be less frequent and severe. We would see fewer heat waves, droughts, floods, and wildfires. This would save lives and property damage.
Sea levels would not be rising. This would protect coastal communities from flooding and erosion.
Plant and animal species would not be going extinct. The Earth’s ecosystems would be more stable and resilient.
Human health would not be at risk. We would not be as vulnerable to heat waves, air pollution, and diseases spread by mosquitoes.
Economic growth would be more sustainable. Businesses would not have to spend money on climate adaptation and mitigation.
The world would be a more peaceful place. Climate change is a major source of conflict, so its absence would make the world a more stable place.
In short, a world without a climate crisis would be a healthier, safer, and more prosperous place for all. We can only achieve this future by taking action to address climate change now.”
Halleluja!
Och här kommer den svenska motsvarigheten från ChatGPT:
” Vad skulle vara annorlunda om det inte var en klimatkris?”
” Om det inte fanns någon klimatkris skulle flera aspekter av samhället och miljön vara annorlunda. Här är några möjliga förändringar:
Miljö och Ekosystem: Ett av de mest påtagliga skillnaderna skulle vara att miljön och ekosystemen inte skulle vara lika hotade som de är i dagens klimatkris. Många arter skulle inte vara hotade eller utrotningshotade, och ekosystemen skulle fungera i en mer balanserad och hållbar rytm.
Vädermönster: Klimatkrisen har lett till extremare vädermönster, inklusive ökade temperaturer, intensivare stormar och förändringar i nederbördsmönster. Utan klimatkris skulle dessa extremiteter vara mindre frekventa och mindre allvarliga.
Havsnivåer: Den globala uppvärmningen leder till smältning av polarisarna och glaciärerna, vilket höjer havsnivån. Utan klimatkris skulle inte havsnivån öka i samma utsträckning, och de negativa konsekvenserna för kustsamhällen och öar skulle vara mindre allvarliga.
Luftkvalitet: Klimatkrisen är kopplad till ökad luftförorening på grund av användning av fossila bränslen. Om vi inte hade klimatkris skulle luftkvaliteten vara bättre, och människors hälsa skulle vara mindre påverkad av förorenad luft.
Förändringar i ekonomin: Många ekonomiska sektorer har påverkats av klimatkrisen, särskilt de som är relaterade till förnybar energi och anpassning till klimatförändringar. Utan klimatkris skulle dessa sektorer sannolikt utvecklas på ett annat sätt, och vissa ekonomiska utmaningar skulle vara mindre påträngande.
Mänskliga samhällen: Klimatkrisen har redan påverkat människors livsstil och bosättningar, särskilt i områden som är känsliga för extremväder och havsnivåhöjningar. Utan klimatkris skulle dessa påverkade samhällen kunna fortsätta sina traditionella livsstilar och bosättningar utan de extrema påfrestningarna från klimatrelaterade hot.
Politiska och internationella relationer: Klimatkrisen har fört olika länder och regioner närmare varandra i en gemensam strävan att tackla de globala utmaningarna. Utan klimatkrisen skulle dessa dynamiker och samarbeten vara annorlunda, och vissa internationella politiska frågor skulle inte vara lika framträdande.
Det är viktigt att notera att dessa förändringar är teoretiska och att klimatkrisen har många komplexa och sammankopplade aspekter som påverkar många delar av våra liv och vår värld. Att förebygga eller mildra klimatkrisen är en global utmaning som kräver samarbete och ansträngning från alla samhällssektorer och länder.”
Notera slutklämmen ”Det är viktigt att notera att dessa förändringar är teoretiska…”😂
För att rädda klimatet är det helt OK att förstöra miljön, visuellt och akustiskt, med väderberoende vindkraftsindustrier.
När vädret är emot vindkraftsindustrin (det blåser någon annanstans) är det helt OK att elda kol som Tyskland måste göra sedan de avvecklade kärnkraften.
Kanske skulle fråga AI om jorden någonsin upplevt det som inte kan beskrivas som en kris i klimatsystemen.
Utifrån svaren så måste ju det finnas en tidpunkt i jordens historia innan ”klimatkrisen” när paradiset fanns där och varje dag var lik sin föregångare lagom varmt och inga isar som smälter, och är utgångspunkten för att man nu kallar normala väderhändelser extrema och kris i klimatet, det gör att man skulle vilja veta när klimatet inte varierande och inte var kaotiskt.
Hur man skulle formulera frågan vet jag inte men den skulle vara intressant att få svar på.
