Dansken E. Friis-Christensen visade i slutet av 1900-talet, att medeltemperaturen på jorden hade en god korrelation med den magnetiska aktiviteten från solen (solfläckscykler) – fram till det sista decenniet av århundradet. Senare forskning främst bedriven av landsmannen H. Svensmark visade, att solens magnetfält påverkar jordens temperatur genom att hindra kosmisk strålning att nå jordens atmosfär. Skapandet av moln sker genom att den kosmiska strålningen orsakar jonisering i atmosfären, vilket orsakar aerosoler där, som är grunden för molnbildning. Moln hindrar sedan solstrålarna att nå jorden, vilket då medför en viss avkylning. Det behövs ju bara en minskning av molnmängden med två procent för att vara tillräckligt för syftet att förklara hela temperaturökningen sedan 1870-talet (1).
Ett starkare magnetfält från solen (tillsammans med jordens magnetism) innebär alltså, att den strålningen inte kan skapa moln i vanlig utsträckning och öka vatteninnehållet i moln. Styrkan hos solens magnetfält syns bero på antalet solfläckar, vilka har mätts kontinuerligt sedan snart 300 år. Detta skulle då kunna leda till åtminstone en korrelation mellan solfläckarnas antal och jordens medeltemperatur. Framförda argument mot Svensmarks teori gällande förändrad molnbildning som regulator av jordens temperatur är, att den Totala Sol Instrålningen vid atmosfärens topp (TSI) sägs vara för ringa för effekten att påverka jordens klimat. Detta motsägs dock av ett betydande antal peer-granskade vetenskapliga publikationer och effekter gällande ozonbildning (1).
Grunden för diskussionen är alltså ett påstått samband mellan antalet solfläckar dvs styrkan i solens magnetiska aktivitet och jordens medeltemperatur. Ett sådant samband dvs solorsakad nedkylning, skulle – om det strikt belägges för 2000-talet – innebära en alternativ klimatteori. De stora svagheterna i dagens teori – koldioxidorsakad uppvärmning – ökar intresset för en sådan. Det ger samtidigt en anknytning till fenomenet istider.
GLOBAL AVKYLNING Beträffande antalet solfläckar har man funnit ett regelbundet mönster – årlig ökning följd av en minskning – av antalet fläckar under deras 11-åriga cykel. De lägsta månadsvärdena i början och slutet av cykeln ligger nära noll. Cyklerna skiljer sig från varandra genom antalet fläckar totalt samt maxvärdena i mitten i varje cykel.
Vi befinner oss idag i första delen av den 25:e solcykeln, som påbörjades i slutet av 2019 och avslutas år 2030. Den uppvisar liksom solcykel 24 ett lägre antal solfläckar än vanligt per månad. Problemet nu är dock att under nästa solcykel (nr 26), som börjar 2031 och varar hela 2030-talet, man prognosticerar ett mycket litet antal fläckar. Antalet per månad under svaga cykler är vanligen åtminstone 100. I mitten av varje cykel har man vanligen en topp av solfläcksaktivitet, men för cykel 26 förutser man idag, att kanske ingen solfläck alls uppenbarar sig under denna topp. Och det maximala antalet fläckar under toppmånaderna prognosticeras istället vara ca 10 fläckar (2). Förutsägelsen baseras på forskning av världens ledande solforskare samt från en för klimatvetenskapen ledande organisation (USAs National OceanicAtmosphere Administration). Solcykeln 26 anses alltså bli den med största temperaturfallet, och perioden 2030-2041 ses som den allvarligaste tiden avseende kyla. Gällande cykel 27 råder viss osäkerhet.
Det finns en regularitet i återkomsten av perioder med lägre temperatur (vid sidan av vad som händer under varje individuell solcykel). Avståndet mellan sådana solminima anses vara ca 400 år, och den oss närmast föregående benämndes Maunder-minimum och inträffade under främst 1600-talet (1645-1715). Sedan dess har skett en temperaturnedgång under en period från år 1790 med färre solfläckar och lägre temperatur (Dalton Minimum). Under 1900-talet har någon liknande situation har inte upplevts, och osäkerheten är nu hög beträffande vilka konsekvenserna av det prognosticerade ytterst låga antalet solfläckar för cykel 26 är. Man vet, att dessa följder troligen är mycket allvarliga, men inte h u r allvarliga.
