Idag återkommer docent Tage Andersson med ännu ett gästinlägg, som denna gång handlar om den globala temperaturens variation sedan slutet av 1800-talet. Han egen rubrik inser man vara lätt ironisk ironisk när man läst färdigt.
Lita på klimatmodellerna?
av Tage Andersson
I sin senaste SPM (Summary for PolicyMakers, http://www.climatechange2013.org/images/uploads/WGIAR5-SPM_Approved27Sep2013.pdf ) sammanfattar IPCC sina budskap i 18 ”boxar”. Det första lyder:
Warming of the climate system is unequivocal, and since the 1950s, many of the observed changes are unprecedented over decades to millennia. The atmosphere and ocean have warmed, the amounts of snow and ice have diminished, sea level has risen, and the concentrations of greenhouse gases have increased (see Figures SPM.1, SPM.2, SPM.3 and SPM.4). {2.2, 2.4, 3.2, 3.7, 4.2–4.7, 5.2, 5.3, 5.5–5.6, 6.2, 13.2}
Visst, det är nog lika varmt nu som under den medeltida värmeperioden och koldioxidhalterna har stigit avsevärt sedan Mauna-Loa-observationernas start 1959. Förutom dem finns få ”unprecedented changes”. Framförallt är inte det sena 1900-talets globala temperaturhöjning unik. Faktiskt visade observationerna en lika stor under det tidiga 1900-talet. Lindzen har länge och ihärdigt framfört detta, senast i Richard S. Lindzen, Ph.D.:Science in the Public Square: Global Climate Alarmism and Historical Precedents. Journal of American Physicians and Surgeons Volume 18 Number 3 Fall 2013, p 70-73., från vilken fig 1 hämtats.
Fig 1. Den globala medeltemperaturens utveckling 1895-1946 (sannolikt naturlig ) och 1957-2008 (enligt IPCC orsakad av människan). X-axeln visar tid och båda figurerna omfattar 52 år. Y-axeln ger temperaturanomalier med samma skillnad mellan markeringarna. Data från Hadley-centret. Enligt Lindzen, som frågar vilken figur som avbildar människans påverkan.
Svaret är inte enkelt, så låt oss se på facit.
Fig. 2. Den globala temperaturutvecklingen 1850-2012 och linjära trender för 1895-1946 och 1957-2008. Data enligt HADCRUT4.
För att underlätta tolkningen har jag lagt in de linjära trenderna enligt minsta kvadratmetoden för Lindzens bägge perioder. Faktiskt har den senare perioden något större lutning, men nog är observationerna svårtolkade. Kanske kan man få hjälp av klimatmodellerna, fig 3.
Fig 3. Global temperaturutveckling enligt klimatmodeller och observationer. Observera att temperaturer, ej temperaturanomalier, ges. Observationer från HADCRUT3v (hela globen) och CRUTEM3v (landytorna). Den kända historiska utvecklingen enligt flera körningar med blå kurvor. Projektioner/prognoser ges av RCP85, RCP45 och RCP26. De representerar olika drivningsschema. För historiska data har gemensamt drivningsschema använts. Efter Mauritsen, T., et al. (2012), Tuning the climate of a global model, J. Adv. Model. Earth Syst., 4, M00A01, doi:10.1029/2012MS000154
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2012MS000154/pdf
Det ser förvirrande ut. De historiska körningarna, hindcast, har en variationsvidd på upp till 3 grader C. Enligt de med lägst temperatur skulle vi vara halvvägs mot en ny istid. Men, bildar man medelvärden blir det bättre. Enligt författarna, Mauritsen et al, får man då en jämn, svag uppvärmning under 1900-talet, och man kan urskilja större vulkanutbrott som St Helena och Pinatubo. Från fig 3 ser man, om man tittar noga, att modellerna varken återger det tidiga 1900-talets ökning eller den nuvarande utplaningen. De är kanske observationsartefakter. I en eventuell ny IPCC-rapport om några år har sannolikt modellerna utvecklats och observationerna ytterligare homogeniserats så att de kommer bättre överens. Med andra ord, man kommer nog att lyckas bättre med att ”tuna in” modellerna för de CO2-halter vi haft, mellan 300 och 400 ppm. Dock, CO2-halterna väntas stiga kraftigt. Med hur många procents visshet vet man hur modellerna fungerar för halter mellan 400 och 600 ppm? Hur tunar man in dem för sådana?
