klimatforskning

Klimatforskare med hög IPCC-profil beräknar lägre klimatkänslighet än Stockholmsinitiativet

Den nya beräkningen publicerades i Nature Geoscience: Alexander Otto med flera (2013). Energy budget constraints on climate response. Bland författarna finns IPCC-profilerna Gabi Hegerl, Piers M. Forster, Reto Knutti, Gunnar Myhre och Myles R. Allen. Men de har också med den IPCC-kritiske Nicholas Lewis. Judith Curry framhåller föjande ”punchline”: The best estimate of TCR based   →

Frågor och svar bekräftar hockeyklubbans fall från piedestalen

Förra veckan hade vi ett blogginlägg om den nya paleoklimatstudien publicerad i Science, Hockeyklubban RIP. Den nya artikeln i Science är jämte Marcotts studie en bekräftelse på att Manns hockeyklubba från 1999 för norra halvklotet inte är aktuell längre. Men vissa klimatdebattörer menar att den nya studien kan sägas visa på en ny hockeyklubba som   →

Intressanta vittnesförhör inför USAs kongress med bl a Judith Curry

Det var kongressens Subcommittee on Environment Hearing som genomförde förhören under rubriken Policy Relevant Climate Issues in Context. Förutom Judith A. Curry vittnade William L. Chameides och Bjørn Lomborg. William Chameides är professor i miljövetenskap vid det amerikanska Duke University och är en av medförfattarna till en uppmärksammad rapport från USAs vetenskapsakademi America’s Climate Choices.   →

Hockeyklubban RIP

En ny intressant rekonstruktion av den globala temperaturen under de senaste tvåtusen åren har publicerats. Den bekräftar bilden av att hockeyklubban som lyftes fram av IPCC 2001 var ett extremfall i fråga om likheten med en hockeyklubba. Artikeln har väldigt många författarnamn: M. Ahmed, K.J. Anchukaitis, A. Asrat, H.P. Borgaonkar, M. Braida, B.M. Buckley, U.   →

Klimatmodellerna och uppvärmningspausen

Mitt bidrag den här gången bygger på ett par blogginlägg från en klimatmodellerare som heter Ed Hawkins som skriver på en blogg som heter Climate Lab Book. Ed Hawkins är på meteorologiavdelningen vid universitetet i Reading i Storbritannien där för övrigt även professor Lennart Bengtsson medverkar som Professorial Research Fellow. Liksom många andra klimatforskare funderar   →

Ny omvälvande (?) klimatmodelleringsstudie även intressant för min hobbyforskning

I en ny artikel av Armour med flera (2012) rapporterar man om en klimatmodelleringsstudie som kommer fram till ett helt nytt synsätt på klimatkänslighetens variation med tiden i klimatmodeller. Deras nya tänkesätt är omvälvande om det håller genom att det innebär att många tidigare arbeten som bestämt klimatkänsligheten blir ogiltiga. Artikeln är också av stort   →

Rahmstorf och Foster får mothugg

Genom att med statistik eliminera effekten av vulkaner, solen och ENSO kom Rahmstorf med flera (se referenser nedan) fram till att bakom uppvärmningspausen (ingen uppvärmning de senaste 15 årne) så finns en antropogen uppvärmning på 0,17 C per decennium. Men i en ny artikel i PNAS får de mothugg för att inte ha tagit hänsyn   →

Rapport från min klimatvetenskapliga hobbyverksamhet

Som bekant har jag den klimatvetenskapliga artikeln Estimation of the climate feedback parameter by using radiative fluxes from CERES EBAF för diskussion i diskussionsdelen av Earth System Dynamics (ESD) som betecknas ESDD. Sedan diskussionsartikeln publicerades 9 januari har det hänt en del saker. Jag skickade in artikeln den 16 januari. Följebrevet framgår i följande figur.   →

Vetenskaplig diskussionsartikel av TCS-skribent: Jorden har visat stor förmåga att kyla sig vid ökad temperatur.

Den vetenskapliga diskussionsartikeln publicerades förra veckan (se referens nedan). Artikeln utmynnar i ett värde på den så kallade klimatåterkopplingsparametern (på engelska: climate feedback parameter). Denna kan tolkas som ett mått på jordens förmåga att kyla sig när temperaturen ökar en grad C. Ju högre värde desto bättre förmår jorden att kyla sig för att motverka   →

Mer om ny studie som beräknar klimatkänsligheten till 0,7 – 1,5 °C

Bilden är från Wikipedia. Vi har tidigare berättat om den nya studien Asten (2012) som har publicerats som så kallad diskussionsartikel i en klimatvetenskaplig tidskrift med fri tillgänglighet, på engelska open access. Författaren har använt en pulsliknande ökning av koldioxidhalten från omkring 775 ppmv till omkring 1130 ppmv som skedde inom en period av 400000   →