En slutsats syns dock klar: jorden har gått in i ett Stort Solminimum sannolikt omfattande tre solcykler (25-27). Det betyder, att detta minimum tros omfatta åren 2020 – 2053 dvs 33 år. Under den allvarliga avkylningen under Dalton minimum var periodens längd osäker, men var mellan 24 – 40 år. Maunder –minimum varade betydligt längre.
POLICYKONSEKVENSER Konsekvenserna av kylan kan bli mycket allvarliga. Det extremväder, som vi nu börjat se i Europa, syns utgöra förebud för avkylningen och innebär en kraftigt ökad frekvens av stormar, skyfall, hagel mm med deras möjliga följder avseende människors livsmiljö och självfallet jordbruket. Just kyla orsakar nämligen sådana konsekvenser (3). Förespråkarna för koldioxidorsakad uppvärmning har påstått, att dessa väderhändelser är en bekräftelse på deras teori. Så de två teorierna – solorsakad avkylning vs koldioxidorsakad uppvärmning – ger helt olika bilder av utvecklingen, där dock avkylningsteorin vilar på en fast historisk empirisk grund. Uppvärmningsteorin saknar en egentlig empirisk bas och vilar på framtidssimuleringar genom modeller av diskutabel kvalitet. Att världens etablissemang genom fast åsiktsdisciplin gällande koldioxidorsakad uppvärmning uppenbarligen kunnat hindra MSM att beröra ämnet avkylning och dess möjliga konsekvenser – sannolikt för att den talar mot etablissemangets syn – är allvarligt. Det är ett ytterligare tecken, som tyder på att dagens klimatpolitik har ett annat syfte än att förutsättningslöst undvika negativa följer av en klimatförändring.
Även om sannolikheten för ett nytt Stort Solminimum bedöms som för låg, återstår att bedöma värdet av teorin gällande koldioxidorsakad uppvärmning i förhållande till Friis-Christensen/Svensmarks syn på klimatets förändringar. Även små variationer i solinstrålningen har ju nämnvärda effekter, som kanske kan förklara dagens temperaturutveckling. Den mycket njugga finansieringen av alternativa teorier till koldioxidbaserad uppvärmning har kanske hindrat sanningen att klart framträda. Det finns dessutom ett ytterligare alternativ: att den aktuella uppvärmningen bara är en följd av naturliga orsaker t ex en återgång sedan den sista mindre istiden. Man kan också spekulera om inverkan av längre temperaturcykler på vårt klimat.
Särskilt stora effekter kan vid en allvarligare avkylning förväntas gällande jordbruket och därmed tillgången på mat. Variationen avseende tillgången på olika födoämnen kommer att skapa stora prisvariationer, och en absolut brist på mat kan troligen inträffa i vissa länder. Genom att energipolitiken redan påverkar tillgången på konstgödsel, vilken är ytterst viktig för skördarna, träffar då sådana klimateffekter världen under en period av växande svaghet för jordbruket orsakat av dagens energipolitik.
Om en stor avkylning liknande tidigare Stora Solminima ses som den utveckling, vilken är troligast, bör områdena energi och jordbruk naturligtvis få högsta prioritet i ländernas politik. Utbyggnaden av kärnkraften har då särskild prioritet liksom av fossilbaserad kraft. Nedskärningen av jordbruket bör omedelbart stoppas och odlingsytor mm bör istället öka, och arbetet att ta fram särskilt klimattåliga grödor ges hög prioritet.
(1) https://www.vk.se/2015-01-08/solvariationer-forklarar-temperatursvangningar (2) https://nyatider.se/noaa-forutspar-noll-solflackar-under-nastan-hela-2030-talet/
(3) https://nyadagbladet.se/kronikor/kallare-klimat-ger-extremvader/
Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han publicerade tidigare boken ” VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”. Hans publicerade artiklar kan också sökas på hemsidan: http://vaknaupp.dinstudio.se/17/9/artiklar-och-lankar/
Mycket intressanta och avslöjande resonemang kring olika förklaringsmodeller till det föränderliga klimatet. Särskilt uppskattade jag begreppet ”fast åsiktsdisciplin gällande koldioxidorsakad uppvärmning”.