[Del-]svar; så länge smörjmedlet fortsätter flöda, och det ÄR ymnigt:
http://joannenova.com.au/2013/10/nearly-1-billion-a-day-to-change-the-climate-the-invisible-vested-elephant-in-the-room/
Tack för intressant inlägg, Tage! 😀
Mvh/TJ
http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=9-0UjsmFsmE
Mvh/TJ
http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg1/en/figure-8-5.html
Jag föredrar mer forskning innan modelltåget sätts i drift med alla konsekvenser det medför!
Alla gissningar får en del rätt, bara man gissar så vittomfattande som möjligt.
Det är ju skitlätt att få alla rätt på en tipsrad, bara man helgarderar raden och struntar i kostnaden som ändå betalas av någon annan.
Alltså: Blir det varmt, blir det kallt, blir det blött, blir det torrt, blir det stiltje blir det storm, allt är koldioxidens fel. Alltså alla rätt.
Lätt som en plätt. Man behöver inte ens kunna gångertabellen.
Hur gjorde du för att avgöra ifall dessa två bilder och jämförelsen dem emellan utgjorde ett kvalitetsbetyg för modellernas förmåga att förutsäga någonting (alls)?
Eller tittade du bara på bilderna och tyckte att de ju hade liknande färgfält ungefär på samma ställen?
“modeller .. för att styra världen är det”
Det är tyvärr ett missförstånd att förvänta sig att klimatmodeller kan prognostisera variationer av det slag som Tage Andersson och Richard Lindzén och flera andra visat under lång tid. Detta är INTE möjligt då klimatmodellerna aldrig kan göra detta som en följd av klimatsystemet inte är prognoserbart på dessa tidsskalor. Vad däremot klimatmodellerna kan göra är att beräkna sannolikheten för de möjliga ändringar som kan komma att inträffa. Vad som nämligen händer när man ändrar växthusgaserna, solstrålningen eller aerosoler etc är att klimatstatistiken kommer att ändras. Detta är faktiskt vad IPCC försöker förklara men som medvetet eller omedvetet missförstås.
Den fråga som är väsentlig idag är att bedöma hur stor den statistiska ändringen är och blir. Hittills har den varit ringa och fortfarande svår att separera från klimatsystemets naturliga variation.
Att forskarna inte har kunnat förklara detta tydligt är dels en möjlig följd av deras pedagogiska oförmåga alternativ åhörarnas kunskapsnivå om egenskaperna hos kaotiska system
Lindzén har helt klart för sig detta men menar att de systematiska ändringarna hittills är så obetydliga att det inte är något oroa sig över. Jag delar i stort Lindzéns uppfattning här
LennartB
För att klimatmodellerna skall kunna beräkna sannolikheter för olika utfall behöver de dels korrekt beskriva och kvantifiera både
1) Samtliga dess styrande mekanismer och deras storleksordningar, samt också
2) Alla de stokastiska (kaos-artade) variationerna som existerar!
Under punkt 1) behöver de dominerande mekanismerna dessutom förstås i grunden, emedan effekterna under pkt 2) till nöds kan anpassas till residualen från vad pkt 1) ger (om den vore rätt).
För tillfället hävdar jag dock att ingen av dessa villkor är uppfyllda!
Vilket ju med övertydlighet visas av att utvecklingen de senaste ~15 åren (trots efterjusteringar) nu ligger i enstaka %-sannolikheter vs modellprediktionerna.
Storföretag, liksom små, liksom enskilda försöker förstås förutse närmaste framtiden, göra det bästa av situation och utsikter (inom horisonten) och ffa anpassa sig när de ser att saker ändrar sig.
