Förra veckan hade vi ett blogginlägg om den nya paleoklimatstudien publicerad i Science, Hockeyklubban RIP. Den nya artikeln i Science är jämte Marcotts studie en bekräftelse på att Manns hockeyklubba från 1999 för norra halvklotet inte är aktuell längre. Men vissa klimatdebattörer menar att den nya studien kan sägas visa på en ny hockeyklubba som gäller globalt.
Forskargruppen bakom den nya studien har lagt ut svar på vanliga frågor på sin webbplats. Av intresse i sammanhanget är att man själv inte omnämner sina resultat som en hockeyklubba. Den figur som man däremot själv framhåller som bild på resultaten är den färgkarta för regional temperaturutveckling som vi ser ovan.
Här följer två av de mest intressanta frågorna med svar.
Vilka är de främsta slutsatserna i studien?
(1) Det mest konsekventa inslaget i nästan alla de regionala temperaturrekonstruktionerna är en långsiktig kylningstrend, som avslutades sent på 1800-talet.
– Den regionala kylningshastigheten varierade mellan ca 0,1 och 0,3 ° C per 1000 år.
– En preliminär analys med en klimatmodell visar att den totala kylningen orsakades av en kombination av minskad solstrålning och ökad vulkanisk aktivitet, liksom förändringar i marktäckning och långsamma förändringar i jordens omloppsbana. Simuleringarna visar att den relativa betydelsen av varje faktor varierar mellan regionerna.
(2) Temperaturerna fluktuerade inte jämnt mellan regionerna när man ser dem på flera decennier långa och sekellånga tidsskalor. Till exempel fanns det inget globalt synkront flera decennier långt varmt eller kallt intervall som definierar en världsomspännande medeltida värmeperiod eller en liten istid.
– Perioden från omkring år 830 till 1100 omfattade i allmänhet ett ihållande varmt intervall i alla fyra av norra halvklotets regioner. Däremot inträffade i Sydamerika och i Australasien en ihållande varm period senare, från ca 1160 till 1370.
– Övergången till kallare regionala klimat mellan 1200 och 1500 är uppenbarligen tidigare i Arktis, Europa och Asien än i Nordamerika eller på södra halvklotet.
– Runt 1580 inträdde alla regioner utom Antarktis i en utdragen, flerhundraårig kall period, som fortsatte till sent på 1800-talet.
– Kallare 30-årsperioder mellan åren 830 och 1910 var särskilt uttalade under tider av svag solaktivitet och starka tropiska vulkanutbrott. Båda fenomenen inträffade ofta samtidigt. Detta visar hur temperaturen förändras över stora regioner i relation till förändringar i påtvingade drivkrafter (forcings). Framtida klimat kan förväntas svara på dessa drivkrafter på liknande sätt.
(3) 1900-talet rankades som det varmaste eller nästan varmaste århundradet i alla regioner utom Antarktis. Under den senaste 30-årsperioden enligt rekonstruktionerna (1971-2000), var den rekonstruerade genomsnittliga temperaturen för alla regionerna sannolikt högre än när som helst under nästan 1400 år. Dock upplevde vissa regioner 30-års intervall som var varmare än 1971-2000. I Europa, till exempel, var den genomsnittliga temperaturen mellan år 21 och 80 varmare än under 1971-2000.
Hur bidrar denna studie till att förstå jorden i framtiden?
Klimatförändringar på regional till lokal skala är mer relevanta för människor och ekosystem än vad de är på global nivå. Rekonstruktion av forna tiders regionala klimatvariationer kan informera oss om klimatförändringarnas regionala uttryck och om effekterna av klimatförändringar på ekosystem och samhällen.
Framtida klimatprojektioner fokuserar på inverkan av mänskliga faktorer, speciellt ökningen av växthusgaser i atmosfären. Men det framtida klimatet kommer också att påverkas av naturliga faktorer, och detta kommer att kompliceras av intern variabilitet i klimatsystemet. Klimatmodellprojektioner kan förbättras genom att ta hänsyn till både antropogena och naturliga faktorer.
Dessa svar talar för sig själva. Hockeyklubbor är inte längre av något större intresse i dessa sammanhang. När forskarna inom paleoklimat idag gör sina rekonstruktioner så är det inte hockeyklubbor de letar efter. De vill i stället ta reda på hur det naturliga klimatet har varierat både regionalt och globalt.
Undrar om det finns några UHI-effekter medräknade. För övrigt verkar det ju som att det lugnar ner sig på AGW fronten och en viss tillnyktring är på gång.
400 PPM KOLDIOXID FRAMSTÄLLS PÅ VISSA HÅLL(LÄS ”KLART.SE”)SOM NÅGOT AV EN ”TIPPING POINT”, OCH DÄR BEFINNER VI OSS NÄSTAN NU.