Tack för ett friskt, insiktsfullt och utmanande inlägg som borde väcka lusten att utmana den förödande åsiktsdisciplinen.
Solen är fascinerande, såg precis ett program på SVT om solen och solstormar och vad de kan åstadkomma. Det kan vara intressant att se parallellt med denna artikel.
Det finns ju även andra, längre solcykler, vilken påverkan har de på vädret?
Bray (2 500 år)
Eddy (1 000 år)
#2 Solen är fascinerande-såg solen igår 😉
Tack för en intressant inblick i framtiden.
För mer aktuell passerad tidsperiod har Willis E gjort den analys som visar varför vi fått varmare klimat:
https://wattsupwiththat.com/2023/11/20/dlr-curiosities/
Solen och Molnen!
Knappast din SUV!
Logiken håller steg för steg. Men det är väl inte solfläckarna som styr den kosmiska instrålningen utan snarare cykliskt växlande solvind (plasma) ut från Solen. Solfläckarna är synliga tecken på växlande solmagnetism och solvind. Klart redovisat i NASA-boken Sun, Weather and Climate från 1978.Men diskret undansopat av IPCC och alarmister.
För några år sedan såg jag en youtube-video (kan inte hitta den idag tyvärr), där Willie Soon visade hur temperaturen i kanadensiska städer följde med solens aktivitet.
Färre antal solfläckar – lägre temperatur i städerna.
Historiska fakta visar att extremväder men också torka hänger ihop med kallare klimat. Ändå hävdar klimathotsmaffian ständigt att dessa händelser blir vanligare i ett varmare klimat.
Det har varit program på TV om bronsålderskulturerna vid Medelhavet och Mayakulturen som gick under kring år 800 e.v.t. , alla p.g.a. långvarig torka.
Kollar man data från borrkärnor från Grönlandsisen så ser man att det skedde en betydande temperatursänkning vid dessa tillfällen.
I de nämnda TV-programmen nämner man ingenting om att klimatet blev kallare. I stället påminns man om att vi nu står inför allvarliga klimatförändringar.
Alltså att koldioxid skulle förorsaka dessa katastrofer.
Tege!
Självfallet styr inte solfläckarna den kosmiska instrålningen annat än att de är en indikation på solvindens styrka (med dess effekter). Jag trodde det framgick av resonemanget och beklagar om så inte var fallet.
Dan Ahlmark
På WattsUpWithThat, har Willis Eschenbach försökt flera gånger att hitta samband mellan olika former av solaktivitet och olika typer av klimatförändringar. Och hittills misslyckats.
Det borde då finnas åtminstone något litet samband någonstans, men det hela är kanske väldigt komplicerat?
Det är märkligt att nu när man vet att solen inte längre är en klimatologisk konstant, utan en potent variabel som både varierar sitt spektrala strålningsfält och intensiteten i det plasmafält som också är det som vi kallar solvinden, ändå inte tycks förstå att dessa variabler har stor inverkan på vår livsföring här på jorden. Klimatforskningen har totalt avskärmat sig från den fysikaliska verklighet som primärt driver vårt interna vädersystem. Haven kan bara ackumulera energi så länge solens strålar når dess yta. Detta är ett exempel på de enkla fakta som borde leda till eftertanke, men som inte gör det. Den lägre solaktiviteten från SC24 och nu under SC25 och framåt, tillsammans med dess förändrade spektrala innehåll, kan inte bortses ifrån om det finns något som heter vetenskaplig hederlighet. För att förstå helheten måste man både förstå de primära och sekundära fenomen, vilket här är primärt en sol som skapar sekundära fenomen på land och hav och i atmosfären.
http://solarcyclescience.com/
https://www.swpc.noaa.gov/products/solar-cycle-progression
#5 Denna video?
https://www.youtube.com/watch?v=KazGXAqgkds
Jag repeterar följande inlägg. Jag anser att Tim Pattersons undersökningar är det mest lättillgängliga undersökningen som bevisar solens inverkan på klimatet.
Global Warming Fish and Sunspots – Prof. Tim Patterson
https://www.youtube.com/playlist?list=PL70E08A8AFCEE6F8D
Åsbrink har skrivit en bra kommentar https://klimatupplysningen.se/gott-nytt-ar-8/#comment-431425
Studerar man länders ekonomi historisk kan man finna att när det blir varmare blir ekonomi starkare och när det blir kallare så minskar ekonomin.
