The Royal Society, Robert May och Nullius In Verba
Med Nullius in Verba påminner Roy Society sina medlemmar om att var och en är fri att tänka och tycka efter eget huvud men att ingen ska uttala sig i organisationens namn, vilket även gäller dess president. Så har det varit sedan sällskapet grundades, i tre hundra år har detta diskussionssällskap med andra ord lyckats →
Sorry, men domedagen är inställd
Thwaites-glaciären på västra Antarktis innehåller enorma mängder is. Den kallas ofta för domedagsglaciären. Om den helt smälter genom att kollapsa och rutscha ut i havet skulle den nämligen kunna höja havsnivån globalt med cirka 2/3 meter. Figur 1. Thwaites glaciär, grundningslinje (brunt) och shelfis till vänster om grundningslinjen. Det röda strecket i iskanten avser en →
Clintel påvisar allvarliga fel i IPCCs senaste rapport
Klimanytt nr. 341 Redaktør: Ole Henrik Ellestad. Forfattet av Stein Storlie Bergsmark https://klimarealistene.com/clintel-paviser-alvorlige-feil-i-ipccs-siste-rapport-ar6/ Clintels utvärdering av IPCC:s AR6 Den 180 sidor långa rapporten är – så vitt vi vet – den första seriösa internationella ”bedömningen” av IPCC:s sjätte utvärderingsrapport, AR6. Clintels rapport visar hur IPCC skriver om klimathistorien, betonar ett osannolikt värsta scenario, har en betydande tendens att favorisera →
Arktisk förstärkning, 3: Albedoeffekten
Det har varit en avsevärd uppvärmning i Arktis sedan 1979, långt mer än på andra breddgrader.[1] Detta kallas för den ”arktiska förstärkningen”. Samtidigt har istäcket minskat trendmässigt, särskilt sommartid. Hur kan man förklara dessa förändringar? Vilka krafter driver dem? En standardförklaring är att ett minskat albedo lokalt i Arktis skulle vara orsaken. Ren snö och →
Arktisk förstärkning, del 1: Det var varmare förr i Arktis
Den så kallade ’globala’ uppvärmningen är mycket ojämnt fördelad. Tropikerna och södra halvklotet inklusive Antarktis påverkas ganska lite. Norra halvklotet värms snabbare. Allra mest ser vi uppvärmningen i Arktis, där temperaturen har ökat mer än någon annan stans på Jorden. Detta kallas för den arktiska förstärkningen (Arctic Amplification, AA). AA utmålas som en fruktad ’tipping →
Clintels rapport om IPCC AR6
Den klimathotsskeptiska organisationen CLINTEL har gett ut en gedigen genomgång av IPCCs rapporter. De skriver inledningsvis: ”Med den nyligen publicerade sammanfattande rapporten (Synthesis Report) avslutade IPCC sin sjätte utvärderingscykel, bestående av totalt sju rapporter. Ett internationellt team av forskare från Clintel-nätverket har analyserat flera påståenden från arbetsgrupp 1 (The Physical Science Basis) och arbetsgrupp 2 →
Riksdagsdebatt om IPCCs senaste rapport
Det blir mycket Elsa på sistone. Men det här är intressant i sig, utöver käbblet inom riksdagen. För inte så länge sedan kom IPCC ut med en s.k. Syntesrapport , eller en sammanfattning av alla rapporter som IPCC gjort på senare år. Om detta har det tydligen varit en riksdagsdebatt 28/4 bland partiernas →
Jokern i klimatleken, 4: Brandkortet synat
Aerosoler är små partiklar som är finfördelade i luften (eller annan gas: ordet kommer från latinet, air = ”luft” och solutio = ”lösning”). Typiska exempel på aerosoler är rök, dimma, dis och luftföroreningar. Figur 1. Olika typer av aerosoler och deras storlekar, logaritmisk skala. Det finns väldigt många sorters aerosolpartiklar, med storlekar från några nanometer →
Jokern i klimatleken, 3: Aerosolerna indikerar låg klimatkänslighet
Växthusgaser som CO2 har en livslängd i atmosfären som räknas i många år. CO2 är också en ’välblandad’ gas, både i höjdledd och ytledd. Därmed har den samma värmande strålningseffekt överallt: effekten är global. Antropogena aerosoler har å sin sida en låg utsläpps- och uppehållshöjd och en kort livslängd, alltifrån minuter upp till ett par →
Nej, det dör inte fler i södra Asien på grund av hetta
Dr Maria Neira är Director of Public Health, Environmental and Social Determinants of Health at the WHO. Hon har läst en artikel I The Economist https://www.economist.com/asia/2023/04/02/global-warming-is-killing-indians-and-pakistanis . Journalisten i Economist har i sin tur läst – och missförstått – en vetenskaplig artikel i The Lancet https://www.thelancet.com/action/showPdf?pii=S2542-5196%2821%2900081-4 . I den sistnämnda artikeln så har man gått →