ÄR DET HÄR BARA ETT NYTT VEDTRÄD PÅ SKRÄMSELBRASAN?
NÅGON SOM HAR ETT ADEKVAT SVAR?
Naturliga förändrigar!
GMT Temperaturen som en funktion av förändrigen i antal solfläckar!
Tänk om co2 effekten kunde korrelera med GMT från 1850 till de 0.82 denna enkla hindcast/backtest påvisar. ! 🙂 Va avundsjuka CAGWarna måste vara? Curvfittingen är uppenbar och uppriktigt redovisad men när ”våldet” endast blir max 0.18 för att få den att sitta som en smäck
”High sustained sunspot peak number with short cycle transitions into the next cycle correlate with temperature increases.
”Low sunspot peak numbers with long cycle transitions into the next cycle correlate with temperature decreases.
Oscillations in the Sunspot number, which are chaotic, can cause increases or decreases in temperature depending where they occur in the cycle.”
http://wattsupwiththat.files.wordpress.com/2013/05/clip_image0022.jpg
Klagomål från CAGWarna kommer i kommentarerna och tycker att det är oseriöst att presentera korrelationen utan att förklara de fysiska sambanden. Tänk om de skulle ställa samma krav på förklaringen av den uteblivna uppvärmningen de senaste 17 åren!
De har tydligen glömt bort att man kan söka sannolikheter för olika forcings genom att jämföra olika korrelationer, ett mycket viktigt första steg när man sedan skall prioritera forskning och utredning av dem.
Vad säger ni själva utan att ha bestämt er från början vilken korrelation ni skulle prioritera? CO2 eller solfläckar? 🙂
Det här gör mig förbannad
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/globala-uppvarmningen-har-bromsat-in
Varför då? De är mycket medvetet oärliga när de hävdar natuliga fluktationer som förklaring till hiatusen. De naturliga fluktationerna är ju för helskotta redan inräknade i den storstrut av olika utfallsscenarier för temperaturen de nu hamnat utanför. De vet att de inte kan eller får räkna naturliga fluktatioer TVÅ GGR , men litar till miljöjournalisters bias och låga intelligens att de inte skall eller vill upptäcka motsägelserna.
Fogge #2
Det som händer är att y-skalan på diverse diagram måste förlängas.
Slabadang #3 Du är verkligen otroligt godtrogen. T o m när de förklaras väl i kommentarerna varför den där kurvan är båg så tror du glatt på den bara för att den visar vad du vill tro.
Fogge #2 & Tage #5,
Precis. En del får öka på y-axeln. Det är allt. 400 ppm är inget magiskt nummer, ingen större skillnad från 398 eller 402. Det finns inget i klimatet som händer vid precis 400 ppm. Men media gillar ju sådana här pseudohändelser (som de alltid har plats för – i motsats till när det handlar om en seriös rapportering eller en riktig debatt om klimathoten)
#7 Vet inte om det är bra eller dåligt-nu är klimatet föremål för en teaterpjäs/happening. Inget nytt-minns stormen på Dramaten. Läsekretsens kommentarer verkar i alla fall nyktrare:
http://www.dn.se/kultur-noje/bjorn-wiman-alla-beliebers-borde-fa-en-ipodpromenad-pa-teatern
Thomas P!
I vad ligger ”båget” ?
Fogge
Jag vet inte på vilken nivå du önskar svar, du har fått några ovan.
Jag skulle säga att en fördubbling av CO2 halten ger teoretiskt en temphöjning av 1 till 1,2 grader. Vi är långt från en fördubbling ännu sen förindustriella värden så värdet kanske ligger på hälften nu. För att det ska bli ”farligt” ska förstärkningseffekter komma in. Det betyder att av den uppkomna temperaturhöjningen skulle en ökad vattenavdunstning märkas och eftersom vattenånga också är en växthusgas skulle den addera ett par grader per fördubbling. Nu har det inte gått att mäta mågon höjning av luftfuktigheten sen mätningarna började, 1983, och det betyder att vi inte har någon förstärkningseffekt. Dessutom har inte vetenskapen så bra koll på de naturliga klimatförändringarna så man kan inte urskilja vad som är vad. Det rör sig i vilket fall bara om någon tiondels temphöjning, om det över huvud taget finns något som heter växthuseffekt i verkligheten.
Pehr B,
”När forskarna inom paleoklimat idag gör sina rekonstruktioner så är det inte hockeyklubbor de letar efter. De vill i stället ta reda på hur det naturliga klimatet har varierat både regionalt och globalt.”
Visst. Det är bara att gratulera den ovanligt stora forskargruppen! Genom att ta reda på hur tidigare klimatförändringar har uppträtt i olika regioner av världen och vad orsakerna kan ha varit, kan vi jämföra (och ev. utesluta en del) med dagens förändringar.