Ingen gör modeller om hur marknaden etc ser ut under helt andra framtida förutsättningar, och låser fast sig vid dylika modellprediktioner.
Riksbanken arbetar ffa utgående från observationer för att anpassa sina beslut så att de håller sig inom målintervallet för inflation. Man kan se dem som ett ‘reglersystem’ snarare än ett prediktersystem.
Konjunkturinstitutet försöker förvisso det senare, men med ganska tvivelaktig träffbild.
Vilka ‘beslut’ menar du att klimatmodellerna och deras prediktioner nödvändigtivs föreskriver, och vad menar du att dessa ‘beslut’ skulle åstadkomma ifall de genomfördes.
Gärna både för- och nackdelar!
Du har fått samma fråga dussintals ggr nu, och aldrig ens försökt dig på ett redigt svar. Troligtvis för att du totalt saknar meningsfullt svar på den absolut enda policy-relevanta frågan!
Jag har för vana att fråga hövligt först (ibland kanske uppemot 20 ggr) vad folk egentligen menar med det dom säger, och också undra om jag riktigt tolkat och förstått det de har skrivit.
Och märk väl, Thomas har i större delen av ett decennium pratar just om ‘åtgärder’ och ‘beslut’ som ‘måste’ fattas osv, pga detta påstått ‘överhängande hot’. Han, och en gigantisk global resursslukande ‘industri’!
Vad anser du vara invektiv här? Att Thomas pladdrar om imperativ föranledda av ett påstått överhängande klimathot?
Vad anser du vara en beskyllning? Att han aldrig förmår att specificera vilka åtgärder han menar är nödvändiga? Att jag efter åratal av undvikanden drar slutsatsen att han inte har något vettigt svar?
Från min sida var dessa avsedda som en så korrekt och sanningsenlig beskrivning jag förmår.
“Demagogi är att argumentera utifrån slående men osakliga argument”
och
“Demagoger använder demagogi som en strategi att skaffa makt och inflytande genom att appellera till folks känslor och fördomar, vanligen genom användande av kraftfull retorik och propaganda”
som ju passar ganska bra in på det vi matas med ständigt, typ:
‘Det är jättefarligt nu, vi måste därför agera och göra drastiska saker omedelbart … ‘
men exemplen är förstås oändligt många fler …
Begreppet har ingen riktigt entydig definiton. I samma Wikipedia-länk står också:
“H. L. Mencken .. definierar en demagog som “en som predikar doktriner han vet är osanna, till folk han vet är idioter”
Poängen är att (oavsett exakt innebörd) stämmer ‘demagogi’ mycket mer in på larmandet och agitationen från klimathotshåll än på vad skeptiker normalt anför mot detta. (Undantagen brukar vara både krystade och/eller avsiktligt mistolkat talspråk)
https://www.youtube.com/watch?v=xGuUffEXLo8&feature=player_embedded
Mvh/TJ
Validity of climate change forecasting for public policy decision making
Kesten
C. Greena, , J. Scott Armstrongb,1, Willie Soonc
följd av deras >pedagogiska oförmåga alternativ åhörarnas kunskapsnivå om
egenskaperna hos kaotiska >system.Om politiker och andra pådrivare av klimathysterin tolkar modellerna som de gör så tycker jag banne mig att de är forskarnas SKYLDIGHET att påtala modellernas brister!!Du är alldeles för snäll mot forskarna. Politiker skall inte behöva begripa ett jota om egenskaperna hos kaotiska system. Detta spektakel att använda tveksamma modeller som ett tillhygge för ett politiskt syfte är en ofattbar skandal och forskarna är banne mig medskyldiga. De kan inte ursäktas.Det är väl ingen större skillnad mot att leverera ett halvtaskigt flygplan med farliga brister och överlåta hela ansvaret till köparen utan att påtala bristerna.
javascript av,
det disablar åtminstone
verktygsraden.