Till exempel har de kinesiska dynastierna gått under när det har blivit kallare. Hur tror ni dagens kommunistiska dynasti ställer sig till det? Vill de gå under nu när det kommer att bli kallare?
Tittar vi på Sverige så håller vi på att ställa till det så att när det nu blir kallare kommer de ökade kostnaderna i Sverige för människor och företag förmodligen leda till en ekonomisk kollaps för lilla Sverige.
Jag kan bara säga, att om det verkligen fanns något intresse för att bry sig om människorna i Sverige från politiskt håll, då hade spaden för nya kärnkraftverk redan varit stucken i jorden.
Göran #12
Om det vore så enkelt, men tyvärr krävs det ett antal lagändringar innan nån spade blir aktuell, och sånt tar tid vilket vi ska vara innerligt glada över. Nu kan man ju hävda att det är bättre att bryta mot lagen i väntan på att den ändras, men den lyxen har inte en regering. Vad som är akut och som inte kräver nån lagändring är att stoppa Vattenfalls planer på SMRer vid Ringhals, där ska byggas fullstora reaktorer så att man fullt ut utnyttjar anslutningen till stamnätet. Samma gäller Oskarshamn.
Dan #7. Jag ville inte störa eller kritisera dig, men det är viktigt. Solfläckar är tecken, solvind är verkan. Kan inte nog betonas.
Det som IPCC pratar om är att ”återstrålningen” p.g.a. ökad växthuseffekt ökat med ca 1W/m2 i medel under de senaste 100 åren.
Enligt deras teorier ligger den nu på 2 W/m2.
Vid en fördubbling ger det (enligt deras teorier) ca 4W/m2.
Hur mycket är då 1W/2? Först borde man ställa den i relation till hur mycket värmestrålning jorden avger (ca 400 W/m2). Sen borde man ställa den i relation till den termiska massa som jorden utgör (mark,hav). En ganska enkel kalkyl säger att 1W/m2 inte borde vara detekterbart.
Variation i solinstrålning har därenot betydligt större potential,
Om man utgår från det som man kan uppleva.
Ställ ett stearinljus på en yta av 10×10 meter, det ger 1W/m2 i trädgården (ett stearinljus avger ca 100W).
Jämför det med att solen lyser en vacker sommardag.
Storleksordningar? Solen eller stearinljuset?
Nr 15 JonasW
Funderar man vidare på ditt exempel med stearinljus i trädgården kontra solen – så kan man fundera på vilken av dessa energikällor som bäst värmer en hink med vatten.
Utan en rejäl uppvärmning av våra hav lär vi nog inte se någon stor klimatförändring – hur bra värmer en ökad återstrålning från Co2 haven..kontra en ökad solinstrålning – bör vara en rejäl skillnad..?
#15 JonasW. Klockrent och brilliant! Alarmisterna gömmer sig ofta (alltid?) bakom diverse nykonstruerade ”variabler” som kollrar bort de 97% av befolkningen som har svårt med proportioner och övrig analytisk tankeverksamhet.
Jag vill påminna om att forskare underskattar solinstålningen då de använder TSI i sina modeller och därmed ignorerar den atmosfäriska refraktionen.
Den förändrar visserligen inte solinstålningen med mycket, mellan 0,3-0,4% = 4-5W/m2 vid TOA, vilket ger ca 0,5-0,6W/m2 vid jordytan.
Eftersom solinstålningen är underskattad är någonting annat överskattat, eller så är kalibreringen av instrumenten onödigt stor.
En annan sak som påverkar hur mycket strålning jorden tar emot, är jordens lutning.
I här fallet överskattar forskarna ytan med nästan 87000km2, vilket i procent blir nästan obetydligt, ca 0,07%, men en fysikalisk verklighet dom ignoreras
Från IPCC: ”The likely range of total human-caused global surface temperature increase from 1850–1900 to 2010–2019 is 0.8°C to 1.3°C, with a best estimate of 1.07°C. It is likely that well-mixed GHGs contributed a warming of 1.0°C to 2.0°C, other human drivers (principally aerosols) contributed a cooling of 0.0°C to 0.8°C, natural drivers changed global surface temperature by –0.1°C to 0.1°C, and internal variability changed it by –0.2°C to 0.2°C.”