Tack för dina artiklar om den här studien!
Det är ju inte ’bara’ hokey-klubbor som ska/bör/falla – VM:et till trots:
http://wattsupwiththat.com/2013/05/04/monckton-asks-ipcc-for-correction-to-ar4/
It goes way back, med andra ord… WTF!
Mvh/TJ
Utanför ’topic’ i denna tråd, ändock ytterst väl värt att titta på/lyssna till – på tyska språket, förvisso, dock med en rad av mkt läsvärda kommentarer – från NotrickZone:
http://notrickszone.com/2013/05/04/veteran-german-journalistauthor-michael-miersch-green-zeitgeist-is-an-anti-humanistic-ideology-down-to-its-roots/
Speciellt ’nyttigt’ för maltusianer och jordgubbbsodlare…
Mvh/TJ
Monckton: On the advice of a barrister and also of a judge of the New Zealand Supreme Court, police are shortly to be invited to consider whether the continued use of the IPCC’s defective graph by the Victoria University of Wellington on its public website constitutes fraud.
ThomasJ #13,
”Speciellt ‘nyttigt’ för maltusianer och jordgubbbsodlare…”
Jordgubbar är betydligt nyttigare än Gosselins postningar! 😉
Det kan vara värt att påminna om att proxiestudier inte är någon exakt vetenskap. Olika studier kommer fram till olika resultat. Exempelvis finns det gott om paleoklimatologi som visar medeltida värmetiden även på södra halvklotet, men i denna studie hävdas att den inte fanns där.
Risken jag ser med denna typ av rekonstruktion är att den inte blir bara en pusselbit av många, utan för att den (just nu) är nyast och har en mängd författare betraktas som den enda sanningen. Det blir nu tex. en ”sanning” att MWP inte fanns i söder, och alla de tidigare studierna är bortglömda, åtminstone bland dem som redan tidigare ville ifrågasätta naturliga svängningar.
Jag har inte satt mig in i några detaljer om denna, men är verkligen rekonstruktioner upp till år 2000 gjorda med en teknik som är likvärdig med att få fram de värden som använts under tidsperioden till tvåtusen år tillbaka? Har det inte smitit in några instrumentdata?
En nyttig lärdom av proxies ungefärlighet fås av att se på Nordamerika i diagrammet. Pollen och trädringar berättar delvis annorlunda historier. Och då rör det sig ändå om proxies som är något besläktade med varandra, och delvis har samma felstörningar. Något att tänka på för dem som kanske okritiskt drar snabba slutsatser av att jämföra olika regioner med varandra.
Utmärkt studie, bra komplement. Särskilt intressant är att studien visar de regionala skillnader som präglar klimatet. Vår fokusering på ett globalt medelvärde gör att vi tappar bort vilka stora och allvarliga regionala skillnader som kan finnas dolt i medelvärdet.
Men studien visar också hur resan mot en ny istid av allt att döma påbörjats och där fallet förstärktes i slutet av 1500-talet mot värden typiska för förra istidsövergången, ett fall som abrupt bryts i början av 1900-talen.
Låt oss hoppas att vår påverkan stannar vid en återgång till temperaturer som jorden upplevt tidigare under de senaste 10000 åren.
Finns det alls några bevis för att den ökande vulkaniska aktiviteten verkligen inträffade? Eller är det försök till bortförklaring av forskare som vägrar att inse vilken klimatpåverkan solaktivitet, kosmisk strålning och havsströmmar har?
Lars Kamel #18,
Här hittar man vulkanutbrott under Lilla istiden:
http://www.tree-ring.co.uk/Timeline.htm
1586 Kalud
1593 Ringgit
1600 Huaynaputina
1614 Little Sunda
1638 Roung
1640 Konogatake
1642 Mt. Parker
1660 Piichincha, Katia, Teon, Omate
1673 Gamma Kunora
1680 Tongokoko, Krakatoa
1693 Hekla
1694 Amboina, Celebres
1721 Katla
1728 Katla
1730 Lanzarote
#19
Ingen kritik mot den listan, men jag jag undrar hur andra 150-årsperioder före och efter står sig mot denna vulkanmässigt.
Att vulkaner som är slumpmässiga i korta perspektiv kan bilda ett och annat tidskluster är ju inget konstigt, men att det skulle råka matcha en lång period med lägre solaktivitet känns inte sannolikt, om än ej omöjligt.
Sedan är ju inte alla vulkaner sådana som fyller atmosfären med stora mängder aska heller.
