Växthusgaser som CO2 har en livslängd i atmosfären som räknas i många år. CO2 är också en ’välblandad’ gas, både i höjdledd och ytledd. Därmed har den samma värmande strålningseffekt överallt: effekten är global. Antropogena aerosoler har å sin sida en låg utsläpps- och uppehållshöjd och en kort livslängd, alltifrån minuter upp till ett par   →

Dr Maria Neira är Director of Public Health, Environmental and Social Determinants of Health at the WHO. Hon har läst en artikel I The Economist https://www.economist.com/asia/2023/04/02/global-warming-is-killing-indians-and-pakistanis . Journalisten i Economist har i sin tur läst – och missförstått – en vetenskaplig artikel i The Lancet https://www.thelancet.com/action/showPdf?pii=S2542-5196%2821%2900081-4 . I den sistnämnda artikeln så har man gått   →

Vi har haft en La Niña i nästan tre år. Men nu har den officiellt tagit slut och övergått i ett neutralt stadium.[1] Att La Niñan varade tre vintrar i rad gör att den betecknats som en ’super-Niña’.[2] Detta har nämligen bara hänt två gånger tidigare i modern tid: 1973–1976 och 1998–2001. Båda dessa följde   →

IPCC:s modeller antar att CO2 och andra växthusgaser har en hög klimateffekt via olika hypotetiska feedbacks. Därmed förväntas de ge en snabb uppvärmning. Samtidigt ’bromsas’ modellerna hårt, via en antagen hög negativ klimatkänslighet för aerosoler. Modellerna är riggade på så vis att de samtidigt trycker hårt på ’gaspedalen’ (hög klimatkänslighet för CO2, ”ECS”) och hårt   →

Tillgång till alla de mineraler som krävs för den av IPCC utpekade färdvägen mot netto noll koldioxid från fossila bränslen diskuteras inte alls. Föreläsningen av Mark Mills, Manhattan Institute, bör öppna ögonen på många klimatapostlar och deras följare. Vad brist gör med marknadspriserna borde vi lärt oss av naturgassituationen. Politikens grund krackelerar. Framför allt västvärldens   →

Jag har plöjt tre intressanta inlägg av Andy May. Referenserna finns längst ned på sidan. Författaren har tillsammans med kollegor gått igenom en stor mängd vetenskaplig litteratur om Holocen, speciellt det s.k. temperaturoptimet och fram till våra dagar. Han konstaterar att den här klimathistoriska perioden är – för att uttrycka det milt – väldigt styvmoderligt   →

Vi har många gånger fått se hur stora vulkanutbrott kraftigt påverkat den globala temperaturen. De största utbrotten slungar ut stora mängder aska, sot och andra partiklar högt upp i atmosfären. Dessa aerosoler trycks uppåt av värmepulser och kommer långt upp i stratosfären, där de sedan kan hänga kvar och påverka klimatet i åratal. Det är   →

  Farbror Rimfrost gör nu en sista (?) kraftfull insats för vintern, buren av en stark SSW. Men säg den vinter som varar, snart står Gumman Tö redo att slaska bort den rikliga snö som fallit senaste tiden. Med andra ord dags för en snö- och tö-spaning innan hela den vita härligheten försvinner. Hur mycket   →

Här är en av de bästa intervjuerna av klimatforskaren Judith Curry som jag känner till. Många känner till den ibland ganska provokativa Jordan Peterson. Han är inte klimatforskare, men han har en förmåga och envishet att tränga djupt in i ett ämne. De relevanta och intelligenta frågorna får Curry att blomma upp (eller är det   →

Vi kan glädja oss åt en allt grönare jord, en ’förgröning’ (global greening). När halten av koldioxid ökar stimuleras växtligheten. Även att klimatet blir varmare är positivt, vi får större skördar, mera skogar. Klimatförändringen ger oss en skönare, grönare värld. Förgröningen har också som vi ska se en signifikant kylande effekt på klimatet. Figur 1.   →