Idag återkommer docent Tage Andersson med ännu ett gästinlägg, som denna gång handlar om den globala temperaturens variation sedan slutet av 1800-talet. Han egen   →

Det står mycket om uppvärmningspausen i IPCCs nya rapport AR5. Jag har läst med stort intresse om hur IPCC beskriver den och hur man   →

Idag kan vi bjuda på ett gästinlägg av en ”riktig meteorolog”. Diskussion om klimatmodeller och verkligheten Tage Andersson Verfikation Dagens väderprognoser är sedan länge   →

Vi har uppmärksammat uppvärmningspausen (på engelska har den i den klimatvetenskapliga litteraturen kallats bland annat ”hiatus”, ”pause” eller ”plateau”) här på Klimatupplysningen och själv   →

Ibland ser man att ordet klimatkrisen används. Tanken är väl att den globala uppvärmningen är en kris med stora återverkningar på samhället ungefär som   →

Utvinning av skifferolja med hjälp av hydrauliskt tryck, på engelska ”fracking” har fått stor uppmärksamhet under de senaste åren. Principskissen från Wikipedia visar hur   →

Den  centrala mekanismen i koldioxidens växthuseffekt är dess absorption av utgående värmestrålning från jorden. CO2 har en absorptionstopp i bandet 14-15 µm. Denna absorption   →

Min hobbyverksamhet som klimatforskare ledde till att jag publicerade en vetenskaplig diskussionsartikel, det första steget i en tvåstegsprocess där det vetenskapliga arbetet peer reviewas   →

Figur från climate4you. När vi nyligen diskuterade bombkurvan och Revelleeffekten så kom diskussionen in på en artikel av Singer, Revelle och Starr (1992), se   →

För ovanlighetens skull har den nya artikeln i Nature Geoscience om lägre klimatkänslighet uppmärksammats i media och väckt debatt. Den har också skapat många   →