Gunbo #19: Jag saknar något viktigt i den listan: Hur stora vulkanutbrotten var. Nåja, om ett vulkanutbrott i en annan världsdel kunde påverka vädret på de brittiska öarna, borde det ha varit rätt stort. Däremot behövs det inte något särskilt starkt vulkanutbrott på Island för att påverka resten av Europa.
De år som hade mer än ett vulkanutbrott: Är det säkert att mer än ett av dem påverkade vädret på de brittiska öarna?
Under en period av 145 år var det alltså 15-20 vulkanutbrott stora nog att påverka vädret över stora delar av jordytan.
En sammanställning av vulkanutbrott genom tiderna finns <a href=”http://volcanic-eruptions.findthedata.org/”>här</a>.
De senaste 141 åren har det inträffat 4 kolossala vulkanutbrott, 7 väldigt stora och 36 stora. I modern tid har vi alltså haft 11-47 vulkanutbrott stora nog att påverka vädret över stora områden.
Jag ser helt enkelt fortfarande inga bevis för att vulkanaktiviteten var mycket större under den lilla istiden än vad den har varit under modern tid.
Apropå vulkaner så har Ole Humlum en läsvärd artikel om hur sådana påverkar klimatet på climate4you:
http://climate4you.com/ClimateAndVolcanoes.htm
Lars Kamel och Christopher,
Jag påstår inte att vulkanutbrotten ensamt ledde till LIA. Solens låga aktivitet under Maunder minimum hade säkert lika stor betydelse. I min kommentar svarade jag bara på Lars fråga:
”Finns det alls några bevis för att den ökande vulkaniska aktiviteten verkligen inträffade?”
Här finns en bra lista över vulkanutbrott under Holocen. Deras magnitud anges i siffrorna 4-7. Pinatubo har fått en sexa och vi vet att den globala temperaturen sjönk några år efter utbrottet så jag gissar att de utbrott som klassats som 6 eller 7 haft effekt på temperaturen globalt.
http://www.volcano.si.edu/world/largeeruptions.cfm
OT Appropos psykologer ..
På Inhängnaden är senaste inlägget en psykolog som förklarar forskningsläget om klimathotet, och sedan vad det är för fel på dem som inte tror på honom! Han försökte knipa poäng med att om även värste anti-science välrdsledare (GW Bush) visste det var sant, då visste verkligen alla … (applåder) …
Tyvärr nådde det inte heller högre höjder än alla klimatalarmister som vill ’förklara’ vad det är för fel på dem som inte tror, varför de inte gör det! Tror! För det är alltid den underförstådda uppmaning. Sluta tvivla, börja tro!
Gunbo #23
Den där listan är ett dåligt skämt. Fråga islänningarna om de anser att Eyafjallajökull 2010 och Grimsvötn 1783 var ungefär lika stora utbrott, så kommer de att tro att du är tokig.
tty #25,
”Den där listan är ett dåligt skämt.”
Ok, den måste ha sammanställts av ”alarmister” då. 😉
Har du förslag på någon bättre lista?
Diskussionen om hur pass mycket vulkaner har orsakat LIA är intressant. Jag antar att den nya artikeln i Science ger svar på hur det står till med bevisläget i den frågan. Tyvärr har jag inte tillgång till artikeln utan bara abstract.
Om en serie vulkanutbrott som sprutat upp mycket sulfataerosoler i stratosfären har skett under LIA och är orsaken till de låga temperaturerna så bör detta ha kylt ner även djuphavet. Återhämtningen från LIA skulle då kunna bero på djuphavets uppvärmning. Denna uppvärmning skulle innebära en långsiktig naturlig global temperaturökning som måste dras av från en mänskligt orsakad temperaturökning. När man tar hänsyn till detta i en beräkning av klimatkänsligheten från observerade temperaturer så får man en minskad klimatkänslighet.
Gunbo #23: Den listan är bättre, eftersom den har med styrkan på vulkanutbrotten. Förmodligen är det svårt att få en bra uppfattning om hur starka vulkanutbrott för länge sedan var, men låt oss anta att listan är korrekt.
Jag får det till att de senaste 198 åren har det inträffat 6 stycken vulkanutbrott med en styrka på minst 5+. Under perioden 1477-1660 inträffade 3 sådana vulkanutbrott. Så jag ser fortfarande inga bevis för att det var högre vulkanaktivitet under den Lilla Istiden än det är nu.
Fast kanske styrka 5+ inte är gränsen för när ett vulkanutbrott har globala konsekvenser? De två utbrotten av El Chicon 1982 är klassade som 4+ respektive 5 och sammanföll i tid med en av de starkaste El Niño någonsin. El Chicons utbrott tog i stort sett ut effekten av El Niños uppvärmning, så att det knapp märktes något på den globala medeltemperaturen. Däremot märktes de förändringar i nederbörd som är vanliga i Asien, Afrika och Australien vid El Niño.