Det vill säga att naturlig påverkan så som solen är -0,1 till 0,1 grader!
Hållbart #19
Det är likely att du missuppfattat texten?
#19 Hållbart. ”Från IPCC”.
Är det SPM eller WG1 eller något annat du citerar?
#15 JonasW. Jag tor att jag förstår hur du tänker. Men man kan tänka annorlunda.
1 W/m2 blir 8,8 kWh per år på varje kvadratmeter. Det är med mina mått mätt inte försumbart. Räknat på en kvadratkilometer blir det nästan 10 GWh per år. Räknar vi på hela Sverige blir det ytterligare något mer. Multiplicerar vi det med 30 år som är den tid som vi anser att klimatets fragment skall vara blir det ej försumbart på klimatet tror jag. Vad tror du, vad tror ni andra?
Det är från SPM av delrapport 1 AR6. Svensmarks hypoteser har bemöts av IPCC i flera rapporter och observationer har inte kunnat stötta dem. Det vill säga högst vetenskapligt.
Lars Cornell, Hållbart #21, 23
Det är från WG1, A.1.3. For policymakers.
Lägg märke till att IPPC skiljer på likely, very likely och extremly likely. Det första givetvis svagast, vilket jag nämnde i #20.
https://www.ipcc.ch/report/ar6/wg1/downloads/report/IPCC_AR6_WGI_SPM_final.pdf
#24 Fredrik S
Det är ju inte not likely iallafall.
Strålningsdrivningen för naturliga faktorer beskrivs som försumbara i delrapport 1 (AR6):
”Change in ERF [Effective Radiative Forcing] from natural factors since 1750 is negligible in comparison to anthropogenic drivers (very high confidence).”
Hållbart #25
”Det är ju inte not likely iallafall.”
Nä, då hade de nog pratat om annat.
”Change in ERF [Effective Radiative Forcing] from natural factors since 1750 is negligible in comparison to anthropogenic drivers (very high confidence).”
De beskriver också innan ditt klipp förändringar i ERF sedan sent 1800-tal med medium confidence.
”Changes in ERF since the late 19th century are dominated by increases in concentrations of greenhouse gases and trends in aerosols; the net ERF is positive and changing at an increasing rate since the 1970s (medium confidence)”
Där är osäkerheten större.
De lärde borde tvista mer om detta.
https://www.ipcc.ch/report/ar6/wg1/chapter/chapter-2/#2.2
26# Fredrik S
Likely är 66 – 100 %. Det vill säga att de temperatur intervall och vad som orsakat dessa, är ganska sannolika. Något jag tycker man absolut ska ta på allvar.
Den första meningen (andra citatet) handlar ju om växthusgasers och aerosolers påverkan på positiv strålningsdrift som accelererat sedan 1970-talet och inte om antropogen och naturlig påverkan.
Andra meningen (första citatet) handlar istället om naturlig och antropogen påverkan. Här har IPCC en mycket hög tillit för att det är en antropogen påverkan på strålningsdriften!
Hållbart #27
Ja det kan man göra men vad jag hintade om i första inlägget så skrev du ”är” när de skrev likely. Vilket man kan tolka att de bör nog forska vidare i ämnet.
”Andra meningen (första citatet) handlar istället om naturlig och antropogen påverkan. Här har IPCC en mycket hög tillit för att det är en antropogen påverkan på strålningsdriften!”
Som det står i det andra citatet tillit är medium confidence alltså i mitten av fem graderingar från very low till very high.
Mao inte ”mycket hög tillit”.
28# Fredrik S
Alltså jag försökte förklara att det är två olika meningar som syftar på olika saker. Den meningen du la till handlar ju inte om Antropgen/naturlig påverkan 🤦♀️
Den meningen jag citerade handlar om just det. Solen måste ju ha en försumbar påverkan och mänsklig påverkan som det står 5 av 5 på den femgradiga skalan.
Jo, jag förstod vad du citerade först
Men jag poängterade att de anger vad som dominerar förändringar i ERF sedan sent 1800-tal till medium confidence.
Det är vad de utgår ifrån när de följer upp med det du citerar om naturliga/antropogena påverkan.