OT: Så här gör visst smhi för att få upp medeltemperaturen…
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/smhis-stationer-slutade-mata-vid-minus-43-karesuando-missade-koldrekord
Berra #17
Vilken otur att det blev så och att det dessutom var flera stationer samtidigt när det kröp ner mot -43.
Kan inte sluta lattja med ChatGPT:
”Beskriv världen där en klimatkris anses existera men är inbillad”.
”Om vi föreställer oss en värld där en klimatkris anses existera men är inbillad, skulle det innebära att de påstådda problemen och hoten kopplade till klimatförändringar faktiskt inte är verkliga. Här är några möjliga kännetecken för en sådan värld:
Stabil klimatutveckling: I denna inbillade värld skulle klimatet förbli stabilt utan några påtagliga förändringar. Ingen ökande global medeltemperatur, extremväder eller havsnivåhöjningar skulle observeras.
Bibehållet ekosystem och biodiversitet: Ekosystemen skulle inte vara hotade, och många arter som för närvarande är hotade eller utrotningshotade på grund av pågående klimatförändringar skulle vara säkra och stabila.
Avsaknad av klimatrelaterade nödsituationer: Inga katastrofala händelser som torka, översvämningar eller skogsbränder skulle orsakas av klimatrelaterade faktorer. Samhällen skulle inte behöva mobilisera resurser för att hantera dessa situationer.
Minimalt behov av klimatanpassning: Eftersom det inte skulle finnas någon verklig klimatkris skulle samhällen inte behöva genomföra omfattande anpassningsåtgärder, och infrastruktur skulle vara konstruerad utan att ta hänsyn till klimatförändringarnas påverkan.
Stabil jordbruk och vattenförsörjning: Jordbruket skulle inte störas av extrema väderförhållanden, och tillgången på vatten skulle vara tillräcklig och pålitlig över hela världen.
Ekonomisk stabilitet i klimatkänsliga sektorer: Företag och industrier som vanligtvis påverkas av klimatförändringar, som försäkringsbranschen och förnybar energisektor, skulle vara ekonomiskt stabila utan att behöva bekymra sig för klimatrelaterade risker.
Minskad oro för framtida generationer: Människor skulle inte känna samma nivå av oro för framtida generationer eftersom de inte skulle behöva oroa sig för långsiktiga miljöhot.”
Någon som känner igen sig?
Lars Kamél,
Behandlar Du verkligen ”vertikala vindhastigheter, alltså vindhastigheter i höjdled”? I min värld har jag alltid relaterat vindhastighet till det horisontella planet.
Rossmore inspirerade mig att leka lite med den så hypade artificiellt. fördummande molntydaren:
User
”Ny omgång: Vad är skillnaden mellan verkliga ”fake news” och maktelitens tillvägagångssätt att stoppa kritiskt tänkande genom att felaktigt beskylla verkliga sanningar för att vara falska?
ChatGPT
”Fake news” syftar på medvetet falsifierad information som presenteras som nyheter. Å andra sidan kan försök från makteliten att förvränga eller tysta kritiskt tänkande genom att felaktigt beskylla verkliga sanningar för att vara falska betraktas som desinformation eller propaganda.
Skillnaden ligger i avsikten och metoden:
Fake News: Medveten spridning av desinformation för att vilseleda eller manipulera allmänheten. Det skapas ofta för att tjäna specifika syften eller intressen.
Maktelitens Taktik: Detta kan innebära att underminera legitima rapporter eller fakta genom att försöka diskreditera dem som falska. Det syftar ofta till att bevara eller främja en viss agenda eller maktstruktur.
I båda fallen är målet att påverka uppfattningen hos allmänheten, men metoderna skiljer sig åt. Att vara medveten om dessa skillnader och vara kritisk mot källor är viktigt för att förstå informationens trovärdighet”
#18:
Måste vara en ren slump…
Precis som att värmerekorden alltid är någon annanstans, t ex förra halvåret då i hela världen ”brann” förutom just Norden som var svinkall…
Lars, och Anders #20
”För ERA5 och NASA MERRA-2 anger Climate Explorer att det handlar om vertikala vindhastigheter, alltså vindhastigheter i höjdled, medan vindtypen inte specificeras för NCEP/NCAR. Antagligen är det också där vertikal hastighet.”
Finns det någon länk eller källa till detta?
Det jag fått lära mig, är att vindhastighet är en vektorprodukt av U och V-vindmätningen, dvs en ytvind och inte en vertikal vind,
Tack för en intressant genomgång!
Ofta får man höra att medelvinden minskat sedan 1960 – talet – men det är svårare än man tror att verifiera detta – 10% mindre vind är en siffra som brukar dyka upp.
Intressant i dessa dagar, med den snabba vind och temperaturstegringen i norr, var renägaren som intervjuades på Svt – han berättade att just dessa värmestegringar på vintern blivit allt mer ovanliga – eftersom lågtrycken ute över havet blivit svagare.
Tvärs emot vad stora miljöorganisationer tror – så är naturen i norr anpassad till snabba väderomslag och dessa omslag är viktiga för snölagersbildningen.
Renskötaren var intervjuad under 2023.
Om man tittar på vad som händer i naturen hos oss, med vindar och temperatur så tycks vi gå mot ett väderskifte sedan några år – och 2023 har ju verkligen dominerats av ostliga vindar och system, vilket stämmer bra utifrån måncykeln och som just detta har ju även oroat Copernicus, då dom tror att kommande år kan maskera klimatuppvärmningen.
Själv har jag noterat ganska stora skillnader i vindhastighet och vindriktning i perioder under mina 50 år på västkusten – men 2023 syntes verkligen stor skillnad, jag tror vi kan se en fortsättning på dessa vindar och lågtryckssystem i allt högre omfattning komnande år.
Vindarna och lågtrycken går i cykler och kan i hop med tidvatten påverka havets temperaturer, både regionalt och över större områden – det komner att bli intressanta decennier framöver!
Vid en första anblick kan inlägget tyckas långsökt och avancerat sammanfattat om det ska belysa vertikala vindhastigheters beroende av globala medeltemperaturer även om man nu inte behöver ta hjälp av strålningsfysikaliska teorier🙄
Vertikala vindar uppstår främst på grund av skillnader i solinstrålning, luftens temperatur och tryck och kan vara mycket lokala och påverkas av specifika förhållanden i ett visst område där mätningarna görs och som också är beroende på vilken mätmetod som används.
Den vertikala hastigheten för luftrörelser sträcker sig över ett brett spektrum av skalor. För storskaliga vertikala rörelser i atmosfären är de vertikala hastigheterna i allmänhet i storleksordningen 0,01–0,1 m/s. Men under mycket instabila och konvektiva förhållanden kan storleken på den vertikala hastigheten nå upp till 70 m/s.
Är inte klar över om diagrammen representerar Hellmankoefficienten eller vad?
För mig och säkert många andra svårtydda grafer. Tider, vindstyrkor, platser, riktningar? Vänligen förklara!. Visar de egentligen inte bara att vindar är svåra att följa och redovisa? På ena och andra sidan berg resp. vatten och hav?
Vindar bildas av temperaturskillnader mellan luftmassor. Stora skillnader ger mer och kraftigare vind. Kallare väder ger större skillnader mot söder och därmed mer vind. Det räcker för mig även utan svårtydda grafer. Invändningar?
Vem seglar för vertikal vind?
De som deltar här vet hur det är, men fick anvisad en som förklarar ingående och för mindre vetande hur det fungerar!
Något att rekommendera till klimattalibanerna?
Eller andra som inte vet vad de ska tro på!
https://m.youtube.com/watch?v=K6tWEjkEiZU&si=ZFZYyoprLmqDWAmc&fbclid=IwAR2snO8s1EOe1uYa2sIMlCHuvHTNBSwGgUhfIu9QN_1p_wboq8ReXloEiYw_aem_ASze02tTeE8cr896YvFgeySWyOKYeKLpGiDX4qXobxAzRGKoiN2dv3ThANxQPHm2YnY
Jo, redan i barndomen lärde vi oss:
Vem kan segla förutan vind?
Vem kan ro utan åror?
Vem kan skiljas från vännen sin Utan att fälla tårar?
Jag kan segla förutan vind,
Jag kan ro utan åror.
Men ej skiljas från vännen min Utan att fälla tårar.
Å Hej!
salve
stig
Magnus blomgren #24
Jag minns att på 1960- och -70 talet blev det kris för renägare efter att ett mildväder kommit in och dragit vidare. Det bildades skare så att renarna inte kom åt sitt levebröd.
2010 var jag i Kittelfjäll och såg att det är fixat genom att traktorer lägger ägg på kalfjället.
Länk:
https://svensktkott.se/aktuellt/vad-innehaller-de-vita-balarna-pa-akrarna/